Stefan Kärvlings blogg

Anm. Den här bloggen är en direkt fortsättning på bloggen ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)”.

Det började efter drygt ett års kamp med Vänersborgs kommun att se lite ljusare ut för blåbärsodlaren Jonas vid Hästefjordens strand. Länsstyrelsen hade lämnat det anonymt inlämnade klagomålet mot Jonas anläggning utan åtgärd. Och byggnadsförvaltningen (BF) hade gjort grova misstag och sakfel i sina bedömningar och slutsatser. BF hade ju bland annat lagt in en strandäng på fel ställe. Den hade ritats in på kartan där det var jordbruksmark. Det bedrevs med andra ord ingen bärodling på strandängen.

Den 6 november 2020 gjorde därför kommunekologen en total omsvängning från sitt tidigare ställningstagande och utlåtande och skrev:

“Hur som helst blir det nog svårt att styrka att den aktuella åtgärden bidragit till en väsentlig förändring för djur- och växtlivet.”

Jonas hade nu fått “rätt” både av Länsstyrelsen och kommunekologen. Det fick Vänersborgs byggnadsförvaltning att släppa “anklagelsen” mot Jonas om djur- och växtlivet. Kartmisstaget var för grovt. Den 12 november, i ett brev till Jonas, meddelade BF.

“Eftersom det inte är säkerställt att det har funnits särskilda naturvärden inom det området som har utpekats som strandäng går det inte heller att påvisa att åtgärden (blåbärsodlingen och murarna) bidragit till en väsentlig förändring för djur- och växtlivet på platsen.”

BF lade således därför ner denna “anklagelse”. Men de uppgifter kring affärsplan och kalkyler som Jonas hade lämnat till BF accepterades fortfarande inte – och därför:

“Det är murarna som bedöms hindrar och avhåller allmänheten från att beträda strand och vattenområde där de har rätt att färdas fritt och omfattas därmed av förbuden. Förvaltningen ifrågasätter inte att murarna behövs för jordbrukets, dvs blåbärsodlingens behov. För att omfattas av undantaget för jordbrukets behov krävs att verksamheten ger ett betydande tillskott till försörjningen. Det underlag som fastighetsägaren har lämnat in är inte tillräckligt för att kunna bedöma vilket tillskott till försörjningen som blåbärsplanteringen ger och hur den bedöms utvecklas de kommande åren.”

Det kan fortfarande tyckas mycket underligt att förvaltningen ska gå in i en affärsverksamhets räkenskaper och ekonomiska planer. Men det gjorde alltså förvaltningen.

Advokaten och Jonas svarade den 26 november och skickade in det som BF begärde… Advokaten kunde dock inte avhålla sig från en liten “pik”:

“För nämndens kännedom accepterar bankerna kalkyl baserad på jordbruksverkets underlag vid prövning av låneansökan.”

Men det är naturligtvis skillnad på en bank och Vänersborgs byggnadsförvaltning. Det var väl självklart att BF skulle ha ett fullständigt affärsmässigt underlag…

Det blev ytterligare någon mailväxling, och fler affärsmässiga underlag skickades in (den 3 december). BF hade dock en väldig förmåga att hitta viktiga kompletterande frågor till materialet, t ex:

“Vad är kostnaden per blåbärsplanta (som är 3-4 år gammal vid plantering)?”

Det gällde för BF att inte lämna något åt slumpen… Det kunde ju faktiskt hända att Jonas eller advokaten inte hade multiplikationstabellen klar för sig… BF fick detaljerade svar, och tjänstepersonen svarade till sist (4 december):

“Tack för snabbt svar! Ärendet kommer att lyftas på Byggnadsnämndens presidium på måndag.”

Det kom ett nytt brev till advokaten och Jonas den 11 december:

“Tyvärr hann förvaltningen inte färdigställa ärendet innan utskicket till decembernämnden, utan det kommer tas upp på nämnden den 19 januari.”

Nu brast det för advokaten… 

Den 14 december kommenterade han:

“Detta är oacceptabelt. All nödvändig dokumentation föreligger i ärendet. Endast kommunens beslut återstår. Det saknas godtagbara skäl att skjuta upp det beslutet. Vi förväntar oss att beslut fattas imorgon 15/12 som tidigare förut kommunicerats. För det fall beslut inte fattas imorgon kan kommunen förvänta sig en JO-anmälan bl a avseende långsam handläggning. Min huvudman kan isåfall också komma att begära att du byts ut då han inte uppfattar dig som objektiv och opartisk.”

Bråket med byggnadsförvaltningen i Vänersborg tycktes aldrig ta slut. Det tog på krafterna och var inget som Jonas önskade. Tvärtom, han ville i lugn och ro sköta sin blåbärsodling och njuta av sin pensionering. Han ville vara ifred. Jonas tyckte inte om förvaltningens hantering av ärendet eller bemötande mot honom.

Den 17 december 2020 hade en tjänsteskrivelse upprättats. Den var utformad som ett beslutsförslag till byggnadsnämndens politiker. Nämndens sammanträde hade emellertid varit två dagar innan, den 15 december. Det var nog tänkt att användas till nämndens nästa sammanträde, i januari.

I tjänsteskrivelsen var förvaltningens förslag till beslut att:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare tillika rättelseskyldig, XX, vid fast vite om 75 000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten XX.
1. Ta bort värmesköldar/gabionmurar, se punkt 1 på bifogad karta och foton.
Åtgärderna ska vara utförd senast 3 månader efter det att beslutet vunnit laga kraft. Åtgärderna ska utföras på ett sådant sätt att naturmiljön inte kommer till skada. Efter åtgärderna är genomförda ska området uppfattas som allemansrättsligt tillgängligt.
Senast två veckor efter det att åtgärderna i punkt 1-2 ska vara färdiga ska rättelseskyldig fastighetsägare skicka in bilder som styrker att föreläggandet utförts på ett tillfredsställande sätt. Bilderna skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborgs kommun.
Nämnden beslutar att fastighetsägaren ska betala en avgift på 18 000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet.”

Det var alltså inte mycket, om ens något i Jonas och advokatens argumentation, som hade påverkat Vänersborg byggnadsförvaltning. Tjänstepersonerna i byggnadsförvaltningen verkade vara helt faktaresistenta… Det var bara det uppenbara och fatala misstaget kring den felritade strandängen som BF hade släppt. 

Så hävdade BF fortfarande att:

“Samtliga murar hindrar och avhåller allmänheten från att beträda strand och vattenområde där de har rätt att färdas fritt och omfattas därmed av förbuden”

Och fortfarande accepterades inte Jonas affärsplaner…

Detta förfarande och beteende känns igen av alltför många kommuninvånare. Och även sådana utanför kommunens gränser. Vänersborgs byggnadsförvaltning har ofta en tendens att tolka allt negativt, att fälla istället för att fria, att stjälpa istället för att hjälpa – och därmed orsaka både ekonomiska förluster och ibland också psykiskt lidande för dom som de är satta att ge service.

I tjänsteskrivelsen skrev tjänstepersonerna på byggnadsförvaltningen också:

“Byggnadsnämnden kommer att anmäla ärendet för åtalsprövning till allmän åklagare.”

Det blev jul och det blev ett nytt år. Kanske dock inte ett särskilt gott sådant för Jonas…

Fortsättning följer – se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)”…

• ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (1/4)” – 2 feb 2021
• ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (2/4)” – 3 feb 2021
• ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (3/4)” – 4 feb 2021
• ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (4/4)” – 5 feb 2021
• ”KF: V-motion om strandskyddsavgift” – 12 feb 2021
• ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)” – 13 feb