Arkiv

Archive for 22 februari, 2021

KS (24/2): Budgetramar 2022

22 februari, 2021 Lämna en kommentar

På onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). Ärende 7 är ett av årets viktigaste KS-ärenden… Och det trots den tämligen intetsägande och tråkiga rubriken “Anvisningar budget 2022, ekonomisk plan 2023-2024”.

Ärendet handlar om de budgetramar som ska gälla för år 2022. Förslaget som ligger är formellt sett kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag. Men det ska förstås som det förslag som de styrande partierna S+C+MP står bakom. (Alla KS-handlingar kan hämtas genom att klicka här.)

När kommunstyrelsen på onsdag har beslutat om budgetramarna ska sedan kommunens nämnder och styrelser utifrån dessa ramar arbeta fram sina budgetar för år 2022. Ramarna är ”tajta”, som vanligt, inga nya pengar kommer att delas ut till välfärden. Notera dock att det inte är den slutliga budgeten för 2022 som ska fastställas. Den beslutas av kommunfullmäktige den 16 juni.

Budgetramar betyder att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom kommunstyrelsens anvisade ramar. Det spelar ingen roll om, för att ta ett exempel, socialnämnden tycker att den behöver extra ekonomiska resurser för att möta behoven hos ett ökat antal äldre – finns det inga extra pengar i ramarna, så finns det inte. Socialnämnden får då lägga en budget som håller sig inom anvisningarna (ramarna), genom besparingar, men också skicka med en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen kan redogöra för typ orimliga konsekvenser av de otillräckliga resurserna.

Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till budgetberedningen och därefter kommunstyrelsen. Det kan då hända att nämnderna har visat att konsekvenserna av budgetramarna blir alltför stora och långtgående för verksamheten. I ett sådant läge kan kommunstyrelsen visa förståelse och förändra det slutliga budgetförslaget.

Det här brukar dock ske i mycket liten omfattning. Däremot har de styrande partiernas budget ändrats av fullmäktige de senaste åren. Fullmäktige 2015 och 2016 förkastade de styrandes budgetförslag och antog i stället oppositionens (de facto Vänsterpartiets förslag). Även 2017 var lite annorlunda, då fruktade S+C+MP, med all rätt, att de skulle förlora en 3:e budgetomröstning på raken. De styrande kom därför, innan fullmäktige, överens med Vänsterpartiet om en ny budget, i praktiken Vänsterpartiets budgetförslag… När det gäller budgetarna för de tre senaste åren är de ett resultat av överenskommelser mellan de styrande, S+C+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L+KD.

Underlaget, som för övrigt har titeln ”Anvisningar för budget 2022. Ekonomisk plan 2023-2024” börjar med att slå fast det osäkra ekonomiska läget:

“Då den ekonomiska utvecklingen bedöms efter hur coronapandemin hanteras, får restriktioner effekt, hur fort går vaccineringen, är prognoser och scenarier om ekonomin väldigt osäkra.”

Och det torde samtliga partier kunna hålla med om. Den prognos som ekonomikontoret målar upp för den närmaste framtiden lyder emellertid:

“Att vaccinering mot covid‐19 är på väg att inledas i Sverige, liksom globalt, stärker samtidigt konjunkturutsikterna för den andra halvan av året (dvs 2021; min anm), och än mer utsikterna för 2022. Skatteunderlagsprognosen vilar på ett scenario med en utdragen återhämtning av den svenska samhällsekonomin. Ett normalt konjunkturläge nås inte förrän 2024. Det låga resursutnyttjandet i nuläget innebär en potential för hög BNP‐tillväxt kommande år, när återhämtningen väl tar fart igen.”

Ekonomikontoret tycker att de kommande två åren ser förhållandevis bra ut. Och det är lite ovanligt för ekonomer… Men de “sansar sig” och strax känner vi igen dem. De menar att Vänersborgs kommun måste:

“hålla tillbaks förväntningarna som ökar till följd av de starka resultaten.”

Det starka resultatet är naturligtvis det extremt stora ekonomiska överskottet förra året på +161 milj kr. (För år 2021 är resultatet budgeterat till +43 milj kr.) Det var emellertid ett resultat som berodde på de stora statsbidragen på grund av pandemin och det är nog inget som kommunen kan räkna med i fortsättningen, även om det finns förhoppningar om att statsbidragen till t ex äldreomsorgen och gymnasieskolan ska bli högre än tidigare.

Ekonomerna utvecklar sin litania:

“För de långsiktiga utmaningar kommunerna hade innan pandemin kvarstår. Effektiviseringar måste göras för att klara ekonomin i budgetens sista planår, där det fortfarande blir ett negativt ekonomiskt gap om kostnaderna skulle tilllåtas öka i takt med befolkningen.”

“Se upp!”, skulle jag vilja ropa här. “Effektiviseringar” är inget annat än besparingar. Och ska det sparas så att det får genomslag i resultatet så är det personal det ska sparas på. Och det vet vi alla – färre personal betyder sämre kvalitet. Såvida inte personalen ska “springa fortare”, dvs arbeta mer. Och då ser vi det snart i ökade sjukskrivningstal…

Och efter några rader:

“Kraven på kvalitet och välfärd kommer inte att minska. Det kommer att ställa krav på effektiviseringar och besparingsplaner.”

Det här är några konkreta ekonomiska förutsättningar inför nästa års budget (se tabell):

Prognosen för skatteintäkterna/generella statsbidragen (“skatteberäkning”) ser bra ut, trots att den är minskad med 250 kr/invånare per år. (Det gör kommunen för att ha en pott ”för säkerhets skull”.) Det är värt att notera att den kommunala skattetillväxten kommer att öka.

I förslaget till budgetramar för år 2022 avsätts inga nya, ”extra” pengar till verksamheterna. (Med några undantag som jag återkommer till.) Det sker en del ”tekniska” justeringar som oftast är ett ”nollsummespel”. Det avsätts också 54 milj kr till löneökningar. (Det görs inte i alla kommuner.) Inflationskompensationen är 1,5%, vilket motsvarar inflationsprognosen. Samtliga nämnder har kompenserats för inflationen. (Vilket inte heller alla kommuner gör.)

Så här ser de föreslagna budgetramarna ut för de olika nämnderna och styrelserna:


I förslaget är det tänkt att Barn- och utbildningsnämndens budgetram ska hamna på lite drygt 850 milj kr. Det betyder att jämfört med år 2020 får BUN kompensation för inflationen med 3,8 milj, vilket alltså alla nämnder får (+1,5%). Nämnden tilldelas också 544.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll). BUN får även 6,9 milj kr till ökad hyra för Öxnereds skola.

Socialnämnden är kommunens största nämnd. Den får enligt förslaget inga mer pengar jämfört med 2021 (förutom inflationskompensationen, 3 milj kr). Benny Augustsson (S), det är fortfarande “hans” förslag som jag redovisar, räknar med ett tillskott till nämnden i form av ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen på 17,5 milj kr. Det ska förstärka socialnämndens budget. Sedan uppmanas socialnämnden att:

“presentera en åtgärdsplan, för hur driftkostnaden av det planerade boendet på Elgärde ska finansieras inom nämndens anvisade ram.”

Det står utom allt tvivel att de pengar som de styrande partierna (S+C+MP) föreslår ska tilldelas barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden inte räcker på långa vägar för de ökade krav och behov som dessa nämnder har och står inför. Då ska man också komma ihåg att båda nämnderna har sparat och skurit ner under flera år. Och trots det gått med underskott. (År 2020 var ett undantag där de extra statsbidragen för coronan gjorde att nämnderna gjorde ett plus-minus-noll-resultat.) Nämnderna kommer att få fortsätta leta besparingar och nedskärningar… Och med all sannolikhet misslyckas…

Kultur‐ och fritidsnämndens inflationskompensation uppgår till 856.000 kr. Nämnden tillförs också 160.000 kr för höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) och 1,2 milj kr för ökad hyra för biblioteket.

Kommunstyrelsen får som alla nämnder kompensation för inflationen och höjda hyror (på grund av fastighetsunderhåll). Och så kommunens enda nya satsning för år 2022:

“Till IT‐säkerhet/IT‐informationssäkerhet utökas ramen med 5.500 tkr.”

Det är bara att hoppas att dessa pengar kommer att göra nytta…

Kommunstyrelsens förfogandeanslag minskas med 3,4 milj kr. 800.000 kr avsätts också till ökade hyreskostnader för det nya boendet som planeras på Elgärde. Och precis som i år, som då var en nyhet, öronmärks 3 milj kr till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser:

“kopplade till kommunens inriktningsmål, målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.”

Och också 3 milj kr med koppling till inriktningsmålet om att:

“barn och unga uppnår bättre skolresultat”

I praktiken blir det sannolikt så att barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden får vardera 3 milj. Det är, tyvärr, småpengar i sammanhanget. Och jag förstår inte ens varför kommunen inte kan spara administrativa kostnader och ge nämnderna pengarna direkt… Men de styrande vill väl få pengarna att framstå som “satsningar”…

Det görs ytterligare några mindre justeringar i förslaget till kommunstyrelsen. Dock ingen ökning av anslaget till Kunskapsförbundet Väst…

Samhällsbyggnadsnämnden får bara inflations- och hyreskompensation samt 200.000 kr till gatuenheten. Å andra sidan höjer väl nämnden priserna för de tjänster som de andra nämnderna köper…

Inga andra nämnder får några tillskott, inte de heller… De får samma budgetram nästa år (2022) som i år (2021). Som var samma budget som året innan (2020)… Och året innan… Det görs sällan några politiska överväganden eller prioriteringar i Vänersborg… Med ett undantag. År 2022 är valår. (Tiden går fort gott folk.) Valnämnden får 1 miljon kr.

Det är med andra ord en nedskärningsbudget som läggs fram för år 2022. Igen. Det är bara att konstatera att välfärden (vård, skola och omsorg) får stryka på foten som vanligt. Vi får se om budgetramarna kommer att “hålla” ända fram till fullmäktiges beslut i juni.

Naturligtvis undrar vän av ordning hur det ser ut på intäktssidan. Hittills har jag bara tagit upp kostnaderna. Det hör naturligtvis till en ekonomisk redovisning att presentera resultatbudgeten:

Prognosen för kommunens resultat ser mycket positiv ut för de kommande åren, i varje fall för de styrande partierna och ekonomerna… Ekonomikontoret förklarar:

“2022 är resultatet budgeterat till +54 mnkr för att 2023 öka till +63 mnkr och till +61 mnkr år 2024. Resultatet stiger då inga nya pengar fördelas till nämnderna i de kommande årens budgetar och skatteintäkterna prognostiseras överstiga löne‐ och prisutveckling enligt SKR.”

Sug på formuleringen:

“inga nya pengar fördelas till nämnderna”

Betyder det att barn, ungdomar, gamla och sjuka ska vara glada för de fantastiska överskott som prognoserna visar? “Happy days are here again!” Eller?

“Formuleringen” är mer än en formulering. Den berättar om en bister verklighet för de mest utsatta grupperna i kommunen. “Inga nya pengar” innebär färre anställda i äldrevården och hemtjänsten, färre pedagoger i förskola och skola…

År 2022 är kommunens resultat budgeterat till +54 milj kr. Det kan väl konstateras att resultatet i Vänersborg varje år blir betydligt större än prognoserna. Det är väl inget som talar mot att det inte ska bli så även 2022…

Det skulle väl inte vara helt fel att också påpeka att det är kommunens gamla och sjuka, barn och ungdomar som får ”stå tillbaka” – och därigenom bidra till att kommunens överskott ökar och att de ekonomiska målen uppfylls… Eller?

Statsbidrag är inte inräknade i förslaget till ramar för mål‐ och resursplan, utan är tillskott utöver budgeten. Jag har tidigare nämnt statsbidragen till socialnämnden för äldreomsorgen. Den så kallade “skolmiljarden”, och som ger kommunen 4 milj kr, gäller dock bara i år, 2021. (BUN får 3 milj kr och KFV 1 milj.)

Det måste också påpekas att Vänersborg, precis som andra kommuner, naturligtvis kan förstärka inkomstsidan genom att höja skatten. Som vår grannkommun Trollhättan faktiskt har gjort inför 2021.

I Vänersborg betalar vi 22:21 kronor per intjänad hundralapp i skatt till kommunen. En skattehöjning på t ex 10 öre skulle ge kommunen 8 milj kr i ökade intäkter. Det innebär i sin tur (en skattehöjning på 10 öre) att en vänersborgare som tjänar 20.000 kr i månaden betalat 20 kr mer i skatt varje månad…

Innan jag avslutar denna blogg vill jag påminna om att det finns en hel del pengar i budgeten som “inte syns”. Det är t ex pengar för att täcka kostnaderna för arenan (ca 20 milj kr per år), Vattenpalatset (ca 8 milj), ett antal miljoner till Visit Trollhättan-Vänersborg, rondeller, GC-vägar, Wargön Innovation, Stiftelsen Bergagården, flygplatsbolaget osv. Tillsammans ganska många miljoner… (Notera, jag säger inte att dessa miljoner ska dras in. Men kostnaderna är inte lagstadgade och måste ställas mot de lagstadgade inom vård, skola och omsorg.)

Det är också min bestämda uppfattning att kommunen måste “vända på” hela budgetprocessen. Politikerna måste bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Vad har vi för mål i kommunen, nu och i framtiden? Och utifrån målen och viljeinriktningen måste prioriteringarna, målen, formuleras. Då måste också alla kommunens verksamheter, och kostnader, upp på bordet och bli föremål för denna prioritering. 

En sådan här diskussion måste självklart vara realistisk och konkret. Politikerna måste inse att framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har “effektiviserats” i många år. Det finns inte mer att spara på. Och det innebär att det finns ett stort “glapp” mellan resurser och krav/behov. Kommunen måste endera tillskjuta mer resurser eller helt enkelt sänka kraven. Kommunen kan inte begära eller tvinga de anställda att göra samma arbete år efter år med mindre personal.

Och allra sist, låt mig upprepa.

De budgetramar som kommunstyrelsen ska besluta om på onsdag betyder alltså att nämnderna ska lägga budgetar nu under våren, vars kostnader och utgifter ska hålla sig inom kommunstyrelsens anvisade ramar. Nämnderna ska även beskriva åtgärder och konsekvenser för att hålla sig inom dessa ramar. Nämndernas förslag till budgetar ska sedan tillbaka till kommunstyrelsen.

Kategorier:Budget 2022, S
%d bloggare gillar detta: