Stefan Kärvlings blogg

Igår sammanträdde kommunfullmäktige i Vänersborg. Mötet varade i lite drygt 3 timmar, och jag tänker återkomma med ett referat om vad som sades. (Den som är intresserad kan se hela sammanträdet eller valda avsnitt i efterhand på kommunens webb-TV. Det går också att läsa Lutz Rininslands blogg “Tyvärr fel, herr ordförande!”, som handlar om ärendet kring fördelningen av skolmiljarden.)

I denna blogg ska jag “bara” uppehålla mig kring vad ordförandena i byggnadsnämnden respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden anförde som en slags replik till mig på gårdagens fullmäktige. Jag tror att det kan vara av intresse för många kommuninvånare, och det är definitivt av intresse för mig personligen…

Det var under ärendet “kommunens och nämndernas årsredovisning 2020”. Jag framförde mina kända synpunkter från mina bloggar – nämligen att det finns alldeles för mycket i kommunens redovisningar och målavstämningar som präglas av “halvsanningar” och förskönande omskrivningar etc. Och det ger inte en riktig bild av läget i kommunen. Det gör det också svårare att ändra och förbättra det som är mindre bra. Och hur ska man styra en kommun om man inte vet “hur den ser ut”?

Jag tog två exempel från byggnadsnämnden. (Se “Årsredovisning och bokslut”.)

Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:

“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”

Resultatet uppfylldes ansåg förvaltningen. Den motivering som gavs var att hemsidan med plan- och bygglovsinformation hade uppdaterats… Inget mer… Det andra exemplet var att byggnadsförvaltningen skulle ha gjort en grym resa när det gällde bygglov:

“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”

Men när jag läste vad byggnadsförvaltningen själv skrev så fick man en annorlunda bild. Det stod att:

“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”

Det handlade alltså bara om spekulation och önsketänkanden.

Byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) bekräftade att alla förväntade resultat inte hade uppfyllts och att rekryteringen av en ny förvaltningschef hade avbrutits, att en bygglovshandläggare hade sagt upp sig, att det “egentligen” inte fanns någon som jobbade med tillsynsärenden och att det inte fanns någon stadsarkitekt.

Det här var antagligen inte riktat till mig eftersom jag inte hade tagit upp något av detta i mitt anförande. Men så kom ordförande Dahlberg till mig, och min blogg…

“Man kan ju vara kritisk mot byggnadsnämndens arbete, man kan gå ut i bloggar osv.”

Dahlberg sa inte uttryckligen att det var min blogg han åsyftade. Och han fortsatte:

“Jag har inte läst någon blogg men jag får dom till mig ibland.”

Det är intressant att Dahlberg känner sig tvungen att nämna att han inte läser några bloggar. Varför undrar jag. Tusentals människor, ja det är faktiskt sant, läser bloggarna om byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen. Kan det inte vara bra för ordförande i nämnden att känna till vad många kommuninvånare läser om byggnadsnämnden? Jag menar, även om bloggarna skulle bestå av felaktigheter så kan det ju vara bra för Dahlberg att veta vilka missuppfattningar invånarna bär med sig…

Men så fortsätter Bo Dahlberg – notera att citaten kommer direkt efter varandra i anförandet:

“Där (i bloggarna; min anm) behöver man alltså inte följa lagen när man kritiserar en byggnadsnämnd. Vi är dock tvungna att göra detta. Det är en liten skillnad där skulle jag vilja säga.”

Nu undrar nog inte bara jag utan även andra hur Dahlberg kan komma in på Kärvlings bloggar i ett anförande i kommunfullmäktige. De nämndes ju inte alls i mitt eller någon annans anförande. Alla som yttrade sig höll sig nämligen till ämnet på dagordningen…

Det är inte helt lätt att förstå om Dahlberg menar att jag i mina bloggar inte behöver följa t ex Plan- och bygglagen (PBL). För så är det, självklart. Lagar kring bloggar torde väl snarast vara Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen… 

Eller menar Dahlberg (S) att jag kan “hitta på” lösningar på människors byggproblem som strider mot PBL och annan lagstiftning? Antagligen är det detta han menar.

Och naturligtvis tittar jag då tillbaka på några av mina bloggar genom åren om byggnadsnämnden/byggnadsförvaltningen. Jag tänker på “Ingvars kamp mot byggnadsnämnden” (Österäng; om du klickar på länken så måste du scrolla för att se bloggarna), där Ingvar överklagade ett beslut från byggnadsförvaltningen till Länsstyrelsen – och fick rätt. Eller på grannarna till Kindblomsskogen i Blåsut som två gånger överklagade byggnadsnämndens bygglov till Länsstyrelsen – och fick rätt, båda gångerna. (Se ”Byggnadsnämnden får underkänt!” och ”Affären Kindblom: Länsstyrelsen säger nej”.) Eller på blåbärsodlaren vid Hästefjorden, där nämnden till slut gick emot sin egen förvaltning. (Se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.) Och sedan dessutom senare ändrade sitt eget beslut om vite för blåbärsodlaren. (Se “Blåbärsodlaren, Brännjärnet och Holmen”.)

För att inte tala om Magnus Larsson på Sikhall…

Efter över 7 års tvistande, efter 7 års kamp, med blod, svett och tårar (i varje fall svett, tid och pengar), så fick Magnus Larsson rätt. Inte av Vänersborgs kommun. Utan mot. Det var Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen som dömde till Magnus Larssons favör. Alla klagomål, synpunkter, tillrättavisningar, kritik, förslag etc, som kommunen och byggnadsnämnden hade framfört till Magnus Larsson underkändes av de rättsvårdande myndigheterna. Magnus Larsson fick rätt på alla punkter. Efter nästan 8 år… (Se t ex “Vision och verklighet. Och Magnus Larsson.”.)

Och sist men inte minst, ett exempel som gav upphov till rubriker i TTELA… (Se TTELA “Hård kritik mot Stefan Kärvlings (V) blogg”.)

”Arne” ville riva ett gammalt fritidshus på Nordkroken och ersätta det med ett nytt. Han nekades bygglov trots att hans ansökan stämde överens med detaljplanen.

Jag engagerade mig mycket i fallet och skrev många bloggar. Det ledde till en unik skrivelse från byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) och nämndens vice ordförande. Den var ställd till kommunfullmäktiges ordförande. Mitt bloggande ifrågasattes.

Dahlberg skrev bland annat om min blogg:

• ”helt utan faktaunderlag”
• ”slippriga argument”
• ”försöker påverka en tjänsteman att bryta mot lagen”

Bo Dahlberg (S) var lika säker då som nu att byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen hade lagen på sin sida och att jag hade fel. Och dessutom inte borde få skriva bloggar överhuvudtaget…

Kommunfullmäktiges ordförande låtsades aldrig om skrivelsen. Och Länsstyrelsen gav “Arne” rätt. Han fick sitt bygglov… Byggnadsnämnden hade inte följt lagen… (Se “Arne får rätt av Länsstyrelsen!”; i slutet av denna blogg finns flera länkar både till sakfrågan och till Dahlbergs skrivelse.)

Det är nog läge att ordförande Bo Dahlberg (S) ger några exempel på vad han anser vara fel i det jag skriver, eftersom det verkar som om myndigheterna bara hittar fel i byggnadsnämndens och byggnadsförvaltningens beslut… Fast det är klart, Dahlberg läser ju inte mina bloggar… Trots att han påstår att jag inte följer lagen… Dahlberg läser kanske bara sådant han håller med om och som befäster hans åsikter.

Eller också får Bo Dahlberg (S) sluta att dra in mina bloggar när byggnadsnämnden får kritik…

Mitt inlägg fick också miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) att begära ordet.

Jag hade nämnt att följande förväntade resultat för miljö- och hälsoskyddsnämnden påstods vara uppfyllt:

“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”

Och jag sa att det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Och att mätningarna kanske stämmer, men att jag i varje fall vet en familj i Sikhall som inte håller med – och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…

Ann-Marie Jonasson (S) sa:

“Så som Bosse precis pratade om, Bosse Dahlberg här, så pratade han om att vi har nämnder som har en lag att följa. Och det här är ju också en sådan nämnd då. … Och ja Stefan, vi har faktiskt rätt många som är nöjda med den handläggning som nämnden gör när det gäller avloppsärenden, eftersom du då tog upp det här. Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”

Tja…

I fallet Solvarm på Sikhall, som jag har engagerat mig och skrivit mycket om (se t ex “Varför jagar kommunen Solvarm?”), har kommunen och Solvarm haft olika tolkningar av lagarna. Jo, det är ofta så – lagar kan tolkas på olika sätt. Då får en domstol avgöra frågan.

Solvarm överklagade ett kommunalt beslut till Mark- och miljödomstolen. Det var alltså en tvist om hur lagen skulle tolkas. Domen kom den 11 juni 2018. Mark- och miljödomstolens dom blev en total seger för Solvarm.

Domstolen slog fast att Solvarms kretsloppsystem var likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder. Och inte nog med det. Domstolen menade att Vänersborgs kommun hade tolkat vattentjänstlagen fel. Den som kunde visa att den hade ett system som var likvärdigt eller bättre än det kommunala avloppet kunde inte, menade domstolen, tvingas att anslutas till ett sämre system.

Den här domen har Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning inte accepterat eller respekterat på något sätt. Förvaltningen driver fortfarande samma frågor och krav i sin iver att stoppa Solvarms unika, cirkulära avloppssystem. På nästa sammanträde med miljö- och hälsoskyddsnämnden har ordförande Jonasson möjlighet att visa att hon till skillnad från sin förvaltning respekterar svensk lag och svenska domstolar…

Till sist måste jag nämna Lutz Rininslands (V) replik till de båda socialdemokratiska ordförandena Bo Dahlberg och Ann-Marie Jonasson:

“Båda två nämner med emfas och eftertryck att ni som ordförande hanterar en nämnd som måste följa lagen. Då blir naturligtvis min fråga – vilka av våra nämnder är det där man inte ska följa lagen?”

Dahlberg och Jonasson blev svaren skyldiga…