Stefan Kärvlings blogg

Det går i ett. Denna vecka kommunfullmäktige, och imorgon måndag sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN).

Dagordningen för barn- och utbildningsnämnden är relativt kort:

Övriga ärenden utom budget 2022

I verksamhetsuppföljningen presenteras denna gång ”Aktuellt grundsärskola och grundskola 7-9”. Det är kommunens 5 högstadierektorer på kommunens 4 olika högstadieskolor som står för presentationen och informationen. (Torpaskolan är uppdelad i Torpaskolan norr och Torpaskolan söder…)

Sedan ska nämndsledamöterna få en uppdatering om gällande barnomsorgsavgifter. Det är inga handlingar utskickade i detta ärende, men å andra sidan är det bara ett informationsärende. Det betyder att inget beslut ska fattas.

Ekmans Barnomsorg och Bävern Omsorg AB kom i december 2020 in med ansökningar om rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg. Men eftersom ansökningarna inte innehöll fullständiga uppgifter begärdes kompletterande handlingar. Det kom inga. Därför ska nämnden imorgon besluta att avslå ansökningarna. De båda ansökningarna är för “tunna”, för ofullständiga, för att kunna handläggas eller beviljas.

Som vanligt presenteras en månadsuppföljning för nämnden. Den ger de styrande partierna anledning till glädje. Nämnden gör nämligen ett överskott till och med mars 2021 på 5,428 milj kr (2,35 milj kr på grundskolan och 2,941 i förskolan). Det ska bli intressant att höra hur det kommer sig. Det har väl med coronan att göra på något sätt antar jag…

Eller också fortsätter de mycket stora besparingarna med personalneddragningar under 2020 att ge “resultat”. Det var som bekant 63 färre anställda i grundskolan år 2020 än 2019. Och BUN minskade därmed sina personalkostnader med 29,2 milj kr. Det är betydligt färre anställda år 2021 än 2019, även om jag inte har sett några siffror på det.

Man ska också komma ihåg att det är svårt att göra en prognos för hela året enbart utifrån årets första kvartal. Det kan hända mycket på de tre som är kvar. Jag antar t ex att många fler inköp, av bland annat läromedel, sker inför höstterminen.

I månadsuppföljningen redovisas andelen elever med mer än 25% frånvaro i åk 7-9. Denna gång finns det emellertid bara statistik fram till och med november 2020.

Barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun, som det heter sedan något år tillbaka, har budgeterats till 2.160 i år. I mars uppgick platserna till 2.188. De har ökat varje månad i år. Det innebär att förskolan kostar mer pengar än prognostiserat. Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun, som uppgår till 1.795 i budget, kom bara upp till 1.719 i mars. De har minskat för varje månad under detta första kvartal. Till slut redovisas också förskoleklass, grundskola och särskola finansierade av Vänersborgs kommun. Det har budgeterats för 4.959 platser. I mars var de färre, 4.898. Platserna har varit ganska konstanta under de tre första månaderna. Jag undrar varför det är färre elever än beräknat, är det befolkningsprognoserna som har “slagit fel”?

Kommunfullmäktige har beslutat att det ska finnas 2,6 milj kr i “reserv” till barn- och utbildningsnämnden, som nämnden kan få:

“under förutsättning att framtida prisförändringar, kan finansieras i dialog mellan barn- och utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen.”

Och nu har barn- och utbildningsförvaltningen pratat med samhällsbyggnadsförvaltningen, och blivit överens. Nämnden ska därför besluta om att ansöka om dessa pengar, som för tillfället finns hos kommunstyrelsen.

Så långt kommer det mesta att vara “rutin” på sammanträdet. Mycket information och egentligen inget som är kontroversiellt eller som skulle ge upphov till meningsskiljaktigheter. Men så kommer ärendet “Budget 2022, Mål- och resursplan 2022-2024”…

Det handlar så klart om pengar… Pengar för nästa år…

Budget 2022

Barn- och utbildningsförvaltningen (tjänstemän) vill att nämnden (politiker) ska:

“godkänna förvaltningens budgetförslag 2022 till Mål- och resursplan 2022-2024 med tillhörande bilaga om åtgärd och konsekvenser för att uppnå en budget i balans samt översända dessa till kommunstyrelsen.”

Förvaltningen och nämnden ska hålla sig inom de anvisningar (“budgetramar”) som kommunstyrelsen har antagit, dvs de tre styrande (S+C+MP) partierna. Och om budgetramarna är för “trånga” så ska också åtgärder och konsekvenser beskrivas.

Anvisningarna innehåller ingen ökning av de ekonomiska resurserna för nämnden förutom kompensation för inflation och hyresökningar. De föreslagna ekonomiska ramarna är enligt min mening alldeles för snäva.

Förvaltningen börjar med att konstatera att kostnaderna för förskolan och grundskolan i Vänersborg är lägre än i likvärdiga kommuner. Dessutom ligger betygsresultat och meritvärden i Vänersborg under riksgenomsnittet. Det påpekas också att den långa perioden med hög frånvaro under coronan kan:

“medföra att en större grupp elever får svårt att komma tillbaka till den vanliga verksamheten i skolan även efter coronapandemin.”

Utgångsläget är med andra ord inget vidare för Vänersborg…

Sedan följer en redovisning av nämndens förväntade resultat som ska bidra till att kommunens inriktningsmål ska uppnås. Målen och de förväntade resultaten lever, som läsare till mina bloggar säkert har förstått, till stor del ett eget liv, utan koppling till de ekonomiska resurser som ställs till nämndens förfogande. Det är många ord och många förskönande omskrivningar för verkligheten – om det nu är kopplat till verkligheten överhuvudtaget. Ibland kan man undra… 

Eller vad sägs om kommunens inriktningsmål:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Detta är alltså ett av kommunens inriktningsmål, inte barn- och utbildningsnämndens – även om det i stort sett är citerat från Skollagen.

Och visst är det fantastiskt att detta mål finns med i kommunens officiella dokument, precis som om man trodde på det och menade det. För jag har fortfarande inte hört någon förklara hur detta ska vara möjligt när det blev 63 färre anställda i grundskolan år 2020 än 2019, och personalkostnaderna minskades med 29,2 milj kr. Tänker de styrande partierna, S+C+MP, och den borgerliga “oppositionen”, M+L+KD, som har kommit överens om budgetarna de senaste åren, öka anslaget till BUN nästa år och möjliggöra att förskola och skola kan anställa fler…? Självklart inte. Snarare tvärtom.

Och med tanke på den stora personalminskningen förra året så är det precis detsamma med det föreslagna förväntade resultatet (utifrån kommunens inriktningsmål “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”):

“Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”

Det är så mycket prat, floskler och meningslösa skrivningar och löften i politiken så att “hälften kunde vara nog”…

Barn- och utbildningsförvaltningen gör som den är tillsagd, och sannolikt nämnden likaså. De förväntade resultaten för år 2022 utifrån kommunens inriktningsmål “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” föreslås bli:

• “Andelen barn som deltar i en förskola med hög kvalité ökar”
• “Andelen elever som når kunskapskravet i årskurs 1 ökar”
• “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar”
• “Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75 % närvaro ökar”

Tidigare har nämnden i någon form av “protest” angett att resultaten ska “bibehållas”. Men nästa år ska alltså allt öka… Och jag undrar varför de förväntade resultaten har ändrats…

Och samtidigt som att allt ska öka, med otillräckliga resurser, så ska sjukfrånvaron bland medarbetarna minska och dessutom ska deras motivation öka…

BUN:s förslag till budget ligger, precis som anvisningarna säger, inom tilldelad ram. Förvaltningen anser dock att det kommer att saknas 3,6 milj kr för nämnden nästa år.

3,6 miljoner kronor…

Bara 3,6…?

Det kan se ut som om undertecknad vänsterpartist har större ambitioner för förskola och grundskola än förvaltningen själv. För inte räcker det väl med ett budgettillskott på endast 3,6 miljoner…? Nä det räcker inte. Men så är det ändå inte. Tjänstemännen är som jag ser det “fångna” i det politiska systemet. Och måste så vara. Det är ju politikerna som bestämmer och tjänstemännen som utför… Jag är helt övertygad om att det inte finns en tjänsteman i förvaltningen eller en rektor på en förskola eller grundskola som inte anser att det behövs mer personal, dvs mer pengar, i verksamheterna.

Förvaltningen pekar i förslaget på att antalet elever i grundsärskolan fortsätter att öka. Och en grundsärskoleelev kostar betydligt mer än en grundskoleelev, cirka 400.000 kr mer per år. Det kommer att saknas pengar till dessa elever.

Förvaltningen menar också att behovet av särskilt stöd hos barn och elever har ökat under senare år. 

Förvaltningen skriver:

“En utmaning är att elevernas behov är så stora att rektorerna har svårt att organisera detta särskilda stöd inom budget samtidigt som fler barn och unga förväntas uppnå bättre skolresultat och fullfölja sina studier.”

Varför skriva “utmaning”? Varför inte istället skriva att det är ett stort problem? Eller att det kanske till och med är omöjligt…

Naturligtvis tänker BUN söka eventuella pengar som avsätts i kommunstyrelsens förfogandeanslag till detta ändamål, om nu kommunfullmäktige beslutar så. (Vilket fullmäktige gjorde för i år.) Som jag ser det, räcker inte 2-3 miljoner, eller vad nu fullmäktige kan avsätta, på långa vägar. Och dessutom ska inte BUN behöva ansöka om pengar från kommunstyrelsen till elever i behov av särskilt stöd. Det står i Skollagen att dessa elever SKALL ha det stöd som de behöver. De här pengarna ska BUN självklart ha från början.

Det är viktigt att notera att statsbidragen från Migrationsverket fortsätter att minska under 2022 med ytterligare 2,9 milj kr. (Sedan 2018 till 2021 har bidragen från Migrationsverket minskat med 22 milj kr. Det motsvarar cirka 50 heltidstjänster…) Behovet av språkligt stöd för de elever det handlar om har inte minskat i samma omfattning som bidragen minskat…

Man behöver inte vara en oppositionell vänsterpartist eller pensionerad pedagog för att se vilka elever det är som drabbas hårdast av otillräckliga resurser… Och visst saknas det mer än 3,6 miljoner…

Till sist beskriver förvaltningen konsekvenserna av de anvisningar, “budgetramar”, som de styrande partierna beslutade i kommunstyrelsen.

“Verksamheterna har idag små marginaler och svårigheter att organisera sig utifrån den tilldelade ramen. En obalans om 3,6 mnkr är en mindre del av barn- och utbildningsnämndens totala budgetram, men kan medföra konsekvenser för barn, elever och personal. Grundskolan, men framförallt förskolan och fritidshemmen i Vänersborg ligger redan något under i nettokostnadsavvikelse enligt Kolada. Det kan innebära att verksamheterna inte har lika stor ekonomisk förmåga att hantera budgetnedskärningar och samtidigt behålla kvaliteten för barn och elever på grund av de små marginaler som verksamheterna idag arbetar utifrån.”

Med tanke på kommunens inriktningsmål för år 2022:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

…är det här mycket “snälla” ord från barn- och utbildningsförvaltningen… En vänsterpartist som jag skulle uttrycka det lite tuffare, typ:

Barnkonventionen har blivit svensk lag. Som politiker i Vänersborg undrar jag – till vilken nytta?

Fackens syn

Till sist vill jag återge personalorganisationernas (“fackens”) syn. Det handlar om Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Kommunal och Vårdförbundet. Det var nämligen MBL-förhandlingar kring förslaget den 30 mars.

De fyra fackförbunden var inte överens med arbetsgivaren, dvs barn- och utbildningsförvaltningen. Eller snarare, barn- och utbildningsnämnden… Inte i år heller… “Facken” förklarade sig oeniga till budgetförslaget för 2022 och lämnade ett gemensamt yrkande. (Du kan ladda ner hela yrkandet från “facken” här.)

Personalorganisationerna skriver i yrkandet:

“Om ett av kommunens inriktningsmål är att skolresultaten ska öka borde detta avspeglas med satsningar i budgeten, särskilt med tanke på förvaltningschefens påpekande redan förra året. Barn och ungdomar vill lyckas i skolan, men när de inte får förutsättningar att lyckas uttrycks det ofta i frustration, vilket vi tycker oss ana i mängden KIA-anmälningar.”

(KIA är det system för händelserapportering mm som kommunen använder.)

Det som förvaltningschefen påpekade “redan förra året” var, menar personalorganisationerna, att:

”antalet elever med behov som är svåra att möta i gruppsituation ökar. I verksamheten är det fler elever med behov av individuell undervisning eller undervisning i mindre grupp.”

Personalorganisationerna skriver vidare:

“Av kommunens alla lokaler är klassrummet den vanligaste platsen för anmälda händelser. Vidare utgör anmälningar om hot och våld i skolan en överväldigande majoritet av kommunens alla skadeorsaker/ risker. Det är i denna arbetsmiljö fler barn ska nå kunskapskraven, öka närvaron och fler bli behöriga till yrkesprogram. Barn och ungdomar vill gå i skolan men när de inte får förutsättningar att lyckas i skolan kan det leda psykisk ohälsa och lång och problematisk skolfrånvaro.”

Facken avslutar sitt yrkande (fetstilen är fackens egen):

“Eftersom den föreslagna budgetramen för 2022 inte är tillräcklig för de stora behov förvaltningen har och att konsekvenserna kan innebära uppsägningar av personal samt kraftigt försämrad arbetsmiljö yrkar Kommunal, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Vårdförbundet att Barn- och Utbildningsnämnden äskar de medel som krävs för att kunna uppnå inriktningsmålen.”

Jag tycker att facken verkligen sätter fingret på flera av problemen. Det är en bra och tydlig skrivelse.

Och nu kvällens fråga – ska jag skriva en protokollsanteckning eller en reservation…?