Stefan Kärvlings blogg

Jo då, helgen har ägnats åt att läsa underlagen för alla ärenden, det är många som ska behandlas på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS). 1.427 har betats av sida för sida… Fast… Det är faktiskt en ansenlig mängd sidor kvar, men vad ska en pensionär annars göra en måndag och tisdag om inte läsa politiska handlingar…

Så här ser dagordningen för KS-sammanträdet ut:

Under informationsärendet, ärende 2, så får kommunstyrelsen följande föredragningar:

• “Preliminärt bokslut 2021
• Justerad budget 2022 avseende förändrat personalomkostnadspålägg
• Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen
• Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032
• Antagande av Biblioteksplan 2021-2024 för Vänersborgs kommun
• Naturvårdsplan
• Remiss – Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2
• Samverkansavtal Forum Vänersborg 2022
• Wargön innovation – fortsatt finansiering 2022
• Remiss – Förslag till näringslivsstrategi 2030
• Antagande av platsvarumärke för Vänersborgs kommun”

Det ingår också en en-timmes utbildning i “Grunderna i medborgardialog”. Som sagt, en diger arbetsdag för de inblandade. Och förhoppningsvis ska också ledamöterna fatta kloka och genomtänkta beslut. (Se “Det politiska valåret har börjat”.)

Det är flera ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen direkt på onsdag, men det är också en hel rad som ska vidare till kommunfullmäktige den 16 februari för att beslutas där.

KS ska notera informationen i “Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032”. Det här underlaget  sammanfattar kommunens samtliga lokalbehov och ska utgöra ett verktyg för planering av framtida behov. Det blir underlag till kommunens budget- och investeringsprocess. Lokalförsörjningsunderlaget är således ett viktigt dokument, som inget parti kan krångla sig undan. Det som står i underlaget om behoven av verksamhetsanpassningar och utökade lokaler gäller och det handlar om mycket pengar. Under 2020 investerade kommunen 192 milj kr i sina egna fastigheter, t ex Öxnered skola, multikök Oden och idrottshallen Frigg. I november var prognosen att fastighetsinvesteringarna för 2021 skulle landa på summan 160 milj.

Kommunen har gjort en prioritering på investeringarna som bygger på en bedömning av brådska, angelägenhet och nytta. Jag har tidigare haft en del kritik av detta, eftersom jag anser att investeringar utifrån lagkrav borde komma först i kön, som t ex en idrottshall på Mariedalskolan.

Det lär inom kort uppstå en diskussion kring Arena Vänersborg. Det behövs nämligen investeringar i omläggning av taket, snörasskydd och belysning, allt till en kostnad av 22 miljoner kr. Vad jag förstår så är detta en minimisumma för att överhuvudtaget kunna använda hallen ett antal år till. Investeringarna ska ske 2023 och 2024. Det måste också åtgärdas en hel del på Idrottshuset, t ex omklädningsrum, ventilation och fasad. De sammanlagda investeringar beräknas till 39 milj kr de närmaste åren. Det ska också enligt underlaget investeras 20 milj kr i nya fritidsgårdar i centrum fram till och med 2025. Inga av dessa investeringar är egentligen lagstadgade, men de kommer alla före idrottshallen på Mariedalskolan. Den investeringen är beräknad till 2026. Jag tror för övrigt att det måste fattas särskilda beslut för varje investering innan de verkställs.

Sammanlagt planeras det fastighetsinvesteringar för ca 660 milj fram till och med 2027. Och då är inte investeringar för kommunens badanläggningar inräknade. Det planeras ju hända stora saker kring Vattenpalatset, Hallevibadet och Brålandabadet de kommande åren. Vad, hur stora och hur de ska prioriteras har inte politikerna fattat beslut om än, något av baden skulle t ex kunna läggas ner, det vet vi inte i nu-läget. Det är möjligt att också räddningstjänstens lokaler, brandstationen, behöver “uppdateras”. Kommunstyrelsen ska för övrigt senare under dagen ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att starta en förstudie angående nya lokaler. Dessutom är inte de pågående projekten medräknade som t ex Öxnered skola, en ny sessionssal, som officiellt ska kallas Mötessal Myrten, Holmängenskolan, huvudbiblioteket, Lunddala äldreboende och storköket Oden.

Det är överlag många förskolor och skolor som behöver renoveras och byggas de kommande 10 åren. Norra skolan är dock inte med i några planer. Även socialförvaltningen har behov av fler lokaler.

Det är egentligen inte själva investeringarna som belastar kommunens budget, det är hyrorna. De kommer att öka kraftigt. De totala hyrorna för Vänersborgs kommun uppgick t ex under 2020 till 287 milj kr. De motsvarar 12 procent av kommunens totala kostnader… Naturligtvis betalar kommunen till sig själv, men pengarna är verkliga kostnader, t ex till underhåll och kapitaltjänst.

Det kanske är läge för Vänersborgs kommun att fundera på ett kommunalt fastighetsbolag i stil med Kraftstaden i Trollhättan? Det finns diskussioner och funderingar kring det, men det finns också problem med en sådan ordning.

Forum Vänersborg är en samverkan mellan föreningar, företag, fastighetsägare och kommun. Forum arbetar för att tillsammans:

“skapa aktiviteter som bidrar till att göra Vänersborg som kommun framgångsrik och välmående.”

Det handlar om hela kommunen, även om jag hör röster från i synnerhet Brålanda, som anser att centrum i stan prioriteras alltför mycket. Jag kan inte avgöra det, även om det finns projekt för utveckling av just Vänersborgs stadskärna.

Hur som helst, kommunstyrelsen ska på onsdag besluta att höja bidraget till Forum Vänersborg med 100.000 kr till sammanlagt 750.000 kr för 2022.

Det är säkerligen väl använda pengar, men jag kan inte låta bli att tänka på landsbygden. När vill kommunen utveckla landsbygden? I t ex Sikhall kan man inte ens få till en detaljplan trots att fastighetsägarna betalar för den själva…

Kommunstyrelsen ska också formellt avbryta ärendet kring planbesked för råvattenstation i Nordkroken. Det gäller alltså Trollhättans planer på att ta sitt dricksvatten från Vänern vid stranden i Nordkroken. I praktiken har Trollhättan redan fått “order” från Vänersborg att “tänka om”. Och nu är den nya utredningen klar och den visar på tre bättre alternativ, tre alternativ som ska fortsätta utredas.

Det kan vara bra att veta för alla vargöbor och andra badgäster på Nordkroken.

Kommunstyrelsen ska vidare bevilja den nätta summan av 945.000 kr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2022. Detta är ett av de ärenden där det förekommer att enstaka ledamöter ”inte deltar” i beslutet, en markering som är ett slags ”försiktigt nej”.

Kommunstyrelsen ska dela ut mer pengar. Och denna gång går pengarna verkligen dit de behövs. Barn- och utbildningsnämnden ska få:

“3 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat.”

Och inte nog med det. Barn- och utbildningsnämnden:

“ska beviljas 2 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 för fler elever i grundsärskolan.”

Det är bra beslut. Å andra sidan finns det redan pengar avsatta i kommunstyrelsens budget för dessa ändamål, så det var ingen större överraskning.

Istället blir jag negativt överraskad av att beslutsförslaget till kommunstyrelsen i ärendet “Utökning av förbundsbidrag med anledning av ökade kostnader på gymnasiesärskolan” är ett slags – avslag:

“Efter dialog mellan medlemskommunerna föreslås att frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 får hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”

Kunskapsförbundet Väst begärde en ramhöjning av förbundsbidraget från Trollhättan och Vänersborg med 5,7 milj kr år 2022 och ytterligare 3,7 milj kr år 2023. Det skulle innebära för Vänersborgs del 2,3 milj kr för år 2022 och ytterligare ca 1,5 milj för år 2023. Kunskapsförbundet begärde pengarna för att täcka de ökade kostnaderna på gymnasiesärskolan.

Det har blivit fler elever i särskolan, stödbehoven ökar, fler elever har valt att studera i andra kommuner eller friskolor samtidigt som färre elever utifrån söker sig till KFV. Detta har lett till ökade kostnader och minskade intäkter. Det var/är orsaken till att Kunskapsförbundet begärde pengar. Barn- och utbildningsnämnden fick pengar till fler elever i grundsärskolan, Kunskapsförbundet får det inte till gymnasiesärskolan…

Jag anser att Kunskapsförbundet självklart bör få pengar. Det är av oerhört stor vikt i en utbildningsverksamhet, som arbetar med läsår, att rektor m fl har helt klart för sig vilka resurser som står till förfogande. Det är viktigt för att en hållbar organisation ska kunna läggas direkt vid terminsstart. Särskilt i särskolan där relationerna mellan eleverna och de vuxna ofta är ännu viktigare än vanligt. Personal som kommer eller går under en termin kan innebära stora problem. Ju tidigare besked kommer om de ekonomiska resurserna desto större förutsättningar för bra rekryteringar och en bra organisation. (På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa ytterligare ett inlägg i detta ärende – se ”Von oben – hur tänker man?”.)

För övrigt framgår det inte av ärendet om det är kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige som ska fatta det slutliga beslutet i ärendet, men jag förmodar att det är KS.

Alla de ärenden som jag har beskrivit ovan ska alltså beslutas av kommunstyrelsen på onsdag. Det finns dock ytterligare ärenden kvar, och dessutom finns det flera som ska gå vidare till KF. Vi får se hur långt jag hinner läsa, det kan bli en KS-blogg imorgon också.

Och ikväll är det möte med kommundirektör Lena Tegenfeldt. Hon ska prata om “tillitsbaserad styrning och ledning”. Det ska bli intressant. Och Tegenfeldt har bett om att få höra våra tankar… (Du kan läsa mer om kvällens möte med kommundirektören på Vänsterpartiets hemsida: ”NPM ? eller styrning med tillit?”.)

Anm. Redovisningen fortsätter i bloggen ”Årets första KS 2 (26/1)”.