Arkiv

Archive for the ‘KFV 2022’ Category

KFV: Ekonomiska utsikter för 2023

16 november, 2022 Lämna en kommentar

Sverige går enligt alla prognoser mot ekonomiskt bistrare tider. Så gör också kommunerna. Det blir inte heller bättre av att den nya regeringen inte vill kompensera kommunerna för de ökade kostnaderna…

Ekonomikontoret i Vänersborg har gjort en sammanställning av de samhällsekonomiska förutsättningarna inför 2023-2025. Ekonomerna skriver:

  • “Inflations-och räntechock kyler av global och svensk ekonomi, framför allt 2023 – Efterfråge-och utbudsstörningar samt postpandemianpassning”
  • ”BNP minskar 5 kvartal i rad under loppet av 2022 och 2023”
  • ”Tudelning av arbetsmarknaden som försvagas men med fördröjning; arbetskraftsbrist samtidigt som vissa sektorer drabbas hårdare”
  • ”Höga prisökningar drabbar alla sektorer”
  • ”Prognosen för lönesumma och skatteunderlaget nedreviderad i nominella termer. – Varaktigt lägre real skatteutvecklingsprognos”

Ekonomer har en tendens att alltid måla framtiden i mörka färger. Men frågan är om det inte ligger mer i de dystra prognoserna än vanligt, i varje fall för 2023 och sannolikt också 2024. Ekonomikontoret konstaterar för Vänersborgs del att vi har följande ekonomiska förutsättningar inför 2023-2025:

  • “Hög inflation med ökade energipriser och höjda räntor.”
  • ”Svagare utveckling av samhällsekonomin under kommande år påverkar skatteintäkterna”
  • ”Kraftigt ökade pensionskostnader fr.o.m. 2023 och en mer dämpad utveckling av skatteintäkterna gör att resultatet faller”
  • ”Fortsatt hög investeringsnivå – ofinansierade investeringar”

Det finns anledning att återkomma till dessa förutsättningar och vad de får för konsekvenser för budgeten i kommunen. Budgeten, som ska antas i december, har nu börjat diskuteras på allvar.

Denna blogg ska belysa den ekonomiska situationen för Kunskapsförbundet Väst.

Kunskapsförbundet Väst är som bekant ett eget kommunalförbund vars medlemmar är Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Kunskapsförbundet har ansvar för gymnasieskolan och vuxenundervisningen i Trollhättan och Vänersborg. Förbundet har övertagit dessa uppgifter från ägarkommunerna och är huvudman för verksamheten.

Kunskapsförbundet Väst har till stor del samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun och har egen budget och räkenskaper. En stor skillnad mellan KFV och ägarkommunerna är att förbundet inte har någon beskattningsrätt. Det är Trollhättan och Vänersborg som genom ett förbundsbidrag finansierar gymnasieskolan. Förbundsbidraget är beräknat utifrån bland annat antalet ungdomar i de aktuella åldersintervallerna. (Vuxenutbildningen finansieras enligt andra principer och det ska jag inte ta upp i denna blogg.)

Den mörkare ekonomiska framtiden kommer även, naturligtvis, att drabba KFV:s gymnasieverksamhet. Prognoserna visar ett stort underskott. Det saknas mycket pengar…

Kostnaderna för gymnasiesärskolan beräknas öka. Det skulle behövas ytterligare 9,4 milj kr för att finansiera det ökade antalet elever nästa år. I år fick förbundet ett extra tillfälligt tillskott till Gysär på 5,7 milj kr, men det gällde alltså bara för 2022.

Kommunernas pensionskostnader ökar kraftigt nästa år. Så gör också Kunskapsförbundets. Pensionsprognosen för förbundet är att kostnaderna kommer att öka med 16,7 miljoner.

På Skolverkets hemsida (se Skolverket) står det:

“Från 2023 gäller nya bestämmelser som ska göra det lättare för elever på yrkesprogram att nå grundläggande behörighet till högskolan.”

Jag ska inte gå in på hur detta är tänkt, utan helt enkelt konstatera att det innebär en ökad kostnad för Kunskapsförbundet nästa år med 600.000 kr.

De här tre posterna ger ett underskott för gymnasieskolan på 26,7 milj kr år 2023. Det motsvarar 10% av av gymnasiets personalstyrka eller 41 tjänster. 83% av Kunskapsförbundets personalkostnader ligger på lärare och stödpersonal. En besparing på pedagogisk personal skulle leda till att lärartätheten, lärare per 100 elever, sjunker från 8,1 år 2022 till 6,8 år 2023.

Diagrammet nedan visar lärartätheten bland de kommuner i Sverige som har kommunala gymnasieskolor 2022 och var Kunskapsförbundet hamnar i en jämförelse 2023.

Kunskapsförbundet, som ligger dåligt till i rankingen redan nu, skulle hamna i det absoluta bottenskiktet. Den röda stapeln visar lärartätheten i Uddevallas kommunala gymnasieskolor.

Den uppmärksamme läsaren noterar att jag ännu inte har nämnt något om inflationen… 

Inflationen beräknas fördyra gymnasieskolans verksamhet med upp mot 10 miljoner… Det är kostnader för lokalhyra, el, läromedel (jfr yrkesförberedande program), skolmåltider och elevbidrag.

I Vänersborgs kommun, och också i Trollhättan, täcks de ökade kostnaderna för pensionerna centralt, dvs nämnder och styrelser behöver inte skära ner på verksamheterna för att finansiera dem. Det var Vänersborg villig att göra för Kunskapsförbundet också. KFV är ju i samma situation som kommunens egna nämnder och styrelser och bör behandlas på samma sätt. KFV bedriver ju verksamhet för Vänersborgs ungdomar.

Det visade sig på ägarsamrådet i oktober, då kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg mötte presidiet i Kunskapsförbundet, att politikerna från Trollhättan inte ville behandla Kunskapsförbundet på samma sätt som kommunens egna nämnder och styrelser. De ville att KFV själv skulle stå för en stor del av de ökade pensionskostnaderna. På det senaste ägarsamrådet i november hade Trollhättan fortfarande inte ändrat uppfattning. “Staden” sa egentligen varken “bu eller bä”…

I både Trollhättan och Vänersborg ökar antalet elever i grundsärskolan, och behoven hos de enskilda eleverna har också en tendens att öka. I Vänersborg får barn- och utbildningsnämnden ekonomisk kompensation för ökningen, och jag förmodar att det är så i Trollhättan också. Nu är inte detta klart för 2023 än, men signalerna om hur Gysär-eleverna på Kunskapsförbundet ska behandlas är “luddiga”. Det känns väl som kommunalråden, i varje fall från Trollhättan, kan ha vissa tveksamheter för att kompensera KFV. Det är märkligt, det är ju samma elever vi pratar om – på våren går de ur 9:an, på hösten börjar de på gymnasiet.

KFV får i nu-läget en inflationskompensation på 1,8%. Det räcker inte långt, men det är ungefär vad kommunernas egna nämnder och styrelser får. Men som sagt, i dagsläget har varken Vänersborg eller Trollhättan antagit några (nya) budgetar för nästa år. Så vi får avvakta och se. Men det är naturligtvis inte mer än rättvist att Kunskapsförbundet får lika stor inflationskompensation som nämnderna och styrelserna i ägarkommunerna.

Kunskapsförbundet vet alltså fortfarande inte vilka pengar ägarkommunerna Vänersborg och Trollhättan tänker tillskjuta förbundet. Signaler från det nya borgerliga styret i Trollhättan tyder väl på att det ska sparas…

Det tråkiga är att Vänersborg ofta tvingas göra som Trollhättan. Det ligger ju i sakens natur att de båda kommunerna måste behandla Kunskapsförbundet på samma sätt. Och Trollhättan är ju större än Vänersborg… Tyvärr får vissa vänersborgare “vatten på sin kvarn” av Trollhättans attityder och beteenden. Det finns nämligen en del politiker som är tämligen negativa till kommunalförbundet som idé och som anser att Vänersborg ska sköta gymnasieutbildningen på egen hand. Jag tillhör inte den kategorin, i varje fall inte i nu-läget.

Det måste nämnas att Kunskapsförbundet är i en svår situation när det gäller besparingar och nedskärningar. Förbundets tre gymnasieskolor, Nils Ericson och Magnus Åberg i Trollhättan samt Birger Sjöberg i Vänersborg, är extremt konkurrensutsatta. Det finns alldeles för många fristående gymnasieskolor i Trollhättan och Uddevalla som lockar till sig studenter från Vänersborg och Trollhättan. Även Göteborg drar till sig en hel del. Och om kvaliteten på undervisningen sjunker på grund av lägre lärartäthet så är risken stor att studenterna väljer bort KFV. Men det är likt förbaskat Kunskapsförbundet Väst som får betala fakturorna för dessa studenters skolgång på friskolorna. Vilka inte helt sällan uppvisar högre belopp än om de hade gått på någon av förbundets skolor. Och så blir det i praktiken ingen som helst besparing för Kunskapsförbundet, utan en – fördyring…

Det andra sättet att spara är att lägga ner hela program. Och då tror jag att t ex Estetprogrammen ligger risigt till. De är dyra och de lockar till sig förhållandevis få elever. Även på detta område finns det friskolor som skulle ta emot intresserade elever med öppna armar – och skicka fakturorna till Kunskapsförbundet…

Det minsta Kunskapsförbundet kan begära av ägarkommunerna, det är att behandlas lika i ekonomiskt hänseende som Vänersborgs och Trollhättans egna nämnder och styrelser. Det andra är, anser jag, att ägarkommunerna måste ta särskild hänsyn till den konkurrenssituation som KFV befinner sig i.

Sammandrag av KF 26/10

30 oktober, 2022 Lämna en kommentar

Klockan 21.48, dvs 12 minuter före Gropbron öppnade sig för nattens reparationer, avslutade ordförande Annalena Levin (C) det nya kommunfullmäktiges allra första sammanträde. Ledamöter och ersättare fick bråttom ut till sina bilar och cyklar. Det gällde att snabbt bege sig från Quality Hotels relativt nybyggda eventhall.

I fredagens TTELA beskrev journalisten kommunfullmäktiges första sammanträde i Lilla Edet. Men det verkar som om TTELA inte är särskilt intresserad av Vänersborg… Jag ska försöka råda bot på den bristande informationen.

Ålderspresident Lutz Rininsland (V) öppnade mötet, precis som han gjorde 2014 och 2018. Rininsland har nämligen suttit längst av alla nuvarande ledamöter i fullmäktige. Rininsland började med lite statistik kring församlingens ålders- och könsfördelning etc. (Det sitter en väldans massa män i fullmäktige…) Sedan var det dags för upprop, val av justerare och fastställande av dagordning.

Efter det började allvaret…

Ett nytt presidium skulle väljas för mandatperioden. Det fanns bara ett förslag till ordförande, Annalena Levin (C), och ett till 1:e vice ordförande, Anneli Guilotte (S). De blev valda.

Moderaterna nominerade sedan Lena Eckerbom Wendel (M) till 2:e vice ordförande. Då överraskade Anders Strand (SD) med att också nominera Lena Mjörnell (SD). Det blev sluten omröstning. Lena Eckerbom Wendel (M) fick en majoritet av rösterna. Det var bara Sverigedemokraterna själva som röstade på sin kandidat.

Tre kvinnor i fullmäktiges presidium, det har aldrig hänt i Vänersborg.

Det var en del strul med den tekniska utrustningen i början av sammanträdet och dessutom skulle presidievalet justeras omedelbart. De första punkterna tog därför nästan en timme innan fullmäktige kunde gå över till ärende 3.

Ärende 3 innebar att en valberedning skulle väljas. Det var inga problem, alla partier fick en ordinarie och en ersättare i valberedningen. Till ordförande i beredningen valdes Reidar Eriksson (S) och till vice ordförande Dan Åberg (M).

En interpellation av Tor Wendel (M) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) fortsatte förhandlingarna. Wendel hade läst Kommunallagen (6 kap 9 §) där det stadgas att kommunstyrelsen årligen ska pröva om de kommunala aktiebolagens verksamhet har varit:

”förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.”

Tor Wendel (M) avslutade interpellationen med frågan:

“Vilka iakttagelser gjorde Kommunstyrelsen vid sin senaste prövning, vilka underlag låg till grund för prövningen, och var finns det årliga beslutet dokumenterat?”

Augustssons besked kan sammanfattas med att “vi ska skärpa oss” och “jag bjuder in alla partier att diskutera hur vi ska göra”.

Kommunens delårsrapport avhandlades sedan. Undertecknad var uppe två gånger och pratade om kommunen i sin helhet och barn- och utbildningsnämnden. Dan Nyberg (S) berättade däremellan om socialnämnden. Det blev ingen debatt.

Sedan var det dags för Kunskapsförbundet Västs delårsrapport från april 2022. Det var lite sent kan tyckas. Fyra ledamöter från Kunskapsförbundets direktion redovisade förbundets mycket prekära ekonomiska läge inför 2023. Det var Lutz Rininsland (V), Madelaine Karlsson (S), Henrik Josten (M) och undertecknad Kärvling (V). Vi var rörande överens om att läget var mycket allvarligt. Det saknades 26,7 milj kr. Det berodde på fler elever i Gy-särskolan och ökade pensionskostnader. I kommunerna får nämnder och styrelser kompensation för pensionskostnaderna, eftersom dessa pengar utbetalas centralt i kommunerna. KFV vill behandlas lika som nämnderna i Trollhättan och Vänersborg… Till de ökade kostnaderna tillkommer också inflationen som beräknas öka kostnaderna med upp mot 10 milj. Kunskapsförbundets beräknade underskott (exklusive inflationen) motsvarar 41 tjänster….

Och inte kan Kunskapsförbundet spara. Är eleverna inte nöjda så väljer de bara en friskola – och då får förbundet betala för de eleverna ändå…

Och så fick vi reda på att förbundsdirektör Johan Olofson ska sluta… Det gör mig uppgiven. Skickligare chef får man leta efter… Men det är bara att gratulera Göteborg som får ta del av hans tjänster från och med årsskiftet.

Det följde ganska många ärenden som egentligen bara klubbades igenom, även om någon talare ibland kompletterade med mer fakta.

Vänsterpartiets Gunilla Cederbom gjorde comeback i fullmäktiges talarstol efter ca 20 års frånvaro. Hon yrkade på återremiss i ärendet om skyddsräcke på Dalbobron. Beslutsförslaget gick ut på att det inte gick att göra något för att förhindra suicidförsök på bron. Cederbom ansåg att utredningen inte hade tittat på alla möjligheter. Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till hennes yrkande. Och det gjorde också en debutant i församlingen, Ida Hildingsson, också Vänsterpartiet. Hildingsson sa några väl valda ord och yrkade också bifall till återremiss.

Bo Carlsson (C) begärde ajournering. De styrande partierna överlade några minuter och sedan gick Benny Augustsson (S) upp i talarstolen – och yrkade även han bifall till Cederboms återremissyrkande. Det blev återremiss.

De två motionerna om att ändra ordningsstadgan kring fyrverkerier avslogs utan debatt.

Jag var tvungen att bemöta Ola Wesley (SD) ganska tufft när han yrkade bifall till sin motion om modersmålsundervisning. Det fungerar inte att lämna in motioner från andra kommuner som inte är aktuella i Vänersborg. Det sa jag i barn- och utbildningsnämnden och i kommunstyrelsen, men han verkade inte ha lyssnat. (Läs mer på ”BUN: Budget 2023, SD-motion, VA mm”.)

Wesleys motion avslogs utan votering.

Och så var det motionen från moderaterna, liberalerna och – kristdemokraterna om fria besök på Torpa kretsloppspark för Vänersborgs kommuninvånare. Kommunstyrelsens förslag var 8 avgiftsfria besök. KS menade att fler besök skulle leda till en avgiftshöjning för hela “sophanteringskollektivet”. Kommunstyrelsens förslag till beslut blev även kommunfullmäktige beslut – med röstsiffrorna 27 mot 24

Vänsterpartiet röstade för 8 besök. Vi ansåg att det räckte med det för ett vanligt hushåll – och vi ville inte riskera en avgiftshöjning. Men det var inte Vänsterpartiet som avgjorde omröstningen. Det var Kristdemokraterna. De röstade mot sin egen motion! Vad gör man inte när man vill vara med och styra Vänersborg?

Det här tvingades KD sannolikt till – för att möjligtvis få en ordförandepost i någon nämnd… Det är ett talande exempel på varför Vänsterpartiet sa nej till att ingå i styret av kommunen… Vi vill inte göra avkall på våra åsikter.

Även motionen från Medborgarpartiet om ett Servicecenter i Brålanda avslogs. Eller? Motionären Göran Svensson (MBP) raljerade över att motionen genomfördes samtidigt som den avslogs… Brålanda bibliotek skulle ju enligt beslutsförslaget få förutsättningar för kommunal service. Svensson hade helt rätt, och jag tror att Medborgarpartiet var nöjt med beslutet trots att motionen “avslogs”.

Till sist behandlades en motion från Vänsterpartiet om att utöka Demokratiberedningens uppgifter. Det skulle också innebära att beredningen bytte namn till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.

Det var “debutanten” Ida Hildingsson (V) som föredrog ärendet. Det var också hon som hade dragit det tunga lasset med att skriva motionen. (Du kan ladda ner motionen här.) Motionen har mottagits mycket positivt av de styrande partierna och det tycks som om möjligheterna att den ska bli verklighet är mycket stora. Beslutet blev att motionen skulle behandlas “skyndsamt”. Det kan nog bli så att ett av Vänsterpartiets vallöften blir verklighet direkt…

Efter Hildingssons anförande slog ordförande Annalena Levin (C) klubban i bordet hårt och bestämt – och avslutade mötet. Det var ju bara 12 minuter tills Gropbron skulle resas för natten…

Anm. Det ska kunna gå att lyssna och se på kommunfullmäktiges sammanträde i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här. Det ser dock ut att vara lite problem med denna sändning.

Styr Pålle över KS i Vänersborg?

På onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen skulle en begäran från Kunskapsförbundet Väst behandlas. En enig direktion i Kunskapsförbundet hade beslutat att äska en utökad uppdragsersättning från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg. Det handlade om pengar till vuxenutbildningen under innevarande år och äskandet var på 2,2 milj kr. Vänersborgs kommuns andel av pengarna uppgick till 835.000 kr.

Bakgrunden är naturligtvis covid19-pandemin. Pandemin har gjort att flera studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den normala och beräknade tiden. Gymnasieeleverna har jobbat långt mer än halva den treåriga utbildningstiden på distans hemifrån, inte ens halva skoltiden på plats i skolan. Det har då varit svårt för många studenter att klara av studierna så bra som de har velat göra. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras när man inte har varit närvarande fysiskt. Hur ska man t ex kunna lära sig att svetsa på distans?

Behoven av vuxenutbildningen växer redan i höst. Det finns studenter som i dagarna har gått ur 3:an och som tänker läsa på vuxenutbildningen i höst. Det gör de eftersom de på grund av pandemin har missat kurser eller inte fått de betyg de behöver för att komma in på önskade utbildningar.

Staten insåg svårigheterna för landets elever och studenter och har delat ut ett extra statligt “pandemibidrag”, den så kallade ”skolmiljarden”. När detta statliga bidrag delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Det var egentligen mot syftet med pengarna, eftersom Skolverket ansåg att även vuxenundervisningen skulle få del av statsbidraget.

Skolverket skrev på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):

“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”

Ägarkommunerna ansåg istället att det var viktigare att t ex elever i förskoleklasserna och på låg- och mellanstadierna fick del av “skolmiljarden”.

Kunskapsförbundet hade i underlagen till sitt beslut beskrivit de insatser som planerades för de äskade pengarna. Det handlade dels om generella insatser och dels om insatser i form av individuellt stöd till enskilda elever.

De 835.000 kr som det handlade om för Vänersborgs del ska också ses i ljuset av att Vänersborgs kommun beräknar att göra ett överskott i år på hisnande 172 milj kr. Ja, du läste rätt – etthundrasjuttiotvå miljoner kronor.

Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hade föreslagit att kommunstyrelsen skulle avslå Kunskapsförbundets äskande om extra medel till vuxenutbildningen. Det tyckte Vänsterpartiet var helt obegripligt. Och okänsligt.

De två vänsterpartisterna i kommunstyrelsen, James Bucci och jag, yrkade att:

“Kommunstyrelsen bifaller begäran från Kunskapsförbundet Väst om extra medel till vuxenutbildningen under 2022.”

Jag redogjorde för Vänsterpartiets yrkande. Det var de argument som jag har redogjort för ovan.

Det blev debatt.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tyckte inte att vuxenundervisningen skulle få några extra pengar. Det fanns ju redan ett överskott i förbundet menade Augustsson.

Det Augustsson inte riktigt verkade ha förstått var att förbundet inte kan föra över ett överskott mellan de olika verksamheterna. Det är nämligen en del statsbidrag inblandade i de olika vuxenutbildningarna. Om en av vuxenutbildningarna inte kan genomföras får inte förbundet behålla statsbidraget utan det måste betalas tillbaka. Statsbidragen är nämligen kopplade till bestämda utbildningsplatser. Det går alltså inte att använda pengarna till någon annan vuxenutbildning eller till stödinsatser efter pandemin. Till det krävs det andra pengar.

Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) yrkade i ett tidigt skede bifall till Vänsterpartiets yrkande. Senare gjorde även Marie-Louise Bäckman i KD det också.

Det gjorde liberalen Gunnar Henriksson också – men Henriksson hade med ett viktigt och avgörande förbehåll. Vänersborg skulle bara betala ut pengarna till förbundet om Trollhättan gjorde detsamma. Och det visste alla redan att det skulle inte Trollhättan göra… Kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), hade samma uppfattning som Benny Augustsson. Kunskapsförbundet skulle inte ha några extra pengar… Skillnaden är att Åkerlund har majoritet i Trollhättan – och pli på sina adepter.

Gunnar Henriksson (L), Anders Strand (SD), Mats Andersson (C) och Benny Augustsson (S) ville och kunde inte på några villkor riskera att en elev från Trollhättan kunde få del av pengar från Vänersborg. De skulle ju så att säga få det om Trollhättan inte betalade till Kunskapsförbundet.

Jag försökte på ett så pedagogiskt sätt jag bara kunde förklara med ett konkret exempel. Om det fanns t ex 20 elever i en klass och 3 var från Trollhättan, och resten från Vänersborg, så kunde ju inte läraren köra ut trollhätteeleverna. Och även om de tre studenterna från Trollhättan var kvar i klassrummet så fick ju de 17 vänersborgseleverna ändå sin undervisning.

Det var faktiskt ingen som kommenterade exemplet. Jag vet inte, det kanske var för abstrakt och verklighetsfrämmande…

Gunnar Henriksson var benhård, inga trollhätteelever skulle få del av vänersborgarnas surt förvärvade pengar. Även om de inte var surt förvärvade… Vänersborgs kommun har ju faktiskt fått en massa bidrag från staten under pandemin och har gjort och gör över en halv miljard kronor i överskott de senaste 3 åren (inklusive 2022). Och ska man vara noga, en större andel av de statliga bidragen kommer sannolikt från skattebetalare i Trollhättan än från skattebetalare i Vänersborg…

Lena Eckerbom Wendel (M) och Henrik Josten (M) menade att ägarsamrådet inte kunde besluta något utan det var kommunstyrelserna i respektive ägarkommun som gjorde det. Och då kunde Vänersborg faktiskt besluta på ett annat sätt än i Trollhättan. Som vänsterpartist kan jag väl inte heller direkt säga att de tre kommunalråden från Vänersborg, S+M+C, representerar Vänsterpartiet…

Nä, Trollhättan och Vänersborg var tvungna att rösta på samma sätt tyckte de styrande tillsammans med L och SD. Och eftersom Trollhättan röstade nej till pengar till förbundet…

Det blev votering.

Samtliga ledamöter från S+C+MP röstade för att Kunskapsförbundet inte skulle få några extra pengar till vuxenundervisningen. Det ska noteras att Kunskapsförbundets 1:e vice ordförande Madelaine Karlsson (S) då hade lämnat sammanträdet. De styrande partierna fick stöd från två från SD och självklart från Gunnar Henriksson från L. De två från M och de två KD:arna (en KD ersatte MBP) röstade tillsammans med James Bucci och undertecknad på Vänsterpartiets yrkande. Det blev alltså 9-6. Det innebär att Kunskapsförbundet inte kommer att kunna genomföra de åtgärder som beskrivs i äskandet.

Jag kan bara dra en slutsats av kommunstyrelsens uppträdande, argumentation och beslut. Det är kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan, Paul Åkerlund (S), som styr över kommunstyrelsen i Vänersborg…

Anm. Det går att ladda hem James Buccis och mitt yrkande – klicka här.

PS. Kunskapsförbundet Väst vägrar att lämna ut det höga beloppet pengar till ett fristående naturbruksgymnasium i Trollhättan med inriktning häst- och djurhållning som inte har egna djur. Se en artikel i Dagens Nyheter idag: ”Naturbruksgymnasium utan djur – nu vill kommunen strypa skolpengen”. Tyvärr är artikeln låst.

PPS. Jörgen Hellman (S) avgår som ordförande i Vänersborgsbostäder. Se ”Valrörelsen är igång”.

Ekonomiskt tufft för KFV

I tisdags hade Kunskapsförbundet Väst sitt maj-sammanträde, på det anrika Birger Sjöberggymnasiet. Vi skulle vara i salen Lilla Paris. Jag frågade min partikollega i direktionen, Lutz Rininsland, var salen låg. Rininsland svarade:

“Den ligger där NO-salarna låg på din tid.”

Jag visste genast var det var. Där hade jag kämpat med Håkan Noring och Rickard Hylbom i början av 1970-talet. Eller snarare, dom med mig…

Det var som vanligt en hel del information, frågor, samtal och diskussioner på sammanträdet. Det jag skulle vilja lyfta i denna blogg är förbundets ekonomiska situation inför 2023, och frågan kring lärarlöner.

Budgetarbetet för år 2023 pågår för fullt i kommun-Sverige. Det skrivs om den galopperande inflationen och de ökade kostnaderna för kommunerna. Prognosen just nu ligger på en inflation på 6% och då finns det sektorer där priserna ökar betydligt mer, t ex byggnadsvaror och livsmedel. Och vem vet hur löntagarna och fackföreningarna kommer att agera. De vill antagligen ha kompensation för prisstegringarna. Och då ökar kommunernas kostnader ännu mer. Sedan har vi ökade pensionskostnader. Det föreligger ett nytt pensionsavtal och inflationen “ställer till det” även här, vilket leder till fördyringar. Det finns flera frågetecken kring samhällsekonomin, men gemensamt är att allt blir dyrare. Det blir ett kärvt ekonomiskt år, trots att arbetslösheten beräknas minska och kommunernas skatteintäkter öka.

Vänersborg och Trollhättan är båda så stora att de har möjligheter att prioritera om i sina verksamheter, även om det kan kräva impopulära beslut. Det finns t ex flera verksamheter som inte är lagstadgade och som det ganska lätt skulle kunna gå att dra ner på, även om service och invånarnas trivsel skulle lida avbräck. Kommunerna kan också underbalansera sina budgetar (för att “jämna ut” konjunkturrörelserna över tid) och möjligheten att höja skatter finns alltid som alternativ.

Alla kostnadsproblem med inflation och ökade pensionskostnader mm har också Kunskapsförbundet. Dessutom har förbundet andra problem. Statsbidraget för lärarlyftet minskar med 3-4 milj kr. Detta bidrag minskar för kommunerna också. Hösten 2023 sker det förändringar med högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Det innebär att studenterna får mer undervisningstid – från 25 timmar i veckan till 27-28 timmar. Det betyder att fler lärare måste anställas. Och det blir självklart dyrare. Staten kommer inte att kompensera fullt ut för de ökade kostnaderna. Det finns också farhågor att förändringen kommer att leda till att fler elever inte kommer att slutföra utbildningarna, vilket fördyrar utbildningen ytterligare. Hoppar elever av mitt under terminen utbetalas inget statsbidrag överhuvudtaget.

Antalet elever på gymnasiesärskolan ökar liksom enskilda elevers behov. Det medför att kostnaderna för utbildningen ökar. Här är den betydligt mer personalintensiv. Kunskapsförbundet beräknar att underskottet kommer att uppgå till 5,7 milj kr i år och dessa kostnader kommer sannolikt att öka 2023.

Pandemin har gjort att fler studenter både i gymnasieskolan och på vuxenutbildningen inte har kunnat slutföra sina studier under den “normala och beräknade” tiden. Gymnasie- och vuxenstuderande har drabbats mycket tufft av pandemin. Det har funnits flera moment som helt enkelt inte har kunnat genomföras på distans. Hur ska man t ex kunna lära sig svetsa på distans? Därför växer behoven av vuxenutbildningen, vilket händer redan i år. När det statliga bidraget (”skolmiljarden”) delades ut för att säkerställa att alla elever skulle få den utbildning de hade rätt till, trots pandemin, tyckte inte Trollhättan och Vänersborg att vuxenutbildningen skulle ha del av dessa pengar under 2022. Av någon anledning…

För att klara de utmaningar som Kunskapsförbundet står inför skulle förbundet behöva ett tillskott på 20-30 miljoner kr nästa år. Och det måste komma från ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg, förbundet har inga möjligheter att höja några skatter som kommunerna. Kunskapsförbundet är helt beroende av de pengar som ägarkommunerna är villiga att ge. Förbundet har dessutom mycket små möjligheter att prioritera om och spara. Kunskapsförbundet sysslar ju bara med utbildning. Dessutom står lönerna för den absolut största delen av förbundets kostnader och förbundet har redan nu lägre lärartäthet än genomsnittet i landet. (Det är för att Trollhättan och Vänersborg har tvingat förbundet att dra ner på kostnaderna för några år sedan.)

Situationen blir inte heller bättre av att de fristående gymnasierna enligt lag ska ha motsvarande elevpeng som kommunerna ger till den kommunala gymnasieskolan.

Som jag ser det finns det bara ett sätt för Kunskapsförbundet att spara. Det är att lägga ner några av de dyrare och exklusivare programmen. Är det detta som ägarkommunerna vill?

På direktionens sammanträden deltar representanter för personalorganisationerna, “facken”. I tisdags ville Lärarnas Riksförbund lyfta kompetensförsörjningen. Det är en punkt i det nya avtalet som parterna är överens om att arbeta med. Och då kommer man ofrånkomligen in på lönerna.

Det råder brist på legitimerade och behöriga lärare i landet. Flera kommuner lockar till sig lärare med hjälp av höjda löner. Uddevalla gör det och även Göteborg. Inte nog med att lärarlönerna höjs i dessa kommuner och att lärarlönerna i Kunskapsförbundet halkar efter – lönerna i förbundet håller inte ens jämna steg med lärarlönerna i grundskolorna i Trollhättan och Vänersborg!

I Vänersborgs kommun och Trollhättans stad får alla nämnder och styrelser kompensation för inflationen. (Ibland blir inflationen högre än beräknat.) Sedan betalas lönerna ut – och det från särskilda pengapotter. Det sker i både Vänersborg och Trollhättan och det sker innan fördelningen av pengar till nämnderna. Det är viktigt. Kommunernas lönepotter har dessutom ökat mer i procent de senaste åren än inflationen. I Trollhättan har lönepotten de senaste åren hade ökat med 3% årligen. Det betyder att lönerna i genomsnitt kan höjas med 3% per anställd. I Vänersborg låg löneökningen för legitimerade lärare inom de kommunala grundskolorna på 2,42% år 2021 och 2,65% år 2022. Tittar man bara på åk 7-9 var motsvarande siffror 2,44% år 2021 och 2,64% år 2022.

Kunskapsförbundet får en inflationskompensation, inget annat. Denna kompensation ska även täcka löneökningarna. Kompensationen ligger på 2,2-2,3% per år, dvs denna kompensation för inflationen och lönerna är lägre än lönepotterna i ägarkommunerna. Med andra ord, lönerna för gymnasielärarna släpar efter och blir relativt sämre jämfört med andra lärarlöner i kommunerna. Om då inflationen på läromedel och livsmedel (ex skolmat) samt hyresökningarna blir ännu högre så blir självklart utrymmet för lärarlönerna ännu lägre. Inte heller så blir det i ägarkommunerna.

Den sämre löneutvecklingen innebär naturligtvis att det blir allt svårare att locka till sig nya legitimerade lärare till Kunskapsförbundet och få de “gamla” att stanna kvar. Och i den konkurrenssituation som den kommunala gymnasieskolan befinner sig i så kan detta bli förödande. Dessutom är det inte svårt att se scenariot framför sig när gymnasielärare flyttar till högstadieskolorna i Trollhättan och Vänersborg för att få upp lönerna. För att eventuellt senare erbjuda sina tjänster med krav på ännu högre lön i förbundet. Lärarbyten för eleverna gynnar inte undervisningen.

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen är oerhört viktiga för de enskilda och för samhället i stort. Jag hoppas verkligen att de styrande och ansvariga politikerna i Trollhättan och Vänersborg inser det. Det har bokats ett extra ägarsamråd innan sommaren, antagligen får vi svaret då.

KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?

22 april, 2022 Lämna en kommentar

Det var en dryg vecka sedan som kommunfullmäktige sammanträdde – förhoppningsvis för sista gången någonsin på distans. Fast, det finns en stor fördel med de digitala sammanträdena, de går att se i efterhand. Och då kan man höra precis vad de olika ledamöterna framförde för synpunkter, ordagrant. Det har visat sig vara aktuellt i några fall. Det finns nämligen en del synpunkter på hur vissa vänsterpartistiska ledamöter har uttryckt sig i tre ärenden – VA Vänersnäs (inspelningen hittar du här), en interpellationsdebatt om Sikhall (inspelningen hittar du här) och naturstigen/GC Korseberg (inspelningen hittar du här, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”). Det lär bli anledning att återkomma…

Jag har skrivit några bloggar om sammanträdet, dels före sammanträdet (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”, “Skolmiljarden 2022”, “KF: Årsredovisning”, “KF: Nämnderna 2021” och dels en blogg efter (se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”).

Det var en hel del anföranden och till viss del diskussioner kring flera av fullmäktiges ärenden, men det var egentligen två ärenden som överskuggade de andra. Det var “Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden” och, framför allt, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Det sistnämnda ärendet handlade om kommunfullmäktige skulle bevilja pengar till gång- och cykelvägen i Korseberg. I en kommande blogg ska jag skriva om detta ärende.

Som vanligt argumenterade jag för döva öron när det gällde fördelningen av det extra statliga covidbidraget till skolan, den så kallade “skolmiljarden”. Det spelade ingen roll vad som var fakta och vilka syften som staten hade med pengarna. Nu var det ju så att Trollhättan hade fördelat statsbidraget på ett visst sätt och då måste naturligtvis Vänersborg också göra det. Om vi inte gjorde som Trollhättan så skulle Vänersborg lägga mer pengar på gymnasieungdomarna i Kunskapsförbundet än Trollhättan… Och hjälp! Det skulle innebära att en del elever från Trollhättan skulle få del av Vänersborgs pengar…

Och visst, det var på sätt och vis sant. Men om Trollhättan gör fel, och inte följer de statliga direktiven, måste Vänersborg också göra fel? Ska vi inte låta Trollhättan skämmas för att de vill behålla så mycket pengar som möjligt, så att stadens budgetsiffror blir så positiva det bara går? Men framför allt, om vi nu har ett gemensamt kommunalförbund tillsammans med Trollhättan för gymnasie- och vuxenutbildning, är det inte dags att vi betraktar förbundet som just vårt gemensamma förbund?

Nä, det tyckte nog inte Benny Augustsson (S). I varje fall tolkar jag hans uttalande så (inspelningen hittar du här):

“Det är ju så att det är ett kunskapsförbund vi är med i och det är också två kommuner som är med i det här och dom pengarna går ju rätt in i Kunskapsförbundet, dom vi lägger dit.”

Vänersborgs kommunfullmäktige ska alltså inte ta pengar från kommunens budget för att ge till ungdomarna i Kunskapsförbundet – för pengarna går ju rätt in i förbundet? Är Kunskapsförbundet något som inte har med Vänersborg att göra? Är det inte vänersborgselever som går i förbundet? Var det så som Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, menade?

Augustsson fortsatte:

“Om vi gör en annorlunda fördelning, nu har vi ju faktiskt fått Trollhättan att fatta ett likalydande beslut som vi har gjort, det har vi faktiskt inte gjort förut, vad gäller skolmiljarden, så innebär det att yrkandet Stefan har i den utökningen till Kunskapsförbundet, så går 60% ungefär av dom pengarna till utbildning av invånare i Trollhättan.”

Benny Augustsson var inte ensam om denna uppfattning. Mats Andersson (C) höll naturligtvis med Augustsson. Andersson ansåg också att Vänersborg hade påverkat “Pålle” och Trollhättan att fördela pengarna annorlunda än tidigare. Förut hade alltså Trollhättan fördelat “skolmiljarden” även till förskolan. (Pengar som för övrigt användes till inköp av ytterkläder åt personalen… Se “Skolmiljarden – till förskolan?”.)

De styrande kommunalrådens självförtroende saknade gränser, Trollhättan och Paul Åkerlund följde Vänersborg… Det var ett grovt feltänk. Enligt Skolverkets anvisningar skulle, vilket jag påpekade, inte förskolan vara med i fördelningen av “skolmiljarden” denna gång. Skolverket skriver på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):

“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”

Förskola nämns inte denna gång. Och så var det med det… Det är ingen vänersborgare som kan påverka Paul Åkerlund och Trollhättan…

Även liberalen Gunnar Henriksson höll med Augustsson och Andersson, Vänersborg ska inte subventionera elever från Trollhättan. Fast jag undrar om Henriksson och de andra tänkte på att det egentligen inte var Vänersborgs pengar det var fråga om… Det var ju extra pengar från staten…

Lutz Rininsland (V) försökte förklara att gymnasieklasserna var blandade. På Birger Sjöberggymnasiet gick också ungdomar från Trollhättan och på Magnus Åberg och Nils Ericsson i Trollhättan gick ungdomar från Vänersborg. På sätt och vis, tänker jag så här en vecka senare, skulle man faktiskt kunna säga att Vänersborgs pengar går oavkortat till ungdomar från Vänersborg, men eftersom ungdomar från Trollhättan går i samma klass, så får de del av pengarna “på köpet”.

Det där sa jag inte, men jag höll med Rininsland och sa istället att inte kan man väl säga till en studerande vänersborgselev på gymnasiet:

“du får inga pengar utav oss därför att då får din kompis från Trollhättan det också…”

Fast det kan man tydligen…

Mats Andersson (C) ansåg att det liggande förslaget var en “rätt och rimlig kostnadsfördelning”. Jag hade i mitt inledningsanförande, där jag helt enkelt läste upp mitt ganska långa yrkande (se “Skolmiljarden 2022”), försökt förklara det feltänk som Andersson grundade sig på:

“Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner.”

Det var tydligen svårt, därför förklarade jag en gång till. Pengarna som Kunskapsförbundet enligt förslaget ska få är beräknade enbart för eleverna mellan 16-19 år, men:

“…pengarna till Kunskapsförbundet [ska] också räcka till vuxenundervisningen fast [förbundet] inte har fått några pengar till vuxenundervisningen … förbundets pengar ska räcka inte bara till gymnasieelever, som är max 19 år, utan även till vuxenundervisningen…”

Gymnasieeleverna får följaktligen avstå en stor del av pengarna till de vuxenstuderande. “Rätt och rimligt”?

Jag vet inte om Mats Andersson (C) eller någon annan förstod, det verkade inte så med tanke på voteringen senare. Eller också brydde de sig inte…

Sedan skulle man väl så här i efterhand kunna komplettera med att det faktiskt finns flera personer som idag är är “vuxenstuderande” därför att de är tvungna att fylla kunskapsluckor som uppstod på grund av pandemin. De började på “vux” direkt efter att de hade gått ur gymnasiet… Och just dessa studenter var ju en av orsakerna till de statliga extrapengarna…

Benny Augustssons (S) avslutade debatten med att tycka att det var en märklig argumentation. Jag vet inte om han menade Rininslands eller min, eller kanske båda två, men Augustsson sa:

“… elever ifrån Trollhättan går i Vänersborg och vice versa. Det har ju liksom ingen betydelse vad gäller finansieringen, för hela Kunskapsförbundet finansieras utifrån antalet elever från varje kommun. Man blir ju liksom inte vänersborgare och vi vänersborgare blir ju inte trollhättebor för att vi läser i Trollhättan.”

En stor majoritet i kommunfullmäktige ansåg att Augustsson, Andersson och de andra hade rätt. Det liggande förslaget, dvs kommunstyrelsens förslag, fick 43 röster, Vänsterpartiets förslag stöddes bara av de 5 vänsterpartisterna medan 2 kristdemokrater och en moderat avstod från att rösta.

Jag undrar hur Kunskapsförbundets framtid ser ut…

Skolmiljarden 2022

9 april, 2022 1 kommentar

Under pandemin öppnade staten plånboken för skolorna i Sverige. Det var tvunget. Staten delade ut extra statsbidrag, de så kallade ”skolmiljarderna”. Syftet med pengarna var att:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”

Nu är pandemin över, sägs det i varje fall, men staten har beslutat att betala ut pengarna även i år, 2022. Syftet med ”skolmiljarden” är nu att den:

“ska användas för insatser som syftar till att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.”

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Då ska Vänersborgs del av statsbidraget, 5,4 milj kr, fördelas mellan barn- och utbildningsnämnden och Kunskapsförbundet Väst, dvs pengarna ska fördelas mellan grundskolans stadier, gymnasieskolan och vuxenundervisningen.

Vänsterpartiet har tidigare haft en annan syn på hur skolmiljarden ska fördelas än de styrande partierna och den borgerliga oppositionen. Det har Vänsterpartiet i år också… Vänsterpartiet kommer därför att lägga ett alternativt yrkande till kommunstyrelsens beslutsförslag. (Yrkandet är för övrigt redan inskickat.) Vänsterpartiet anser att Kunskapsförbundet ska få en större del av ”skolmiljarden”.

På onsdag bestämmer kommunfullmäktige hur fördelningen blir… (Du kan se det i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.)

Vänsterpartiets yrkande, med en utförlig motivering, återges här nedan i sin helhet. Det går också att ladda ner yrkandet i pdf-format.

==

Ärende 11 Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden

“Skolmiljarden” kallas det extra bidrag som staten betalar ut till kommunerna för att minska de negativa effekterna av elevernas kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.

Staten fördelar bidraget proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen. Syftet med pengarna är att de ska användas till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning under 2022. Kommunen bestämmer själv utifrån sina aktuella behov hur medlen ska fördelas.

Här ser vi att det lätt kan dras felaktiga slutsatser. Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner. Det här leder till ett feltänk i flera kommuner.

Staten menar inte heller att statsbidraget ska delas lika mellan samtliga elever i en kommun, oavsett ålder. Staten är mycket tydlig, det statliga stödet:

“ska användas för insatser som syftar till att minska de negativa effekterna på elevers kunskapsutveckling och hälsa till följd av covid-19-pandemin.”

Och för ovanlighetens skull, eller är det för säkerhets skull, ger Skolverket konkreta exempel till kommunerna. Skolverket skriver att det statliga stödet kan användas till:

“insatser för att anpassa utbildningen (exempelvis kopplat till distansundervisning eller arbetsplatsförlagt lärande) eller för att på olika sätt stödja elever med låg skolnärvaro och/eller psykisk ohälsa.”

De elever som har haft mest distansundervisning och minst arbetsplatsförlagt lärande på grund av pandemin återfinns på gymnasieskolan och i vuxenundervisningen. Det råder ingen tvekan om det. Det finns dock en inte obetydligt grupp av elever på högstadiet där den psykiska ohälsan har ökat och skolnärvaron minskat under pandemin.

Den logiska slutsatsen blir, anser undertecknad, att statsbidraget bör fördelas med en tredjedel vardera mellan grundskolans högstadium, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Jag yrkar att:

Kommunfullmäktige beslutar att tillföra barn- och utbildningsnämnden ett tilläggsanslag med 1.801 tkr och kommunstyrelsen ett tilläggsanslag med 3.602 tkr. Tillskotten gäller endast innevarande år och sker mot bakgrund av beslut om utökat statligt stöd till skolväsendet 2022. Kommunstyrelsens del betalas ut till Kunskapsförbundet Väst som ett extra förbundsbidrag efter Kommunfullmäktiges beslut. Finansiering sker genom att budgeten för generella statsbidragsintäkter justeras upp med 5.404 tkr.

Vänersborg 20220413

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Vad hände på KS? (2)

28 januari, 2022 Lämna en kommentar

Med anledning av min förra KS-blogg (se “Vad hände på KS? (1)”) skriver Wicke på Facebook:

“Om budgeten säger ”ni ska satsa X kronor” och verksamheten säger ”nä, det gör vi inte, vi lämnar hellre tillbaka pengarna” – har man då egentligen varit sparsam, eller har man kringgått det politiska uppdraget?”

Jag tror jag vet vad åtminstone alla kommunens ordförande i nämnderna och styrelserna skulle svara. De skulle med en mycket stolt röst, högt och tydligt, deklamera att ”deras” nämnder har gått med överskott. De skulle ta det som en stor merit. Om verksamheten sen har “gått bra”, det bortses det från, det har mindre betydelse…

Wicke har också skrivit några inlägg på denna blogg (klicka här). De är alltid mycket tänkvärda.

Det var fler ärenden som beslutades av kommunstyrelsen i onsdags och som inte ska vidare till kommunfullmäktige.

Fyrstad Flygplats AB fick som vanligt ett förlusttäckningsbidrag av Vänersborgs kommun på 945.000 kr. Det är Vänersborgs andel. “Flygplatsen” får också bidrag från Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Som vanligt deltog inte Miljöpartiet (Anna-Karin Sandberg) och Vänsterpartiet (James Bucci och Marianne Ramm) i beslutet.

Kommunstyrelseförvaltningen fick uppdraget av kommunstyrelsen att starta en förstudie om nya lokaler för räddningstjänsten (NÄRF). Det behövs nämligen en ny brandstation. I underlaget står det:

“Tekniska system som reservkraft och stora delar av byggnaden är 30 år gamla eller äldre. Underhållet är över tid eftersatt och flera “tunga poster” som va-stammar, dränering, el/belysning, garageportar utgör exempel på åtgärder som i närtid behöver åtgärdas.”

Det finns ingen anledning att betvivla denna beskrivning. En ny brandstation lär kosta kommunen åtskilliga tiotals miljoner…

Det blev inte någon diskussion om pengarna till barn- och utbildningsnämnden. BUN fick 2 milj kr i tilläggsbudget för 2022 för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat. Frågan är väl egentligen bara varför nämnden inte får pengarna från början utan måste ansöka om dem…

Även Kunskapsförbundet Väst hade ansökt om pengar för att täcka ökade kostnader för gymnasiesärskolan. Kunskapsförbundet fick dock inga pengar, frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 ska:

“hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”

Eleverna i grundskolan beviljades extra pengar, men inte eleverna i gymnasiet… Olika falla ödets lotter.

De styrande partierna och den borgerliga oppositionen menade att presidiet i Kunskapsförbundet hade gått med på det här beslutet i ägarsamrådet. (Ägarsamrådet består av kommunstyrelsens presidier i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i förbundet.) Det är svårt (omöjligt) för mig att säga, eftersom jag inte sitter med i Ägarsamrådet. Jag får lita på att läsa dokument, typ protokoll och minnesanteckningar. Och i minnesanteckningarna från Ägarsamrådets sammanträde den 2 december, som är det senaste sammanträdet, och som är undertecknade av kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) från Vänersborg samt ordförande i Kunskapsförbundet Maud Bengtsson (S) står det:

“det finns inga pengar över [i Kunskapsförbundet; min anm] till de ökande kostnaderna för gymnasiesärskolan, som är en personal- och resurskrävande verksamhet.”

Kunskapsförbundet behövde alltså extra pengar. Och det stod inget om något beslut eller någon överenskommelse. Jag kan väl tycka att en överenskommelse borde ha funnits med i minnesanteckningarna. Däremot sitter jag som ersättare i direktionen i Kunskapsförbundet. Och där fattades enhälligt beslutet den 16 november att:

“begära en ramhöjning av förbundsbidraget om 5,7 Mkr år 2022 och ytterligare 3,7 Mkr år 2023 för att täcka de ökande kostnaderna på gymnasiesärskolan.”

Och det var den begäran som ankom till Vänersborg. (Vänersborgs andel av förbundets begäran var ca 2,3 milj respektive ca 1,5 milj.)

Hur som helst. Vänsterpartiet yrkade att Kunskapsförbundet skulle få de pengar till gymnasiesärskolan som begärdes. James Bucci (V) yrkade (ersättare får inte yrka):

“Jag yrkar att Vänersborgs kommun beviljar Kunskapsförbundet Väst ett resurstillskott motsvarande Vänersborgs andel av begärd ramhöjning på 5,7 mkr för 2022 för att täcka ökade kostnader på gymnasiesärskolan, under förutsättning att Trollhättans stad fattar liknande beslut beträffande sin andel av begärd ramhöjning.”

Som ersättare kunde jag däremot delta i diskussionen och det gjorde jag. Jag framförde de argument som jag bloggade om innan mötet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men det hjälpte alltså inte, det blev inga pengar.

Men. Jag är ändå optimist, jag är nämligen övertygad om att Kunskapsförbundet så småningom får sina extra pengar till särskolan. Det går inte att säga nej till denna begäran. Och det tror jag att alla berörda förstår.

I ärendet omedelbart efter så beslutade kommunstyrelsen att överförmyndarnämnden skulle beviljas ett tillfälligt budgettillskott med 400.000 kr under 2022 för att kunna finansiera ett nytt ärendehanteringssystem. Det gjorde sannolikt nämndens ordförande Madelaine Karlsson (S) glad. Eftersom Karlsson också sitter i KS, så kunde inte James Bucci undslippa sig kommentaren:

“Gratulerar Madelaine att ni inte behöver vänta till delårsrapporten!”

Även Stiftelsen Bergagården hade ödet på sin sida. Kommunstyrelsen beviljade stiftelsen lite drygt en miljon i driftbidrag för 2022. Som vanligt… Och utan diskussion. Också som vanligt.

Naturvårdsplanen ska precis som planerat gå ut på samråd. Det var inget att diskutera. Det är bara att hoppas att så många som möjligt läser den – och kommer med synpunkter.

Det var en hel del remissvar som kommunstyrelsen skulle godkänna. Jag har beskrivit dessa ärenden tämligen noggrant i en av bloggarna som föregick sammanträdet. (Se “Årets första KS 2 (26/1)”.) Jag ska inte upprepa mig, bara konstatera att de synpunkter jag hade i bloggen framförde jag också på sammanträdet. Dock utan att det blev någon diskussion. Inte ens när jag pratade om miljöfaran med kommunala avloppsreningsverk och fördelen med enskilda, godkända VA-lösningar… Det var remissen på “Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”.

Andra remisser som klubbades igenom: “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”, “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd” och “En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”.

När det gällde ärendet “Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen” så vaknade Lena Eckerbom Wendel (M) till ordentligt. Eckerbom Wendel saknade ett kontrollmål, om ansvaret för administrativa system. Det ville hon lägga till på de befintliga kontrollmålen. Och efter lite diskussion och kompromissande med socialdemokraternas expert på området, Kenneth Borgmalm, så blev det så. Jag ska avsluta min blogg med att citera detta kontrollmål, men först vill jag återigen säga att jag återkommer med de ärenden som går från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för att beslutas där.

Det nya kontrollmålet som Eckerbom Wendel och Borgmalm båda stod bakom, och som beslutades av KS, hade följande lydelse:

5.3 Cybersäkerhet och beredskap för begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur

Tillgång till pålitlig IT-infrastruktur i form av system, kommunikationsutrustning, datalagring och säkerhetslösningar. Dessa lösningar kan utgöra vitala delar i kommunens verksamheter som påverkar t.ex. patientsäkerhet, behörighet och tillträdeskontroll, livsmedel och energiförsörjning. Alla verksamheter, framförallt de med kritiska uppdrag behöver ha en beredskap, genomföra övningar och uppdatera sina rutiner i händelse av begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur. Detta oavsett orsak, t.ex. cyberangrepp, naturkatastrof eller annan haveri. Syftet med kontrollen är att säkerställa att kommunen på ett förutsebart sätt har förmågan att agera för begränsning av skador och förluster för kommunen och dess invånare.

Aktuellt kontrollmål är:

  • Att det finns reservrutiner för alla verksamheter samt att rutinerna omfattar återgång till normalläge
  • Att dessa rutiner regelbundet gås igenom och revideras
  • Att det finns en beredskapsplan på både strategisk och operativ nivå
  • Att dessa planer och rutiner är samordnade med externa aktörer och myndigheter där så är befogat
  • att Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Internkontrollplan 2022.”

Årets första KS (26/1)

24 januari, 2022 2 kommentarer

Jo då, helgen har ägnats åt att läsa underlagen för alla ärenden, det är många som ska behandlas på onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen (KS). 1.427 har betats av sida för sida… Fast… Det är faktiskt en ansenlig mängd sidor kvar, men vad ska en pensionär annars göra en måndag och tisdag om inte läsa politiska handlingar…

Så här ser dagordningen för KS-sammanträdet ut:

Under informationsärendet, ärende 2, så får kommunstyrelsen följande föredragningar:

  • “Preliminärt bokslut 2021
  • Justerad budget 2022 avseende förändrat personalomkostnadspålägg
  • Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen
  • Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032
  • Antagande av Biblioteksplan 2021-2024 för Vänersborgs kommun
  • Naturvårdsplan
  • Remiss – Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2
  • Samverkansavtal Forum Vänersborg 2022
  • Wargön innovation – fortsatt finansiering 2022
  • Remiss – Förslag till näringslivsstrategi 2030
  • Antagande av platsvarumärke för Vänersborgs kommun”

Det ingår också en en-timmes utbildning i “Grunderna i medborgardialog”. Som sagt, en diger arbetsdag för de inblandade. Och förhoppningsvis ska också ledamöterna fatta kloka och genomtänkta beslut. (Se “Det politiska valåret har börjat”.)

Det är flera ärenden som ska avgöras av kommunstyrelsen direkt på onsdag, men det är också en hel rad som ska vidare till kommunfullmäktige den 16 februari för att beslutas där.

KS ska notera informationen i “Lokalförsörjningsunderlag 2023-2032”. Det här underlaget  sammanfattar kommunens samtliga lokalbehov och ska utgöra ett verktyg för planering av framtida behov. Det blir underlag till kommunens budget- och investeringsprocess. Lokalförsörjningsunderlaget är således ett viktigt dokument, som inget parti kan krångla sig undan. Det som står i underlaget om behoven av verksamhetsanpassningar och utökade lokaler gäller och det handlar om mycket pengar. Under 2020 investerade kommunen 192 milj kr i sina egna fastigheter, t ex Öxnered skola, multikök Oden och idrottshallen Frigg. I november var prognosen att fastighetsinvesteringarna för 2021 skulle landa på summan 160 milj.

Kommunen har gjort en prioritering på investeringarna som bygger på en bedömning av brådska, angelägenhet och nytta. Jag har tidigare haft en del kritik av detta, eftersom jag anser att investeringar utifrån lagkrav borde komma först i kön, som t ex en idrottshall på Mariedalskolan.

Det lär inom kort uppstå en diskussion kring Arena Vänersborg. Det behövs nämligen investeringar i omläggning av taket, snörasskydd och belysning, allt till en kostnad av 22 miljoner kr. Vad jag förstår så är detta en minimisumma för att överhuvudtaget kunna använda hallen ett antal år till. Investeringarna ska ske 2023 och 2024. Det måste också åtgärdas en hel del på Idrottshuset, t ex omklädningsrum, ventilation och fasad. De sammanlagda investeringar beräknas till 39 milj kr de närmaste åren. Det ska också enligt underlaget investeras 20 milj kr i nya fritidsgårdar i centrum fram till och med 2025. Inga av dessa investeringar är egentligen lagstadgade, men de kommer alla före idrottshallen på Mariedalskolan. Den investeringen är beräknad till 2026. Jag tror för övrigt att det måste fattas särskilda beslut för varje investering innan de verkställs.

Sammanlagt planeras det fastighetsinvesteringar för ca 660 milj fram till och med 2027. Och då är inte investeringar för kommunens badanläggningar inräknade. Det planeras ju hända stora saker kring Vattenpalatset, Hallevibadet och Brålandabadet de kommande åren. Vad, hur stora och hur de ska prioriteras har inte politikerna fattat beslut om än, något av baden skulle t ex kunna läggas ner, det vet vi inte i nu-läget. Det är möjligt att också räddningstjänstens lokaler, brandstationen, behöver “uppdateras”. Kommunstyrelsen ska för övrigt senare under dagen ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att starta en förstudie angående nya lokaler. Dessutom är inte de pågående projekten medräknade som t ex Öxnered skola, en ny sessionssal, som officiellt ska kallas Mötessal Myrten, Holmängenskolan, huvudbiblioteket, Lunddala äldreboende och storköket Oden.

Det är överlag många förskolor och skolor som behöver renoveras och byggas de kommande 10 åren. Norra skolan är dock inte med i några planer. Även socialförvaltningen har behov av fler lokaler.

Det är egentligen inte själva investeringarna som belastar kommunens budget, det är hyrorna. De kommer att öka kraftigt. De totala hyrorna för Vänersborgs kommun uppgick t ex under 2020 till 287 milj kr. De motsvarar 12 procent av kommunens totala kostnader… Naturligtvis betalar kommunen till sig själv, men pengarna är verkliga kostnader, t ex till underhåll och kapitaltjänst.

Det kanske är läge för Vänersborgs kommun att fundera på ett kommunalt fastighetsbolag i stil med Kraftstaden i Trollhättan? Det finns diskussioner och funderingar kring det, men det finns också problem med en sådan ordning.

Forum Vänersborg är en samverkan mellan föreningar, företag, fastighetsägare och kommun. Forum arbetar för att tillsammans:

“skapa aktiviteter som bidrar till att göra Vänersborg som kommun framgångsrik och välmående.”

Det handlar om hela kommunen, även om jag hör röster från i synnerhet Brålanda, som anser att centrum i stan prioriteras alltför mycket. Jag kan inte avgöra det, även om det finns projekt för utveckling av just Vänersborgs stadskärna.

Hur som helst, kommunstyrelsen ska på onsdag besluta att höja bidraget till Forum Vänersborg med 100.000 kr till sammanlagt 750.000 kr för 2022.

Det är säkerligen väl använda pengar, men jag kan inte låta bli att tänka på landsbygden. När vill kommunen utveckla landsbygden? I t ex Sikhall kan man inte ens få till en detaljplan trots att fastighetsägarna betalar för den själva…

Kommunstyrelsen ska också formellt avbryta ärendet kring planbesked för råvattenstation i Nordkroken. Det gäller alltså Trollhättans planer på att ta sitt dricksvatten från Vänern vid stranden i Nordkroken. I praktiken har Trollhättan redan fått “order” från Vänersborg att “tänka om”. Och nu är den nya utredningen klar och den visar på tre bättre alternativ, tre alternativ som ska fortsätta utredas.

Det kan vara bra att veta för alla vargöbor och andra badgäster på Nordkroken.

Kommunstyrelsen ska vidare bevilja den nätta summan av 945.000 kr till Fyrstad Flygplats AB för täckning av förluster under år 2022. Detta är ett av de ärenden där det förekommer att enstaka ledamöter ”inte deltar” i beslutet, en markering som är ett slags ”försiktigt nej”.

Kommunstyrelsen ska dela ut mer pengar. Och denna gång går pengarna verkligen dit de behövs. Barn- och utbildningsnämnden ska få:

“3 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat.”

Och inte nog med det. Barn- och utbildningsnämnden:

“ska beviljas 2 miljoner kronor i tilläggsbudget 2022 för fler elever i grundsärskolan.”

Det är bra beslut. Å andra sidan finns det redan pengar avsatta i kommunstyrelsens budget för dessa ändamål, så det var ingen större överraskning.

Istället blir jag negativt överraskad av att beslutsförslaget till kommunstyrelsen i ärendet “Utökning av förbundsbidrag med anledning av ökade kostnader på gymnasiesärskolan” är ett slags – avslag:

“Efter dialog mellan medlemskommunerna föreslås att frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 får hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”

Kunskapsförbundet Väst begärde en ramhöjning av förbundsbidraget från Trollhättan och Vänersborg med 5,7 milj kr år 2022 och ytterligare 3,7 milj kr år 2023. Det skulle innebära för Vänersborgs del 2,3 milj kr för år 2022 och ytterligare ca 1,5 milj för år 2023. Kunskapsförbundet begärde pengarna för att täcka de ökade kostnaderna på gymnasiesärskolan.

Det har blivit fler elever i särskolan, stödbehoven ökar, fler elever har valt att studera i andra kommuner eller friskolor samtidigt som färre elever utifrån söker sig till KFV. Detta har lett till ökade kostnader och minskade intäkter. Det var/är orsaken till att Kunskapsförbundet begärde pengar. Barn- och utbildningsnämnden fick pengar till fler elever i grundsärskolan, Kunskapsförbundet får det inte till gymnasiesärskolan…

Jag anser att Kunskapsförbundet självklart bör få pengar. Det är av oerhört stor vikt i en utbildningsverksamhet, som arbetar med läsår, att rektor m fl har helt klart för sig vilka resurser som står till förfogande. Det är viktigt för att en hållbar organisation ska kunna läggas direkt vid terminsstart. Särskilt i särskolan där relationerna mellan eleverna och de vuxna ofta är ännu viktigare än vanligt. Personal som kommer eller går under en termin kan innebära stora problem. Ju tidigare besked kommer om de ekonomiska resurserna desto större förutsättningar för bra rekryteringar och en bra organisation. (På Vänsterpartiets hemsida kan du läsa ytterligare ett inlägg i detta ärende – se ”Von oben – hur tänker man?”.)

För övrigt framgår det inte av ärendet om det är kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige som ska fatta det slutliga beslutet i ärendet, men jag förmodar att det är KS.

Alla de ärenden som jag har beskrivit ovan ska alltså beslutas av kommunstyrelsen på onsdag. Det finns dock ytterligare ärenden kvar, och dessutom finns det flera som ska gå vidare till KF. Vi får se hur långt jag hinner läsa, det kan bli en KS-blogg imorgon också.

Och ikväll är det möte med kommundirektör Lena Tegenfeldt. Hon ska prata om “tillitsbaserad styrning och ledning”. Det ska bli intressant. Och Tegenfeldt har bett om att få höra våra tankar… (Du kan läsa mer om kvällens möte med kommundirektören på Vänsterpartiets hemsida: ”NPM ? eller styrning med tillit?”.)

Anm. Redovisningen fortsätter i bloggen ”Årets första KS 2 (26/1)”.

%d bloggare gillar detta: