Stefan Kärvlings blogg

Med anledning av min förra KS-blogg (se “Vad hände på KS? (1)”) skriver Wicke på Facebook:

“Om budgeten säger ”ni ska satsa X kronor” och verksamheten säger ”nä, det gör vi inte, vi lämnar hellre tillbaka pengarna” – har man då egentligen varit sparsam, eller har man kringgått det politiska uppdraget?”

Jag tror jag vet vad åtminstone alla kommunens ordförande i nämnderna och styrelserna skulle svara. De skulle med en mycket stolt röst, högt och tydligt, deklamera att ”deras” nämnder har gått med överskott. De skulle ta det som en stor merit. Om verksamheten sen har “gått bra”, det bortses det från, det har mindre betydelse…

Wicke har också skrivit några inlägg på denna blogg (klicka här). De är alltid mycket tänkvärda.

Det var fler ärenden som beslutades av kommunstyrelsen i onsdags och som inte ska vidare till kommunfullmäktige.

Fyrstad Flygplats AB fick som vanligt ett förlusttäckningsbidrag av Vänersborgs kommun på 945.000 kr. Det är Vänersborgs andel. “Flygplatsen” får också bidrag från Trollhättan, Uddevalla och Lysekil. Som vanligt deltog inte Miljöpartiet (Anna-Karin Sandberg) och Vänsterpartiet (James Bucci och Marianne Ramm) i beslutet.

Kommunstyrelseförvaltningen fick uppdraget av kommunstyrelsen att starta en förstudie om nya lokaler för räddningstjänsten (NÄRF). Det behövs nämligen en ny brandstation. I underlaget står det:

“Tekniska system som reservkraft och stora delar av byggnaden är 30 år gamla eller äldre. Underhållet är över tid eftersatt och flera “tunga poster” som va-stammar, dränering, el/belysning, garageportar utgör exempel på åtgärder som i närtid behöver åtgärdas.”

Det finns ingen anledning att betvivla denna beskrivning. En ny brandstation lär kosta kommunen åtskilliga tiotals miljoner…

Det blev inte någon diskussion om pengarna till barn- och utbildningsnämnden. BUN fick 2 milj kr i tilläggsbudget för 2022 för fler elever i grundsärskolan och 3 milj kr till insatser för att fler barn och unga i behov av särskilt stöd ska uppnå bättre skolresultat. Frågan är väl egentligen bara varför nämnden inte får pengarna från början utan måste ansöka om dem…

Även Kunskapsförbundet Väst hade ansökt om pengar för att täcka ökade kostnader för gymnasiesärskolan. Kunskapsförbundet fick dock inga pengar, frågan om utökat förbundsbidrag för 2022 ska:

“hanteras i en samlad ekonomisk bedömning, utifrån direktionens delårsrapport per april 2022.”

Eleverna i grundskolan beviljades extra pengar, men inte eleverna i gymnasiet… Olika falla ödets lotter.

De styrande partierna och den borgerliga oppositionen menade att presidiet i Kunskapsförbundet hade gått med på det här beslutet i ägarsamrådet. (Ägarsamrådet består av kommunstyrelsens presidier i Trollhättan och Vänersborg samt presidiet i förbundet.) Det är svårt (omöjligt) för mig att säga, eftersom jag inte sitter med i Ägarsamrådet. Jag får lita på att läsa dokument, typ protokoll och minnesanteckningar. Och i minnesanteckningarna från Ägarsamrådets sammanträde den 2 december, som är det senaste sammanträdet, och som är undertecknade av kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan Paul Åkerlund (S) och Benny Augustsson (S) från Vänersborg samt ordförande i Kunskapsförbundet Maud Bengtsson (S) står det:

“det finns inga pengar över [i Kunskapsförbundet; min anm] till de ökande kostnaderna för gymnasiesärskolan, som är en personal- och resurskrävande verksamhet.”

Kunskapsförbundet behövde alltså extra pengar. Och det stod inget om något beslut eller någon överenskommelse. Jag kan väl tycka att en överenskommelse borde ha funnits med i minnesanteckningarna. Däremot sitter jag som ersättare i direktionen i Kunskapsförbundet. Och där fattades enhälligt beslutet den 16 november att:

“begära en ramhöjning av förbundsbidraget om 5,7 Mkr år 2022 och ytterligare 3,7 Mkr år 2023 för att täcka de ökande kostnaderna på gymnasiesärskolan.”

Och det var den begäran som ankom till Vänersborg. (Vänersborgs andel av förbundets begäran var ca 2,3 milj respektive ca 1,5 milj.)

Hur som helst. Vänsterpartiet yrkade att Kunskapsförbundet skulle få de pengar till gymnasiesärskolan som begärdes. James Bucci (V) yrkade (ersättare får inte yrka):

“Jag yrkar att Vänersborgs kommun beviljar Kunskapsförbundet Väst ett resurstillskott motsvarande Vänersborgs andel av begärd ramhöjning på 5,7 mkr för 2022 för att täcka ökade kostnader på gymnasiesärskolan, under förutsättning att Trollhättans stad fattar liknande beslut beträffande sin andel av begärd ramhöjning.”

Som ersättare kunde jag däremot delta i diskussionen och det gjorde jag. Jag framförde de argument som jag bloggade om innan mötet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men det hjälpte alltså inte, det blev inga pengar.

Men. Jag är ändå optimist, jag är nämligen övertygad om att Kunskapsförbundet så småningom får sina extra pengar till särskolan. Det går inte att säga nej till denna begäran. Och det tror jag att alla berörda förstår.

I ärendet omedelbart efter så beslutade kommunstyrelsen att överförmyndarnämnden skulle beviljas ett tillfälligt budgettillskott med 400.000 kr under 2022 för att kunna finansiera ett nytt ärendehanteringssystem. Det gjorde sannolikt nämndens ordförande Madelaine Karlsson (S) glad. Eftersom Karlsson också sitter i KS, så kunde inte James Bucci undslippa sig kommentaren:

“Gratulerar Madelaine att ni inte behöver vänta till delårsrapporten!”

Även Stiftelsen Bergagården hade ödet på sin sida. Kommunstyrelsen beviljade stiftelsen lite drygt en miljon i driftbidrag för 2022. Som vanligt… Och utan diskussion. Också som vanligt.

Naturvårdsplanen ska precis som planerat gå ut på samråd. Det var inget att diskutera. Det är bara att hoppas att så många som möjligt läser den – och kommer med synpunkter.

Det var en hel del remissvar som kommunstyrelsen skulle godkänna. Jag har beskrivit dessa ärenden tämligen noggrant i en av bloggarna som föregick sammanträdet. (Se “Årets första KS 2 (26/1)”.) Jag ska inte upprepa mig, bara konstatera att de synpunkter jag hade i bloggen framförde jag också på sammanträdet. Dock utan att det blev någon diskussion. Inte ens när jag pratade om miljöfaran med kommunala avloppsreningsverk och fördelen med enskilda, godkända VA-lösningar… Det var remissen på “Reviderad vattenvårdsplan för Vänern”.

Andra remisser som klubbades igenom: “Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2022-2033 med tillhörande hållbarhetskonsekvensbeskrivning”, “Förslag på föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd” och “En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling”.

När det gällde ärendet “Ekonomisk intern kontroll inom kommunstyrelseförvaltningen” så vaknade Lena Eckerbom Wendel (M) till ordentligt. Eckerbom Wendel saknade ett kontrollmål, om ansvaret för administrativa system. Det ville hon lägga till på de befintliga kontrollmålen. Och efter lite diskussion och kompromissande med socialdemokraternas expert på området, Kenneth Borgmalm, så blev det så. Jag ska avsluta min blogg med att citera detta kontrollmål, men först vill jag återigen säga att jag återkommer med de ärenden som går från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för att beslutas där.

Det nya kontrollmålet som Eckerbom Wendel och Borgmalm båda stod bakom, och som beslutades av KS, hade följande lydelse:

“5.3 Cybersäkerhet och beredskap för begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur

Tillgång till pålitlig IT-infrastruktur i form av system, kommunikationsutrustning, datalagring och säkerhetslösningar. Dessa lösningar kan utgöra vitala delar i kommunens verksamheter som påverkar t.ex. patientsäkerhet, behörighet och tillträdeskontroll, livsmedel och energiförsörjning. Alla verksamheter, framförallt de med kritiska uppdrag behöver ha en beredskap, genomföra övningar och uppdatera sina rutiner i händelse av begränsad eller utebliven tillgång till IT-infrastruktur. Detta oavsett orsak, t.ex. cyberangrepp, naturkatastrof eller annan haveri. Syftet med kontrollen är att säkerställa att kommunen på ett förutsebart sätt har förmågan att agera för begränsning av skador och förluster för kommunen och dess invånare.

Aktuellt kontrollmål är:

• Att det finns reservrutiner för alla verksamheter samt att rutinerna omfattar återgång till normalläge
• Att dessa rutiner regelbundet gås igenom och revideras
• Att det finns en beredskapsplan på både strategisk och operativ nivå
• Att dessa planer och rutiner är samordnade med externa aktörer och myndigheter där så är befogat
• att Kommunstyrelsen beslutar att fastställa Internkontrollplan 2022.”