Hem > ForumVänersborg, KS 2021 > Vad hände på KS? (1)

Vad hände på KS? (1)

Onsdagens sammanträde med kommunstyrelsen höll på att ta en ända med förskräckelse – redan innan det börjat. Kommunens nätverk slutade nämligen fungera på morgonen. Vi som skulle delta på distans märkte inte mer än att det var lite svårt att koppla upp sig, men bakom kulisserna i kommunhuset pågick en febril aktivitet. Presidiemedlemmar, justerare och tjänstepersoner fick skyndsamt packa ihop sina elektroniska instrument och bege sig till Folkets hus. Där fixade IT-teknikerna så att mötet kunde använda ett alternativt nät.

Och klockan 08.30 var alla uppkopplade, några kanske svettigare än andra.

Det blev ett långt möte, men kanske inte riktigt så långt som många hade befarat. Kl 16.10 hade alla ärenden och föredragningar avverkats. Samt en utbildning om medborgardialog som SKR höll i.

Utbildningen var för övrigt mycket intressant och givande. Det visade sig att det finns många kommuner i Sverige som har en betydligt mer utbyggd så kallad “mellanvalsdemokrati” än vad Vänersborg har. Om vi nu har någon överhuvudtaget. Kommuner som Helsingborg, Piteå, Åre och Nässjö har väl utbyggda och genomtänkta dialoger med medborgarna. De ser ut på olika vis, har olika syften och vänder sig till olika grupper i kommunerna, men det handlar hela tiden om att engagera kommuninvånare och på olika sätt ge dem ett reellt inflytande.

Det berättade SKR om och det var mycket intressant. Det är definitivt något som Vänsterpartiet skulle jobba vidare med och använda sig av i Vänersborg om vi fick möjlighet… Jag hoppas att samtliga partier ser en medborgardialog som ett bra och vettigt komplement till den representativa demokratin. Varför inte en medborgardialog i Sikhall för att se om det finns något intresse av att utveckla området…? Eller utröna invånarnas inställning till Norra skolans framtid..?

Vänersborgs kommun har gjort enorma överskott de två senaste åren. År 2020 uppgick resultatet till 161 milj kr och för 2021 är det preliminära överskottet 185 milj kr. (Man kan läsa mer om bokslutet på kommunens hemsida: “Starkt resultat i Vänersborgs preliminära bokslut för 2021”.) På två år gör alltså Vänersborg en “vinst” på 346 milj kr. Det märker dock inte någon “vanlig” invånare av, pengarna har nämligen inte gått till att anställa mer personal i hemtjänsten eller äldrevården eller förskolan eller skolan… Pengarna används till investeringar (i stället för att låna pengar) och att betala tillbaka gamla lån. Undrar hur invånarna skulle vilja fördela pengarna om de fick inflytande…?

Enligt ekonomichefen kommer ekonomin att vara “bra” även under 2022. Han ser dock att staten inför 2023 kommer att börja en nertrappning av coronastödet och att det kommer att ta “styggt” (ekonomichefens uttryck) på prognosförutsättningarna. Det nämndes också att ett nytt pensionsavtal kommer att fördyra, men det har jag ingen större kunskap om.

Som sagt, det var mycket information. Lokalförsörjningsunderlaget presenterades och förklarades. Jag tycker nog att jag lyckades bra med att förklara i bloggen inför sammanträdet. (Se “Årets första KS (26/1)”.) Men jag fick en kommentar från “Jenny” (klicka här) som handlade om att 57 milj kr, som var avsatta till en förskola i centrala stan, inte skulle förbrukas. Det berodde på att den nya Holmängenskolan också ska innehålla en förskola. Min fråga i KS, utifrån kommentaren, var om pengarna var avsatta till något annat. Och det var de inte, de skulle inte förbrukas. Som jag förstår det så skulle pengarna i princip alltså kunna användas till t ex en renovering av Norra skolan eller en idrottshall på Mariedal. Och med tanke på de enorma överskotten 2020 och 2021 torde det ju dessutom finnas tämligen stora utrymmen för investeringar…

Det var dock inte riktigt det kommunstyrelsen skulle besluta om idag, och förresten var jag “bara” ersättare. Ingen annan tog heller upp “min tråd”. Det brukar i och för sig kunna vara ett tecken på att det man säger inte är helt fel, men kanske alltför känsligt…

Verksamhetschef Christer Glännestrand redogjorde för biblioteksplanen. Det ska inte jag göra här, men jag måste säga att diskussionerna kring en samverkan mellan biblioteken i Fyrstad lät oerhört intressant. Om planerna går i lås så skulle det betyda att man skulle kunna använda sitt lånekort på alla biblioteken. Man kunde låna en bok i Lysekil som man sedan lämnade tillbaka i Vänersborg. De gemensamma medierna skulle ställas till förfogande för alla. Man skulle vidare skapa en gemensam webb-plattform, öka samarbetet kring t ex spetskompetens och införa ett gemensamt bibliotekssystem. Planerna lät mycket spännande.

Forum Vänersborg diskuterades. Och även här hade jag fått en kommentar från en bloggläsare. Det var “PåDal” som hade synpunkter. (Klicka här.) Jag framförde dom på sammanträdet. (Kanske en viss typ av medborgardialog…) Jag förklarade min åsikt att kopplingen mellan kommunen och Forum var informell och oklar. Det innebar att kommunens insyn var begränsad och det var t ex svårt att veta hur kommunens pengar användes. Utgifterna redovisades inte till kommunstyrelsen. Dessutom började samarbetet en gång i tiden som ett 3-årigt projekt. Nu helt plötsligt är det permanent och pengarna kallas ett ”årligt bidrag”. Vem hade bestämt det? Det visade sig att Ann-Helen Selander (M) delade mina åsikter och hon argumenterade vidare på ett bra sätt.

Både Selander och jag var i grunden positiva till samarbetet med Forum Vänersborg och också till det arbete som utfördes, men det fanns som sagt “brister” i samverkan som borde åtgärdas. Och vi tyckte nog båda att svaren inte var tillräckligt uttömmande. Men kommunstyrelsen sa ja till förslaget, och “vi” fick nöja oss med ett halvt löfte om att Forum Vänersborg skulle bjudas in till KS för att informera.

Kommunalråden redovisar regelbundet sina förehavanden sedan senaste sammanträdet. Jag ställde en fråga om ordförande Augustssons (S) besök på Sikhall. Han besökte Sikhall därför att Magnus Larsson hade bett honom komma. Och det är positivt att Augustsson vill träffa kommuninvånare. Ordförande berättade att han tog del av Magnus Larssons syn och att han skulle “ta med sig synpunkterna”. De skulle gås igenom vid en ärendegenomgång. Jag vet dock inte riktigt vad det innebär.

Jag stannar där för tillfället. Det finns mer att redovisa.

Anm. Här kan du läsa den andra och avslutande delen – ”Vad hände på KS? (2)”.

  1. Jenny
    1 februari, 2022 kl. 12:26

    När jag läst på så har jag drabbats av tvivel på om det här med stora enheter för yngre barn verkligen är den bästa lösningen ur alla aspekter.
    Därför blev jag glad när jag hittade den här texten från Boverket, vår expertmyndighet inom samhällsplanering, med granskningsdatum 2020 som tar upp olika aspekter.

    Boverket (2020). Storlekens betydelse – för och nackdelar med stora eller små enheter. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/skolors-miljo/strategiska-vagval/storlekens-betydelse/ Hämtad 2022-01-31.

    Kanske kan det vara mindre känsligt att hänvisa till att man läst och lärt sig av Boverkets nya material hur man bättre uppfyller inriktningsmålen ”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” och ”Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”. (Man kan till och med LYSSNA på texten. Bara att klicka på Lyssna och så läser en syntetisk röst upp den!)

    Och hur skall man då se på den senaste färdiga satsningen, Öxneredskolan? Jag tror att kommunen räddas av att den ligger i ett område med socioekonomisk gynnsam profil – Andel med föräldrar m eftergymnasial utbildning är 79 %. Utländsk bakgrund 8%.

  2. kurt wicke
    27 januari, 2022 kl. 11:20

    Oerhört intressant.

    Om förvaltningar inte förbrukar de resurser de tilldelas har de alltså i princip kringgått KFs uppdrag, eller? KF beslutar att X kronor ska användas, förvaltningen säger ”nä, det gör vi inte” och lämnar tillbaka en del av pengarna” … Egentligen är det inte att spara, det är att vägra utföra uppdraget – väl?

    Och ang. medborgardialogen: det är ju en absolut nyckelfråga som du tar upp. Vill vi ha ett formellt demokratiskt system där medborgar-medverkan är ett slags ”efterhands-godkännande” av den styrande eliten, vill vi ha ett korporativistiskt system där organisationer avgör hur resurser ska fördelas mellan dem, eller vill vi ha ett slags deltagardemokrati?

    Jag håller tummarna för din inriktning i den här frågan.

    Hälsningar

    /Kurt

  3. Kurt
    27 januari, 2022 kl. 11:15

    Ang. medborgardialog: det finns en del kommuner (Belgien, Nederländerna, UK) som har informella råd som diskuterar framtidsfrågor och annat avgörande. Dessa råd är ofta sammansatta av slumpmässigt valda medborgare, och det har visat sig att de i regel lyfter fram frågor som engagerar medborgarna och att de kommer fram till intressanta slutsatser. Det vore kanske något att satsa på?

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: