Arkiv

Archive for the ‘Hamnar’ Category

Holmen – att vara eller inte vara

4 oktober, 2020 2 kommentarer

“Att vara eller inte vara, det är frågan.”

William Shakespeares bevingade ord från Hamlet passar bra som rubrik till denna blogg. Frågan handlar om Holmens gamla huvudkontor i Vargön ska vara kvar eller inte.

För ungefär en vecka sedan skrev jag en blogg om kontorsbyggnaden. (Se “Holmen, Vargön”.) Jag var nämligen och hälsade på i Vargön och passade då på att också besöka hamn- och industriområdet. Och framför allt då det gamla förnämliga huvudkontoret. Denna ståtliga och präktiga byggnad som står där som en symbol och ett monument för Vargöns industriella epok. Och det gör byggnaden fortfarande trots att kommunen har låtit den förfalla – och eldhärjas av huliganer utan känsla för historien. Ja, den bristen på känsla verkar i och för sig också delas av flera i kommunen.

Byggnadsförvaltningen skrev om kontorsbyggnaden:

“Kontorsbyggnaden och den intilliggande porten har ett stort kulturhistoriskt värde då det är de enda kvarvarande delarna av Wargöns bruk, som var grunden för framväxten av Vargöns samhälle och utgör en viktig länk till historien.”

I bloggen förra veckan avslöjade jag också nyheten att byggnadsnämnden vägrade låta samhällsbyggnadsnämndens riva byggnaden.

Så här ligger det till.

Vänersborgs kommun genom samhällsbyggnadsnämnden planerar att riva Holmens gamla kontorsbyggnad. Men eftersom en rivning avviker från detaljplanen så måste den prövas och beslutas av byggnadsnämnden. Därför lämnade samhällsbyggnadsförvaltningen/Vänersborgs kommun in en ansökan den 24 maj till byggnadsnämnden om rivningslov.

Jag har inte läst själva ansökan, jag vet inte varför den inte är med i byggnadsnämndens handlingar. Däremot finns det en sammanfattning av historien kring Holmen i underlaget till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 17 september. Där står det:

“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa. Väderskyddet är kostsamt och kommer tas ned, och detta i kombination med att byggnaden är i mycket dåligt skick och utgör en risk för allmänheten föranleder verksamheten Fastighet och service att föreslå att byggnaden ska rivas. Förslaget om rivning motiveras även av den försäljningsprocess som genomförts utan resultat.”

Man känner nästan desperationen i formuleringarna…

Inte heller denna text finns i byggnadsnämndens handlingar. Däremot ingår en annan skrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen, daterad den 21 september. Den har rubriken “Grunder för önskan att riva byggnaden på Bruket 8”. Det kanske bara är i denna skrivelse som “kommunen”/samhällsbyggnads motiverar sin ansökan till byggnadsnämnden, jag vet inte.

Jag citerar ur skrivelsen:

“Byggnaden på fastigheten Bruket 8 har eldhärjats och är i mycket dåligt skick. Innan branden har byggnaden stått tom och var redan innan i dåligt skick med betydande skador.”

Den fortsätter:

“Rivningsförbudet är en stark belastning för Vänersborgs kommun då en återuppbyggnad skulle uppgå till ca 30 milj enligt utförd utredning. Det som är kvar av byggnaden utgör en fara för allmänheten i sitt nuvarande skick då det finns en påtaglig rasrisk som ökar allteftersom väder och vind påverkar kvarvarande konstruktion.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser inte att det finns kvar mycket av de bevarandevärden som en gång utgjorde motiv för q-märkningen. Men förvaltningen inser också att det inte finns särskilt stora utsikter till rivning, i varje fall inte:

“om byggnaden fortfarande kan betecknas som byggnad.”

Samhällsbyggnadsförvaltningen ger sig därför in i en argumentation kring Plan- och bygglagen (PBL). Den menar att kontorsbyggnaden inte längre kan definieras som byggnad:

“det som står kvar på fastigheten Bruket 8 (dvs Holmens kontorsbyggnad; min anm) inte längre är en byggnad då den saknar tak. Av byggnaden finns endast väggar kvar och uppfyller inte då kriterierna för att definieras som byggnad enligt PBL 4 § st 4.”

Ansökan från samhällsbyggnadsförvaltningen/kommunen behandlades som ett extra ärende på byggnadsnämndens sammanträde i förra veckan, den 22 september, dvs redan dagen efter att skrivelsen med motiveringen var daterad.

En enig byggnadsnämnd beslutade:

“Byggnadsnämnden ger inte rivningslov.
Beslutet fattas med stöd av 9 kap 34 § plan- och bygglagen, PBL (2010:900).”

I underlaget till byggnadsnämndens beslut motiveras beslutet.

Byggnadsnämnden är väl medveten om branden och de skador den orsakat, och skriver:

“Den aktuella byggnaden brandhärjades i maj 2020. Enligt den tekniska rapporten är takkonstruktionen helt utplånad, byggtekniska installationer, såsom el, ventilation och rör, bedöms vara totalförstörda. I den ursprungliga byggnadsdelen från 1888, är de båda våningsplanen av trä helt utplånade, i den tillbyggda huskroppen från 1942 uppvisar stommen av betong ringa skador från branden. Utvändigt murverk bedöms vara i mycket god kondition. Brandpåverkan är obefintlig och endast lokala frostsprängningar finns i teglet. Murverksfogar är generellt också i mycket god kondition. Rapportens bedömning är att det är ett välgjort och robust hus.”

Den tekniska rapporten, som det hänvisas till, är en skadeinventering och utredning om tekniska och ekonomiska förutsättningar för att återställa kontoret. Den utfördes under våren av PE Teknik och Arkitektur. Rapporten finns med i byggnadsnämndens underlag.

Trots branden anser byggnadsnämnden att kontorsbyggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde. Nämnden menar att:

“De kulturhistoriska värdena i byggnadens exteriör är till stora delar opåverkade av branden. Tak, fönster och dörrar bedöms kunna återställas på ett sätt som överensstämmer med dess karaktärsdrag.”

Med andra ord menar byggnadsnämnden att en renovering av huset är fullt möjlig.

Det som definitivt avgjorde byggnadsnämndens ställningstagande är dock av formell karaktär och följer lagstiftningen:

“I 9 kap 34 §, PBL, finns inget utrymme för några avvikelser, rivningslov kan enbart beviljas om byggnaden inte omfattas av rivningsförbud i detaljplan.”

Det är nämligen så att i de planbestämmelser som trädde i kraft 8 juli 2013 omfattas kontorsbyggnaden:

“av ett rivningsförbud (q1), byggnad får ej rivas och en varsamhetsbestämmelse (k), byggnadens exteriör ska underhållas så att dess karaktärsdrag beaktas.”

Rivningsförbudet kan endast tas bort om detaljplanen ändras. Och det kan samhällsbyggnadsnämnden/kommunen ansöka hos byggnadsnämnden om. Och det råder ingen som helst tvekan, inom en snar framtid kommer en sådan ansökan. Det finns redan ett beslut på det…

På sammanträdet den 17 september garderade sig nämligen samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden räknade väl kallt med att få nej av byggnadsnämnden. I ärendet “Rivning Bruket 8, Holmens gamla huvudkontor” fattade nämndens ledamöter bland annat följande beslut:

“Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt Fastighet och service om att ansöka planändring gällande detaljplan (501 för hamnen och Rånnums herrgård i Vargön) för fastigheten Bruket 8 under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut, i syfte att få rivningslov för byggnaden på fastigheten Bruket 8 (tidigare del av Rånnum 6:38).”

Notera “under förutsättning att byggnadsnämnden inte medger rivningsbeslut”…

Vem vet, det kanske redan har kommit in en ansökan om planändring till byggnadsnämnden… När Holmens gamla huvudkontor väl är rivet, vilket torde vara en tidsfråga, ämnar samhällsbyggnadsnämnden gå vidare med försäljningen av fastigheten – denna gång utan kontorsbyggnaden. Och då räknar nämnden med att det finns spekulanter.

Under tiden står de gamla anrika och traditionstyngda ruinerna helt öppna, exponerade för direkt nederbörd. Husdelar kommer att skadas allt mer, särskilt som regnvatten kan tränga ner i murverket ovanifrån så att frysskador kan uppstå. Det skriver PE Teknik och Arkitektur i sin rapport. Men samhällsbyggnadsnämndens uppfattning är alltså:

“Verksamheten Fastighet och service bedömer nu att kostnaderna som väderskyddet utgör inte kan motiveras om inga beslut att bygga upp byggnaden tas, samt att kostnaden för att återuppbygga byggnaden utan att det finns någon hyresgäst inte är försvarbara enligt de ekonomiska direktiv som Fastighet och Service har att följa.”

Det finns krafter i kommunens organisation som vill renovera Holmens gamla huvudkontor och det finns krafter som vill riva. För tydlighetens skull – alla, så vitt jag vet, är överens om att Vargporten ska bevaras. Om den ska stå kvar på samma ställe där den står nu och alltid har stått eller flyttas, det har man dock olika åsikter om.

Så frågan är följaktligen:

“Att vara eller inte vara.”

Är det värt att lägga ca 30 miljoner på en återuppbyggnad eller ska byggnaden rivas? Personligen lutar jag åt att det är för mycket pengar för att bevara ett monument från en industriepok. Men kanske skulle ruinerna få finnas kvar som ett monument över hur Vänersborgs kommun missköter sina fastigheter…

Holmen, Vargön

26 september, 2020 2 kommentarer

Så var det då tänkt att också Vänsterpartiet skulle dra igång höstens utåtriktade politiska verksamhet. Det skulle vara nypremiär för det som vi lite modernt kallar Facebook Live, förkortat “FB Live”. Det gamla namnet Röd Lördag har tydligen känts lite för gammalmodigt för några av de yngre i partiföreningen…

Tyvärr kom sjukdom på flera fronter i vägen så att det blev inget möte utanför Älgen i Vargön. Så vad göra när man hade förberett sig och laddat inför att möta upprörda vargöbor…? Jag åkte till industri- och hamnområdet istället.

Det är ingen trevlig syn som man möter i det område som förr var fullt av industriella byggnader och framför allt – liv. Nu är det bara ruiner. Som kröns av en nedbrunnen och förstörd gammal kontorsbyggnad… (Se ”Branden på Holmen”.)

Det är tragiskt. Holmen och det gamla huvudkontoret har betytt så oerhört mycket för det gamla brukssamhället och för vargöborna. Det är många i flera generationer som har fått sin utkomst från Holmens bruk. Och nu är det egentligen bara Vargporten kvar. Fast frågan är hur länge, tiden börjar nöta även på den.

Jag var inte ensam om att beskåda tegelväggarna på det som en gång var kontoret. Ett medelålders par stammande från Vargön tyckte att det var stor skam att kommunen dels lät huvudkontoret förfalla och dels inte vidtog tillräckliga åtgärder för att motverka “huliganer” från att sätta eld på byggnaden. Men så är det, och Vänersborgs kommun är väl inte direkt känd för att sköta sitt fastighetsbestånd så där jättebra… Och nu står bara de gamla väggarna kvar och minner om Holmens storhetstid.

Vänersborgs kommun drömmer likväl om att hela området ska omvandlas, leva upp och bli ett industriområde, igen, precis som förr. Kommunen köpte ju det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper år 2010 med de ambitionerna. Det kostade kommunen 16,7 milj kr. Sedan investerade kommunen 22 miljoner i gator, VA etc. Innovationsbyggnaden uppfördes under 2017-18 för 24,8 miljoner kr. Och som grädde på moset är vissa partier så desperata på att det ska hända något i området att de är beredda att investera hundratals miljoner på en ny hamn…

I somras försökte kommunen att sälja det som återstår av kontorsbyggnaden och fastigheten den står på. Det fanns dock inga intresserade spekulanter. Det var en stor besvikelse. Samhällsbyggnadsnämnden bestämde sig därför att riva kontorsbyggnaden. Nämnden menade väl att fastigheten kanske skulle gå att sälja då. Nämnden sökte därför rivningslov.

I veckan som gick röstade emellertid byggnadsnämnden enligt mycket tillförlitliga källor (det finns fortfarande inget protokoll från mötet) enhälligt nej till samhällsbyggnadsnämndens rivningsansökan. 

Det gjorde vargöborna, som jag diskuterade med, glada. De tyckte att kommunen skulle satsa det som behövdes för att återställa byggnaden. Men de insåg också att det skulle bli dyrt för kommunen…

Men jag tror att många utanför själva tätorten Vänersborg tycker att kommunen borde lägga betydligt mer pengar på “ytterområdena”. Det har jag hört i varenda kommundel tror jag – Vargön, Brålanda, Frändefors, Väne Ryr, Grunnebo, Gestad, Sikhall, Västra Tunhem och Vänersnäs.

“Vi betalar också skatt, men vad får vi för pengarna här ute?” 

Det är en vanlig fråga, som också paret från Vargön antydde. Även om de förstod att kommunen har lagt ner åtskilliga miljoner kronor i hamnområdet. Men visst kan jag förstå att inte alla kommuninvånare alltid upplever att kommunen lever upp till sin vision:

“Vänersborgs kommun – attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet”

Resultatet av det senaste valet kanske man kan se i detta ljus – allt fler människor protesterar med röstsedlarna mot politikerna och de etablerade partierna. Och då tänker jag naturligtvis på Sverigedemokraternas frammarsch i “ytterområdena”, dvs områdena utanför den största tätorten.

Det är nog läge att politikerna tar Vänersborgs vision på större allvar än tidigare och inser att det bor många människor utanför kommunens största tätort som också vill ha valuta för sina skattepengar. Men självklart måste politikerna samtidigt vara realister och inte lägga miljontals kronor på drömmar och rena önsketänkanden. Det vore nog bäst att riva Holmens gamla kontor, tror jag, och försöka sälja så mycket av marken som möjligt. Till vilket företag som än vill köpa…

Eller?

För övrigt anser jag att Vargporten måste bevaras.

Veckans möten: BUN+SHB+BN+MH. Och fiskmåsar.

20 maj, 2020 3 kommentarer

Även om fiskmåsarna har startat häckningssäsongen något lugnare än vanligt, så markerar de sin närvaro med jämna mellanrum – på mycket distinkta sätt. Inte ska människorna i Nordstan för ett ögonblick tillåtas glömma att de bor på fiskmåsarnas naturliga habitat. I varje fall enligt miljö- och hälsa i Vänersborg…

Så hade idag en medlem i fiskmåskolonin, som en hund, markerat sitt revir på undertecknad bloggares brevlåda. En annan i kolonin markerade på en av grannarnas bilar.

Det var betydligt färre av de flygande “sjöråttorna” (mycket träffande amerikansk benämning på fiskmåsar, “sea rats”) i centrala Vänersborg. Vid den nya beachen på Hamngatan syntes inga bevingade sjöråttor till bland palmerna. För övrigt är beachen en mycket kreativ och trevlig nymodighet i Vänersborg. Jag önskar bara att några skyltar sätts upp med “rökning förbjuden”…

Under veckan som har gått har fyra nämnder haft sammanträden. BUN (=barn- och utbildningsnämnden), SHB (=samhällsbyggnadsnämnden), BN (=byggnadsnämnden) och MH (=miljö- och hälsoskyddsnämnden).

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) var först ut med sitt möte i måndags. Jag skrev om ärendena i lördags, se “BUN (18/5): Money, money”.

Det var 11 ledamöter närvarande, bara två av de ordinarie ledamöterna var frånvarande. Det var “åldermännen” Gunnar Bäckman (KD) och undertecknad vänsterpartist. Sammanträdet var relativt kort och slutade redan kl 11.25. Om det berodde på vissas frånvaro låter jag vara osagt…

Det tycks ha varit ett lugnt och stilla möte där samtliga ledamöter var överens. Det var dock en del diskussioner om delårsrapporten. Enligt protokollet diskuterade nämnden:

“vissa smärre redaktionella ändringar i text.”

Nämnden enades, vilket den också gjorde kring ordförande Mats Anderssons (C) tillägg till huvudförslaget:

“Barn- och utbildningsnämnden beslutar för egen del att vara restriktiv med nämndens förfogandeanslag år 2020.”

Någon ledamot hade också undrat om det var rimligt att nämnden ska spara 14,4 miljoner på i huvudsak personal i höst. I min blogg skrev jag innan mötet att denna besparing torde vara en önskedröm och att det:

“i praktiken [blir] mycket svårt, eller omöjligt, att genomföra. I varje fall om Skollagen ska följas…”

Det tror jag fortfarande…

Det har fortfarande inte kommit ut något material kring den budgetinformation som gavs till BUN-ledamöterna, men den kommer väl. Men tydligen kostar det BUN 8,6 milj kr att leasa datorer till alla elever. Det kan vara bra att ha exakta siffror på de olika kostnaderna.

Nämnden fick också information om att de elever som inte har gymnasiebehörighet efter åk 9 ska erbjudas ”lovskola” i 50 timmar under juni månad. Ja, kanske det. Men det vore konstigt om dessa elever skulle få godkända betyg under 1-2 sommarveckor när de inte har fått det under 9 år. Det är i den “ordinarie” och “vanliga” skolundervisningen som det måste sättas in åtgärder! Och sedan måste jag som gammal pedagog påpeka, det är inte några bokstäver på ett papper som är det viktiga – det är själva kunnandet (som består av kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet).

Ordförande Andersson (C) hade tydligen visat intresse för att införa tre terminer i grundskolan i stället för två. Jag tror att det finns viktigare saker att förändra i skolans värld…

Samhällsbyggnadsnämnden (SHB) hade sammanträde går tisdag, och jag skrev om ett antal ärenden i måndags – se “SHB (19/5): Mariedal, Kindblom, hamn, Norra och mutor”.

Det kanske mest intressanta, det var att ärendet “Förlikningsavtal fastigheten Fiolen 9” helt plötsligt utgick ur dagordningen. Ordförande Wiklund (MP) lyfte helt sonika bort det. Det var efter en ajournering med, enligt uppgift, lite “tisslande och tasslande”.

Ärendet skulle ha inneburit att SHB godkände ett förlikningsavtal mellan kommunen, Salamandern ekonomiska förening (=Brunbergs Bygg) och nuvarande fastighetsägare – där kommunen förband sig att betala 189.800 kronor för markarbeten för en fylld branddamm.

Så här stod det i handlingarna:

“När markarbetena på den tomt som numera heter Fiolen 9 påbörjats uppdagades en fylld branddamm. … Det var inte något som köparna kunnat upptäcka genom den undersökningsplikt enligt jordabalken som föreligger vid ett fastighetsköp.”

Det var bara det att branddammen var känd sedan många, många år tillbaka – både av kommunen, de boende i området – och några politiker…

I en motion som lämnades in i mars 2011 av vänsterpartiet, miljöpartiet, centerpartiet (kanske kan vara värt att påpeka i dessa tider att både Bo Carlsson och Annalena Levin undertecknade motionen) och välfärdspartiet stod det:

“Mitt i det lilla grönområdet fanns en gång en branddamm för området. Det var just branddammen som var skälet till att sällsynta djurarter hade sitt boende och sin tillflykt där. Självfallet finns nu förhoppningar att återställa branddammen, inte bara som ett historiskt minne utan mest för att bidra till att växter och djur åter kan få en plats för sitt fortbestånd. Önskemålet går hand i hand med tanken att ”sköta” området och att förbättra närliggande ”utflyktsplatser” för skolundervisningen.”

Kanske hade min blogg och framför allt Lutz Rininslands (V) (se “Ingenting förvånar längre”) dagen innan SHB:s möte en viss betydelse för det som hände på mötet igår…

Egentligen var hela förlikningsavtalet tveksamt kan jag tycka. Dels hade ju faktiskt Brunbergs/Salamandern tjänat 1,8 milj kr på att köpa marken av kommunen och sedan sälja den till privata fastighetsägare. Enligt avtalet med kommunen skulle ju också Brunberg ha bekostat en vändplan i området… Det var väl även tänkt, om jag minns Länsstyrelsens beslut rätt, att så mycket grönt som möjligt skulle bevaras vid exploateringen. Brunbergs kalhögg hela området… Fast nu har ju Brunbergs gått i konkurs. Trots att det har rått tidernas kanske längsta högkonjunktur i byggbranschen…

SHB fick också information om hamnarna i både Wargön och Vänersborg. Det blir säkerligen några egna bloggar om hamnfrågan så småningom. Nämndens ledamöter, och även vi andra, kan dock konstatera att det kommer att bli extremt dyrt för kommunen – i synnerhet om det ska bli en flytt av hamnen till Wargön.

En förstärkning och stabilisering av kajen i Wargön skulle enligt det dyraste alternativet, det finns flera alternativ, kosta 86 miljoner. Och då lägger ändå staten in ytterligare 40 milj kr… Det billigaste alternativet kostar “bara” kommunen 45 miljoner…

För att göra samma sak med kajen i Vänersborgs hamn blir kostnaden upp mot 19 miljoner. Renoveringar för nästan 5 milj måste göras nu, ytterligare 13 milj inom 3 år. (Och ytterligare renovering för 1,6 milj inom 10 år.) Det verkar som om förstärkningarna och renoveringarna av kajen måste göras även om hamnen flyttar till Wargön.

Ska Vänersborg verkligen lägga en massa pengar på att flytta en hamn från Vänersborg till Wargön när det finns en betydligt större hamn i Uddevalla? Och det är ungefär 1 mil från hamnen i Wargön till hamnen i Trollhättan? (Jag har genom åren skrivit mycket om hamnfrågan, se t ex “Hamnen i Vargön aktuell igen”. Här finns också länkar till ytterligare bloggar.)

Byggnadsnämnden (BN) hade sammanträde igår. Varken ordförande eller vice ordförande var på plats. Då blev Elisabeth Bohlin (S) ordförande. Det är så att om de båda ordförande inte är närvarande ska den som har tjänstgjort längst tid i nämnden utses till mötets ordförande. Problemet var väl bara att det fanns en ledamot som hade tjänstgjort längre i nämnden än Bohlin…

Nämnden beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden en sanktionsavgift på 200.000 kr för att den nya kretsloppsparken öppnade innan den hade fått slutbesked av byggnadsförvaltningen… Det är pinsamt att inte ens kommunen själv kan följa de regler som finns. Hur kan kommunen då begära att privatpersoner ska kunna göra det? Det var väl för övrigt tämligen starkt av byggnadsnämnden att stå fast vid sanktionen trots att det drabbade en annan nämnd i kommunen…

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sammanträde i eftermiddag. Jag har dock inte hunnit få någon rapport än om vad som beslutades.

Och med de orden så är det strax helg – Kristi Himmelfärdsdag.

KS i onsdags (2/2)

“Sammankomster på fler än 50 kan ge fängelsestraff.”

Så löd Aftonbladets rubrik på hemsidan några minuter efter Stefan Löfvens presskonferens igår fredag.

Det betyder att Vänersborgs kommunfullmäktige inte kan sammanträda den 15 april, i varje fall inte i den form som vi är vana vid. Jag ser emellertid framför mig hur några personer redan nu arbetar febrilt med att kunna hålla mötet, liksom andra möten, på distans. Det blir nog inte det lättaste. Fullmäktige består av 51 ledamöter och 29 ersättare (sammanlagt 80 personer alltså). Och då räknar vi inte med tjänstemän, media och åhörare. Alla sammanträden är nämligen offentliga enligt kommunallagen. Det betyder att alla som vill ska få och kunna se och höra sammanträdet. Vi får se hur “mötesarrangörerna” lyckas. Jag tror inte att det vore någon större katastrof om sammanträdet ställdes in.

Kommunstyrelsen hade alltså sammanträde i onsdags. De flesta ärenden skulle vidare till och avgöras av kommunfullmäktige. Men några beslutades direkt av kommunstyrelsen. I torsdags skrev jag om några av dem, om extrapengar till miljö- och hälsoskyddsnämnden, styrande dokument och ett nyligen framtaget lokalförsörjningsunderlag. (Se “KS i onsdags (1/2)”.)

Onsdagens sammanträde var också en så kallad bolagsdag. De kommunala bolagen var där och informerade. Det brukar vara intressant att lyssna på och det är något som alla fullmäktigeledamöter borde få tillfälle att höra. Och vad jag förstår så är det också kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levins avsikt att så ska bli fallet.

Barn- och utbildningsnämndens “gamle” förvaltningschef Kent Javette har efter pensioneringen gått och blivit politiker. Och dessutom socialdemokrat. Javette är inte bara ordförande i Stiftelsen Bergagården och Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum, utan också i Vattenpalatset Vänerparken AB.

Vattenpalatset är en dyr affär för Vänersborg. Vattenpalatsets bidrag, eller ägartillskott som det kallas, från Vänersborgs kommun uppgick förra året, liksom 2018, till 7,6 milj kr. Det är mycket pengar. Till det tillkom en kommunal uppdragsersättning för varmbassängen på 315.000 kr.

Vattenpalatset är populärt. Förra året ökade antalet badbesökare med ca 4.000, så att det totala antalet beräknades uppgå till ca 91.000. Till det tillkom också ca 7.000 övriga besökare samt ca 520 elever i simundervisning från kommunens skolor.

Vattenpalatsets avtal med Vänerparken (som är privatägt) sträcker sig fram till 2025. Javette undrade, har det sagts mig, hur kommunstyrelsen såg på framtiden med bad i Vänersborg. Ska man t ex göra investeringar? Jag vet inte hur inställningen var i kommunstyrelsen, men efter en fråga om hur stora investeringar det kunde vara fråga om så kunde Javette inte ge något direkt svar. Han meddelade dock att bassängfundamentet behövde göras om. Och det låter ju tämligen dyrt…

Vattenpalatsets framtid kräver onekligen en del funderingar. Det är nog viktigt att politikerna på allvar börjar tänka igenom baden i kommunen. Den kanske viktigaste frågeställningen, som jag ser det, är: ska kommunen i ekonomiskt kärva tider låta de äldres, sjukas, barns och ungdomars behov stå tillbaka – för en fortsatt sponsring av en icke lagstadgad badverksamhet?

Från vatten inomhus till vatten utomhus. Det är varierande att sitta i kommunstyrelsen…

Jag vet inte om det är en pappersprodukt, dvs önsketänkanden och förhoppningar, eller om det är ett verkligt framtidsscenario. Eller vad det är… Men Trafikverket har tagit fram en överenskommelse om en utveckling av Vänersjöfarten. Det är tänkt att Vänersjöfarten ska bli konkurrenskraftig så att:

“järnvägssystemet [kan] avlastas och minskning ske av andelen lastbilstransporter”

Trafikverkets prognoser bygger på att godsmängden inom Vänersjöfarten ska öka med 50% jämfört med 2014 års nivå. Godsmängden är tänkt att uppgå till 2,8 milj ton år 2040. Idag liksom de senaste åren, 2016-2019 (jag har dock inte siffran för just 2014), har godsmängden pendlat kring 1,5 milj ton. 

2014 läste jag en utredning som hade initierats av Trafikverket, och om jag inte minns fel satt Gunnar Lidell med i den. Den utredningen förutspådde att de framtida godsmängderna inom Vänersjöfarten skulle öka till nästan 4 miljoner ton fram till 2030. De två prognoserna stämmer således inte riktigt… Förväntningarna har skruvats ner betydligt.

Vad jag förstår så uppnådde emellertid sjögodsvolymerna i Vänersborgs hamn “målet” redan 2017. Och trots en minskning 2019 (jämfört med 2017) så hade godsmängden ändå ökat mer än 50% jämfört med 2014… Förra året anlöpte för övrigt 34 båtar Vänersborgs hamn. Det var faktiskt mer än en båt varannan vecka… Varje båt fraktade i genomsnitt 3.000 ton. (Maximalt kan båtarna ta 4.000 ton.) Som en jämförelse, hamnen i Uddevalla kan ta större fartyg, upp till 50.000 ton. Antal fartygsanlöp i Uddevalla var förra året 262 st. Vänersborgs betydelse som hamnstad kan faktiskt ifrågasättas…

Hur som helst. Kommunstyrelsen förband sig i onsdags att verka för en satsning som leder mot Trafikverkets senaste mål. Dessutom ska det från kommunens sida tillsättas arbetsgrupper, som ska ta fram konkreta åtaganden. Vi får väl se vad Vänersborg kan tillföra arbetsgrupperna. Och hur mycket det ska kosta. För övrigt anser jag att de transporter som är nödvändiga ska ske så miljövänligt som möjligt. Och är det med båt så är det… Fast jag tvivlar.

Och så var det till sist Ursand… Men det tror jag får bli en tredje KS-blogg.

PS. På Facebookgruppen “Vänersborgare” har det stundtals varit en mycket het diskussion. Det är mina bloggar om kommunens (Fastighets AB) stundande köp av Bergagården som har rört upp känslor, särskilt liberalen Jan Carlsteins känslor… Han skrev (ordagrant citat):

“Det är väl inget fel. Som 1 av 3styrelseledamoter i Fastigheter AB Vänersborg står jag bakom detta köp. Dinna personliga aversion mot Bo Carlsson bör inte förmörka det kloka i denna långsiktiga affär?”

Även kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) deltog i “tråden”.

Rivningen i Vargöns hamn

19 mars, 2019 1 kommentar

För två veckor sedan bloggade jag om lagerhallarna på Vargöns hamnområde. (Se ”Vad händer egentligen i Vargön?”.)

Det var två stora hallar som stod där alldeles tomma och oanvända. En driftig entreprenör från södra Dalsland ville köpa hallarna och marken för 2,6 milj kr. Köparen var villig att själv säkra kajen för skred och dessutom erbjöd han sig att låta kommunen få ”friskriva sig” från allt ansvar om något oförutsett skulle inträffa. Entreprenören tänkte använda lagerhallarna för reparationer och förvaring av båtar vintertid. Han hade kontakter med andra båtföretag som också var intresserade och kunde tänka sig att etablera sig i området. Entreprenören såg även en möjlighet att bygga typ en flytande småbåtshamn framför sig. Och varför inte båthus och sjöbodar för vargöborna. Strandskyddet var ju dessutom borttaget i området vilket hade underlättat både byggnation och småbåtshamn.

Entreprenören hade visioner för hamnområdet.

Kommunen var positiv. Köparen fick ett muntligt besked om att han skulle få köpa marken och hallarna. Det var hösten 2017. Sedan hörde inte entreprenören något förrän en vargöbo meddelade honom att kommunen hade satt igång med att riva lagerhallarna… Det var i år, för en månad sedan.

Jag skrev till samhällsbyggnadsförvaltningen och frågade om varför. Och fick ett kort svar:

”Området vid hamnen i Vargön betecknas som skred- och rasrisk enligt gällande detaljplan. Det har även varit en mindre brand i hallbyggnaden. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit beslut om att riva hallen.”

Det visade sig att denna ”mindre brand” var känd av den presumtive köparen, och var inget som hindrade ett köp. Branden inträffade innan hans kontakter med kommunen. När det gäller skred- och rasrisken var ju köparen villig att bekosta förstärkningar själv. Det var ju en förutsättning i samtalen mellan köparen och kommunen. Dessutom har kommunen tagit bort den avspärrning vid kajen som fanns där tidigare. (Det såg jag vid ett besök efter min blogg.) Varför vet jag inte, men jag antar att risken för skred och ras kanske inte var så akut som man först trodde.

Jag skrev ytterligare ett mail till samhällsbyggnadsnämnden. Jag frågade återigen varför hallarna revs och fick svaret:

”Magasinet rivs för att de bedöms vara i väldigt dåligt skick ( trasiga väggar, trasiga portar ). Ungdomar har haft det som tillhåll och förstört byggnaden ytterligare och bland annat eldat ( stor risk att de skadar sig själva också ). Magasinet ligger delvis på kvicklera  och det finns en rasrisk. Området vid hamnen i Vargön betecknas som skred- och rasrisk enligt gällande detaljplan. Det har även varit en mindre brand i hallbyggnaden. Samhällsbyggnadsfövaltningen har tagit beslut om att riva hallen.
Projektledaren fick uppdraget från tidigare fastighetschef.”

Det är samma argument som upprepas. Och återigen, entreprenören var ju villig att själv vidta alla nödvändiga åtgärder kring hallarna och marken. Om ungdomar hade ”förstört byggnaderna ytterligare”, så kunde väl köparen själv, på plats, fått avgöra om hans anbud kvarstod. Det var ju ett mycket bra anbud för kommunen. Och varför förseglades inte hallarna om det var ett tillhåll för ungdomar? Det kan man väl också fråga sig.

Det verkar inte heller som om det finns några omedelbara planer för området vid ”magasinen”. På en fråga svarar förvaltningen:

”Samhällsbyggnadsnämnden väntar fortfarande på svar från Kommunfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden har inte har fått svar ifrån KS/KF  om fortsatt arbete i ärendet.”

Det var den 18 juni 2014 som kommunfullmäktige i Vänersborg fattade ett principbeslut om en flytt av hamnen på Lilla Vassbotten (Sanden) i Vänersborg till Vargön. Det var ett principbeslut, inte ett ”riktigt” beslut. Sedan dess har det helt riktigt inte hänt något. Men det var snart 5 år sedan – hur länge ska Samhällsbyggnadsnämnden vänta? Och behövs just detta område till hamnen? Det ligger en bit söderut i området.

Det har inte heller fattats något riktigt beslut om rivningen vad jag förstår. När jag frågade om beslutet så fick jag svaret:

”Detta rör fastighetsförvaltning och betraktas som en ren verkställighet och därför behövs det inte något beslut.”

”Verkställighet” av vad? Undrar jag. Och naturligtvis kan man undra varför inte den tilltänkte köparen kontaktades innan rivningen… Jo, säger förvaltningen:

”I telefonsamtalet hösten 2017 uppfattades inte att det var hallarna den presumtive köparen var intresserade av utan hamnområdet i övrigt. 
Den presumtive köparen skulle kontaktas om hamnområdet blev aktuellt för försäljning. OBS! Fortfarande väntar samhällsbyggnadsnämnden på svar ifrån KF gällande ärendet och därför har inte presumtive köparen kontaktats. se bifogat beslut från samhällsbyggnadsnämnden.”

Det här säger köparen att det inte stämmer. Han var hur tydlig som helst med att det var hallarna som han var intresserad av. Och hur skulle det kunna vara annorlunda? Han hade inte tänkt flytta någon hamn från Vänersborg till Vargön. Han tänkte bara förvara och reparera båtar.

Och igen, varför rivs magasinen om inget svar har kommit från kommunfullmäktige? Om kommunfullmäktige någon gång kommer till skott och röstar nej till en hamn, då har ju kommunen genom rivningen gått miste om några miljoner. Och vargöborna om en utveckling i hamnområdet…

Men ord står mot ord. Och vad som har sagts i samtalen kan ingen bevisa. Däremot står det helt klart att kommunen inte bara går miste om köpepengar utan också förlorar pengar. Det kostar nämligen, enligt det vinnande rivningsanbudet, 670.600 kr att riva hallarna. Och då är inte konsultkostnaderna inräknade. För en konsult har varit inblandad. Han har bland annat konstaterat att det finns asbestskivor i väggar och tak. Det ser jag dock inte i några handlingar som rör upphandlingen. Men jag förutsätter att kostnaderna för sanering, transporter och deponi av asbesten ingår i de 670.600 kronorna. Konstigt vore det väl annars…

Jag ställer mig dock fortfarande frågorna, varför rivs hallarna och varför kommunicerade inte kommunen med den tilltänkte entreprenören och köparen?

Vad händer egentligen i Vargön?

8 mars, 2019 1 kommentar

Den 18 juni 2014 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg ett principbeslut om en flytt av hamnen på Lilla Vassbotten (Sanden) i Vänersborg till Vargön. Kommunen hade nämligen redan 2010 köpt markområdet i Vargöns gamla hamn- och industriområde för 16 miljoner kronor. Tanken från de styrande var säkerligen redan då att anlägga en ny hamn i området.

Efter fullmäktiges beslut avsattes drygt 22 miljoner kronor för att bygga vägar, ordna vatten och spillvatten mm. En hel del blev ordnat, men det verkade bli stopp när det kom till kajförstärkningarna. För detta var det för övrigt avsatt ytterligare 20 miljoner kronor.

Vad jag vet så blev några kajförstärkningar aldrig utförda utan kajområdet vid vattnet spärrades istället av för allmänheten. Sedan verkar det som om hamnplanerna i Vargön lades i malpåse. Det verkar överhuvudtaget inte som en hamnflytt har diskuterats särskilt mycket sedan 2016 då frågan ventilerades i några debattartiklar i TTELA.

Och fortfarande finns det, väl att märka, inget beslut om att anlägga en hamn i Vargön – ett principbeslut är inget ”riktigt” beslut.

Och det har tydligen också uppmärksammats av allmänheten – att det inte händer något i hamnområdet alltså. En driftig entreprenör från södra Dalsland hade lagt märke till de stora lagerhallarna som fanns i den södra delen av hamnområdet.

De stod tomma och oanvända i flera år. Han tyckte att det var synd att det var så, för här skulle han kunna förvara större båtar över vintern och också utföra en del reparationer.

Entreprenören tog kontakt med kommunen redan hösten 2017. Han var helt enkelt spekulant på lagerhallarna och marken de stod på och marken runt omkring, i första hand mot söder.

Kommunen var positiv och entreprenören fick reda på att kommunen ville ha 130 kr/kvm, och i det priset ingick hallarna. Det tyckte entreprenören var helt ok. Kommunen var villig att sälja 20.000 kvm. Entreprenören accepterade och var villig att betala de 2,6 miljoner kronor som marken och hallarna skulle kosta. Entreprenören tog detta som ett muntligt avtal. Ja, egentligen kunde han tänka sig att köpa ytterligare 10.000 kvm. Skulle en hamnflytt bli aktuell så skulle det ändå finnas plats.

Det hör också till saken att köparen var villig att själv säkra kajen för skred etc. Kommunen skulle helt enkelt så att säga få ”friskriva sig” från allt ansvar. Och sett ur kommunens synpunkt kunde en sådan friskrivning från ansvar vara mycket viktig.

Köparen var nöjd. Han började studera kartorna över området och allt som hade med området och marken att göra. Han började planera och ta kontakter. Området kunde utvecklas. Det var inte bara hallarna som kunde användas för reparationer och förvaring av båtar vintertid. Andra båtföretag var också intresserade och kunde tänka sig att etablera sig i området. Entreprenören såg även en möjlighet att bygga typ en flytande småbåtshamn framför sig. Och varför inte båthus och sjöbodar för vargöborna. Entreprenören hade visioner för hamnområdet.

Det var ett bra erbjudande för kommunen. Ett par miljoner till kommunkassan för några byggnader och ett markområde som ändå inte användes, och som det inte fanns några planer för. Plus att det skulle bli lite aktivitet i området, som möjligtvis också skulle kunna locka till sig ytterligare företag och verksamheter. Entreprenören fick som han tyckte ett välvilligt och positivt bemötande av kommunen.

Det här var på hösten 2017. Under år 2018 hände det inte mycket mellan den tilltänkte köparen och kommunen. Det var ganska tyst. Köparen, som är ganska van vid att det kan ta tid i kommunen, politiker som ska säga sitt etc, avvaktade, men var vid gott mod. Hans kontakter på kommunen hade ju sagt att de skulle återkomma när det ”hände något”. Och han var ju ”först i kön”, eller till och med den ende.

För några veckor sedan började det helt plötsligt hända saker i hamnområdet…

Kommunen satte igång med att riva lagerhallarna…

Entreprenören blev tagen på sängen. Varför revs hallarna? Vad hände med hans anbud? Vad skulle kommunen göra på området istället? Och varför hörde ingen på kommunen av sig? Han tog kontakt med kommunen men fick inga svar. Istället var tonen, enligt hans egen utsago, negativ och avvisande.

Och rivningen fortsätter…

Och frågetecknen hopar sig…

Som kommunpolitiker undrar jag vem som har fattat beslutet om rivning. Och varför. Är rivningen upphandlad? Hur mycket kostar rivningen? Hur är det med säkerheten för de som river (om kajen inte är skredsäkrad)? Behövs det inte bygglov för rivning?

Jag skrev till samhällsbyggnadsförvaltningen, som har ”hand om” området och ev försäljning, och byggnadsförvaltningen.

Byggnadsförvaltningen svarade först.

Det finns rivningslov för byggnaderna. En ansökan lämnades in av samhällsbyggnadsförvaltningen redan i februari 2018. Miljö- och hälsa tillstyrkte lovet redan samma månad och den 4 maj 2018 beslutade byggnadsnämnden att ge rivningslov. Byggnadsnämnden gav också startbesked att påbörja åtgärden.

Samhällsbyggnadsförvaltningens svar kom i eftermiddags (jag ställde frågorna i tisdags). Svaret var kort:

”Området vid hamnen i Vargön betecknas som skred- och rasrisk enligt gällande detaljplan. Det har även varit en mindre brand i hallbyggnaden. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit beslut om att riva hallen.”

Det var inte svar på alla de frågor jag hade ställt och inte heller medföljde någon dokumentation som jag också hade begärt.

Jag ringde den presumtive köparen. Jo då, han visste om den ”mindre branden”. Den hade inträffat redan före hans diskussion med kommunen. Branden var liten och hade inte medfört några nämnvärda spår, ”inte ens innertaket var sotigt”. Det påverkade inte ett eventuellt köp.

Att det föreligger ”skred- och rasrisk” är inte heller något nytt, varken för kommunen, entreprenören eller allmänheten. Det är en av de stora frågorna om nu kommunen beslutar att anlägga en hamn i området. ”Grejen” är att den tilltänkte köparen åtog sig att åtgärda dessa risker i det område som han ville köpa. Utan att det skulle kosta kommunen en enda krona. Kommunen skulle ju till och med få friskriva sig från ansvar om några tidigare okända problem skulle upptäckas.

Kommunens handlande är en gåta. Istället för att få en del av kajen skredsäkrad, intäkter från en försäljning och verksamhet i hamnområdet, så lägger kommunen ut åtskilliga miljoner (antar jag, jag har inte fått svar på frågan om kostnaderna) på en rivning – och hamnområdet blir ännu ödsligare än tidigare…

Beslutet att riva lagerhallarna fattades alltså efter att den dalsländske entreprenören gavs löfte om att få köpa marken och byggnaderna. Och det kan man ju undra hur det var möjligt. Kommunen har onekligen gett den tilltänkte köparen löften som inte gällde och som också har tagit en massa onödig tid för honom. Och varför meddelades han inte?

Varför kommunen har beslutat att riva lagerhallarna och vad planerna är för området är fortfarande obesvarade. Likaså en del andra frågor kring de kommunala kostnaderna för t ex konsulter och rivning. Och så naturligtvis frågan hur kommunen kan förhandla och lova något som den inte håller…

Det kanske blir läge att återkomma i frågan.

Debatt: Hamnflytt till Vargön?

11 april, 2016 Lämna en kommentar

hamnflytt2Följande debattartikel (se nedan) skickade jag in till TTELA i torsdags. Den är på sätt och vis ”inspirerad” av Marie Dahlins (S) och Tonnie Anderssons (IF Metall) debattinlägg i TTELA den 4 april. (Denna debattartikel verkar dock inte finnas utlagd på TTELA:s hemsida.) Jag tar emellertid inte upp någon polemik mot Dahlin och Andersson. Mitt syfte med debattartikeln är nämligen bara att belysa hamnflytten med några fakta, några fakta som förespråkare som t ex Marie Dahlin gärna väljer att bortse ifrån. Jag skrev för övrigt ett mer direkt svar på Dahlins och Anderssons debattartikel i en blogg förra veckan – se ”Historien upprepar sig”.

Idag publicerades debattartikeln i TTELA (se ”Hamnflytt till Vargön?”).

=====

Så har då hamnfrågan och hamnflytten till Vargön återigen blivit aktuell.

Majoriteten i kommunfullmäktige tog ett inriktningsbeslut om en hamnflytt 18 juni 2014, trots att den bakomliggande utredningen från experterna rekommenderade politikerna att göra fler fördjupade utredningar innan beslut fattades:

”beslutsunderlaget behöver kompletteras på ett antal punkter innan ett eventuellt beslut kan fattas.”

Det finns nämligen en mängd svårigheter och utmaningar med en flytt av hamnen.

  • Slussarna i Göta älv beräknas ha en teknisk livslängd fram till 2030. Sedan måste nya slussar stå klara. Staten har fortfarande inte fattat något beslut och de utredningar som hittills har gjorts säger att det inte är samhällsekonomiskt motiverat att bygga nya slussar.
  • Hur kommer Vänersjöfarten att påverkas av en ny och lägre bro i Göteborg?
  • Hur går det med EU-klassningen av Vänersjöfarten? Som reglerna nu är innebär det högre personalkostnader och begränsade möjligheter att få EU-stöd för utveckling av infrastruktur för Vänersjöfarten.
  • Antalet fartyg som anlöper Vänersborgs hamn har de senaste 7 åren varit i genomsnitt två per månad. Och då har inte alla dessa fartyg gods till Vargön Alloys.
  • Är saneringen av industriområdet verkligen klar, och om inte, hur stora blir kostnaderna?
  • Muddringen. Vad händer om man får upp förorenade massor när man muddrar? Vem vet vad som ligger på älvbottnen mer än tre fartyg och en järnvägsvagn? En muddring ökar också risken för skred.
  • Vad kostar det att spränga grundet i älven? Och vad kan det få för följder?
  • Hur ska kommunen komma till rätta med skredrisken?

Kommunen köpte 2010 markområdet i Vargöns gamla hamn- och industriområde för 16 miljoner kronor. Sedan har kommunen byggt vägar, ordnat vatten och spillvatten mm för drygt 22 miljoner kronor.

Till kajförstärkningarna var det avsatt 20 miljoner kronor, men kommunen har avbrutit arbetet… Kanske skulle inte tekniken duga för alla belastningar som en hamnverksamhet innebär?

Det finns inga exakta siffror på vad det kommer att kosta kommunen att anlägga en hamn i Vargön. De beräkningar som har gjorts tyder på att kostnaden kan bli mellan 300-500 miljoner kronor.

Det går att bygga om hamnen i Vänersborg. För ca 20 milj kr kan vi i framtiden bedriva samma slags hamnverksamhet som idag. Om det i framtiden behövs många stora transporter till Vargön, kunde det vara ett alternativ att bygga ut järnvägen till Uddevalla.

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

Hamnen i Vargön: Historien upprepar sig

5 april, 2016 2 kommentarer

historien_upprepasHistorien upprepar sig.

Som ett eko från S Anders Larssons fornstora dagar som ordförande i Vänersborgs kommunstyrelse, så skäller Vänersborgs nuvarande ordförande i kommunstyrelsen på samma sätt på en av landets socialdemokratiska ministrar. Och då som nu handlar det om Vargön Alloys och elektriciteten.

arg_manS Anders Larsson (S) skällde på statsminister Göran Persson (S) för att han höjde energiskatten. Det var ett hot mot Vargön Alloys tyckte S Anders Larsson. Det behövdes, och behövs, nämligen mycket elenergi i Alloys förädlingsprocesser och Perssons förslag hotade företagets existens. Det försökte ”stadsminister” Larsson få statsminister Persson att fatta.

Marie Dahlin (S) ser också ett stort hot mot Vargön Alloys. Och därför skäller även hon på en minister – på energiminister Ibrahim Baylan (S). Vad Marie Dahlin ser för hot mot Alloys existens är jag dock inte riktigt säker på, men hon avkräver i varje fall ett besked från ministern om framtidens energiproduktion. Marie Dahlin tycks nämligen vara orolig för att det ska bli akut brist på elektricitet i Sverige. Eller att elpriserna ska höjas så att de inte blir konkurrenskraftiga med omvärlden. Och det skulle, som sagt, hota Vargön Alloys.

persson_larssonGöran Persson svarade S Anders Larsson med ett pekfinger i Larssons mage. Vi får se om Baylan svarar Dahlin på samma sätt… Om han nu ämnar komma till Vänersborg.

I dagens läge råder det i varje fall ingen brist på el för Vargön Alloys. Det är inte heller några prisproblem – även om ett företag som Alloys naturligtvis vill ha lägre produktionskostnader… Vilket företag vill inte ha det? Å andra sidan är el-priserna bra mycket högre i Turkiet, där Alloys ägare kommer ifrån.

Att Vargön Alloys precis som många andra företag är oroliga, med rätt eller orätt, inför en framtid då kärnkraften successivt läggs ner och elproduktionen ersätts med t ex vindkraft, som kan få produktionen och därmed priserna att fluktuera beroende på väder och vind, är väl ändå ett litet annat problem än frågan om en hamnflytt…? Eller är Marie Dahlins debattinlägg i TTELA igår måndag (artikeln är för övrigt också undertecknad av Tonnie Andersson, IF Metall) ett inlägg i kärnkraftsdebatten? Vill Dahlin helt enkelt slå ett slag för att kärnkraften ska byggas ut?

debattDen här diskussionen har, som jag ser det, inget att göra med en hamn i Vargön. Som Marie Dahlin av någon anledning vill göra gällande. Och som jag tror ändå är själva syftet med debattartikeln.

Naturligtvis är det viktigt för Vänersborgs kommun och Vargön att det finns arbetstillfällen på Vargön Alloys. Självklart! Men inte ens transporterna till Vargön Alloys har speciellt mycket att göra med en hamnflytt. Vargön Alloys skeppar nämligen den absolut största delen av sitt gods via hamnen i Uddevalla. Så när Marie Dahlin skriver i debattartikeln:

”För Vargön Alloys är det en stor fördel om in- och utskeppningen flyttas och läggs i direkt anslutning till fabriken.”

Så är det en sanning med mycket stor modifikation.

fartyg2Stora fartyg anlöper nämligen hamnen i Uddevalla med koks och malm, medan mindre båtar med legeringar från Alloys ut i världen kan åka på Göta älv. Och så kommer det att vara i framtiden också – hamn i Vargön eller ej. Det har helt enkelt att göra med att det kan komma betydligt större fartyg till Uddevalla än vad som kan gå i Göta älv. Fartygen till Uddevalla kan vara upp till 50.000 ton, medan fartygen uppför Göta älv är på max 4.000 ton… Det är alltså inte hamnen i Vänersborg eller Vargön som är problemet för Alloys, det är älven.

Nä, är det något som påverkar Vargön Alloys på kort och medellång sikt så är det konjunktursvängningarna. Just nu är det en lågkonjunktur i stålbranschen och Alloys räknar med några tuffare år framöver. Men det har inget med en hamn i Vargön att göra!

hamnflyttSå även på denna punkt försöker Marie Dahlin hitta argument för en hamnflytt – fast argumenten inte finns eller är oerhört tunna och svaga. För det är det som hennes debattartikel handlar om – att flytta hamnen till Vargön.

Och för att hitta argument så griper Dahlin efter ytterligare ett halmstrå. Hon skriver:

”För att minska transporterna av gods från Vänersborgs hamn till Vargön Alloys finns planer på att flytta hamnen till Vargön.”

”Minska transporterna”?

Det anlöper i genomsnitt högst två båtar i månaden till hamnen i Vänersborg. År 2013 var det 24 anlöp (på hela året!), år 2014 var det 12 anlöp och år 2015 var det 22 anlöp. Och då skulle ”godset” från ”alla” dessa båtar inte ens till Vargön Alloys. Siffran står för det totala antalet anlöpande båtar till Vänersborgs hamn, ”all inclusive” så att säga.

Det vore t ex bättre för både Alloys och miljön om den halva miljarden, som Marie Dahlin och de styrande partierna (S+C+MP) vill lägga på en hamnflytt, används till att bygga en ”direktjärnväg” från hamnen i Uddevalla till Vargön Alloys…

mystiskMarie Dahlin presenterar ytterligare ett argument för att flytta hamnen till Vargön. Och då kopplar Dahlin på ett obestämt och nästan mystiskt sätt samman Vargön Alloys och ny industri med regeringens energipolitik och skriver:

”… Vargön Alloys [är] den starka motorn, men där finns en stor osäkerhet om framtiden när det gäller energiproduktion. … En hamn i Vargön skulle dessutom ge ytterligare styrka åt planerna på att etablera ny industri i området. … Den utredning som pågår om Vargön Innovation visar att det finns goda möjligheter att skapa nya produkter.”

Hade dragningskraften från Vargön Alloys för att locka till sig andra industrier varit så stor som Dahlin tycks tro, så hade det redan funnits andra industrier i området. Alloys har ju legat där det ligger några år nu… Det har gjorts flera utredningar, som visade hurold_man3 industriområdet i Vargön ska växa. En av de första gjordes väl för övrigt av en av S Anders Larssons nära bekanta – och den var väldigt dyr…

Men åren går – och ingenting händer på området.

wargon1Marie Dahlin har hur som helst bestämt sig för att det är bra att flytta hamnen från Vänersborg till Vargön – oavsett kostnad. Och då gäller det att gripa efter minsta halmstrå som kan tänkas tala för en hamnflytt. Och anledningen till att debattartikeln kom precis nu är inte heller svår att räkna ut. Det gäller att blanda bort korten, det gäller att få folk att glömma – misslyckandet med att förstärka kajen i Vargön, som TTELA skrev om i förra veckan.

Det har visat sig att inte ens det ”lilla problemet” med kajförstärkningarna har gått som det var tänkt. Det blir mycket dyrare än beräknat…  20 miljoner kronor var avsatta för arbetet, men det räcker inte. Så därför har samhällsbyggnadsnämnden avbrutit arbetet…

Det var som den gode Murphy hade Vänersborg i tankarna när han formulerade sin lag:

”Om något kan gå fel kommer det förr eller senare göra det.”

bridge2Det vi vet hittills om förutsättningarna för att en hamnflytt ska vara möjlig har gått galet. Förutom kajen, så blir det som det ser ut nu en låg bro i Göteborg. Och det händer inget med beslut om nybyggnationer av slussarna i älven. Även om dagens TTELA och Bo Carlsson som vanligt vill sprida en i nu-läget ogrundad optimism.

Och sjöfarten till Vänersborgs hamn ökar inte… Och inga industrier har växt upp i området…

Och då har vi ändå en del problem kvar med en eventuell hamnflytt till Vargön:

Sanering, muddring, fartygen och järnvägsvagnen på botten, grundet (grynnan) i hamnområdet som måste sprängas bort, nya järnvägsspår… Kanske har frågan om gator och avlopp lösts, i varje fall till viss del – för en kostnad av drygt 22 miljoner kronor…

Det finns helt enkelt inga argument i nu-läget för att Vänersborgs kommun ska investera mellan 300 och 500 miljoner kronor för att flytta hamnen till Vargön. Allt som finns kvar är önsketänkanden och fromma förhoppningar. Tyvärr kan dessa drömmar bli tillsluss mardrömmar för Vänersborgs skattebetalare…

Tänk bara, hemska tanke, om Vänersborgs kommun flyttar hamnen till Vargön och riksdagen beslutar att inte bygga nya slussar…

.

PS. Och som svar på en läsarfråga, det är 10 km till hamnen i Trollhättan…

Kategorier:Hamnar

Hamnen i Vargön aktuell igen

hamntystnadDet har varit tyst i hamnfrågan och ”aktiviteterna” i Wargön ett tag. Förutom då att den samlade oppositionen drev igenom ett beslut i kommunstyrelsen i januari mot de styrande partiernas, dvs S+C+MP, vilja:

”senast i december 2016 utvärdera kvartalsrapporterna och om det då visar sig att etablering av planerat utvecklingscentrum inte är genomförbart under 2017, avslutas kommunens del i projektet 31 december 2016.”

pengar4Det handlade om (se här) att kommunen ska gå in som medfinansiär med 6,65 miljoner kr på fyra år (2016-2019) i projektet ”Wargön Innovation (WI) – etableringsskedet”. (I pengarna räknas inte in den arbetstid som kommunens anställda lägger ner.) De styrande partierna (S+C+MP) vill typ ”tuta och köra”, medan samtliga oppositionspartier vill ha några ”kontrollpunkter” medan projektet pågår.

Strax därefter beslutade den samlade oppositionen också i kommunfullmäktige att:

”återrapportera kvartalsvis varje delaktivitet till Kommunfullmäktige, så att följsamhet till tidsplanen framgår.”

rapport5Det tycks som att fler partier än Vänsterpartiet anser att kommunen måste ha fakta och bra underlag på bordet innan stora investeringsbeslut fattas…

Det har hur som helst inte hänt något ute i Wargön, inte ens med företaget Re:newcell. Det ställdes ju så stora förhoppningar på företaget, att jag ibland misstänker att det enbart var för Re:newcells skull som de styrande i kommunen ville ”utveckla” Wargön. Hur nu de styrande får det att gå ihop med rättviseperspektivet, obunden näringslivsplanering, kärnverksamhet och otillåten verksamhet för en kommun att gynna ett företag på detta sätt…?

renewcell_loggaPå kommunens hemsida återfinns fortfarande en gammal artikel (se här) från maj 2012:

”Nu vill bolaget (Re:newcell; min anm) testa, utveckla och demonstrera tekniken i större skala. I avsiktsförklaringen står att byggandet av en demonstrationsanläggning kommer att starta redan första kvartalet 2013. … Om alla planer går i lås kan det ge 400-500 nya jobb.”

En anläggning 2013… 400-500 jobb…

wargon2Jo jo… Och fortfarande finns det inte en tillstymmelse till anläggning i Wargön. Och inga anställda. Det finns överhuvudtaget inga anställda i företaget Re:newcell, varken i Vargön eller någon annanstans. Företaget har inte heller någon omsättning – 0 kr.

Men Wargön Innovation, Re:newcell etc handlar alltså om ”aktiviteterna” i Vargöns gamla hamn- och industriområde. Eller brist på… Under tiden har det ändå pågått en del annan kommunal verksamhet i området. Kommunen har byggt vägar, ordnat vatten och spillvatten, dagvattenhantering i form av öppna diken och dammar. Det har kostat 22.108.629 kr, drygt 22 miljoner kronor alltså. Och detta trots att ingen användare eller köpare ännu är i sikte i området. (Med ett undantag. Ett företag har köpt mark av kommunen för ca 1 milj kr. Marken innehöll bl a en betongbassäng nedanför Ronnums herrgård, där Holmen Paper hade typ lakvatten. Jag tror att det var tänkt att företaget skulle återvinna vätskor. Men jag vet inte om företaget har kommit igång, jag tror inte det.)wargon4

Det tycks alltid vara så i den här kommunen att de styrande satsar en massa miljoner på chans. Man investerar först och frågar sedan. Jag undrar om vänersborgarna någonsin kommer att få vara med om den dag då de styrande frågar först, tar reda på alla fakta – och investerar sedan…?

moneyKommunfullmäktige beslutade att köpa markområdet i Vargön den 23 juni 2010. Det var under ”Arena-Topp-epoken”, dvs den epok i Vänersborgs historia då beslut fattades om hundratals miljoner kronor på enbart önsketänkanden och fromma förhoppningar. Det var under Lars-Göran Ljunggrens (S) och Bo Carlssons (C) ledning…

Markområdet i Vargöns gamla hamn- och industriområde köptes så att säga av bara farten – för 16 miljoner kronor. Det var Holmen AB som sålde till kommunen. Endast tre vänsterpartister röstade emot, James Bucci, Lutz Rininsland och jag själv.

I vår reservation mot beslutet skrev vi:

”Men nu är det så att vi som undertecknar denna reservation fullständigt har förlorat förtroende för Vänersborgs kommunledning. Bristerna att kunna hantera medborgarnas skattemedel har visats under denna mandatperiod så ofta och så flagrant att det inte räcker att säga ”hoppas det går bra denna gång”.”

Och det verkar väl inte gå så bra denna gång heller…

wargon3Den 26 mars hade TTELA en artikel med rubriken ”Kajen är direkt farlig att vistas på” (se här). Det var en artikel utifrån att kajfrågan hade varit uppe på ett sammanträde med samhällsbyggnadsnämnden.

TTELA skrev:

”Kajen som den ser ut i dag är undermålig och direkt farlig att vistas på.”

wargon1Den gamla kajen är nämligen mycket sliten och marken riskerar att rasa ut i älven. Det visade sig när kommunen skulle förstärka kajen – det var alltså betydligt värre än man hade trott från början. Kommunen har därför beslutat avbryta arbetet och istället spärra av området med ett staket. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade också att utöka avspärrningarna till ett område på 30 meter från kajkanten och på en sträcka på 300 meter. En mätutrustning ska även sättas ut för att upptäcka eventuella rörelser i marken.

Hittills har arbetet med kajen, inklusive de gamla avspärrningarna, kostat drygt en halv miljon, 556.517 kr för att vara exakt.

James Bucci (V), som sitter i samhällsbyggnadsnämnden, undrade under sammanträdet hur det kom sig att inte den här kunskapen, om kajens bedrövligt dåliga skick, fanns tidigare. Svaret från förvaltningschefen var (ungefär):

jordskred”Tidigare utredningsuppdrag gällde rasrisk, därför är det inte helt förvånande att man inte undersökte tillräckligt ”djupt” tidigare.”

Holmen AB sålde alltså marken till Vänersborgs kommun för 16 miljoner kronor. Vänersborgs kommun blir då ägare till marken och får därigenom ett markägaransvar. Och det här köpet genomför kommunen, utan att ha undersökt kajen tillräckligt noga…

Låt oss innan vi går vidare stanna till lite och räkna…teacher_hamn

Marken kostade Vänersborgs kommun 16 miljoner kronor, investeringarna i vägar, vatten etc kostade drygt 22 miljoner och arbetet med kajen över en halv miljon. Kommunen har hittills således satsat nästan FYRTIO MILJONER KRONOR i Wargön. Och det utan att ett enda företag har etablerat sig i området! Utan att ett enda jobb har skapats i området.

vargo_innovation_log… och i januari ville de styrande partierna (S+C+MP) pumpa in 6,65 miljoner kr i projektet ”Wargön Innovation (WI) – etableringsskedet” – utan att blinka…

Och så undrar folk varför man är vänsterpartist…

Men för att återgå till kajen och risken att marken ska rasa ut i älven…

Kommunen hade alltså inte undersökt kajen och den omkringliggande marken tillräckligt noga. Och det tycks mig egentligen vara ganska förvånande. Jag skrev för snart två år sedan (3 maj 2014) en blogg (”Hamnen i Vargön – en ny arena?”) om rasrisken:

”SGI (=Statens geotekniska institut; min anm) har redan sagt sitt om rasrisken i området och det kanske inte räcker med miljoner för att få det området säkrat mot ras, tex avråder man från muddring i området pga rasrisken då detta gör marken mer instabil.”

vargon_hamn

I tidningen ”Ny Teknik” varnade man redan 2012 (2 januari 2012) för riskerna:

”Särskilt utsatt är området runt Lilla Edets slussar söder om Trollhättan samt Vargöns fabriker mellan Trollhättan och Vänersborg.”

”Vargöns fabriker”…

pengar4Den 5 oktober 2014, i samband med att budgetberedningen föreslog att 41 miljoner kr skulle avsättas för att sätta hamnplanerna i verket, så skrev jag att kommunen gick vidare (se ”Hamnen – och jordskred”):

”Utan att någon ytterligare utredning har gjorts…”

Fast i underlaget till beslutet stod det:

”… efter utställningen har en kompletterande utredning tagits fram vad gäller risken för bakåtskridande skred. Planförslaget har reviderats och nya bestämmelser finns på plankartan angående skredrisk. Statens Geotekniska Institut (SGI) har i ett kompletterande yttrande 2013-05-21 framfört synpunkter angående skredriskerna i delar av planområdet. Av byggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande 2013-05-21 framgår att planförslaget reviderats och kompletterats ytterligare efter SGIs synpunkter vilka redovisas i utlåtandet.”

handlingarJag kan emellertid inte se vad som förändrades i planerna vid den aktuella tidpunkten. Och jag gjorde det inte då heller. (Jag har önskat förklaringar och begärt ut handlingar – i torsdags hos byggnadsförvaltningen och i fredags morgon hos samhällsbyggnadsförvaltningen. Jag har ännu inte fått några.)

Hur som helst är alla eniga om att undersökningarna inte har varit tillräckligt ingående. Om man vill uttrycka det snällt…

Till sist, för denna gång.hamnflytt

Läser man i kommunens investeringsplan så kommer en hamnflytt att påbörjas mellan 2017 och 2019. Startkostnaden beräknas uppgå till 41 miljoner kronor. Vilket för övrigt inte är i närheten av var den totala summan kommer att hamna. Som enligt beräkningar hamnar mellan 300 och 500 miljoner kronor!

TTELA ställer i sin ovan nämnda artikel en fråga till samhällsbyggnadsnämndens ordförande Benny Augustsson (S) om ”problemen” med kajen innebär att en eventuell flytt av hamnen blir försenad?

Benny Augustsson svarar:

”Det vet jag inte.”

Det kan vara bra att komma ihåg att rasrisken i området bara är ett av problemen med en hamnflytt. Det finns fler… Många fler…

När kommunfullmäktige tog sitt så kallade inriktningsbeslut den 18 juni 2014 om att flytta hamnen, så tog jag mig friheten att hålla mitt längsta tal under den förra mandatperioden. Det var i och för sig förgäves, bara Vänsterpartiet, miljöpartiet(!) och välfärdspartiet röstade emot. Jag räknade i anförandet upp alla problemområden:

  1. Slussarna i Göta älv
  2. Bron i Göteborg
  3. EU-klassning
  4. Antalet båtar
  5. Sanering
  6. Muddring
  7. Tre fartyg och en järnvägsvagn
  8. Grund/grynna
  9. Järnväg och gator
  10. Avlopp

mardromDet kommer säkert, tyvärr, att finnas anledning att återkomma till kommunens största planerade investering någonsin… Men vill du veta mer om dessa problemområden, och de styrandes drömmar om en hamnflytt, redan nu, så kan du fördjupa dig i mina tidigare bloggar om hamnen…

I den första bloggen (”Hamnfrågan avgjord”) har jag sammanfattat argumenten mot en hamnflytt. Det är för övrigt mitt anförande i fullmäktige då ”inriktningsbeslutet” om hamnflytten fattades.

Och om Re:newcell:

Kategorier:Hamnar

Hamnen – och jordskred

5 oktober, 2014 Lämna en kommentar

hamnbild2När kommunfullmäktige sent den 18 juni i år fattade det olycksaliga inriktningsbeslutet om att flytta hamnen från det nuvarande läget i Vänersborg till Vargön, så hade jag mitt längsta tal under hela mandatperioden. Jag räknade upp, och utvecklade, 10 punkter som talade emot en hamnflytt. (Se ”Hamnfrågan avgjord”.) Förgäves. Hela kommunfullmäktige utom ledamöterna från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet röstade för att flytta hamnen.

Nu föreslår budgetberedningen att 41 miljoner kr avsätts för att sätta hamnplanerna i verket innevarande mandatperiod. Utan att någon ytterligare utredning har gjorts, utan att på något sätt visa hur pengarna ska investeras. Utan att ens motivera hur den kan pruta på Samhällsbyggnadsnämndens redan alldeles för nedbantade förslag på 90 miljoner kr. (Se ”Inga nyheter är också nyheter? Och hamnen”.)

En parantes. Redan nu så investerar Vänersborgs kommun pengar för att förbereda för en hamn i Vargön. Pengar som ligger ”utanför” de här 41/90 milj kr. Vissa av dessa investeringar behöver emellertid göras i vilket fall. Det handlar om 21,885 milj kr (redan beslutat) som ska täcka byggandet av vägar, vatten och avlopp, diken och öppna dammar. I Budgetberedningens förslag ska också 20 milj kr användas för att säkra hamnområdet mot ras.

En av de faktorer som jag räknade upp från talarstolen var planerna på den låga bron i Göteborg som skulle kunna bli ett hinder för Vänersjöfarten. Som de flesta vet vid det här laget, så dömde senare Mark- och Miljödomstolen till Göteborgs kommuns favör – det ska bli en låg bro. (Se ”Hamnen och den låga bron i Göteborg”) Betydelsen av denna dom struntar Budgetberedningen i att ta upp till diskussion.

jordskredDet finns ytterligare en sak som det bör tas hänsyn till innan Vänersborgs kommun går vidare – risken för jordskred längs Göta älv. Det här missade jag i mitt tal.

”Jordskred uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig.” (Wikipedia)

Jordskred kan ske både över och under vattenytan.

I gårdagens GP hade generaldirektören för Statens Geotekniska institut (SGI) Åsa-Britt Karlsson och stf generaldirektör på samma institut Bo Lind en debattartikel med rubriken:

”Göta älv måste klimatsäkras redan nu”

Karlsson och Lind skriver i sin debattartikel:

”Göta älvdalen är Sveriges mest skreddrabbade område. Det vi upptäckte vid kartläggningen 2009-2012 (Göta älvutredningen) var att många områden redan idag har alltför dålig stabilitet. Det finns risker för skred på många håll längs Göta älv.”

gauI Göta älvutredningen (du kan ladda ner utredningen här) står det om konsekvenserna:

”Älven är en viktig transportled som gett förutsättningar för etablering av hamnar, industrier, bebyggelse och infrastruktur. Etableringarna innebär att konsekvenserna av skred i älvdalen på flera platser blir stora då bebyggelse, industri, vägar, järnvägar, sjöfart, förorenade markområden och vattenintag kan påverkas.”

Det torde vara ganska onödigt att argumentera för varför det är viktigt att fartyg kan ”segla” längs Göta älv… Om Vänersborg ska ha en hamn i Vargön menar jag. Eller i Vänersborg överhuvudtaget för den delen. Betydelsen, och resultaten, av jordskred för Vänersjöfarten lär väl vara ganska uppenbar… Dessutom minskar ju inte stora fartyg på Göta älv direkt risken för jordskred…

SGI skriver att risken för jordskred redan idag är stor, ja inte bara risken:

”Årligen inträffar ett flertal skred av olika storlek längs älven och området tillhör ett av de mest skredfrekventa i landet.”

SGI räknar med att risken för jordskred kommer att öka i framtiden. Den globala klimatförändringen leder till ökade nederbördsmängder, som leder till:

vattenfall”behovet av ökad tappning genom Göta älv till följd av ökad tillrinning till Vänern.”

Som naturligtvis ökar skredrisken. Dessutom leder klimatförändringarna till:

”förändrade grundvattenförhållanden i jordlagren längs älven, vilket i sin tur leder till att stabiliteten för slänterna längs Göta älv kan försämras.”

Karlsson och Lind nästan vädjar till staten i sin debattartikel:

”Vi förbereder oss för de högsta flödena på flera tusen år. Det kräver dock att man vidtar åtgärder och ett överslag pekade på kostnader på 5–6 miljarder för att stabilisera hela sträckan på båda sidor av älven. Med de insatserna skulle man kunna åtgärda alla områden med hög risk redan idag och dessutom ta höjd för att klara framtida klimatförändringar.”

Det är klart, Vänersborgs kommun kan väl strunta i dessa orosmoln och frågetecken. Och hoppas att det ordnar sig… Att staten investerar 5-6 miljarder de kommande åren – förutom de 3 miljarder som den nödvändiga ombyggnaden av slussarna kostar. Så har ju Vänersborgs kommun resonerat förr. Att det ordnar sig…

lat_gaJag kan inte låta bli att tycka att i synnerhet socialdemokraterna och centern, som såg resultatet av sin ”det-ordnar-sig-politik” under sin förra mandatperiod, 2006-2010, borde ha lärt sig av misstagen…

Kategorier:Hamnar
%d bloggare gillar detta: