Stefan Kärvlings blogg

Och så var det dags för ytterligare ett sammanträde med kommunstyrelsen (KS). En stor del av helgen har därför ägnats att gå igenom de 626 sidorna i underlaget för de 31 olika ärendena…

Det ska väl emellertid erkännas att det är i stort sett omöjligt att hinna läsa riktigt allt. Och en del känns lite överflödigt eftersom tjänstepersonerna har gett både bra sammanfattningar och yttranden – i bland annat ärenden som är av mer “formell” karaktär.

Så här ser dagordningen för KS-mötet på onsdag ut:

Som vanligt är det många ärenden som ska gå vidare till kommunfullmäktige i oktober, det nya fullmäktige för övrigt. Flera av de nya ledamöterna kommer sannolikt att bli överraskade över den stora mängd handlingar, och sidor, som de ska förväntas läsa igenom. Men ska de 1.309 kr för att delta i ett möte med kommunfullmäktige kvitteras ut gäller det att göra skäl för arvodet… Nämnt belopp är nämligen inläsningsarvodet. Det utgår samma belopp för alla möten med fullmäktige, korta eller längre möten spelar ingen roll. Detta belopp för inläsning går också till alla ledamöter och ersättare som någon vecka tidigare har läst alla handlingar och lite därtill (av kommunstyrelsens lista på 31 ärenden går denna gång 17 vidare till fullmäktige).

I kommunstyrelsen finns inte något inläsningsarvode, utan endast arvode för sammanträdestiden – första timmen 304 kronor, därefter 100 kronor för varje påbörjad halvtimme. Styrelsens ordinarie ledamöter, inte ersättare, erhåller därutöver ett årsarvode som ger 2.944 kronor varje månad.

Det blir som vanligt en hel del information på KS sammanträde på onsdag, och som vanligt blir det säkerligen både intressant och lärorikt. Jag ser särskilt fram emot informationspunkten “Utveckla styr- och ledningsmodellen i Vänersborgs kommun”. (Ja, jag vet att jag ibland har udda intressen…) Det följer inte med något underlag till denna punkt, men det gjorde det i KSAU. (Ytterligare några sidor att läsa.)

Det har diskuterats mycket i landet de senaste åren om ett annat sätt att styra en offentlig verksamhet, som en kommun, än den traditionella mål- och resultatstyrningen. Det har t ex talats om tillitsbaserad styrning och ledning. (Se t ex mina bloggar “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Det trodde jag var syftet med de nya riktlinjerna för styrning och ledning som kommunen arbetade med, att växla spår till mer av “tillit”… Dock, därav tycks vi inte se något. Jag uppfattar tvärtom tankarna och idéerna på det arbete som pågår som ett sätt att formalisera och få ner de “gamla principerna” i ett mer lättförståeligt dokument.

KS ska bara få information om arbetet, inga beslut om styrning och ledning ska fattas på onsdag.

Delårsrapporten för augusti 2022 ska behandlas. KS ska få både information och besluta om att skicka den vidare till kommunfullmäktige, där rapporten så småningom ska “noteras”.

Det är som alltid med ekonomiska rapporter, de visar på bra resultat men varnar för framtiden. Det tycks alltid följa svåra år efter de goda. Kanske ligger det dock mer sanning i denna uppfattning än vanligt – världsläget är ju inte direkt ljust för närvarande.

Delårsrapporten konstaterar att:

“För att god ekonomisk hushållning anses vara uppnådd ska tre av fyra finansiella mål vara uppfyllda samt att minst hälften av inriktningsmålen uppnås.”

Delårsrapporten innehåller en mycket utförlig övergripande målavstämning för kommunen. Den drar slutsatsen att 3 av 6 inriktningsmål uppfylls. Det är målen “I Vänersborgs kommun ska det finnas mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv”, “Enklare och kortare vägar att starta och etablera företag” och “Vänersborg är en ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan”.

Två mål är delvis uppfyllda, “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier” och “Vänersborgs kommun har en god service och hög effektivitet”. Endast ett inriktningsmål uppfylls inte. Det är “Sjukfrånvaron bland våra medarbetare ska minska”. I pandemitider är väl detta helt förståeligt, även om det också finns fler förklaringar.

Rapporten kommer alltså fram till slutsatsen att “minst hälften av inriktningsmålen uppnås”. Det vore intressant att veta vilken uppfattning gemene kommuninvånare har om detta. Å andra sidan har det genomförts en medborgarundersökning som ligger till grund för flera av resultaten på måluppfyllelsen.

Ekonomin går bra, ja till och med osannolikt bra. Det syns på staplarna i diagrammet. (År 2022 är en prognos.)

Kommunens resultat är historiskt unika. (Koncernen är inklusive de kommunala bolagen.) Resultatet för kommunen uppgick år 2020 till 161 milj kr, år 2021 till 185 milj och prognosen för i år ligger på 187 milj kr. Det är ett överskott på 533 miljoner kr de tre senaste åren – en bra bit över en halv miljard kronor!

Kommunen uppfyller inte helt oväntat samtliga finansiella mål.

Vänersborgs kommun tycks stå bra rustad för de kommande åren, trots världsläget och stora investeringar. Men självklart, de kommande investeringar som kommunen står inför är mycket omfattande och inflationen och energikrisen pressar upp kostnaderna för både räntor, investeringar och verksamhet.

Kommunens pensionskostnader kommer också att öka de kommande åren. Fortfarande har kommunen en högre arbetslöshet jämfört med riket, men hittills under året har faktiskt arbetsmarknaden i Vänersborg haft en positiv utveckling.

Det finns hur mycket som helst att säga om delårsrapporten. Den innehåller en oerhörd mängd information. Det kanske blir tillfälle att skriva mer om den när den ska upp i kommunfullmäktige om två veckor. (Den som är intresserad av att läsa delårsrapporten kan ladda ner den här.)

I den här bloggen har jag skrivit om två saker som ska upp på onsdagens kommunstyrelse. Det är ganska mycket mer som ska avhandlas. Jag tänkte återkomma till ytterligare några ärenden.

Anm. Du kan läsa del 2 här: ”KS 12/10 (2)”.