Hem > Elgärde, Frändefors, socialnämnden > Elgärde (3): Boendeplanen

Elgärde (3): Boendeplanen

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.

Den 17 december antog en enig socialnämnd en reviderad boendeplan. Syftet med en boendeplan är att:

“kunna möta socialnämndens behov av fullvärdiga boenden och att säkerställa att nuvarande lokalbestånd används effektivt.”

Det är rutin att en sådan här plan uppdateras. Det är viktigt att den hela tiden är aktuell och speglar verkligheten.

 Denna gång är boendeplanen särskilt intressant för problematiken och de olika tolkningarna i ärendet med personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde. En del skrivningar gällande målgruppen i boendeplanen skulle uppdateras, eftersom det rådde så stora missuppfattningar att de gav upphov till “dubbla budskap” och var “olyckligt stigmatiserande”. Det ska dock noteras att förstudien/utredningen, den som låg till grund för socialnämndens beslut, är färdig och klar. Skrivningarna i den ändras inte och det är ju där som målgruppen beskrivs på det mest konkreta och sannolikt också mest utförliga och därmed riktigaste sättet. (Se “Elgärde (2): Kan man lita på socialen?”.)

I den förra, icke-reviderade, boendeplanen stod det att enheten “Personligt stöd och omsorg” hade behov av en ny bostad för:

“personer med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och missbruk (samsjuklighet), ibland i kombination med kriminalitet.”

Boendeplanen blundade inte för de problem boendet för denna grupp kunde ge upphov till:

“…där grannar kan störas av den boende… … Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekommer droger och även våld.”

Under Individ- och familjeomsorgen, dvs en annan enhet än den målgruppen tillhör som är aktuell för Elgärde, stod det om personer med samsjuklighetsproblematik. Och då anar jag att det ändå kunde vara Elgärde-gruppen som åsyftades. Det stod att:

“det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.”

Men som sagt, detta kan ha syftat på en annan målgrupp.

Den tidigare boendeplanen var konkret och tydlig. Enligt socialchefen dock inte riktigt korrekt eller bra, eftersom skrivningarna kunde tolkas olika och ge läsaren känslan av dubbla budskap…

I den reviderade boendeplanen har problemet, som jag ser det, främst lösts genom att helt enkelt blunda… Skrivningar och formuleringar om målgruppen har nämligen till stor del tagits bort. Det har också blivit svårare att på ett tydligt sätt få ett grepp om vad som handlar om just målgruppen för boendet på Elgärde. Det har alltså inte blivit tydligare, tvärtom. Men visst kan de nya skrivningarna skapa mindre oro – om ingen hade läst de tidigare beskrivningarna… Målgruppen för boendet finns kvar, även om formuleringar “mildras” eller tas bort – och grannarna i området är fortfarande oroade. Och kanske känner de ännu större otrygghet nu när de inte vet om de kan lita på socialnämnden och – förvaltningen.

För att ta ett exempel på att det är svårt att veta om förklaringar och beskrivningar handlar om den aktuella målgruppen. Nedanstående citat är taget från avsnittet “Personligt stöd och omsorg”, i den reviderade boendeplanen, där just Elgärdes målgrupp behandlas, eller borde behandlas. Men gäller denna beskrivning målgruppen?:

“Socialpsykiatrin saknar lämpliga bostäder för att erbjuda personer med s.k. samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning och missbruk).”

Ett annat exempel. Under “Resultat och slutsatser”, i början av boendeplanen, står det:

“För personer som har svårt att bo med andra och där grannar kan störas av den boende finns ett behov av att tillskapa boenden för ensamhushåll.”

Det är samma här, för en utomstående som jag, är det omöjligt att förstå vilken grupp som åsyftas.

Jag var tvungen att skriva till förvaltningen och be om vägledning. Och fick följande svar:

“Det är texten gällande boende för personer med samsjuklighet och/eller kognitiva nedsättningar som är den som berör det tänkta boendet. I tabellen står det 2022 som datum att vara klart och i texten under personligt stöd och omsorg återfinns text.”

Det betyder att det första citatet, “personer med s.k. samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning och missbruk)”, gällde målgruppen på Elgärde, men antagligen inte det andra.

Jag sökte på begreppen “samsjuklighet” och “kognitiva nedsättningar” i den reviderade boendeplanen, och hittade följande. Det är för övrigt allt jag hittade, utom någon ren upprepning.

  • “Individ- och familjeomsorgen (IFO), tidigare sektionen för missbruksstöd numera vuxenenheten, ser liksom som i tidigare boendeplan, ett behov av ensamhushåll för att kunna tillgodose en trygg boendesituation för personer med en långvarig och omfattande missbrukshistorik och ofta med någon form av samsjuklighetsproblematik.”
  • “Personligt stöd och omsorg har behov av en ny bostad för personer med samsjuklighet och kognitiv funktionsnedsättning.”
  • “Dock saknas liksom i förra boendeplanen boenden som är lämpliga för personer med samsjuklighetsproblematik. Målgruppen är i behov av en trygg boendesituation där det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare. I ett boende för ensamhushåll skulle dessa personer, utifrån sina individuella behov, kunna erhålla samtidiga insatser och stöd från flera av socialförvaltningens avdelningar.”
  • “Avseende vuxenenhetens målgrupp visar såväl omvärldsbevakning som erfarenheter i verksamheten en i allt högre grad komplex problembild hos brukarna med ett alltmer omfattande och långvarigt missbruk och någon form av psykisk ohälsa/samsjuklighetsproblematik.”
  • “De som är aktuella för denna typ av boende är främst äldre personer med en långvarig historik med missbruk och ofta också någon form av mindre komplicerad samsjuklighetsproblematik. Denna målgrupp är i behov av en trygg boendesituation där det inte ställs höga krav på missbruksfrihet och anpassning till andra brukare.”
  • “Det saknas idag även boendeformer som är lämpliga och anpassade för personer med en samsjuklighet och som därmed kräver ett mer omfattande individanpassat stöd, en högre personaltillgänglighet samt samlad kompetens gällande målgruppen. Denna boendeform kommer Personligt stöd och omsorg ansvara för i nära samarbete med IFO.”

Jag är ändå inte säker att alltihop handlar om den målgrupp som ska bo i Elgärde. I nästan varenda citat så talas det om missbruk, medan det inte sägs någonting om autism.

Jag letar också i boendeplanen efter vad det står under “Personligt stöd och omsorg”. I avsnittet “Boenden och socialnämndens förväntade resultat” står det, och här torde det då faktiskt handla om målgruppen för Elgärde:

“Inom Personligt stöd och omsorg behövs olika former av boenden. Kommunen har ett särskilt ansvar för att verkställa boenden för personer med särskilda behov. Finns det inte anpassade bostäder så är det svårt att ge och ta emot stöd. Som det är idag verkställs besluten på befintliga bostäder alternativt måste kommunen köpa plats. Det gynnar inte alltid personer som inte känner tillhörighet till sina grannar. Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekomma droger och även våld. Konsekvenserna blir otrygghet. Personalen behöver speciell kompetens för att möta denna målgrupp utifrån individuellt stöd. Detta visar sig i brukarundersökningar i jämförelser med andra kommuner.”

Det här är faktiskt precis detsamma som stod i den “gamla” boendeplanen. Och jag noterar framför allt formuleringen:

“Det riskerar även att grannar blir utsatta och rädda då det kan förekomma droger och även våld.”

På det stora hela bekräftar boendeplanen de beskrivningar som finns i förstudien. Men det hade egentligen inte spelat någon roll. Grunden för socialnämndens beslut är fortfarande förstudien, dvs den utredning som utgjorde nämndens faktaunderlag. Det som står där gäller.

Jag kan inte se annat än att grannarnas oro för det planerade boendet i Elgärde är helt berättigad. Och jag förstår inte varför socialförvaltningen och några politiker försöker “mörka” de problem och svårigheter som personerna i målgruppen brottas med. Jag ser inte riktigt syftet med att inte tala klarspråk. Kan det vara för att försöka dölja ett på grund av felaktigt underlag felaktigt beslut? Och då tänker jag på den förutsättning i förstudien som avgjorde politikens och förvaltningens val av placering av boendet i Elgärde:

“Väljs ett lantligt läge är det således ur ett kommunperspektiv lämpligare att välja Elgärde där det inte finns andra intressenter.”

Jag får känslan av att det glömdes bort att det finns andra intressenter i Elgärde. Detaljplanen som uppdaterades 2017 avsåg, och avser, att lägga en grund för ett framtida stationssamhälle i Frändefors. Elgärde beräknas fullt utbyggt kunna få uppskattningsvis 40-80 nya bostäder. Dessutom bor det redan nu mycket folk alldeles i närheten av den föreslagna placeringen av boendet. Det har nyligen också byggts fem hus på tomter precis bredvid det tilltänkta boendet.

Socialnämndens planer ska upp i kommunstyrelsen. Det är nämligen KS som fattar det slutliga beslutet. Kan “socialens” omdefinitioner av målgruppen vara ett sätt att lättare få gehör i denna instans? Jag vet inte.

I nästa blogg skriver jag om hur ärendet “lokalplanering för ett nytt boende för personer med problematisk funktionsnedsättning på Elgärde” ska hanteras i fortsättningen – ”Elgärde (4): Den fortsatta hanteringen av boendet”.

Tidigare bloggar om Elgärde:

  1. Funderaren
    12 januari, 2021 kl. 13:56

    Beskrivningar av tänkta boende i Elgärde i Frändefors, låter gissningsvis likt ett annat befintligt boende i känd tätort. Då krävs nog mer än personal på plats med särskild kompetens för gruppen.

    Tänker på kriminella kontakter och handlingar, hur förhindra det? Gäller naturligtvis inte alla, men enstaka räcker. Hur förhindra att andra olämpliga personer tar kontakt med de boende när personalen inte är i närheten eller annan möjlighet till uppsikt? Antal personal per boende, kompetenser, hur denna personal ska kunna ha uppsikt, och dygnstid, vore intressant, åtminstone för de politiker som ska medverka vid beslut. Det räcker att det vid medicinutdelning blir minskad personal för annan uppsikt. Byggnadssättet av bostäderna är intressant vad gäller tillgänglighet för obehöriga oavsett dygnstid, och uppsikt från personal.

    Somliga som samtidigt är både kognitivt nersatta av läkemedel eller missbruk, kan vara ”fena” på teknik, med eget kunnande eller andras hjälp. Hur ska kommunens personal ha koll på mobiler och deras egen eller annans teknik, sociala medier, eller olämpliga bekantskaper? Vad är tillåtet, respektive inte. Alla boende i ett område har sina rättigheter, men också rätt till trygghet.

    Vilket lagstöd har personalen att skydda grannar dygnet runt? Det hjälper inte med ”lantligt” boende, problematik bara flyttas, så det hela kräver en ny dygnshantering, en annan arkitektur av byggnader som medger bättre koll. Om sådant kan tillgodoses för grannars säkerhet, då kan ett nybygge ske var som helst. Tror det finns ett byggnadssätt på Restadområdet, som tillgodoser en del av de frågeställningar som finns kring placeringen i Frändefors.

  2. Anna
    12 januari, 2021 kl. 07:31

    Det hade varit mycket välgörande för kommunen om tjänstemannaledningen på socialförvaltningen hade bytts ut. Det är ett osunt förhållande mellan ledningen och flera av nämndens ledande politiker. All form av relevant och konstruktiv kritik tystas ner.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: