Arkiv

Archive for oktober, 2021

Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (1/2)

31 oktober, 2021 2 kommentarer

Den 24 november 2016 gick GT ut med nyheten att ett kommunalråd hade grävt upp en fornlämning. Det var kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) som hade varit i farten.

GT skrev (se här):

”Den centerpartistiske toppolitikern Bo Carlsson anklagas för att med grävmaskin förstört 120 kvadratmeter av en fornlämning med anor tillbaka till medeltiden.”

Bo Carlsson kommenterade:

”En storm i ett vattenglas.”

Centerpartiets dåvarande lokala ordförande i Vänersborg Ingvar Håkansson sa (se ”Förundersökning mot grävande toppolitiker”):

”Han har inte grävt upp något kulturminne, han har rensat bort några buskar i sin åker. Att han skulle har rensat bort ett kulturminne är bara påhitt.”

Carlsson hade grävt upp ett fornminne på sin mark, ett fornminne med anor från medeltiden. Det var på en gammal bytomt, som övergavs i samband med laga skifte år 1844. 

Riksantikvarieämbetet beskrev fornlämningen så här den 3 juli 1987:

”Bytomt, 145 x 60 m. … Inom området som vid inventeringstillfället huvudsakligen utgjordes av betesvall är impediment, varav två i N och V kanten har rester av dels 1 källargrund och dels hörnet av 1 husgrund, samt att detta impediment är övervuxet med 1 fruktträd, syrénbuskar och prydnadsbuskar ”smällbär”. På impedimentet med källargrunden är en del röjningssten uppslängd längs kanterna och till källaren går en ”nedtrampad” stig”.

Det är svårt att tro att Riksantikvarieämbetet fantiserade ihop beskrivningen… Det var nog bara Ingvar Håkansson som trodde det.

Så här såg fornminnet närmast landsvägen ut innan Bo Carlsson förstörde det:

Då ska vi också ha i åtanke att Carlsson successivt hade utökat jordbruksmarken under åren så att fornminnesområdet blev allt mindre. (Jag återkommer till det.) Länsstyrelsen skrev i sin polisanmälan:

”Sammanfattningsvis har området lagts under plogen och odlats åtminstone sedan 1990-talet, vilket successivt bör ha åsamkat fornlämningen allt större skada.”

I november 2016 hade Bo Carlsson ”förändrat” fornminnet:

Ett drygt halvår senare, i maj 2017, hade fornminnet “förändrats” ytterligare:

Fornminnet var inte längre ”bara” förstört – fornminnet var borta. Det fanns inte mer. Fornminnet var utplånat. Nedanstående bild är från juli 2017:

Den 7 december 2017 blev det officiellt att Carlsson hade fällts för brott mot kulturmiljölagen. I TTELA (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”) så sa Carlsson:

”Jag kommer att acceptera strafföreläggandet och betala mina dagsböter.”

Det betydde att Carlsson erkände brottet, betalade sina böter och därmed slapp rättegång. Bo Carlsson hade emellertid sin egen tolkning. Han var oskyldig ändå…

Carlsson sa till TTELA (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”):

”Egentligen skulle jag vilja pröva det, jag räknar med att jag skulle gå vinnande ur det, men det är lite av en praktisk fråga. Det skulle kräva en jädra massa tid och en jädra massa pengar för att ta det till rättegång.”

En del står aldrig för vad de har gjort… Även om rättsväsendet säger annorlunda.

Men Bo Carlsson sa åtminstone (se GT ”Kommuntopp grävde upp fornlämning”):

”Jag kommer inte gräva på det viset igen. Aldrig någonsin.”

Löftet hölls ett tag. Men…

1,5 år senare var det dags för en ny skandal. Det visade sig att Bo Carlsson (C) återigen hade grävt i sina fornminnen.

Den 21 juni 2019 vaknade nämligen vänersborgarna upp till följande rubrik i TTELA, ”Fornminne ännu mer förstört – politiker åtalas”. TTELA skrev:

”Vänersborgs kommunalråd Bo Carlsson (C) har åtalats misstänkt för fornminnesbrott. Det är inte första gången samma plats utsatts för skada. Nu riskerar kommunalrådet sex månaders fängelse.”

Åklagaren beskrev i sin stämningsansökan gärningen:

”Bo Karlsson har under tiden oktober 2017 till och med den 3 januari 2018 såsom lagfaren ägare … uppsåtligen eller av oaktsamhet själv eller tillsammans med annan olovligen rubbat, tagit bort, grävt ur, täckt över eller på annat sätt ändrat eller skadat delar av den på fastigheten belägna fornlämningen RAÄ Gestad 105:1.”

Det var Länsstyrelsen som polisanmälde Bo Carlsson. Ännu en gång… Länsstyrelsen motiverade sin anmälan genom att beskriva den åverkan som Carlsson hade gjort. Det gjorde Länsstyrelsen på följande sätt:

”Skadan omfattar samtliga tre områden, som fram till 2016 hade välbevarade synliga lämningar, vilka ingick i fornlämningen. Av dessa är de synliga spåren från impedimentet närmast landsvägen idag utplånat. Det mindre impedimentet i åkermarken har minskats markant medan även det större impedimentet skadats. Skadans omfattning kan inte bedömas på annat sätt än att fortgående åverkan sker och med tiden riskerar att utplåna alla synliga spår.”

Länsstyrelsen såg mycket allvarligt på den skadegörelse som hade skett, på ”välbevarade synliga lämningar”, och på konsekvenserna för fornlämningarna – en av dom är ju nu helt utplånad.

Länsstyrelsen menade sig även se ett mönster där åverkan på fornlämningarna hade pågått under en längre tid. Det nämndes till och med i ett av förhören att det fanns skador på fornlämningarna som gick många år tillbaka i tiden, men att denna åverkan var preskriberad… Länsstyrelsen bedömde att Bo Carlssons ”misstänkta” brott var att betrakta som ”grovt fornminnesbrott”.

Vid ett av dessa förhör visade förhörsledaren Bo Carlsson några bilder från förstörelsen år 2016, och som Carlsson redan hade erkänt, och då sa Carlsson:

”det ser ut som att det är vildsvin som har bökat i marken”

Vildsvin? I mina ögon var i så fall spåren efter vildsvin förvillande lika däckspår efter en traktor, grävare eller något liknande…

Och Carlsson som hade sagt till TTELA den 8 december 2017 (se ”Grävde i fornlämning – nu fälls Carlsson”):

”Jag har gjort ett formellt fel i att jag började gräva innan jag hade frågat om lov.”

Åtalet mot Bo Carlsson slutade med ett antiklimax. Den 14 april 2020 skrev TTELA på sin hemsida (se “Tingsrättsmål mot Bo Carlsson läggs ned”):

“Nu ändrar åklagaren sig och lägger ner hela åtalet, vilket gör att målet skrivs av. Anledningen är enligt Vänersborgs tingsrätt att brottet preskriberats.”

Tiden hade gått för fort. Brottet hade hunnit preskriberas, dvs tiden hade gått ut och åtalet lades ner. Sådant händer nog sällan vanliga människor. Det är nog vanligare att styrande politiker “råkar ut” för sådana tråkiga missöden…

Men nu var inte Bo Carlsson helt oskyldig för att tiden hade gått så snabbt, alltför snabbt. Det verkar som om Carlsson hade satt i system att inte svara på brev som han inte tyckte om. Han kanske inte ens öppnade dom. Låtsades man inte om breven så fanns de liksom inte… Men till slut fick Tingsrätten meddelandet att Bo Carlsson var delgiven åklagarens stämningsansökan. Polisen hade då fått tag i Carlsson och hade kunnat överlämna stämningen personligen. Det hade emellertid tagit drygt två månader…

Hur som helst, efter många turer och bortförklaringar, där åklagare och tingsrätt stundtals gav olika besked, så lades fallet ner. Läs gärna bloggen “Varför lades åtalet mot Bo Carlsson ner?” för att få mer detaljer.

Och då är frågan – varför skriver jag en blogg med en massa gamla fakta? Ja, gissa det… Imorgon kommer svaret… Se ”Bo Carlsson och fornminnet i Gestad (2/2)”. (Det kom också en tredje blogg: Reaktioner på Bo Carlsson, och en nyhet”.)

KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)

29 oktober, 2021 2 kommentarer

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning av bloggen “KS (27/10): Inga större överraskningar (1/2)

Vilken typ av kommun vill Vänersborg vara?

Frågan ställdes under informationspunkten “Målbild Vänersborg 2040”. Det är en viktig fråga. Den handlar om kommunens “fysiska” utveckling som helhet – hur stor vill vi att kommunen ska bli? var ska invånarna bo? vilka slags bostäder ska byggas? var ska förskolor och skolor placeras? var ska industrierna ligga? ska hamnen flyttas? osv. Det finns massor av frågor att ställa och besvara. Och helst borde de flesta vara överens om målen.

Det finns emellertid få eller inga politiska mål kring detta, det är snarast så att kommunen (politikerna) bara “följer” utvecklingen. Som exempel anfördes att kommunen äger stora markytor vid t ex Katrinedal norra, södra Onsjö och Öxnered/Skaven. Här vill kommunen bygga bostäder men det finns inte någon strategisk tanke kring när och hur det ska ske.

Informationspunkten ledde nästan automatiskt in på nästa punkt, ett ärende som ska beslutas vid ett senare tillfälle – den “fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön” (FÖP).

Det har arbetats, och arbetas, och omarbetas, med FÖP:en. Efter samrådet kring årsskiftet 2019-2020 kom det in ett 30-tal yttranden. Dessa har legat till grund för en omarbetning av förslaget.

Följande har ändrats i förslaget:

  • Dalbobergen A och B (de mindre områdena) har tagits bort som utredningsområde
  • Halleskogen har minskat (mer av skogen får vara kvar)
  • Området öster om Mariedal kvar för ytterligare bostadsbyggande
  • Tillagd GC-bro över Karls grav
  • Borttagen länk Brätte-Onsjö

Som synes är det viktigt att alla intresserade redan nu läser på ordentligt (vilket jag ämnar göra så småningom) och kommer in med synpunkter till kommunen. Det är fråga om ganska stora förändringar.

Redan nu flaggade de styrande partierna (S+C+MP) för att de motsatte sig att ta bort länken Brätte-Onsjö (handlar om bil- och busstrafik) och de vill inte heller ta bort områdena vid Dalbobergen. Miljöpartiet påpekade sitt motstånd mot att bebygga Mariedal östra ytterligare, vilket jag uppfattade att S+C höll med om.

Det liggande förslaget återremitterades.

Jag ställde en fråga till kommundirektör Lena Tegenfeldt om hur arbetet fortlöpte med den av kommunfullmäktige antagna motionen ”Bostad först” och den motion som Vänsterpartiet följde upp med i socialnämnden. Den motionen anknöt till den andra. (Se “Vänsterpartiets motion i socialnämnden”.) Och båda motionerna skulle behandlas förvaltningsövergripande – mellan KS, social- och samhällsbyggnadsnämnderna. Och jo då, dialogen har påbörjats, men eftersom det är trångt med resurser just nu så får vi vänta med resultatet tills fram emot årsskiftet.

Vid behandlingen av medborgarförslaget angående den planerade GC-vägen genom skogsdungen på Korseberg, så insåg jag att det är skillnad på att befinna sig i kommunhuset, och inte. Betongpartierna har tillgång till mer information än partierna som befinner sig utanför i regnet och kylan.

De partier som står på Sundsgatan och tittar in i kommunhuset, dvs oppositionspartierna V+SD+MBP, ville säga nej till en väg rätt igenom skogen, och sa således ja till medborgarförslaget som också hade den uppfattningen. Betongpartierna sa nej till medborgarförslaget. Men det visade sig att inte heller de ville ha en GC-väg där.

Benny Augustsson (S) sa:

“Vägen finns i den gamla detaljplanen sen 1992. Bra att vägen ligger kvar i detaljplanen. Om vägen sen blir genomförd får vi se. … Detaljplanen kommer inte att verkställas innan det finns behov av den.”

Betongpartierna ville inte, som jag uppfattade det, lägga några pengar på att göra en ny detaljplan… GC-vägen skulle ju ändå inte bli av. Det intrycket fick jag alltså av både de styrande partierna och den borgerliga oppositionen.

Ärendet ska till kommunfullmäktige och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig, om jag nu har tolkat situationen rätt. Finns GC-vägen kvar i detaljplanen så innebär det ju att någon, t ex en tjänsteperson, med ett enkelt beslut kan få för sig att starta bygget… Särskilt om det har blivit lite pengar över i budgeten. (För mer fakta om detaljplanen mm, se “KS imorgon”.)

Och så var det detta med att miljö- och byggnadsförvaltningen inte vill publicera handlingar och underlag inför byggnadsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträden. (Se fakta i “KS imorgon”.)

Det har angetts flera skäl till att undanhålla politiker och allmänhet handlingarna. Denna gång var det att:

“det skulle kräva 6-8 timmar per nämnd inför varje sammanträde för att gå igenom alla handlingar och maska känsliga uppgifter, förutom den tid som även skulle behövas på utbildning om vad som kan publiceras och inte. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdraget förklaras slutfört, då dessa personalresurser inte finns idag.”

Miljö- och byggnadsförvaltningen vill helt enkelt inte – trots att kommunfullmäktige har bestämt att de måste.

Kärvling argumenterade för att demokratin inte kan inskränkas av ekonomiska skäl. Men Vänsterpartiet gjorde inget mer. Vi lovade dock att återkomma när ärendet ska behandlas i kommunfullmäktige om några veckor. Då ska vi lägga ett förslag som på något sätt ger politiker och allmänhet tillgång till handlingarna.

Det noterades också att Benny Augustsson sa att vi i sak inte hade några olika uppfattningar om detta. Jag tror att Vänsterpartiet med ett välformulerat yrkande i fullmäktige har stora chanser att få majoritet.

Till sist en liten notering från mötet.

Det var på ett ärende om en “revisionsgranskning av kommunens styr- och ledningssystem”. KPMG hade lagt förslag på hur styrsystemet skulle kunna förbättras. Jag påpekade att dessa förslag var, så att säga, ett sätt att “gräva ner” sig i det gamla föråldrade styrsystemet – ett system som allt fler kommuner diskuterar att överge. Jag tipsade, återigen, om att det finns andra sätt styra och leda, t ex det som kallas tillitsbaserad styrning.

”Det återkommer.”

Sa Benny Augustsson (S).

Och det tyckte jag lät hoppfullt.

Kategorier:KS 2021

KS (27/10): Inga större överraskningar (1/2)

28 oktober, 2021 1 kommentar

Det var inte bara fina utmärkelser som delades ut på gårdagens sammanträde med kommunstyrelsen. (Se “Vänersborg – bäst i landet”.) Det pågick vanliga mötesförhandlingar också. Men förutom utmärkelsen var det inga större överraskningar. Mötet var också betydligt lugnare och beskedligare än det förra. Ingen brusade upp, inga hårda ord utdelades osv. Självklart innehöll sammanträdet även en stor, stor portion information.

I mars 2021 beviljade Tillväxtverket 2,25 milj kr i stöd för att skapa ett långsiktigt arbete inom Hållbar Platsutveckling i Vänersborg. (Kommunen har satsat 750.000 kr.) Det handlar om att driva platsutveckling för stadskärnan i Vänersborg.

Näringslivsavdelningen gav igår en statusuppdatering av platsutvecklingsprojektet. Det var en lång men mycket intressant information. Och det är en viktig och, skulle jag vilja påstå, också en strategisk fråga. För som jag ser det är stadskärnan faktiskt ett slags fönster in i kommunen. Eller kanske snarare en slags dörr… Det kan inte se ut som det gör nu, det är för tråkigt med alla tomma lokaler och tomma – gator. Det behöver verkligen göras något åt Vänersborgs centrum. Vi får se hur projektet utvecklas, det fanns en uppsjö av kreativa idéer.

Vill man veta mer om platsutvecklingsprojektet kan man läsa på kommunens hemsida. (Se “Information om projektet”.)

Det var också en längre information om kommunens klimatlöften inför 2022. Som samtidigt var en inledning och presentation till en av mötets beslutspunkter.

Vänersborgs kommun ska fatta beslut om att avge ett antal klimatlöften. Det gör kommunen tillsammans med övriga kommuner i länet. Det är ett initiativ från Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen.

Syftet med klimatlöften är att förstärka och kraftsamla klimatarbetet i kommunen. Kommunerna har nämligen en strategiskt viktig roll för att klimatmålen ska nås och även i att vara föregångare för företag och invånare.

Klimatlöftena består av 20 konkreta åtgärder där kommunen har rådighet (bestämmer över) och som är beprövade och samtidigt kan ge stor en utsläppsminskning. Man kan läsa mer om klimatlöftena på kommunens hemsida. (Se “Vi antar fler klimatlöften”.)

Det blev en lång diskussion. Det var framför allt moderaterna som drog igång den. Henrik Harlitz (M) undrade hur klimatlöftena ställde sig till kommunens mål och förväntade resultat. Och vilket som vägde tyngst? Harlitz såg nämligen motsägelser i klimatlöftena och målen. Han tog också upp konkret kritik av de enskilda löftena t ex om elbilar. De krävde fler P-platser eftersom det tog tid att ladda etc. Även byggnation i trä nämndes i en kritisk ton.

Harlitz partikollega Dan Åberg fortsatte:

“Laddbilar kräver ett helt annat tänk. Parkeringsnormen blir för snål med laddbilar.”

Den borgerliga oppositionen var kritisk, vilket den ofta är när det gäller styrdokument och sättet att styra Vänersborg. Ibland kan det enligt min mening bli lite väl “formalistiskt” och leda till att de inte ser skogen för alla träd. Kanske var det ett sådant tillfälle denna gång.

Ett klimatlöfte var:

“Vi beräknar klimatpåverkan från maten i offentlig verksamhet och har mål.”

Jag var tvungen att ge uttryck för min oro att detta skulle kunna innebära att kommunen tänkte gå över till enbart vegetariska skolmåltider. Min uppfattning är att människor under evolutionen skapades till att äta fisk och kött…

Det kom ett inte helt oväntat stöd från Bo Carlsson (C). Han menade att skog och jordbruk bidrar till kolinlagring, vilket är helt sant, och avslutade:

“Odla vall och ät kött!”

Kommundirektör Lena Tegenfeldt försökte gjuta olja på vågorna och sa ungefär, med viss risk för att jag kan ha missuppfattat något:

“Klimatlöftenas syfte är att vi ska tänka globalt, men agera lokalt. Vi ska arbeta med det som kommunerna har rådighet över. Kommunen har bland annat inriktningsmålet ‘ekologiskt hållbar kommun med minskad klimatpåverkan’. Klimatlöftena ska läggas in som aktiviteter.”

Dan Åberg (M) meddelade slutligen den borgerliga oppositionens ställningstagande:

“Möjligen återkommer vi i kommunfullmäktige med något förslag till förändring. Idag deltar jag inte i beslutet.”

Denna gång kom inga påståenden om att moderaterna fegade ur…

Hela oppositionen ställde sig bakom, dvs de deltog inte i beslutet. Utom Vänsterpartiet. James Bucci och jag yrkade bifall till Benny Augustssons förslag. Det är viktigt att miljöarbetet fortsätter, eventuella oklarheter, tveksamheter etc i klimatlöftena får rättas till på vägen. (Du kan läsa mer om klimatlöftena på Vänsterpartiet hemsida, “Vår kommuns klimatlöften”.)

Fortsättning följer med ytterligare några ärenden, se ”KS (27/10): Inga större överraskningar (2/2)”.

Kategorier:KS 2021, miljö

Vänersborg – bäst i landet

27 oktober, 2021 3 kommentarer

Vänersborg är kanske inte bäst i landet på allt. Men en sak är vi i varje fall bäst på. Vänersborg är Sveriges bästa kommun för konsumenterna.

Det är tidningen “Råd & Rön” som varje år rankar Sveriges kommuner utifrån vilken kommun som ger bäst stöd för kommunens konsumenter. Rankingen är relativt ny. Det är bara tredje året som den görs. Och den görs utifrån statistik från Konsumentverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket.

Rangordningen sker utifrån fyra kriterier:

  • “hur bra de är på att erbjuda konsumentvägledning”
  • “hur bra de är på att erbjuda budget- och skuldrådgivning”
  • “hur bra de är på livsmedelskontroll”
  • “hur lätt det är att få tag på kontanter”

Och i år toppar alltså Vänersborg rankningen! (Se Råd & Rön.) 

Så idag, mitt under sammanträdet med kommunstyrelsen, så dök representanter för tidningen “Råd & Rön” upp. De berättade att Vänersborg var bäst i landet, att det var snyggt jobbat och att Vänersborg var ett föredöme för hela landet. Ett diplom överlämnades också till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson.

Ett stort grattis till kommunens konsumentkontor för utmärkelsen:
 

ÅRETS KONSUMENTKOMMUN

  
Jag hoppas att konsumentkontoret kan utgöra ett föredöme inte bara för landet i sin helhet utan också för de andra förvaltningarna i kommunen. Som konsumentvägledare Tina Lundström säger på kommunens hemsida (se “Vi är Årets Konsumentkommun”):

“Vi brukar säga att hos oss är goda råd gratis”

PS. Även TTELA har skrivit om utmärkelsen – se ”Vänersborg utsedd till Årets konsumentkommun”.

KS imorgon (27/10)

26 oktober, 2021 1 kommentar

Imorgon onsdag, den 27 oktober, är det dags, kommunstyrelsen sammanträder. Igen. Sammanträdena med kommunstyrelsen (KS) kommer tätt dessa dagar. Det är det andra mötet i oktober.

Dagordningen har följande utseende:

Det är en del information under ärende 2:

Sedan ska ordförande Benny Augustsson (S) informera liksom kanske även 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) och 2:e vice Mats Andersson (C). Kommundirektör Lena Tegenfeldt har alltid en egen informationspunkt.

Det här blir en ganska lång blogg. Därför har jag delat upp den i flera avsnitt utifrån de olika ärendena. Då kan man läsa det som man är intresserad av. Jag tar upp “Ärende 5 Motion om infrastruktur”, “Ärende 6 FÖP Vänersborg-Vargön”, “Ärende 7 Skogen i Korseberg”, “Ärende 9 Handlingar och demokrati” och “Ärende 11 Vattenpalatset”.

Ärende 5 Motion om infrastruktur

För 3,5 år sedan skrev Dan Åberg (M) en motion om att Vänersborgs kommun borde ta fram en kartläggning av brister i väg-, järnväg- och cykelnätet i kommunen. Kartläggningen skulle sedan utgöra grunden för:

“en prioritering av infrastrukturinsatser som kan användas för uppvaktning av Trafikverket och som inspel till kommande arbete med infrastrukturplaner.”

Åberg menade att denna kommunala kartläggning och prioritering var nödvändig för att kunna påverka de ansvariga på Trafikverket. Motionen bifölls av kommunfullmäktige och nu är utredningen enligt motionens yrkanden klar. Fast det verkar som om inget nytt arbete har utförts. Det hänvisas till att en prioritering redan finns och att den beslutades av kommunstyrelsen 2008… Och att det finns en cykelplan antagen av kommunfullmäktige.

Men Dan Åberg (M) verkade emellertid vara nöjd när kommunstyrelsens sammanträde “förbereddes” i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det enda de borgerliga ledamöterna röstade igenom, mot Benny Augustssons och Mats Anderssons vilja, var att:

“kommunstyrelsen behandlar en prioriteringslista var fjärde år inför behandlingen av de regionala och nationella infrastrukturplanerna.”

Så det är inte utan att man undrar vad som gjorde att det tog 3,5 år efter att motionen bifölls i fullmäktige tills den kom till KS…

För övrigt kan det väl nämnas att på “trafikfronten” går det till så att önskemålen från den enskilda kommunen går via kommunalförbundet Fyrbodal till Västra Götalandsregionen som i sin tur förhandlar med Trafikverket.

Ärende 6 FÖP Vänersborg-Vargön

Den fördjupade översiktsplanen för Vänersborg och Vargön är ett stort ärende. Den är värd både en och två egna bloggar. Vilket jag har planerat länge, men inte fått “kraft” till.

Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) utgör en samlad vägledning för mark- och vattenanvändningen i Vänersborg och Vargön. (Se “Höstens sista KS” [2019] och “Vattenledning och FÖP mm”.) Kanske kan en liten bakgrund till FÖP:en vara på sin plats, och jag citerar från underlaget:

“I samband med antagandet av Översiktsplan 2017 återupptogs arbetet med tidigare uppdrag att ta fram en fördjupad översiktsplan för Vänersborg och Vargön … Kommunstyrelsen beslutade 2019-12-04 § 206 att genomföra samråd. Samrådet genomfördes 9 december 2019 – 21 februari 2020. Ett 30-tal yttranden kom in som ihop med synpunkter framförda under dialogträffar kring samrådet har legat till grund för omarbetning av förslaget.”

Det är mycket att läsa i förslaget, men samtidigt är det väldigt intressant och lärorikt. Man lär känna Vänersborg (staden) och Vargön väldigt bra.

FÖP-materialet består av flera delar. Det är ett huvuddokument, en utredningsdel och en miljökonsekvensbeskrivning. Det finns en del kartor och dessutom en samrådsredogörelse, där alla yttranden har sammanställts och “kommenterats”. Man kan hämta allt material på kommunens hemsida (klicka här!) och här kan man också ägna flera timmar åt att “leka med” rekommendationskartan.

Kommunstyrelsen ska inte fatta något beslut, utan hela ärendet ska återremitteras. Förslaget ska vad jag förstår ut på granskning igen. Det innebär att:

“kommunens nämnder, externa myndigheter, organisationer och allmänhet inbjuds att komma med synpunkter på det omarbetade planförslaget. Synpunkterna kommer att sammanställas i ett granskningsutlåtande.”

Det är först efter granskningen som beslut kan fattas. Jag rekommenderar alla som är intresserade av utvecklingen i Vänersborg (själva staden) och Vargön att studera förslaget till fördjupad översiktsplan. Och komma med eventuella synpunkter.

Ärende 7 Skogen i Korseberg

Medborgarförslaget angående naturstigen, som planeras att gå rätt genom skogsdungen på Korseberg, ska behandlas igen. Jag har skrivit om kommunens planer, som medborgarförslaget vänder sig emot, i en blogg tidigare. (Se “Till KF – Korseberg, valdistrikt, SD, KD och innovationscentrum”.) Ärendet var nämligen uppe i KS i augusti, men återremitterades eftersom det saknades kartor. (Se “Idag var det KS”.) Denna gång finns det bifogat några kartor.

Kommunen vill anlägga en gång- och cykelväg genom den i stort sett enda skogsdungen som finns kvar på Korseberg. Ibland kallas den “naturstig” i handlingarna, vilket jag tror beror på att den förmodligen inte ska asfalteras eller belysas.

Motiveringen till att det behövs en GC-väg genom skogsdungen är att:

“göra området tillgängligt för kommuninvånarna”.

Jag kan i sammanhanget inte låta bli att nämna att i Sikhall har det aldrig varit tal om att göra någon skog tillgänglig för allmänheten… Där prioriteras djur och natur. Och innan ett endaste träd kan tänkas avverkas görs det naturvärdesinventeringar, artskydd- och häckfågelinventeringar osv. (Se “Utveckling i Sikhall?!”.) Det framgår inte av underlaget om några sådana utredningar har gjorts på Korseberg. Det gjordes ju t ex ingen naturvärdesinventering på Mariedal Östra innan skogen skövlades så varför skulle det göras på Korseberg. Det är nog mycket ovanligt att det görs i staden. Hade några sådana gjorts på Korseberg så är jag säker på att det hade nämnts i handlingarna.

GC-vägen ska ha ungefär den sträckning genom skogsdungen som flygfotot visar. Det är alltså längs genom hela skogspartiet, från Vassbottens strand till den gamla 44:an mot Båberg.

Det är lite svårt att förstå att inte GC-vägen istället viker av mot landsvägen innan skogen. Men det kanske är viktigare att människorna i bostadshusen får vara ifred än att paddorna, insekterna och de andra djuren får vara det.

På Eniro (se här) kan man se att skogen har några år på nacken. Så här såg samma område ut i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet. Det är således en äldre skog.

Det syns tydligt hur skog har avverkats de senaste åren. Även om förvaltningen gör en ganska fantastisk omskrivning i underlaget till KS för att dölja detta faktum:

Med utgångspunkt från detaljplanen har den nämnda skogsdungen inte ”minskat avsevärt i yta”, som förslagsställarna menar, utan snarare tvärtom, den är större idag än vad detaljplanen visar i och med att kommunens skog är intakt och att exploatören (Riksbyggen) inte har tagit all sin skog i anspråk.”

Alltså. Kommunen och Riksbyggen har inte huggit ner lika mycket skog som det enligt detaljplanen var tänkt från början. Därför är skogsområdet “större idag” än det borde ha varit, alltså är det större. Det är vanlig enkel och stringent logik. I varje fall en kommunal sådan.

Det är också svårt att låta bli att tänka på att KS för 3 veckor sedan beslutade att, om möjligt, införa en koldioxidbudget nästa år. (Se “Konst, koldioxid, KFV och hårda ord mm”.) I ett senare ärende denna onsdag ska KS också anta ett antal klimatlöften. Ett av löftena är att kommunen ska ha en politiskt antagen koldioxidbudget nästa år. Det kanske helt enkelt är så att det ska finnas så få träd som möjligt kvar i staden då denna budget upprättas… Saldot blir ju bättre då, och det är viktigt.

Eftersom det aktuella skogspartiet egentligen är det enda som finns kvar på Korseberg, så stödjer jag medborgarförslaget. Det vore bra om skogen fick bli kvar. Kanske skulle kommunen dock kunna ta bort några träd och röja upp lite vid den lilla sandstranden så att folk kan sola och bada där.

Ärende 9 Handlingar och demokrati

Lutz Rininsland (V) inkom 2019 med en motion till kommunfullmäktige, ”Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. Rininsland yrkade att:

“kommunfullmäktige beslutar att nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”

Det torde för de allra flesta var ett fullkomligt rimligt krav i en demokrati. Och det är också i överensstämmelse med kommunens vilja, i varje fall som den uttrycks i diverse dokument.

Kommunens korta IT-policy (kan laddas ner här) börjar t ex med:

“Information och informationssystem är en viktig långsiktig resurs som bidrar till ökad öppenhet, effektivitet och utveckling. … Inför den nya förvaltningslagen bedömde regeringen att förvaltningsförfarandet bör präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service…”

I policyn står det vidare, vilket Rininsland citerade i motionen:

Kommunens IT-verksamhet och IT-tjänster ska:

  • underlätta service till och dialog med kommuninvånarna
  • kännetecknas av enhetlighet och drivas av en helhetssyn där invånar- och verksamhetsnyttan präglar arbetet”

Fast det är lite som vanligt, i Vänersborg fungerar allt perfekt i teorin, dvs i dokumenten – verkligheten är dock en helt annan sak…

Det är emellertid intressant att allt fungerade bra tidigare, men i samband med ett byte av IT-system(!) slutade miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden att lägga ut handlingar på kommunens hemsida. Även GDPR (Dataskyddsförordningen) togs som förevändning för att inte publicera handlingar inför nämndsmötena.

GDPR gäller i hela EU och är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Men det är faktiskt så att det inte skulle vara olagligt att publicera nämndernas beslutsunderlag. Nämndernas underlag är nämligen allmänna handlingar och därmed offentliga. Kommunens tjänstepersoner menar trots det att skyddet mot den enskilde (citerat från tjänsteutlåtande vid motionsbehandlingen):

“får rimligen väga tyngre än service till allmänheten.”

Fast detta är ju uppenbarligen en åsikt – och därmed en politisk fråga… Och då kan man också tycka olika. Likadant med ett argument som också fanns med i utlåtandet, att det vore direkt olämpligt att publicera nämndernas alla handlingar utifrån ett GDPR-perspektiv:

“olämpligt att publicera alla beslutsunderlag på hemsidan.”

“Olämpligt” – det var också en värdering.

I en kommunfullmäktigedebatt om motionen i februari 2020 försvarade byggnadsnämndens ordförande Bo Dahlberg (S) nämndens hantering, dvs att inte publicera alla handlingar inför ett möte, med argumentet att TTELA kunde skriva om det… Dahlberg menade att TTELA några gånger hade skrivit om ärenden i förväg och då använt formuleringar som gett intryck av att beslut redan hade fattats.

När jag har begärt ut handlingar från miljö- och byggnadsförvaltningen inför nämndmöten har jag fått nej med följande motivering:

“Övervägande delen av handlingarna som går till nämnden är inte offentliga – men blir så efter det att  nämnden slutgiltigt har behandlat ärendet till vilka handlingarna är knutna  – samt att aktuellt protokoll är justerat.”

Det är lite svårt att avgöra varför inte just miljö- och hälsoskydds- och byggnadsnämnderna vill publicera sina handlingar som alla andra nämnder gör, som t ex kommunstyrelsen. Samtliga oppositionspartier har varit eniga och bifallit motionen – och krävt ökad öppenhet och demokrati. De styrande partierna och vissa tjänstepersoner har dock stretat emot. Denna gång verkar det dock, utifrån behandlingen i KSAU, att de borgerliga partierna har gjort gemensam sak med de styrande partierna S+C+MP. Det enhälliga förslaget från KSAU till kommunstyrelsen är:

“Kommunfullmäktige förklarar uppdraget slutfört, inom ramen för nuvarande administrativa personalresurser på den berörda förvaltningen.”

Det blir mer förståeligt om man läser vidare i underlaget:

“Att publicera förvaltningens två nämnders samtliga handlingar skulle kräva ett omfattande arbete med maskning. Kommunstyrelseförvaltningen bedömde då som nu i samråd med berörd förvaltning att nuvarande administrativa personalresurser inte räcker till för detta arbete. … Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att uppdraget förklaras slutfört, då dessa personalresurser inte finns idag.”

Det omfattande arbetet skulle innebära:

“6-8 timmar per nämnd inför varje sammanträde”

Det är tydligen för dyrt med demokrati i Vänersborgs kommun…

Eller är det helt enkelt så att tjänstepersonerna inte vill, inte har lust?

Det är kommunfullmäktige som fattar det slutliga beslutet. (Om du vill veta mer om motionens tidigare öden kan du läsa här: “Demokrati och alkohol” och “KF: V-motion fick majoritet!”.)

Det kan tilläggas att sedan ungefär en månad tillbaka fungerar inte webbdiariet. Det innebär att de förtroendevalda inte har tillgång till handlingar. Det sägs ”att man jobbar på en lösning av problemet”, men – en månad…

Ärende 11 Vattenpalatset

Det av kommunen helägda aktiebolaget Vattenpalatset Vänerparken AB stängde onsdagen den 25 mars 2020 äventyrsbadet. Det skedde ganska snabbt efter det att coronan hade “brutit ut”. Dock hänvisade inte bolaget till risken för smittspridning som man skulle kunna tro. Eller till några förbud från myndigheterna. I varje fall inte på hemsidan. Där uppgavs skälet till stängningen istället vara:

“Under rådande omständigheter har vi för tillfället nästan inga besök till äventyrsbadet eller motionsbassängen. Det är tyvärr ohållbart ekonomiskt att ha öppet.”

Det kan ju i förstone tyckas vara en något märklig förklaring, att enbart hänvisa till ekonomin. Men så var det när coronan bröt ut, antalet besökare sjönk drastiskt.

Vattenpalatset har varit stängt sedan dess, men öppnade faktiskt igen igår måndag. “Äntligen!”, sa sannolikt många vänersborgare. Det har stundtals varit heta diskussioner på Facebook om den långa stängningen. Personligen har jag också fått både meddelanden och blivit uppringd av personer som har varit “sura” på att det har varit stängt för allmänheten. De flesta andra bad i landet har ju varit öppna.

Och det stämmer. Jag vet inte varför inte Vattenpalatset har kunnat corona-anpassa badet. När badet öppnade igår så sade Vattenpalatsets VD Carina Svensson till P4 Väst (se P4 Väst “Efter ett och ett halvt år öppnar äventyrsbadet”):

“Vi ska försöka och inplantera ett bokningssystem som gör att man bokar sig innan man kommer hit och det har vi gjort för att veta att vi inte ska få för mycket besökare på en gång och att man ska slippa mötas i duschen och vi har då maxantal på varje insläpp 60 personer.”

Det känns som om denna corona-anpassning skulle ha kunnat gjorts för ganska länge sedan… Och att badet nu skulle kunna vara fritt från alla restriktioner. (Kolla här för öppettider och bokning.)

Stängningen har varit dyr för skattebetalarna. I “normala fall” lämnar kommunen ett förlusttäckningsbidrag till Vattenpalatset på nästan 8 milj kr varje år. I år räcker inte det bidraget till. Vattenpalatset har redan fått 1,5 milj kr extra och imorgon ska KS besluta om att tillföra ytterligare 1 miljon.

KS tänker sig alltså att säga ja till den extra miljonen. Och jag kan inte låta bli att tänka, vad lätt det är för vissa verksamheter att få mer pengar. Tänk istället om en rektor äskade en miljon extra, därför att ett antal elever var i behov av extra särskilt stöd… Inte hade KS sagt ja då…

Vattenpalatset kommer alltså att kosta vänersborgarna drygt 10 milj kr under 2021, trots att allmänheten inte har kunnat utnyttja badet. Å andra sidan kan ju stängningen ha förhindrat covid19-smittan…

Det finns några fler ärenden, men inga kontroversiella vad jag kan se.

Kategorier:GC-väg, Korseberg, KS 2021

Lex Blåbärsodlare

25 oktober, 2021 2 kommentarer

Det är väl ingen som kan ha glömt blåbärsodlaren “Jonas” vid Hästefjorden? Han som råkade ut för Vänersborgs byggnadsförvaltning? Byggnadsförvaltningen gjorde ju livet mycket surt för honom i över ett års tid… (Se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.)

Historien hade sin upprinnelse i att en anonym person i slutet av 2019 tipsade Länsstyrelsen om att en kommuninvånare vid Hästefjordens strand i Vänersborgs kommun hade brutit mot strandskyddslagstiftningen. Länsstyrelsen vidarebefordrade tipset till Vänersborgs kommun. Och Vänersborgs mycket nitiska byggnadsförvaltning reagerade naturligtvis snabbt och effektivt som vanligt. Tjänstepersonerna ryckte utan den minsta tvekan ut till Hästefjorden. Och kom snabbt till slutsatsen att fallet var solklart och odiskutabelt – Jonas blåbärsodling bröt mot strandskyddsbestämmelserna. Odlingen skulle bort. Den var olaglig och Jonas kände sig som en brottsling.


Efter många turer, och det var verkligen många turer, hamnade ärendet den 19 januari 2021 hos byggnadsnämnden. Äntligen skulle politikerna få ta ställning i ärendet – och bekräfta brottet mot strandskyddet. Men det visade sig att byggnadsnämnden gick emot sina tjänstepersoner. Beslutet blev:

“Byggnadsnämnden beslutar att avskriva ärende gällande tillsyn inom strandskyddat område utan vidare åtgärd.”

Det var en svidande bakläxa som politikerna gav sina tjänstepersoner. Politikerna avskrev hela ärendet – Jonas hade inte gjort några fel.

Skälet till nämndens beslut formulerades så här:

“Åtgärden bedöms omfattas av undantagen i 7 kap 16 § MB. Blåbärsodlingen klassas som jordbruk, gabionmuren/värmeskölden är nödvändig för blåbärsodlingen, dvs jordbruket och kan inte utföras utanför strandskyddet. Verksamheten bedöms vara näringsverksamhet och ge ett betydande tillskott till fastighetsägarens/verksamhetsutövarens försörjning.”

Men.

Trots att ärendet avskrevs så beslutade en oenig byggnadsnämnd att den anmälde Jonas skulle betala 18.000 kr för tillsyn i strandskyddsärendet.

En kommuninvånare hade alltså blivit anmäld av en anonym person. När det sedan visade sig att den anmälde blåbärsodlaren inte hade gjort något fel, så skulle han ändå få betala 18.000 kr…

Det var ett beslut som definitivt stred mot de flestas rättsuppfattning. Det skulle kunna jämföras med att polisen vid en trafikkontroll tog ut avgifter och böter även om personen inte hade kört för fort eller var onykter.

Det var nog till och med tveksamt om nämndens beslut var lagligt eller ens följde kommunens egna bestämmelser. (Se “Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden (5/4)”.)

Beslutet om tillsynsavgiften på 18.000 kr föranledde Pontus Gläntegård (V), som är ledamot i byggnadsnämnden, och Kärvling att skriva en motion. (Du kan ladda ner motionen i pdf-format här.) Vi ansåg att:

“Kommunen bör avskaffa taxan vid tillsyn enligt strandskyddslagstiftningen om inget fel har begåtts.”

Det visade sig att Gunnar Lidell (M) nästan samtidigt lämnade in en motion om i stort sett samma sak. (Du kan ladda ner Gunnar Lidells motion här.) Det var bra – tre personer, två motioner, två olika partier med ett syfte borde ha stora chanser att så småningom få reglerna ändrade. (Du kan läsa mer om de båda motionerna i bloggen “KF: V-motion om strandskyddsavgift”.)

Det måste också sägas att ärendet om tillsynsavgiften återkom till byggnadsnämnden månaden efter. Då ändrade nämnden sitt beslut – ingen avgift skulle tas ut av blåbärsodlaren.

Imorgon tisdag, den 26 oktober, sammanträder byggnadsnämnden. Den ska yttra sig till kommunfullmäktige om de båda motionerna… (Det är nämligen fullmäktige som fattar det slutliga beslutet om motionerna.) Och det visar sig att byggnadsförvaltningen har dragit vissa slutsatser av erfarenheterna kring blåbärsodlaren vid Hästefjorden. Beslutsförslaget lyder:

“Byggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige delvis bifaller motionen genom att det i samband med att en ny taxa tas fram ska förtydligas att avgift inte tas inte ut för tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.”

Det står “delvis” därför att Gläntegård och jag hade föreslagit att ändringen skulle gälla retroaktivt från och med den 1 januari i år, 2021. Förvaltningen anser däremot att ändringen ska börja gälla från den 1 januari 2023. Det har sannolikt ingen praktisk betydelse. Jag har svårt att föreställa mig att nämnden skulle besluta om tillsynsavgifter i sådana här fall nästa år… Då hade nog till och med TTELA börjat skriva om byggnadsnämnden…

Det finns en motivering i underlaget från förvaltningen till politikerna som jag tycker är lite, ja, jag skulle nästan vilja kalla den lite lustig…

“Även om det inte är klart uttryck i dagens taxa, är inte syftet att taxa ska utgå i de fall nämnden finner att inget fel har begåtts och nämnden finner därför att förslaget är bra och bör bifallas i den delen.”

 Det har tydligen inte tjänstemännen upptäckt förrän nu… Eller är det så att tjänstemännen vill ge majoriteten i byggnadsnämnden ett “litet tjuvnyp”…?

Gunnar Lidells (M) motion föreslås också bifallas. Motiveringar och underlag är i stort sett identiska till de som Gläntegård och Kärvling har fått.

Vad säger man – slutet gott, allting gott? Gott för framtiden blir det sannolikt. Inga fler kommuninvånare lär få betala för, så att säga, fel som de inte har begått. Men blåbärsodlaren vid Hästefjorden då? Han upplevde ett litet helsicke i sitt årslånga och stundtals hopplösa försvar mot kommunens anklagelser och, som han upplevde det, förföljelse. Det kanske också skulle skrivas en motion om skadestånd?

Det är kommunfullmäktige som fattar beslut i frågan, kanske till och med innan årsskiftet.

===

DP Sikhall (13): Utveckling i Sikhall?!

24 oktober, 2021 3 kommentarer

Den 19 maj 2015 beslutade byggnadsnämnden i Vänersborg att upprätta en ny detaljplan för ett område kring Sikhallsviken. Det har gått så där. Detaljplanen är fortfarande inte klar – och kostnaderna för den skjuter i höjden. Det gör emellertid inget för kommunen, det är fastighetsägarna/exploatörerna som får betala det mesta…

Men nu verkar det hända något! Det läggs ett nytt förslag på byggnadsnämndens bord nu på tisdag, den 26 oktober…

För drygt två veckor sedan, den 7 oktober, var byggnadsnämnden tillsammans med ett antal tjänstemän och besökte området i Sikhall. Fastighetsägarna var också där, liksom undertecknad bloggare. (Se “Byggnadsnämnden besöker Sikhall”.) Byggnadsnämnden ville bilda sig en uppfattning på plats om fastighetsägarnas planer och visioner. Samtidigt var Magnus Larsson och de andra exploatörerna måna om att politikerna skulle få klart för sig att detaljplanearbetet stod inför ett vägskäl. Om nämnden valde “fel väg” så skulle fastighetsägarna dra sig ur hela detaljplaneprojektet. Då skulle de lägga ner sina planer, och det skulle inte bli någon utveckling i Sikhall.

I centrum för oenigheten står den lilla skogsdungen vid Svartebäck. Tjänstemännen på byggnadsförvaltningen vill bevara området som det är – orört. De anser helt enkelt att naturvärdena är för stora. Det handlar om att naturvärdesinventeringen rekommenderade att själva Svartebäck och dess kantzoner skulle vara naturvärdesklassade, och det var kopplat till:

“gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter”

Fiskarnas, insekternas och, enligt en ersättare i nämnden, också paddornas intressen skulle prioriteras. 

Ibland får jag uppfattningen att kommunen ser skogsområdet som Vänersborgs kanske mest värdefulla skog. Det förstår jag i så fall inte. På Mariedal Östra skövlade kommunen en tät skog med träd som var över hundra år gamla, vid Kindblomsvägen avverkades en stor del av den enda kvarvarande skogen i Blåsut, vid Mariedalskolan huggs flera av de få träden ner som finns runt skolan och på onsdag ska kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att besluta om att anlägga en GC-väg rakt igenom den lilla skog som finns kvar på Korseberg. (Se flygbild till vänster.) På Korseberg är för övrigt motiveringen till ingreppet att:

“göra området tillgängligt för kommuninvånarna”

Människor före insekter, djur och natur med andra ord… Men det är i staden Vänersborg. Där är träd i vägen för utveckling. På landsbygden är det tydligen tvärtom, människorna är i vägen… Trots att det finns massor av skog. Åk från Vänersborg till Sikhall och se med egna ögon.

Skogsdungen vid Svartebäck har faktiskt inga speciella värden. Det har även tjänstepersoner på sätt och vis medgett:

“Förvaltningens utgångspunkt har hela tiden varit att det finns naturvärden där som vi har ansvar att bevaka. Det fick visst stöd i den naturvärdesinventering som genomförts.”

Naturvärdena fick ett “visst stöd”.

Den naturvärdesklassning som föreslås i inventeringen är den lägsta som finns, skogen är ung och flera av träden håller på att ramla ner på grund av den mycket sandiga jorden. Det är faktiskt inte riskfritt att befinna sig i området när det blåser. Dessutom visade den häckfågelinventering som genomfördes att det inte finns några skyddade arter som häckar i området. Och Svartebäck är mest ett dike i detta område, och bäcken betecknas faktiskt som dike i inventeringen. Diket behöver underhållas, t ex rensas och dikas ut regelbundet. Med maskiner vid åtminstone den ena kantzonen…

Skogen i området vid Svartebäck är både ung och ogenomtränglig – och finns där egentligen enbart på grund av att kommunen har misskött området. Så här ser området ut idag:

Den omdiskuterade skogsdungen syns tydligt, och den är som synes inte särskilt stor. Badstranden är kort. Tyvärr visar inte flygfotot hur misskött skogsdungen är eller hur stranden till allt större del blir allt gyttjigare och ogästvänligare (se foto nedan).

Flygfotot är från 2017 och är publicerat på Eniro. Det är även nedanstående foto som visar hur exakt samma område såg ut i slutet av 1950-talet eller början av 1960-talet (när jag som ung ofta var där och badade). (Klicka här för källa.)

Notera att det inte finns någon skog vid Svartebäck. Det går att följa bäcken ända fram till huset vid den nuvarande campingen. Och stranden… Den är lång… Och inte igenväxt som idag.

Flygfotona är ytterligare ett argument anser jag för att träden vid Svartebäck inte har något särskilt naturvärde.

Fastighetsägarna vill göra en slags park av området. I underlaget till nämndens kommande möte skriver förvaltningen:

“För området mellan väg och strand föreslås att strandskogen rensas från buskar och träden glesas ut, området får en parkkaraktär med grillplatser, stigar/gångvägar och även några sjöbodar. Förvaltningens tolkning av exploatörens förslag är att vassområdet muddras till förmån för en större sandstrand.”

Precis! Är det konstigt att sikhallsborna ser positivt på Magnus Larssons planer och visioner, jämfört med hur det ser ut nu – när kommunen sköter området och badplatsen?

Men kanske har byggnadsförvaltningen ändrat uppfattning…

I beslutsunderlaget från förvaltningen till politikerna i byggnadsnämnden föreslås följande beslut:

“Byggnadsnämnden beslutar att miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar vidare med att anpassa detaljplaneförslaget till de intentioner som fastighetsägare visat på i de skisser som inkommit till byggnadsnämnden 7 juli 2021.”

Det är inte längre två alternativ som på det förra sammanträdet (se “DP Sikhall (10): Byggnadsnämnd på tisdag”), tjänstemännens och fastighetsägarnas. Denna gång finns det bara ett alternativ – fastighetsägarnas…

Wow!

Förvaltningen går Magnus Larsson och fastighetsägarna till mötes. Den accepterar fastighetsägarnas förslag till utveckling för Sikhall.

Det är fantastiskt.

I förvaltningens underlag finns det emellertid en hel del brasklappar. Tjänstepersonerna visar stundtals sin ovilja och antyder flera gånger att den egentligen inte vill. Den pekar också ofta på svårigheter. Men det förtar ändå inte omsvängningen av ståndpunkt. För det är en omsvängning.

Tjänstepersonerna avslutar med att skriva:

“Förvaltningen anser att exploatörens förslag i stora drag är mycket bra för utvecklingen av Sikhall men ser också att det skulle gå att hitta lösningar för att exempelvis behålla och även dra nytta av de värden som finns naturområdet och ändå skapa utveckling. Exploatören är dock väldigt tydliga i sin ståndpunkt att ett vägval måste göras och när förvaltningen då väger ihop alla delar anses det nu föreslagna beslutet vara det bästa vägvalet för att få till stånd en utveckling i Sikhall.”

Förvaltningen har valt väg, och föreslår byggnadsnämnden att välja samma väg. Det är ett utmärkt råd från tjänstepersonerna. Det är även imponerande, och överraskande, att byggnadsförvaltningen har ändrat ståndpunkt.

===

Bloggar om detaljplanen i Sikhall:

Sammandrag KF 20/10

22 oktober, 2021 Lämna en kommentar

Oj, det blev ett långt fullmäktige. Först kl 22.48 förklarade ordförande Annalena Levin (C) sammanträdet för avslutat. Då tror jag inte att det fanns särskilt många radiolyssnare eller webb-TV-tittare kvar framför apparaterna. Men det gör inte så mycket, det går att lyssna och se sammanträdet i efterhand. Och då kan du välja vilket ärende du vill veta mer om, och det går att “snabbspola”. Du hittar Radio Trollhättan här och kommunens webb-TV här.

Fullmäktiges sammanträde började med en tyst minut för den bortgångne politikerkollegan Gunnar Bäckman.

Ärendet “Antagande av Varumärkesplattform för Vänersborgs kommun” inleddes med en information av kommundirektör Lena Tegenfeldt. Det kändes som ett sista desperat försök att få de borgerliga oppositionspartierna och Sverigedemokraterna att ändra uppfattning i frågan. De yrkade ju på återremiss i kommunstyrelsen vilket skulle omintetgöra kommun- och förvaltningsledningens långt gångna planer på att inom en snar framtid presentera och offentliggöra hela varumärkesplattformen. Det hjälpte inte. Och det hjälpte inte heller att den anlitade reklambyrån hade gjort om symbolen för det så kallade sigillet. Vilket i och för sig gjorde bilden på bergen bättre. Med lite fantasi kan man nu ana att symbolen faktiskt föreställer Halle- och Hunneberg.

Magnus Ekström (KD) yrkade på återremiss som gick ut på att kommunstyrelsen skulle:

“ta fram förslag på styrande och stödjande dokument för användandet av platsvarumärke och organisationsvarumärke.”

Och så blev fullmäktiges beslut. Trots tämligen vilda protester från kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och andra. De ansåg att det måste fattas beslut om ett varumärke innan ett regelverk kan utarbetas. Själv avstod jag från att rösta i voteringen, och orsakerna till det skrev jag om i tisdagens blogg. Jag är så att säga lite kritisk till hela idén. (Se “Imorgon KF”.) Och vill man så går det som sagt att höra mitt inlägg i debatten på någon av länkarna ovan.

Markanvisningsavtalet mellan kommunen och Serneke för ett område på Nabbensberg klubbades igenom. Jag motsatte mig inte det, även om mina tankar hade gått i de banorna tidigare. (Se “Varumärke och Sernekes markanvisningsavtal”.)

Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle anta:

“riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning i offentlig miljö.”

Men Magnus Ekström (KD) “slog till” igen. I kommunstyrelsen hade han lämnat ett tilläggsförslag. Denna gång yrkade Ekström på återremiss. Motiveringen var att Kultur- och Fritidsnämnden skulle få uppdrag att:

“i samråd med Samhällsbyggnadsnämnden utarbeta ett förslag till samlat dokument avseende ”Riktlinjer för konst, konstnärlig gestaltning och övrig utsmyckning”. Detta dokument ska klargöra vilken konst och utsmyckning som omfattas av dokumentet, hur ansvar fördelas för inköp och underhåll, samt hur kostnader fördelas.”

Det bifölls inte helt oväntat av den borgerliga oppositionen, SD och Medborgarpartiet, medan blodtrycket hos de styrande politikerna steg.

“Olyckligt med en återremiss.”

Sa Mats Andersson (C). Medan Benny Augustsson (S) utbrast (ungefär):

“Det är mycket märkligt. Ska ni ha regelverk in i minsta detalj om allt?”

Det stegrades… Men kulmen nåddes när Dan Nyberg (S) mycket irriterat utropade (ungefär):

“Borgerligheten verkar ha drabbats av beslutskramp. … Sätta en massa arbetsuppgifter på våra tjänstemän som har annat att göra. … Lite sorgligt kan jag tycka.”

Jag röstade för att ärendet skulle avgöras “idag”, dvs direkt på sammanträdet. Det tyckte inte majoriteten i kommunfullmäktige. Det blev återremiss med röstsiffrorna 27-24. (Det krävs egentligen “bara” 1/3, dvs 17, av ledamöterna för en återremiss.)

Klockan var nu 19,30 och det blev en ajournering. Det var nog tur det. Känslorna svallade stundtals lite väl högt. Sedan var det dags att behandla den nya sessionssalen, “Begäran om utökad investeringsbudget för nybyggnation av mötessal på Myrten 10”. Det skulle visa sig att även här steg blodtrycket på flera av deltagarna i debatten. Och det blev en långkörare, ärendet upptog 1h 18 min av de närvarandes tid.

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inledde med att ge en liten bakgrund. Augustsson förklarade den uppkomna situationen. Det hade varit många möten med Västra Götalandsregionen (VGR) och kommunen hade slutligen kommit överens om att VGR inte ska bygga någon lokal utan det ska kommunen göra. Och så ska VGR hyra in sig. Sedan har priserna på byggmaterial ökat drastiskt. Huvudargumentet för en ny möteslokal i kommunal regi var att Vänersborg skulle få behålla statusen som regionhuvudstad i Västra Götaland även i framtiden.

Det var flera som inte riktigt höll med om Augustssons redogörelse. De ifrågasatte hur kontakterna med regionen hade gått till. Några delade inte heller Augustssons övertygelse om att kommunen är tvungen att bygga en lokal för att fortsättningsvis vara regionhuvudstad. Lena Mjörnell (SD) ansåg att Vänersborg skulle få fortsätta att vara regionhuvudstad oavsett möteslokal, VGR hade ju redan beslutat att bygga ett nytt Regionens Hus i Vänersborg.

Sverigedemokraterna var motståndare, inte bara till att ge ytterligare 10 milj kr till bygget, utan att det överhuvudtaget skulle byggas en ny möteslokal.

“Ett nytt skrytbygge!”

Sa Mjörnell.

Moderaterna som konsekvent har avstått från att rösta i ärendet under processens gång talade om att de skulle göra det denna gången också. Och lägga en protokollsanteckning som förklarade varför. De läste dock inte upp vad det stod i protokollsanteckningen. Så när jag fick ordet så fick jag berätta varför moderaterna tyckte som de gjorde… Jag tror att de missade att det kunde vara en massa lyssnare på debatten som inte visste vad det stod. Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Henrik Harlitz (M) insåg sitt misstag och läste senare upp anteckningen.

Moderaternas motion ville utreda om det var möjligt att på Huvudnässkolans tomt uppföra en kombinerad möteslokal, konserthus och bibliotek. Kommunfullmäktige biföll faktiskt denna motion, med bland annat Vänsterpartiets stöd. Motionen “smusslades” dock undan av de styrande partierna och ingen utredning har gjorts. Det var orsaken till att jag avstod från att rösta. (Se “Imorgon KF”.)

Mats Andersson (C) blev lite småsur på moderaterna. Han sa ungefär:

“Tråkigt att vi inte kan vara överens om att vidmakthålla Vänersborg som regionens huvudstad. Jättetråkigt.”

Dan Nyberg (S) var, som vanligt, ännu tuffare:

“Vi måste få ett nytt regionens hus. Sätet kommer då att vara kvar.”

Och:

“Moderaterna svajar, det bekymrar mig. De fegar ur!”

Dan Åberg (M) menade att det var de styrande partierna som fegade ur när de inte följde fullmäktiges beslut. Benny Augustsson visade en viss förståelse och medgav att han faktiskt kunde förstå frustrationen över behandlingen av motionen.

Det verkade däremot inte Dan Nyberg (S) göra:

“Jag vidhåller att moderaterna fegar ur. De har beslutskramp även här.”

Nyberg tyckte att moderaterna skulle visa att de gillade Vänersborg.

Dan Åberg (M) avhöll sig från invektiv, men menade att Nyberg inte förstod att kommunfullmäktige faktiskt biföll moderaternas motion. Men i stort sett samtidigt som beslutet fattades så skrev kommunledningen till VGR och meddelade att en ny sessionssal skulle byggas på samma plats som den gamla…

Bo Carlsson försökte gjuta olja på vågorna:

“Vi har ingen nytta av att slå varandra i huvudet.”

Liberalerna spräckte den borgerliga enigheten genom att stödja förslaget om 10 milj kr mer till “möteslokalen”.

Det blev votering. Kommunfullmäktige beslutade att skjuta till pengarna till nybygget – med 26 ja-röster mot 11 nej-röster. 14 ledamöter deltog inte i beslutet.

Och en liten nyhet.

Igår blev handlingarna kring upphandlingen av den nya möteslokalen offentliga. Det blev företaget “K21 Entreprenad AB” som vann upphandlingen i konkurrens med två andra företag. Budet från K21 låg på 43,5 milj kr. Det betyder att det finns några miljoner i reserv om bygget skulle visa sig bli ännu dyrare.

Kommunens partier får varje år ett partistöd. I gengäld ska partierna:

“lämna in en skriftlig redovisning av partistödet”

Både Matthias Olsson (SD) och Peter Göthblad (L) riktade kritik mot centerpartiets redovisning. Och det kan jag förstå. Centerpartiet skrev:

“Partistödet har använts helt enligt regelverket.”

Centerpartiet bör nog ta förvaltandet av skattebetalarnas pengar på lite större allvar…

Delårsrapporten avhandlades tämligen snabbt. Det var mest Lutz Rininsland (V) och undertecknad Kärvling (V) som pratade. Vi talade om sociala investeringsfonder. Jag framförde de synpunkter som jag beskrev i en tidigare blogg. (Se “Imorgon KF”.)

Anders Wiklund (MP) tackade för att jag citerade Miljöpartiets motion, medan Dan Nyberg (S) tyckte att Rininsland och jag inte höll oss till ämnet.

Bo Carlsson (C) däremot försvarade kommunledningen, som han fortfarande är en del av, med att pengarna behövdes till investeringar. Rininsland svarade Carlsson med att det inte bara handlade om investeringar i byggnader och material mm:

“utan också investeringar i barnen och ungdomarna.”

Rininsland menade att staten kalkylerade fel under pandemin och att kommunerna därför hade fått mer pengar än de “behövde”.

“Vad hade hänt i Vänersborg om staten inte hade “räknat fel”?”

Och framför allt menade Rininsland (V) – statsbidragen var faktiskt avsedda för att hjälpa människor, t ex de äldre, elever och barn. Statsbidragen var inte tänkta att användas till nya kommunala sessionssalar…

Jag passade också på att prata lite om delårsrapporternas “ploppar” och tendenser till skönmålning. Det tyckte inte kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C) om:

“Det är opassande att raljera över vårt styrsystem.”

Jag tror inte att Andersson skojade. Det är uppenbart att Andersson och jag inte alltid tycker lika…

Nu var klockan 21.35…

Lutz Rininslands (V) motion om att “ompröva hanteringen av ärenden där handlingarna är mycket omfångsrika” fick fullmäktiges enhälliga bifall. Det skedde utan diskussioner. Däremot blev det en diskussion kring vilken instans som så småningom skulle fatta beslutet om medborgarförslaget om att seniorkort bör ges redan vid 65+.

Medborgarförslaget i sig framförde uppfattningen att de som har fyllt 65 år ska få resa kollektivt utan avgift, gratis alltså, precis som i så många andra kommuner i regionen, som t ex Trollhättan, Mellerud, Lidköping, Åmål och Strömstad.

Ordförande Annalena Levin (C) ansåg att kommunstyrelsen skulle fatta beslutet när utredningen var klar, medan Lutz Rininsland (V) yrkade på att det var kommunfullmäktiges uppgift. Ola Wesley (SD) begärde votering. Kommunfullmäktige beslutade att kommunstyrelsen skulle fatta beslutet när utredningen var klar. Det var 30 ledamöter som röstade ja till detta och 21 från V+MBP+MP+L+SD som röstade nej.

Jag tror att det var ett sätt för betongpartierna S+C+M+KD att lättare kunna avslå medborgarförslaget utan att det fick alltför stor uppmärksamhet. Vi får väl se om de lyckas smussla undan motståndet mot seniorkortet från 65+… Lutz Rininsland (V) lämnade en skriftlig reservation som du kan läsa på hans blogg – se “Seniorkort vid 65+”.

Det var faktiskt några ärenden till, men det blev inga fler diskussioner – eller oenigheter.

Grönområden i tätorten

21 oktober, 2021 3 kommentarer

Jag fick ett mail av Sebastian i helgen. Han var något frustrerad. Det handlade om grönområden i tätorten Vänersborg.

Mailet var lärorikt, det innehöll mycket fakta. Det var kritiskt mot kommunens sätt att hantera grönområdena, särskilt i förhållande till t ex Översiktsplanen. Det illustrerade tydligt kommunens förkärlek för fina och välformulerade dokument – och motsatsen när det kommer till praktisk politik. Jag har själv skildrat detta i ett antal bloggar tidigare. (Se t ex “Miljö i teori och praktik”, “Skillnad på teori och praktik…? (1/2)” och “Skillnad på teori och praktik…? (2/2)”.)

Här återger jag mailet från Sebastian. Det innehåller dessutom ett längre citat från kommunens “Översiktsplan 2017” – “Utvecklingsprincip 4: Bevara och utveckla grönområden och rekreationsmöjligheter”. Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 13 december 2017 och kan laddas ner här.

====Mail från Sebastian

“Läste lite i översiktsplanen på kommunens hemsida. Det står bland annat följande på de sidor som avhandlar grönområden och rekreationsområden inom bostadsområden:

“Grönområden i tätorten

Växtlighet och gröna miljöer har många viktiga funktioner även inom tätorterna, vilket de senare åren bland annat kommit till uttryck i det växande intresset för urbana ekosystemtjänster. Förutom att växtlighet har stor betydelse för rekreation av olika slag, handlar det även om ”tjänster” som omhändertagande av dagvatten, vind- och värmereglering, luftrening och biologisk mångfald. Närvaro av grönska och möjligheten att vistas i gröna miljöer är också positivt för hälsa och välbefinnande och bidrar till bilden av en trivsam och vacker stadsmiljö. Stadens gröna ytor fyller även en kulturell funktion som bärare av en viktig del av stadens och bygdens historia och identitet.

Ofta talas om att grönområden ska vara mångfunktionella, vilket innebär att de ska kunna ge utrymme för såväl olika aktiviteter som ekosystemtjänster. Ett exempel på detta är skyddsskogar, befintliga trädridåer utmed vägar och industriområden som bidrar med luftrening, minskat störningsintryck och samtidigt kan vara områden för rekreation.

Det är idag gott om grönytor i de flesta tätortsområden i Vänersborgs kommun. Kommunens sjönära och grönnära läge är något som återkommande framhållits i dialogträffar som viktiga värden för invånarna. Det finns dock stora möjligheter att förbättra rekreationsmöjligheterna på många av dessa ytor och förbättra strukturen som binder ihop dem. Gröna korridorer och stråk är viktiga för att lätt kunna nå ut i naturen för motion, lek, avkoppling och naturupplevelser. Gröna korridorer bidrar även till biologisk mångfald genom att underlätta spridning av djur och växter.

Kommunen ska även fortsättningsvis ha mycket god tillgång till grönska och rekreationsmöjligheter. I den fysiska planeringen ska kommunen ta ansvar för att behoven möts. Detta innebär inte att det alltid är kommunen som ska ansvara för anläggning och skötsel. Bland annat är det ofta mer naturligt att fastighetsägare ansvarar för att boende har nära till lekytor och uteplatser.

I “Grönplan Vänersborg 2028” sammanställs många viktiga riktlinjer och principer för bevarande och utveckling av grönområden i och intill kommunens tätortsområden Öxnered-Vänersborg-Vargön, Frändefors och Brålanda. Där analyseras även skolors och förskolors tillgång till grönområden.

En fråga som är aktuell är hur fler av stadens invånare ska kunna ges möjlighet att odla. I många kommuner är stadsodling ett väletablerat begrepp och olika system har utvecklats för att skapa utrymme för småskalig odling i städerna. Detta kan bland annat tillföra kvaliteter I form av nya mötesplatser, social integration, meningsfull sysselsättning, intresse för hälsosam mat och biologisk mångfald.”

Trots flera sidor i översiktsplanen om hur viktigt det är med grönområden i nära anslutning till bostadsområden bortser man från detta när man bygger, minsta skogsdunge ser kommunen en god möjlighet att göra om till villatomter. Är översiktsplanen något man tagit fram för att sedan helt strunta i? Eller har man skrivit alla dessa fina ord om grönområden för att kunna rättfärdiga att man gör helt tvärt om?

Jag vågar ärligt talat inte köpa ett hus med tomtgräns mot ett grönområde inom kommunen på grund av rädslan att kommunen bestämmer sig för att ändra i detaljplanen. Det gör mig oerhört ledsen och uppgiven att man ska behöva oroa sig för något sådant. För om man läser översiktsplanen så borde det inte vara något man borde vara rädd för. Grönområden ska ju behållas och utvecklas!  Men det borde vara naivt att tro att kommunen skulle stå fast vid sina ord. Vilka grönområden har man utvecklat? Inga vad jag vet, på varken Onsjö, Mariedal eller Blåsut. Snarare tvärtom.

Som kommuninvånare känns det som att man slåss med pinnar mot en övermäktig drake. Trots överklaganden väljer kommunen ändå att göra precis som de själva tycker.

  • Vad kan man göra som invånare i Vänersborg?  
  • Vad har man för makt som invånare i Vänersborg? 

Du behöver inte svara, jag behöver bara ventilera mina tankar mot den kommun jag älskar att bo i, på grund av dess närhet till rik natur och grönområden.”

====Slut på mail från Sebastian

Jag skulle kunna komplettera Sebastians två frågor med en egen:

  • Vad kan man göra som politiker i ett mindre oppositionsparti?

Kategorier:Översiktsplan, miljö

Historien om Magnus Larsson (19)

20 oktober, 2021 1 kommentar

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen ”Historien om Magnus Larsson (18)”.

Det var stundtals en ganska intensiv “brevväxling” via Länsrätten mellan parterna Magnus Larsson och Vänersborgs kommun. Larsson företräddes som framgått av advokat Lundmark som visade prov på en enastående kunskap och skicklighet i dessa frågor. Och jag tror faktiskt att juristerna på kommunen förstod att de i advokat Lundmark hade mött sin överman på ”fastighetsjuridikens” område. Det var nog allt fler som insåg det, kanske också andra på kommunen som inte var jurister. (Advokat Lundmark anlitades senare av Vänersborgs kommun i några andra fastighetsfrågor…) Kommunen lämnade i varje fall inga fler yttranden till Länsrätten. Det konstaterades också i ett dokument daterat den 8 december 2006.

Och när jag sedan tittar på nästa dokument i den kronologiska ordningen bland alla diarieförda handlingar får jag en stor överraskning. Så stor att jag inte riktigt förstod vad jag läste första gången jag hade dokumentet i min hand, eller snarare på min skärm.

Det är ett tjänsteutlåtande från den 2 januari 2007. Titeln är “Kommunens förköp av fastigheterna Sikhall 1:4 m.fl.” och det var underskrivet av kommunchef Guy Mahlviker och ett helt nytt namn, kanslichef Claire Gabrielsson.

Jag kommer ihåg Claire Gabrielsson (senare Melin) mycket väl. Hon blev utan egen förskyllan inblandad i skandalen kring Arena Vänersborg. Ja, hon blev faktiskt kallad till ett polisförhör när S Anders Larson hade blivit polisanmäld. Claire Gabrielsson svarade ärligt och sakligt på polisens frågor. Jag var imponerad när jag läste polisförhöret med henne och skrev en blogg om förhöret den 12 juni 2011. (Det var för övrigt en mycket bra blogg som än idag kastar ljus över omfattningen av arenaskandalen. Den borde läsas av dem som har intresse av kommunens skandaler, och kanske också om man vill ha exempel på hur kommunen aldrig lär sig av sina misstag… Se “Polisförhören kring Arena Vänersborg”.)

Claire Gabrielsson var jurist och anställdes som kanslichef i kommunen. Hon tillträdde tjänsten i december 2006. (Se TTELA “Claire tar över kommunkansliet”.) Hon var alltså alldeles ny på jobbet när hon fick engagera sig i Sikhallsärendet.

Tjänsteutlåtandet från den 2 januari 2007 var ställt till kommunstyrelsen. Jag tror att utlåtandet kan ha varit ett svar på, eller åtminstone en följd av, det brev som advokat Lundmark på Advokatfirman Kjällgren på uppdrag av Magnus Larsson skrev till kommunen i slutet av oktober. (Se “Historien om Magnus Larsson (17)”.) Det var det brev där Larsson meddelade kommunen att han var villig att skänka kommunen de markområden som de så hett eftertraktade. 

Det stod i tjänsteutlåtandet:

“Samtal har förts med köparens ombud och en formell förhandling bör inledas för att ärendet skall kunna avslutas utan onödig tidsförlust.”

Va?! Var det en omsvängning på gång? Skulle kommunen försöka komma överens med Magnus Larsson?

Tjänsteutlåtandet fortsatte:

“Köparen har föreslagit en lösning i form av en gåva till kommunen innefattande vissa markområden på de berörda fastigheterna. Kommunkansliet föreslår således följande hantering av ärendet. Kommunen inleder förhandlingar med köparen avseende de områden kommunen anser sig behöva för att säkerställa friluftslivet och möjligheterna till rekreation i området. Efter avslutad förhandling upprättas förslag till avtal där köparen kommer att få förvärva fastigheterna med undantag för de områden kommunen skall äga. En förutsättning är att köparen återtar sitt överklagande efter träffat avtal.”

Det var en total omsvängning! 180 grader! Kommunen skulle komma överens med Magnus Larsson!

Wow.

Kanslichef Gabrielsson föreslog att det dessutom skulle inledas förhandlingar med inte bara Magnus Larsson utan även andra berörda som t ex Vänersborgs Segelsällskap och hembygdsföreningen. Det för att lösa frågorna avseende skötsel av kommunens framtida ägda mark i området.

Och sedan skulle Magnus Larsson och kommunen komma överens om fastigheterna:

“Kommunen blir efter återtaget överklagande lagfaren ägare till fastigheterna. Därefter fullföljs upprättat avtal mellan köparen och kommunen avseende vilka delar de två parterna skall äga och avstyckning och ny fastighetsbildning genomförs.”

Claire Gabrielssons, och Guy Mahlvikers, förslag till beslut till kommunstyrelsen var:

“1. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommunchefen att tillsammans med övriga berörda tjänstemän förhandla med köparen av fastigheterna med inriktning att kommunen blir ägare till de markområden som varit grunden för kommunens beslut att förköpa fastigheterna.”
“2. Vidare ger kommunstyrelsen kommunchefen i uppdrag att inleda | förhandlingar med berörda parter med inriktning att lösa frågor kring skötsel av kommunens framtida ägda mark.”

Som vanligt var det kommunfullmäktige som skulle fatta det slutliga beslutet i ärendet.

Det var alltså en total omsvängning från kommunens sida. Helt plötsligt släpptes kravet på att kommunen skulle förköpa/expropriera Magnus Larssons fastigheter på Sikhall. Istället för att tvinga Magnus Larsson till total underkastelse så skulle kommunen enas om en överenskommelse där Larsson skulle få behålla de absolut största delarna av sina fastigheter.

Det var inga dåliga nyheter. Vad hade hänt i kommunen?

Jag kan inte säga vad som hände. Men med de uppgifter jag har fått till mig från flera olika källor, rykten som förmedlats av trovärdiga personer etc, så går det åtminstone att formulera några spekulationer.

Jag tror att den nya kanslichefen Claire Gabrielsson kan ha haft betydelse. Med henne som ny chef kan kommunkansliet ha fått tillräckligt självförtroende för att ta tag i taktpinnen i kommunen. Vilket i så fall betydde att samhällsbyggnadsnämnden med fastighetsenheten och Bo Carlsson (C) som ordförande föstes åt sidan. Det kan ha varit så att juristerna på kommunkansliet helt enkelt gick segrande ur en intern maktkamp. Och varför inte, hela förköpsaffären var ju en skandal från början till slut – dikterad av jäviga politiker. Magnus Larsson och hans juridiska ombud advokat Lundmark hade rätt i sak, och det hade också Lundmark visat med sina inlagor till Länsrätten. Det skulle vara osannolikt om inte Claire Gabrielsson förstod detta.

Det var också avgörande att Magnus Larsson var villig att helt enkelt skänka bort delar av sina fastigheter. Det skulle ju ha blivit en aning pinsamt för kommunen när den först hade ritat en karta på det den ansåg sig behöva i markväg – och sedan meddelade Magnus Larsson helt sonika att dessa områden kunde kommunen få som gåva utan ersättning. Det skulle bli tämligen besvärligt för kommunen att strida i domstol om något som kommunen ville ha – och som den skulle få gratis…

Politiskt skulle det vara självmord att strida i Länsrätten. Vad skulle hända när det gick upp för domstolen att kommunstyrelsens ordförande Lars-Göran Ljunggrens (S) bäste politiske vän Bo Carlsson (C) var jävig. Det kunde ju faktiskt också betyda att även Ljunggren var jävig…

Det fanns hela tiden politiker som hävdade att hela förköpsprocessen var en slags politisk komplott. Det var framförallt Gunnar Lidell (M) och Lars G Blomgren (Fp), men även James Bucci (V). Och de var en nagel i ögat på de styrande. Vad skulle t ex hända om Magnus Larsson kallade Gunnar Lidell som vittne i en rättegång? Som den 1 januari 2007 dessutom hade blivit kommunstyrelsens 1:e vice ordförande (efter Lars G Blomgren).

I två bloggar har jag nämnt Eric Olsson (C). (Se “Historien om Magnus Larsson (5)” och “Historien om Magnus Larsson (10)”.) Han var en äldre centerpartist som bodde i Sikhall. Enligt ryktena var han mycket aktiv. Det sades att han ringde runt till sina partivänner, däribland Bo Carlsson, och undrade vad de höll på med. Eric Olsson var nämligen mycket positiv till vad Magnus Larsson gjorde, och försökte göra, i Sikhall. Kanske blev Bo Carlssons partivänner tveksamma till hela processen?

Det går kanske aldrig att få ett riktigt svar på vad som orsakade kommunens omsvängning. Antagligen var det flera faktorer som samverkade. Men den var inte desto mindre glädjande.

Allt var dock inte frid och fröjd…

Fortsättning följer i bloggen ”Historien om Magnus Larsson (20)”.

PS. Alla faktauppgifter i denna blogg är hämtade från dokument i kommunens diarium.

===

Bloggar i denna serie:

%d bloggare gillar detta: