Stefan Kärvlings blogg

Förra onsdagen sammanträdde kommunstyrelsen. Förutom bloggen jag skrev inför mötet (se “KS 6 okt 2021”) så skrev jag också en blogg om ärendet angående en ny sessionssal. (Se “KS 1: Sorgens dag och ny sessionssal”.) Jag vill direkt påpeka att jag var ersättare på sammanträdet. Det enda punkt där jag fick gå in som ordinarie var på det sista ärendet för dagen, nämligen ärendet om sessionssalen. (Som jag alltså beskrev i den förra KS-bloggen.)

Kommunstyrelsen diskuterade varumärkesplattformen. (Se “KS 6 okt 2021”.) Den ska beslutas av kommunfullmäktige nästa vecka, den 20 oktober.

Politikerna fick reda på att varumärkesplattform var detsamma som platsvarumärket + kommunens organisationsvarumärke. Kommunens kärnvärden ska utgå från visionen och värdeorden blir därför:

“levande, attraktiv, hållbar – tillsammans”.

En S-ledamot tyckte att ordet “tillsammans” skavde. Det kan jag hålla med om, men av ett annat skäl. Ordet “tillsammans” liksom de övriga värdeorden är inga ord som kommunen på något sätt lever upp till. I mitt bloggande om Sikhall så är det lätt att konstatera att värdeorden, liksom visionen, bara är pappersprodukter som ska ge oinvigda och okunniga ett intryck av att kommunen är bättre än vad den är. Jag tycker fortfarande att en bra kommun knappast behöver något varumärke – verksamheten talar för sig själv.

Jag framförde att tidsschemat var tajt och att alla förberedelser och allt arbete redan verkade vara igång. Och det höll andra med om också, dock ingen i de styrande partierna. Jag undrade även om invånare utanför centralorten var inkluderade och kände igen sig i varumärkesplattformen. Ordförande Benny Augustsson (S) ansåg att hela plattformen speglade hela kommunen, det hette ju Vänersborgs kommun. Det kändes som en kommentar som var typisk en från centralorten… Men Dan Nyberg (S) grep in och konstaterade att varumärket också speglade Dalsland.

Dan Nyberg menade dock att berget i symbolen/logotypen (se bild) mer liknade ett kolkraftverk än ett berg. En annan tyckte att det såg ut som ett kärnkraftverk, men en av sverigedemokraterna tog väl priset. Bergsymbolen fick honom att associera till upp-och nervända testiklar… (OBS Fel! Se PS nedan!) Hur som helst, det var många som inte såg att det var ett berg. Det verkade emellertid som om förvaltningen skulle se över om det gick att utforma bergen så att de blev mer lika berg…

Framtagande av varumärkesplattformen har “bara” kostat 500.000 kr. “Vi gör arbetet själva”, sa en av tjänstepersonerna. Precis som om det innebar att kommunens anställda inte kostade något. Vilket sverigedemokraten ifråga påpekade.

Det känns som om allt redan är klart, även om det är fullmäktige som har det sista ordet. Men frågetecknen var ganska många. De borgerliga partierna föreslog en återremiss. Återremissen röstades dock ner av de styrande partierna, med stöd av vänsterpartiets två röster.

Och så skulle markanvisningsavtalet med Serneke behandlas av kommunstyrelsen. Det handlade om området vid Nabbensberg. (Se flygbild.)

Syftet med markanvisningsavtalet är att under tiden detaljplaneläggning av området pågår ge exploatören ensamrätt att förhandla om köp av marken. Det lät lite tveksamt precis som vissa andra förutsättningar i underlaget. (Se “KS 6 okt 2021”.) Jag skrev till ansvarig tjänsteperson och fick idag följande svar:

“Serneke betalar för överstigande kostnader för markundersökningar och saneringar för den del som överstiger köpeskillingens belopp. Kommunen är enligt MB 10 kap som verksamhetsutövare skyldiga att sanera marken vid markförsäljning. Kommunen kan enbart få ekonomisk bärighet i projektet om det går att garantera att kommunen inte behöver bekosta sanering över beloppet för köpeskillingen. Om detta inte uppfylls medför det ett projekt med ekonomisk förlust för kommunens del vilket skulle medföra att projektet behöver läggas ner. Skulle kommunen sanera marken till en nivå som är tjänlig för byggnation för exploatören men inte tar ut denna kostnad genom högre markpris (osäkerhetsfaktor för exploatören) skulle detta räknas som stöd av enskild enligt EU-lagstiftning, förvaltningslagstiftningen och skulle även strida mot kommunallagens likabehandlingsprincip.

Vad jag har förstått det som var exploatören mer villiga att bekosta överstigande nivå på saneringen än att behöva betala ett högre markpris. Genom att ingå avtal nu vet exploatören vad de kommer behöva betala för BTA-pris för byggrätterna vilket ger dem en ekonomisk säkerhet inför ingången av ett avtal. Skulle avtalet inte fastslå BTA-prissättningen skulle detta medföra en ekonomisk risk då exploatören inte kan kalkylera intäktsnivån för att få ekonomisk bärighet.”

Innan jag fortsätter citatet följer här en förklaring på vad BTA-pris är (källa):

“Bruttoarea (BTA) inbegriper alla våningars ytor räknat från utsida av omslutande byggnadsdelar. Ofta uttrycks en byggrätts värde i termer av kronor per ljus BTA. Ljus bruttoarea (ljus BTA). Som alternativ till BTA anges ibland priset av en byggrätt i termer av kr/kvm ljus BTA.”

Och så fortsätter svaret från ansvarig tjänsteperson:

Exploatören har sett en ekonomisk bärighet i projektet och vill därför gå vidare med tecknandet av ett markanvisningsavtal för att säkra upp förutsättningarna för en framtida exploatering.

Detta tillvägagångssätt är inget nytt från kommuners sida som ofta har mark i kommunen som ska saneras inför byggnation. Det som varierar är tillvägagångssättet. Vissa kommunen är beredda att ta den totala risken och bekosta 100 % av marksaneringarna och sedan lägga denna kostnad på byggrättsvärdet vid en försäljning. Vissa kommuner är inte beredda att göra detta och därför brukar kommunen och exploatören i civilrättsligt avtal (markanvisningsavtalet) besluta om ansvarsfrågan och eventuell kostnadsfördelning. Kommunen kan aldrig avskriva sig ansvaret för sanering på egen mark till 100 % men det är fullt möjligt att avtal bort delar av saneringskostnaderna och ansvaret. Det står även en exploatör fritt att köpa förorenad mark, likt att det är möjligt för kommunen att sälja förorenad mark. Då exploatören har fått ta del av båda markmiljöundersökningarna har vi som kommun uppfyllt vår upplysningsskyldighet som säljare enligt JB. När kommunen i detta fall har tagit på sig ett ansvar för saneringen vid fastighetsförsäljningen medför det att avhjälpning av föroreningarna görs. För att föroreningarnas sanering ska avhjälpas till den nivån som anses vara skälig har delar av det ekonomiska ansvaret avtalats mellan parterna.

Anledningen till att exploatören bekostar utredningar är för att BTA-priset för byggrätterna baseras på detta. Skulle exploatören inte bekosta utredningar och åtgärder skulle BTA-priset vara högre. Detta skulle resultera i samma scenario men betalningen sker på olika sätt. Många exploatörer föredrar att betala utredningar i stället för ett högre markpris med anledning av att ju högre markpriset är desto högre blir fastighetsskatten, lagfartskostnader och moms. För kommunens del har det ingen betydelse för vilken av betalningsmetoderna som används utan detta brukar bestämmas i dialog med exploatören om vilken metod eller en hybrid av metoderna som används.”

Om någon har synpunkter om detta är ett ok förfarande, så hör av er. Min kunskap räcker nog inte till. (Hela markanvisningsavtalet kan laddas ner här.)

Jag återkommer med fler ärenden. Bloggarna blir ju samtidigt en slags presentation av vad som ska behandlas och beslutas på nästa veckas sammanträde med kommunfullmäktige.

PS. Tillägg kl 19.40.

Ett viktigt fel har uppdagats i bloggen. Det var inte symbolen för ”berg” som associerades till testiklar av SD-politikern. Det var de två ”dropparna” över ”a-et/”, dvs ”ä-et”. Med tanke på hur många som snabbt påpekade detta misstag i referatet, så undrar jag om inte fler har gjort samma association…

Här följer ”dropparna” och förklaringen av vad de symboliserar:

”Ur huvudlogotypens bokstav ”ä” utgör de droppformade punkterna även en symbol som blir ett tydligt grafiskt element med många användningsområden och betydelser kopplade till platsvarumärket.”