Stefan Kärvlings blogg

Anm. Denna blogg är en fortsättning på bloggen ”DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet”.

Jag har begärt ut och fått ganska mycket underlag från kommunen när det gäller arbetet med detaljplanen för Sikhallsviken. Allt som jag hittills har återgett är i stort sett taget från dessa “officiella” dokument. Alla svar från samrådet, som jag redogjorde för i den förra bloggen, lämnades in till kommunen i början av 2018. Med ett undantag, ett mycket kortfattat mail från Trafikverket i december 2018, så finns det inga handlingar i ärendet förrän den 8 oktober 2020. (Det är ett sammanträdesprotokoll från samhällsbyggnadsnämnden som jag återkommer till senare.)

Det går alltså drygt 2,5 år utan att det finns några dokument som jag kan ta del av. Kanske finns det några handlingar någonstans i kommunen, men när jag fick ta del av samtliga handlingar kring detaljplanen fick jag också reda på att en del dokument:

“innehåller personuppgifter som vi inte ska lämna ut och mycket är rent arbetsmaterial som inte diarieförts.”

Om det finns sådana handlingar från de här 2,5 åren vet jag inte. Det är hur som helst mycket förvånande, och kanske till och med anmärkningsvärt, att det blir ett slags “tomrum” i dokumentationen under dessa 2,5 år. Fastighetsägarna undrade också vad som hände.

Det har naturligtvis tagit en hel del tid för byggnadsförvaltningen att sammanställa och analysera de olika yttranden som inkom under samrådet. Det är helt förståeligt, men självklart tog det inte 2,5 år.

Det finns emellertid en information till byggnadsnämnden från byggnadsförvaltningen som kan kasta ett visst ljus över vad som hände denna tid. Det handlar om en tjänsteskrivelse daterad den 20 oktober 2020.

Tjänsteskrivelsen beskriver att det under perioden förekom en dialog med Trafikverket om vägen genom Sikhall och GC-vägen. Kommunen studerade hur sträckningen för GC-vägen kunde se ut. Och vad jag förstår så framförde också Trafikverket önskemål om att kommunen skulle ta över hela ansvaret för Sikhallsvägen. Kommunen sa ”nej” och sedan ändrade sig Trafikverket. På försommaren 2019 enades kommunen och Trafikverket om en sträckning i, stort sett, samma läge som de kommunala VA-ledningarna längs med den befintliga vägen.

Det kunde dock inte, vad jag kan se, vara detta som försenade processen i någon större utsträckning. Samtidigt, som jag har skrivit tidigare, ansåg fastighetsägarna att kommunen uppträdde alltför passivt gentemot Trafikverket.

Det genomfördes en naturvärdesinventering både på land och i vatten under sommaren 2019. Den handlade bland annat om det omdiskuterade skogsområdet väster om badstranden. En sådan inventering tar naturligtvis sin tid, en sommar, men det var inte byggnadsförvaltningen som utförde den. Inventeringen utfördes av Calluna AB och kostade 98.000 kr. (Rapporten kan laddas ner här: ”NVI Artskyddsutredning Sikhall190920.pdf”.)

Jag citerar från sammanfattningen:

“Vid inventeringen avgränsades totalt två naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde). Naturvärdena i ytorna är kopplade till ett delvis naturligt meandrande vattendrag med gynnsamma miljöer för bland annat fiskar och insekter samt till en samling grova ädellövsträd. Övriga naturmiljöer inom inventeringsområdet består överlag av produktionsartad granskog, ungskog och åkermark vilka har lägre naturvärden. Vattenmiljöerna innehåller få vattenväxter och är relativt homogen vilket gör att den inte uppnår klass 3. Calluna rekommenderar att det naturvärdesklassade vattendraget och dess kantzoner (minst 5 m) lämnas orörda vid en exploatering. Det östra naturvärdesobjektet ser inte ut att beröras av föreslagen exploatering. Vid Callunas inventering noterades 14 naturvårdsarter och i utsök från ArtDatabanken återfinns ytterligare ett stort antal naturvårdsarter i omgivningen.”

Och fortsätter:

“Totalt 38 skyddade arter kan komma att påverkas av föreslagen exploatering. Calluna bedömer ändå att det är ingen till mycket liten risk att gynnsam bevarandestatus kommer att påverkas för majoriteten av de skyddade arterna…”

Calluna rekommenderar vidare en häckfågelinventering för att kunna göra säkrare bedömningar.

Under sommaren 2019 inleddes även en fastighetsbestämning. Den gjordes därför att gränserna i vattenområdet mellan kommunens fastighet och Sikhall 1:6, dvs Magnus Larssons fastighet (den så kallade politikerhyllan), var osäkra. Byggnadsförvaltningen informerade byggnadsnämnden:

“Gränserna säkerställande behövs för att ligga till grund för avtal kring nyttjande av vattenområden för vågbrytare och småbåtshamn.”

Denna fastighetsbestämning var i sin tur en förutsättning för att eventuella avtal skulle kunna ge fastighetsägare trygghet att gå vidare med nödvändiga utredningar.

Byggnadsnämnden blev slutligen informerad om att samhällsbyggnadsnämnden den 8 oktober 2020, dvs knappt 2 veckor tidigare, hade ställt sig positiv till att:

“sälja delar av kommunens fastighet Sikhall 1:4 för att möjliggöra utveckling av småbåtshamn och beslöt att teckna markanvisningsavtal och servitutsavtal för att stödja utvecklingen.”

Och i och med det beslutet så skulle avtal kunna skrivas och då:

“kommer planarbetet att återupptas genom att utredningar genomförs och därefter genom att arbeta fram granskningshandlingar.”

Byggnadsnämnden fick ta del av denna information på sitt sammanträde den 3 november 2020.

Och då kommer vi till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 8 oktober 2020. Det är protokollet från detta möte som är det första dokument jag har fått ut sedan samrådsyttrandena i början av 2018…

Jag citerade ovan byggnadsförvaltningens sammanfattning av samhällsbyggnadsnämndens beslut. Beslutet hade följande ordagranna lydelse (citat från protokollet):

“Samhällsbyggnadsnämnden ställer sig positiv att sälja del eller delar av Sikhall 1:4 som utpekas för användning till småbåtshamn i kommande laga kraft vunnen detaljplan.
Samhällsbyggnadsnämnden ska teckna ett markanvisningsavtal gällande till och med 2022-12-31 med fastighetsägaren till Sikhall 1:6, avtalet undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del. Markanvisningsavtalet avser den delen av Sikhall 1:4 som utpekas i samrådshandlingar till småbåtshamn.
Samhällsbyggnadsnämnden godkänner servitutsavtalet för en vågbrytare/pir som gäller enligt förutsättningarna angivna i avtalet. Servitutsavtalet undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.”

Det kan vara bra att veta att ärendet, med beteckningen “Sikhalls framtida utveckling”, var uppe för behandling redan en månad tidigare, den 17 september. Då beslutade nämnden att bordlägga ärendet. Det finns i protokollet ingen motivering till varför ordförande Anders Wiklund (MP) föreslog bordläggning. Och det är lite underligt tycker jag, särskilt som James Bucci (V) motsatte sig bordläggningen och yrkade att beslut skulle fattas på sammanträdet.

Jag har fått till mig att ordförande Wiklunds yrkande om bordläggning föregicks av en speciell händelse under sammanträdet.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C), som inte är med i samhällsbyggnadsnämnden, kallade mitt under mötet till sig förvaltningschef Andreas Knutsson. Efter ett samtal utanför rummet kom förvaltningschefen tillbaka och sade något till ordförande Wiklund (MP), som ingen deltagare kunde höra. Efter de orden ville ordförande ta bort Sikhallsärendet från dagordningen. Det var bara Vänsterpartiets ledamot, James Bucci som protesterade – dagordningen var ju redan fastslagen.

Hur som helst, en månad senare, den 8 oktober, fattade nämnden beslutet ovan. James Bucci (V) reserverade sig återigen. Han yrkade istället på att förvaltningens förslag också skulle bli nämndens beslut. Bucci menade att det förslaget hade störst möjlighet till att snabbast se till att köparens tankar med småbåtshamn och sjöbodar i Sikhall kunde genomföras. Och det är det lätt att hålla med om…

Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag, som James Bucci (V) yrkade bifall till hade följande lydelse:

1. ”Uppdra åt förvaltningen att dra tillbaka ansökan om fastighetsbestämning hos statliga lantmäteriet.
2. Uppdra åt förvaltningen att nå en överenskommelse om fastighetsbestämningen i vattnet enligt kommunala lantmäterimyndighetens utredning av gränsdragningen. Överenskommelsen upprättas av kommunala lantmäterimyndigheten. Överenskommelsen undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.
3. Uppdra åt förvaltningen att upprätta en överenskommelse om fastighetsreglering för att reglera vattenområde till Sikhall 1:6. Överenskommelsen undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.
4. Fastighetsägarna undertecknar servitutsavtalet för en vågbrytare/pir som gäller enligt förutsättningarna angivna i avtalet. Servitutsavtalet undertecknas av samhällsbyggnadsnämndens ordförande för kommunens del.”

Det här förslaget avslogs alltså av nämndens majoritet.

Ingvar Håkansson (C) förklarade sig jävig och deltog inte i beslutet. Det gjorde han inte heller vid bordläggningsbeslutet månaden innan. Jag vet inte varför.

Det är också av intresse att läsa hur samhällsbyggnadsförvaltningen sammanfattade ärendet för sin nämnd:

“En planprocess har pågått för utveckling av Sikhall under en längre tid. För att arbetet ska kunna fortskrida och fastighetsägarna ska vara bekväma med att investera stora summor i fortsatta utredningar och planarbeten behöver deras intressen i att genomföra planen säkras genom avtal som gäller under förutsättning att detaljplanen vinner laga kraft. Kommunen har tidigare pekat ut Sikhall som ett område för landsbygdsutveckling i strandnäralägen. Kommunen är i området en minoritetsägare vad gäller fastighetsareal men äger mark på komplexa områden för utvecklingen. Privata fastighetsägare vill driva planprocessen framåt. Fastighetsrättsliga åtgärder och avtal behöver ingås för att kunna föra utvecklingsprocessen framåt.
Åtgärderna behöver genomföras i förhållande till varandra för att nå eftersträvat resultat och därmed kan planarbetet fortlöpa.”

Det låter som om samhällsbyggnadsförvaltningen är positiv till processen och visst vill “privata fastighetsägare … driva planprocessen framåt”… Och visst har planprocessen pågått under en längre tid… Och visst behövdes det “fastighetsrättsliga åtgärder och avtal” för att kunna föra utvecklingsprocessen framåt.

Men varför tog processen så lång tid på samhällsbyggnadsnämnden/-förvaltningen? Det finns en del som tyder på att det hände saker bakom kulisserna.

Fortsättning följer i bloggen ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)”.

===

Bloggar i denna serie:

• ”DP Sikhall (1): Ny detaljplan” – 25 juli 2021
• ”DP Sikhall (2): Ett förslag upprättas” – 26 juli 2021
• “DP Sikhall (3): Kommunens DP-förslag” – 28 juli 2021
• “DP Sikhall (4): Oenigheter” – 29 juli 2021
• “DP Sikhall (5): Yttranden från samrådet” – 1 augusti 2021
• ”DP Sikhall (6): Stiltje i 2,5 år” – 3 augusti 2021
• ”DP Sikhall (7): Medveten fördröjning? (1/2)” – 8 augusti 2021
• ”DP Sikhall (8): Medveten fördröjning? (2/2)” – 10 augusti 2021
• ”DP Sikhall (9): Framtiden” – 12 augusti 2021