Stefan Kärvlings blogg

VA-frågan angår de flesta i kommunen. Det kommunala VA-nätet byggs kontinuerligt ut och kommunens policy är att ansluta så många fastigheter som möjligt. Och det har varit kommunens avsikt oavsett om de berörda fastighetsägarna ville eller behövde det – eller inte… Tvångsanslutningen är därför också en demokratisk fråga av stor vikt. Förutom att det även är en ekonomisk – en anslutning kostar varje fastighetsägare ca 200.000 kr…

Kommunfullmäktige sade på initiativ av Vänsterpartiet äntligen stopp för de rutinmässiga inrättandena av verksamhetsområden, och tvångsanlutningarna, den 12 maj i år. Det liggande förslaget på att inrätta två nya verksamhetsområden i Grytet, Hallby Mitt och Änden, dvs på Vänersnäs, återremitterades av kommunfullmäktige.

Orsaken till återremissen motiverades skriftligt. Motiveringen blev tillika direktiv på vad som behövde utredas ytterligare innan kommunfullmäktige var villigt att fatta slutligt beslut i ärendet. Du kan läsa återremissen här – “KF: ÅTERREMISS!”.

Ärendet har nu börjat utredas enligt återremissen, och först ut var byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Båda nämnderna behandlade i veckan som har gått sina respektive förvaltningars remissvar till kommunstyrelsen – om “införande av verksamhetsområde Grytet, Hallby Mitt och Änden”. (Se “VA Vänersnäs: Det rör på sig”.)

Om vi tar byggnadsnämnden först. (Du kan ladda ner yttrandet här.)

Ärendet inleddes som brukligt med att någon eller några av tjänstepersonerna föredrog ärendet. Tyngdpunkten lades, enligt uppgift, på att det planeras att byggas mer på Vänersnäs och att det då var lämpligt att man anslöt de nya bostäderna som tillkom till kommunens VA. Det skulle alltså bara vara på de fastigheter där det byggdes nytt eller där man byggde till sina bostäder som skulle anslutas till det kommunala VA-nätet. De byggnader som redan fanns skulle inte tvångsanslutas och inte heller de “tomma” fastigheterna, dvs de fastigheter som inte var bebyggda.

Det var i och för sig en vettigare inställning än den som återfinns i Kretslopp och Vatten på samhällsbyggnadsförvaltningen. Problemet är bara att den inställning som förvaltningen gav uttryck för i föredragningen inte återfanns i det remissvar till kommunstyrelsen som nämnden skulle ta ställning till…

Tvärtom. Byggnadsförvaltningen ville ju att fler snarare än färre fastigheter skulle ingå i verksamhetsområdet. Det står t ex i förvaltningens yttrande:

“En fastighet som däremot kan vara värt att undersöka möjligheterna att ha med i verksamhetsområdet är Margeteberg 1:22. Den ligger lite avskilt i förhållande till samlad bebyggelse, men det kan finnas goda förutsättningar för anslutning då den ligger nära tänkt ledningsstråk.”

Och inte nog med denna fastighet. Byggnadsförvaltningen ville också tvångsansluta andra fastigheter som låg utanför “sammanhållen bebyggelse”, som är ett nyckelbegrepp när kommunen upprättar verksamhetsområden:

“Tre bostäder (Andundstorp 1:57, 1:58 och 1:8) ingår i förslaget som inte är utpekade inom områden för sammanhållen bebyggelse eller möjlig bebyggelseutveckling på landsbygd i översiktsplanens utvecklingsprincip 8. Det är motiverat att dessa ingår framför allt genom närheten till Dättern och betydelsen av att minska påverkan på vattnet där.”

Förvaltningen ville uppenbarligen tvångsansluta fler fastigheter till VA-nätet än samhällsbyggnadsnämnden…

Byggnadsförvaltningen lyckas faktiskt bortse helt från den vilja som ett enigt kommunfullmäktige gav uttryck för när det återremitterade förslaget om den omfattande tvångsanslutningen på Vänersnäs. Läs om debatten i fullmäktige – ”VA Vänersnäs: Debatten i KF”.) Dessutom ville fullmäktige ha mer underlag, mer fakta om (citerat från återremissen):

“grunderna för bedömningarna kring verksamhetsområdets avgränsningar enligt 6 § i lagen om allmänna vattentjänster (LAV) inklusive tex vad som är ett ”större sammanhang” och vilka enskilda fastigheter som valts att ingå eller inte och på vilka grunder”

I den allra första paragrafen i LAV står det:

“Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.”

“Större sammanhang”, eller “samlad bebyggelse”, är alltså ett nyckelbegrepp i VA-sammanhang. Det är en samlad bebyggelse som ska ingå i ett verksamhetsområde, inte fastigheter utanför. Jag kan nog inte se att byggnadsförvaltningens yttrande ger några direkta svar till fullmäktige på hur Vänersborg ska definiera begreppet. Tvärtom. Förvaltningen går ifrån både den gängse och kommunens egen definition. Det gör att yttrandet istället för att klargöra begreppen “större sammanhang” och “samlad bebyggelse”, och därmed bestämmandet av verksamhetsområden, istället ökar förvirringen.

Det står i underlaget till byggnadsnämnden också om framtiden:

“Byggnadsnämnden lägger fram som förslag till samhällsbyggnadsnämnden att se över möjligheterna att förenkla processen framåt, genom att beslutet om verksamhetsområde från början omfattar ett större område än de tomter som är aktuella för anslutning direkt. Rutinen skulle i så fall vara att anslutningskravet aktualiseras i samband med bygglovsprocessen för fastigheter eller framtida avstyckningar som idag saknar bostadshus.”

Jag kan inte se annat än att byggnadsförvaltningen med detta menar att det är onödigt tidskrävande att besluta om nya verksamhetsområden. De besluten måste nämligen fattas av kommunfullmäktige. Det vore enklare om besluten kunde tas direkt i nämnden.

I bildtexten till en karta i underlaget (se karta vänster) uttrycks det jag menar ganska tydligt, vilket jag också skrev om i bloggen inför sammanträdet:

“Kartan visar exempel på en vidare avgränsning (i gult) än den tidigare föreslagna (i rött). Dock behöver beslutet om verksamhetsområde i så fall tolkas så att anslutning först sker i samband med eventuell utbyggnad för fastigheter som idag saknar bostadshus. Not: Heltäckta röda områden på kartan är tidigare beslutat verksamhetsområde.”

Det står inget om, eller kritik av, att de befintliga fastigheterna ska tvångsanslutas till kommunens VA. Det står bara om en förenklad hantering av VA-frågan i framtiden. Det som skulle kunna vara positivt är att förvaltningen betonar att obebyggda fastigheter inte bör anslutas till kommunens VA-nät. Det är en åsikt som jag anser vara så självklar att den inte ens skulle behöva uttryckas. Men det är klart, det är inte alls självklart för Kretslopp och Vatten, samhällsbyggnadsnämnden eller Vänersborgs kommun. Tvärtom…

Byggnadsförvaltningens förslag om att förenkla VA-hanteringen i framtiden skulle enligt min mening innebära mindre insyn i beslutsfattandet och betydligt mindre möjligheter för invånarna att påverka besluten… Det förenklade förfarandet skulle definitivt underlätta framtida tvångsanslutningar. Det är min övertygelse efter många års erfarenhet av kommunens “tekniska” nämnder… Den demokratiska aspekten tycks nämligen alltför ofta väga mindre tungt i hanteringen av byggnads- och VA-frågor…

I byggnadsnämnden framfördes vad jag förstår inga synpunkter efter förvaltningens presentation. Alla tyckte att tjänstepersonerna resonerade klokt. Därför har nu tjänstepersonernas förslag blivit byggnadsnämndens, dvs politikernas, beslut.

Jag är inte säker på att ledamöterna i byggnadsnämnden har läst motiveringen till återremissen i kommunfullmäktige…

Även miljö- och hälsoskyddsnämnden behandlade förslaget från förvaltningen. (Se “VA Vänersnäs: Det rör på sig”. Du kan ladda ner yttrandet om område 1 här och område 2 här.)

Förvaltningens föredragning var tydligen mestadels en redogörelse för vad som fanns “i registren”, eller som förvaltningen uttryckte det i handlingarna:

“fastigheter [har] identifierats genom ett exceldokument”

Det är viktigt att komma ihåg att miljöinspektörerna, som jag skrev i min tidigare blogg, alltså inte hade gjort några fysiska besök på fastigheterna, utan arbetet hade gjorts:

“genom att bedöma avloppsanläggningarna utifrån en skrivbordstillsyn.”

Resultatet blev att det fördes ett tämligen hypotetiskt resonemang om avloppsanläggningarna på Vänersnäs.

Det blev enligt uppgift inga diskussioner i nämnden. Tjänstemännens förslag antogs enhälligt av politikerna. Så det som stod i underlagen är nu politikernas åsikt och svar till kommunstyrelsen.

Och det innebär att samtliga politiker i nämnden nu anser att alla fastighetsägare ska få betala ca 200.000 kr för en anslutning till kommunens VA-nät, oavsett om byggnaderna på fastigheterna kopplas på VA-anslutningen eller inte… För om de skulle anslutas skulle ju avgöras av en tillsyn efter det att anslutningspunkten redan var framdragen. Och skulle de enskilda VA-anläggningarna bli godkända skulle ändå anslutningsavgiften betalas…

Om Miljö- och hälsoskyddsnämndens uppfattning skulle bli kommunfullmäktiges så skulle det antagligen leda till flera processer i domstolarna framöver. Invånarna på Vänersnäs skulle sannolikt inspireras av familjen Solvarm som fick rätt av Mark- och miljödomstolen – Solvarm slapp ju att betala en anslutningsavgift på nästan 200.000 kr till kommunen. (Se “Solvarm och SHB (1/2): En tillbakablick”.)

Då kan det också vara bra att komma ihåg att lagarna inte föreskriver att de enskilda avloppsanläggningarna måste vara bättre än den kommunala avloppsreningen. I Miljöbalken 9 kap 7 § står det:

“Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.”

Med tanke på alla de diskussioner som förevarit i kommunstyrelse och kommunfullmäktige, för att inte tala om hos de drabbade på Vänersnäs, som dessutom har kontaktat politiker i kommunen, inte minst kommunstyrelsens ordförande själv, och på Facebook osv, är det anmärkningsvärt att inget av allt det som har framförts har sipprat ner till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd… Det kan vara värt att tänka på när man fortsättningsvis eventuellt diskuterar byggnadsnämndens förslag ovan om att förenkla (tvångs)anslutningsprocessen till VA-nätet i framtiden, dvs att nämnderna själva ska kunna fatta beslut. Miljö- och Hälsoskyddsnämnden verkar inte direkt lyhörd för andra åsikter än de som framförs av tjänstemännen… (Med ett stort undantag när det gäller oppositionen – Solvarm! (Se “Solvarm vann!”.)

James Bucci (V) och jag har diskuterat en del kring förvaltningarnas yttrande, vilka nu alltså har blivit de politiska nämndernas beslut. Det som följer är ett resultat av dessa diskussioner och framför allt Buccis påpekanden.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hänvisar flera gånger till VISS (VattenInformationsSystem för Sverige) angående Dättern. Nämnden skriver att enskilda avlopp anges ha en “betydande påverkan” på vattenförekomsten (fosfor), dvs på Dättern. (Se här.) Och det stämmer, men det står också i VISS att även jordbruk har denna “betydande påverkan”. Och jordbruk finns det runt hela Dättern, särskilt på Grästorpssidan. På samma sida som det står om Dättern står det också om avloppsreningsverk. Också reningsverken har en “betydande påverkan” på vattenförekomster, precis som enskilda avlopp, men det såg tydligen inte nämnden eller tjänstepersonerna… (Se här.)

Stämmer det som står i VISS så torde det vara omöjligt att avgöra om det är de enskilda avloppen eller jordbruket som har en betydande påverkan på Dättern. Det tycks också vara högst osäkert om lösningen på eventuellt dåliga enskilda avlopp istället skulle vara att ansluta fastigheterna till det kommunala VA-nätet – med reningsverken som slutstation. Borde inte nämnden, och förvaltningen, åtminstone ha problematiserat detta faktum? Det står heller inget i VISS, vad jag kan se, att lösningen för Dättern skulle vara anslutning till det kommunala VA-nätet.

De båda förvaltningarna visar ett totalt ointresse av att se vad lagpraxis säger om vad som är att betrakta som samlade bebyggelse, ett totalt ointresse av att medge att utanför ett verksamhetsområde räcker det i lagens mening med att ha en godtagbar anläggning, eller som det står i LAV 9 §:

“godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”

Nämndernas ointresse är anmärkningsvärt.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte heller problematiserat alla de antaganden och osäkerhetsfaktorer som finns i yttrandet. De finns i förutsättningarna, men försvinner så att säga i slutsatserna. Några exempel, jag markerar antagandena i fetstil:

”det kan finnas ett intresse och behov”

Vems intresse, vems behov? 

“Det finns även fördelar med att ansluta fastigheter som ligger tätt intill varandra. På så vis kan risken minska för att påverka grundvattnets kvalitet och andra olägenheter som finns med många avloppsanläggningar på en liten yta.”

Men det är inte säkert? Och riskerna med kommunens VA-system?

“Små avloppsanläggningar bedöms ha en betydande påverkan på vattenförekomsten.”

Vem bedömer det och vilket intresse har bedömaren?

”skulle krav på kompletterande fosforrening kunna vara befogat att ställa”

Det är inget måste alltså?

“Avloppsanläggningar som börjar bli över 20 år gamla samt avloppsanläggningar som generellt inte uppnår hög skyddsnivå för miljöskyddet kan i vissa fall anses inte uppnå de krav man ställer på en avloppsanläggning”

Och om de uppnår kraven?

“Enligt tillsynsvägledningen och rättspraxis för små avlopp anses en kommunal lösning för spillvattnet vara bättre jämfört med en enskild lösning.”

Anses av vem? På vilka grunder?

Slutligen.

Det har blivit en del repetition i bloggen – och en del nytt. Det finns också viktiga fakta om nämndernas beslut i den förra bloggen. (Se “VA Vänersnäs: Det rör på sig”.) Vill man få en fullständig bild av de båda nämndernas yttrande på remissen om VA på Vänersnäs till kommunstyrelsen så bör man läsa den bloggen också.

Till sist konstaterar jag att nämnderna, och förvaltningarna, bara har ett syfte med sina yttranden. Det är att förespråka kommunala VA-lösningar. No more, no less. De verkar därmed anse att fullmäktiges återremissbeslut är helt galet. Fullmäktige hade ju en helt annan uppfattning, därav återremissen. Det är anmärkningsvärt att politiker i nämnderna och tjänstepersonerna har en annan agenda än kommunfullmäktige.

Med sådana här yttranden på återremissen är risken stor att det endera blir en ny återremiss i kommunfullmäktige, eller kanske mer sannolikt, att nämnderna körs över.

Jag avslutade en bloggserie om VA-debatten i kommunfullmäktige den 12 maj 2021 (se “VA Vänersnäs: Debatten i KF”):

“Det är nog viktigt att de fortsätter hålla denna fackla brinnande när frågan om tvångsanslutning ställs på sin spets.”

Igår kväll så fick samtliga ledamöter i kommunfullmäktige ett längre mail från en av de berörda/drabbade på Vänersnäs. Cecilia skriver:

“Jag kan inte acceptera en tvångsanslutning till något jag inte behöver och dessutom inte har råd till, bara för att ni ska kunna täcka kostnaderna generellt för  detta projekt.”

Facklan brinner.