Stefan Kärvlings blogg

Häromveckan var vi några bekanta som kom överens om att besöka David. Han bor nedanför fängelset ute på Restad, på ett ställe som går under namnet Juta. På grund av Coronan färdades vi i var sina bilar, det blev tre bilar. Tyvärr var vi då tvungna att vara olagliga när vi parkerade bilarna hemma hos David. Bilarna kom nämligen att enligt byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden privatisera Davids tomt.

Ja, du läste rätt. I och med våra parkeringar så privatiserade vi Davids privata och lagligt ägda tomt. Bilarna hindrade nämligen allmänheten att gå fritt på och nyttja Davids privata tomt. Det fanns dock inga möjligheter att ställa bilarna någon annanstans.

Fallet ”David på Juta” handlar om strandskydd och dess konsekvenser. Det gjorde det för övrigt också med blåbärsodlaren vid Hästefjorden. (Se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.) Davids privata fastighet Juta på Restad ligger vid och på ett strandskyddat område. Bostaden har emellertid legat där den ligger långt innan någon i det här landet hade hört talas om eller ens tänkt tanken på strandskydd…

Juta omtalas redan under 1600-talet. Det var ett av de sju dagsverkstorp som låg under gården Restad. I en översiktsplan från 2005 (“Översiktsplan Restad-Brinketorp”) kan man läsa att gården Restad fanns redan under 1500-talet. Gården fungerade under en mycket lång tid som ett sommarställe åt landshövdingarna i Älvsborgs län. Efter att greve Sparre dog år 1886 blev Restad istället en arrendegård. 1905 ändrades återigen användningen av Restad. Då invigdes Vänersborgs hospital och asyl. Sinnessjukhuset, som det kallades på den tiden, hade 1.000 patientplatser och var ett av de större sinnessjukhusen i landet. Det bedrevs psykiatrisk vård ända fram till mitten av 1980-talet. Sedan avvecklade som bekant landstinget en stor del av verksamheten. (Komplettering 27/11. I oktober 1989 flyttades huvuddelen av den psykiatriska vården till NÄL, endast 5 vårdavdelningar blev kvar.)

Det som blev fastigheten Juta, som den ser ut idag, avstyckades 1970. (Se bild nedan.) Ägare till marken var vid tillfället staten. Älvsborgs läns Landstingskommun blev ny ägare. Det var en följd av att landstinget övertog den statliga mentalsjukvården. Juta fungerade under 1960- och 1970-talen som tjänstebostad för personal som skötte marken runt dåvarande Restad sjukhus. Efter att sjukhuset lades ned användes fastigheten ett tag som cafeteria och utflyktsmål. Landstinget ägde Juta fram till och med år 2000.

David köpte fastigheten Juta i juni 2017. Då hade den förre ägaren, och kanske någon ägare innan honom, det vet jag inte, gjort om “torpet” till ett riktigt hus. Det kan dock noteras att stallbyggnaden med lada fortfarande är välbevarad och visar enligt byggnadsnämnden på äldre byggnadsmaterial och byggnadstradition.

Efter köpet renoverade David huset och byggde både om och till. Det gjorde att han inte flyttade in förrän vid midsommar 2019. Det kan vara bra för de vänersborgare som har promenerat i området att känna till dessa datum.

Det kan väl också nämnas att bostadshuset Juta är mycket vackert beläget. Det är naturligtvis också därför som området är populärt för fotgängare/vandrare. Huset ligger i skogsbrynet på en höjd ungefär 80 meter från Göta älvs strandlinje. Davids mark går runt huset och sträcker sig ca 60 meter ner mot vattnet. Det område på 20 meter som går längs strandlinjen tillhör emellertid inte David. Den marken tillhör fastigheten som ligger söder om Davids. Det betyder t ex att bryggan med det så kallade laxhuset inte tillhör David. Även denna omständighet är bra att hålla i minnet.

David hade för övrigt alla tillstånd och beslut, som krävdes för sina åtgärder. Om nu någon tvivlade på det. Det är inte detta som det här fallet handlar om. Bygglovet utfärdades den 19 oktober 2017 och innebar bland annat att David fick lyfta taket, entrén fick byggas på och till med balkong och en altan med skärmtak fick uppföras.

Det var bara en sak till som krävdes innan arbetet kunde komma igång. Ur beslutet om bygglov den 19 oktober 2017:

“Ändringen kräver därför strandskyddsdispens”

Det stod också i beslutet:

“Det finns ingen utpekad tomtplats för Jutatorpet. Huvudbyggnadens användning och karaktär genererar dock en hemfridszon och därmed finns det en tomtplats. Tomtgränsen mot älven i nordost är idag otydlig. I en ansökan om dispens för ändring av byggnad bör en tomtplatsavgränsning göras.”

David fick sin strandskyddsdispens. Den 17 april 2018 beslutade byggnadsnämnden:

“Byggnadsnämnden ger strandskyddsdispens för om- och tillbyggnad, ny komplementbyggnad och utomhusbelysning.”

Hade det inte varit mer än så här, så hade denna berättelse tagit slut innan den ens hade börjat. Men i nämndens beslut ingick det också en så kallad “tomtplatsavgränsning”:

“tomtplatsavgränsningen och fri passage ska utformas enligt bifogad karta”

Det var nu som Davids problem började…

Fortsättning följer: Se ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)”.

==

Bloggar i denna serie:

”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)” – 6 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” – 7 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)” – 8 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)” – 9 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)” – 10 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)” – 11 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)” – 12 mars 2021