Hem > Byggnadsnämnden, Juta, Restad Gård, strandskydd > Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggarna ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)”, ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” och ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)”. Jag rekommenderar att du läser dessa bloggar innan du fortsätter med denna.

David och hans fru har kämpat och stridit mot Vänersborgs byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning ända från den dag, den 17 april 2018, då de fick strandskyddsdispensen med tomtplatsavgränsningen. Tomtplatsavgränsningen gjordes ju inte riktigt där som David önskade…

Med byggnadsnämndens avgränsning så ingick det att:

“Den östra tomtgränsen, mot Göta älv, ska markeras med staket, mur eller häck.”

I mina två föregående bloggar så frågade jag om det fanns några förslag från någon läsare om hur det skulle gå till i praktiken att markera gränsen (se pinnarna på bilden till höger) med “staket, mur eller häck”. Tävlingen var öppen även för politiker i byggnadsnämnden och tjänstemän på byggnadsförvaltningen.

Jag har inte fått några förslag, inte ens från de på byggnadsnämnden eller byggnadsförvaltningen – de som har bestämt att det ska gå, att det måste gå. Fast det är kanske inte så konstigt att det inte har inkommit några förslag… Frågan är dock hur David ska lösa dilemmat innan han beläggs med vite på 50.000 kr…

Byggnadsnämndens beslut vilade på gamla felaktiga kartor och nämndens ledamöter visade på okunskap, bristande intresse och engagemang i frågor som är av stor betydelse för en enskild kommuninvånare. Ingen av politikerna bemödade sig t ex om att besöka Jutahuset och prata med David (med ett undantag). Det gjorde däremot tjänstemännen på byggnadsförvaltningen – och hur de ändå kunde lämna ett sådant absurt beslutsförslag till politikerna, trots att de visste hur det såg ut på platsen, det trotsar min föreställningsförmåga…

Ett annat krav i nämndens beslut var att:

“Odling och plantering som kan upplevas privatiserande som till exempel grönsaks- och örtodling samt plantering av trädgårdsväxter får inte ske utanför tomtplatsen.”

David och hans fru får inte ha något trädgårdsland utanför tomtplatsavgränsningen, dvs på marken ner mot älven. (Inte ens några blåbärsbuskar – se ”Byggnadsförvaltningen och blåbärsodlaren vid Hästefjorden”.) Och på andra sidan huset är terrängen sådan att det inte är möjligt att anlägga något trädgårdsland. Beslutet betyder alltså att David och hans fru inte kan ha något trädgårdsland på sin fastighet.

David och hans fru köper alltså ett hus på “landet”. Ja, det är faktiskt “landet” ute vid det gamla Jutatorpet – det finns ingen detaljplan. Frun är intresserad av matlagning och trädgårdsodling. Hon vill ha ett eget trädgårdsland där hon kan odla potatis och grönsaker. Och det fanns också ett sådant anlagt på området ner mot älven när de köpte huset. Frun drömmer även om ett litet växthus. Och det är väl inte att begära för mycket, är det inte en självklar sak på en fastighet på landet?

Inte i Vänersborgs kommun…

Jag tycker att det är absurt. David och hans fru får alltså inte använda sin egen mark för att odla några grönsaker. Tomtarealen på fastigheten är 8.000 kvm, men David och hans fru har en mindre trädgård än vad folk har i Nordstan. Ja, David har faktiskt en mindre gräsmatta än vad en lekstuga i Nordstan har….

Byggnadsnämnden har i praktiken exproprierat hela Davids och hans frus tomt och gjort den helt oanvändbar. Kvar blev ett brant berg och en svåråtkomlig tomtmark som den rörelsehindrade David inte ens klarar av att gå i… 

Och frun kan på sin höjd odla lite krasse i en kruka…

Och skälet skulle vara att även ett mindre trädgårdsland eller ett träd på den mycket stora gräsmattan ner mot älven skulle uppfattas som privatiserande av allmänheten. Eller med miljö- och hälsoskyddsnämndens ord, som finns med i byggnadsnämndens beslutsunderlag:

“En större tomt bedöms ge en hindrande och starkt avhållande effekt och därmed strida mot strandskyddets syfte.”

För bara någon vecka sedan, den 18 februari, hade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tillsammans med fem andra KS-ordförande en debattartikel i tidningen “Dagens Samhälle”. Den handlade om strandskydd. En mening i debattartikeln hade följande lydelse:

“…det borde även fortsättningsvis gå att kombinera en blomstrande landsbygd med ansvarsfull miljöhänsyn och allemansrättslig tillgång till stränderna.”

Men det kanske bara gällde Dalsland… Eller också får Benny Augustsson ta ett allvarligt snack med de socialdemokratiska representanterna i byggnadsnämnden.

På vänersborgsmoderaternas sida på Facebook fanns detta inlägg den 8 februari:

Först trodde jag att vänersborgsmoderaterna var ironiska mot miljöpartiet och Per Bolund. Men sedan förstod jag bättre. Det blev nämligen tydligt när man såg hur moderaterna röstade i byggnadsnämnden förra veckan att så var det inte. Moderaterna i Vänersborg håller med miljöpartiet och Per Bolund…

Det var faktiskt en liten överraskning. Minst sagt.

Och till sist till de politiker och tjänstemän som säger att de bara följer lagen – det gör ni inte alls!

Jag citerar återigen Miljöbalken 7 kap 25 §:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Det står alltså att ”hänsyn skall tas” även till Davids och hans frus intressen.

Och 7 kap 18 f §:

“Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten”

I broschyren “Strandskydd” från Naturvårdsverket och Boverket (kan laddas ner här) så diskuteras begreppet “fri passage”. De två statliga verken skriver:

“När dispens givits för byggnader eller anläggningar inom ett strandskyddat område ska en fri passage som är minst några tiotal meter bred alltid lämnas för allmänheten. Passagen ska vara så bred att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden.”

Vad jag kan förstå så måste denna skrivning från Naturvårdsverket och Boverket ha en mycket hög officiell status. Fast kanske inte i Vänersborgs byggnadsnämnd och -förvaltning… Byggnadsnämnden i Vänersborg vill ju ha en passage på 60 meter…

Med Davids förslag till tomtplatsavgränsning uppfylls Naturvårdsverkets och Boverkets krav på minst några tiotal meter bred passage – med råge!

Fortsättning följer: ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)

==

Tidigare bloggar i denna serie:

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)” – 6 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” – 7 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)” – 8 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)” – 9 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)” – 10 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)” – 11 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)” – 12 mars 2021

  1. Magnus Larsson
    10 mars, 2021 kl. 11:29

    Jag hänvisade till Kärvlings blogg på Aftonbladet om Ebba.
    Om Ebba får igenom affären och söker strandskyddsdispens så är det samma regler för henne som det är för alla andra.
    Skulle faktiskt vilja veta vilken del av Ebbas altan som jag och allmänheten får fritt tillträde till

    Gilla

  2. Magnus Larsson
    10 mars, 2021 kl. 08:49

    Som kommunallagen, förvaltningslagen, PBL och strandskyddet är skrivna ska det inte spela någon roll var i landet man bor eller vilken position i samhället man har, det är lika för alla.
    Gunnar Lidell tror att byggnadsförvaltningen hade gjort en likadan bedömning om han eller någon annan lite högre i våran kommun vore ägare till Juta. Jag har svårt att tro våran byggnadsförvaltning skulle expropriera hela Gunnars trädgård och delar av hans altan så att allmänheten hade fritt tillträde där.
    Byggnadsförvaltningen har haft lång tid på sig och flera möjligheter att ompröva sitt beslut och det här är vad dom kom fram till.
    Ett par frågor till Gunnar Lidell.
    Tycker du att byggnadsförvaltningen har gjort ett bra jobb?
    Är det så här det kommer att bli för alla som söker strandskyddsdispens i Vänersborgs kommun?

    Gilla

  3. Magnus Larsson
    9 mars, 2021 kl. 21:44

    Jo jag skrev tex Gunnar Lidell med familj. Jag kunde lika gärna ha tagit Benny Augustsson eller någon annan lite högre i våran kommun som exempel. Då tror jag inte att våran byggnadsförvaltning hade gjort en sådan bedömning. Det är det nog ytterst få som tror.

    Gilla

  4. per-arne johansson
    9 mars, 2021 kl. 20:53

    världen är urled , när en kommunist som du stefan måste skydda äganderätten 😉
    men det glädjer mig att du enträget försöker få ordning på kommunen vänersborg . dock ang odlingen så skiljer sig det i din jämförelse då den ena marken är jordbruksmark å den andra är privat tomtmark rent statligt registrerat . Dock håller jag med att en inteligent tjänsteman hade löst frågan direkt om den då hade haft en arbetsbeskrivning att vara problemlösningsorienterad . det har aldrig varit fallet i vänersborg att ge tjänstemän det direktivet att jobba efter . misstänker att det är en sjuka av mindervärdeskomplex som regionstaden har . dom är ju ändå bara kommunala tjänstemän inte statliga .

    Gilla

  5. Magnus Larsson
    9 mars, 2021 kl. 20:06

    En liten kruka med krasse. Ja det är vad som blev kvar av familjens drömmar om ett hus på landet med egen odlad potatis, egna grönsaker och ett litet växthus med färska tomater. Kvar av tomten är ett kraftigt lutande berg ända ner till husets grund.
    Det är så illa att det inte ens går att parkera bilen i hemfridszonen. Ska handikappade David vara laglig får han hyra en parkering i stan och försöka gå hem vilket han inte klarar.
    Om vi vänder på det, hade byggnadsförvaltningen gjort samma sak om tex Gunnar Lidell med familj vore fastighetsägare? Hade Gunnar behövt hyra parkeringsplats i stan och gå mellan sitt hus och bil?

    Gilla

    • Gunnar Lidell
      9 mars, 2021 kl. 20:58

      jag vet inte varför Magnus hamnade just på jämförelse med mig, men jag är tyvärr rädd för att OM jag hade ägt ett hus med tomt inom strandskyddat område, hade jag blivit likadant bedömd av byggnadsförvaltningen. Mitt bostadshus befinner sig ca 1300 meter från närmaste sjö, o eftersom strandskyddszonen runt Hästefjordarna är 200 m, har jag ca 1100 meters marginal. MEN, jag har bara 80 meter från ett område som klassas som ”rikt på fornlämningar ” vilket innebär att jag måste fråga om dispens för att ens gräva där…..
      För övrigt anser jag att Juta-ägarnas äganderätt på sin fastighet måste väga tyngre än allmänhetens möjlighet att promenera på deras tomt, särskilt som det finns gott om plats inkl fin gångbro närmare Göta älv!

      Gilla

      • Gunnar Lidell
        10 mars, 2021 kl. 09:18

        Magnus: mitt svar gällande Byggnadsnämnd o dito förvaltning har du i sista meningen i mitt förra svar.
        Gällande kommande förslag till strandskyddsregler är vi många som hoppas o väntar på bättre möjligheter att bygga nytt/om/till hus o uthus i närhet till vatten, särskilt på landsbygden. Tyvärr ser det utskickade förslaget inte så ”bra” ut, men jag hoppas att alla remissvar från kommuner o enskilda beaktas och arbetas in i de nya reglerna. MEN oavsett gamla eller nya strandskyddslagar är det viktigaste att kommuner och länsstyrelser ser möjligheter för sina innevånare istället för att som nu ofta tolka ”bör” och ”kan” till att bli ”kan eller skall ej”. Fastighetsägares äganderätt måste respekteras, inte hanteras godtyckligt.

        Gilla

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.