Hem > Byggnadsnämnden, Juta, Restad Gård, strandskydd > Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)

Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”.

Tisdagen den 2 mars behandlade byggnadsnämnden återigen fallet David och Jutafastigheten. Antagligen för sista gången.

Tjänstemännen i byggnadsförvaltningen hade, i vanlig ordning, utarbetat ett beslutsförslag till politikerna i byggnadsnämnden. Själva beslutsförslaget är omfattande, men vi känner igen innehållet. Det föreslogs ha följande lydelse:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare 1 & 2 tillika rättelseskyldig 1 & 2, <<David>> & <<Davids fru>>, vid solidariskt fast vite om 50.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten RESTAD 3:2”

“Vite om 50.000 kr”…

Sedan räknas de 8 punkterna upp, som jag redovisade i den förra bloggen (se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”):

  • “Ta bort odlingslott med inhägnad placerad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 2 st utemöbler placerade utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 4 st planterade trädgårdsträd med inhägnad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st staket vid sydöstra fastighetsgränsen utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 8 st trädgårdsbelysning utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st privatiserande skylt vid entrén till fastigheten
  • Upphör att klippa gräsmatta utanför tomtplatsavgränsningen, marken kan slås 2ggr/år.
  • Markera den östra tomtplatsavgränsningen, mot Göta älv, med staket, mur eller häck.”

Det här blev sedermera och inte helt oväntat även byggnadsnämndens beslut:

”Byggnadsnämnden förelägger om rättelse enligt utsänt förslag.”

Nämnden beslutade också att åtgärderna skulle vara utförda senast 3 månader efter det att beslutet hade vunnit laga kraft och att åtgärderna också skulle utföras på ett sådant sätt att naturmiljön inte kom till skada. Och efter “återställningen”:

“ska området utanför tomtplatsavgränsningen uppfattas som allemansrättsligt tillgängligt.”

David och hans fru ska också betala 10.000 kr för tillsynen i strandskyddsärendet. Den summan ingick inte i de böter på 50.000 kr som David och hans fru ska tvingas betala om de inte utför en eller flera av nämndens beslutade åtgärder.

Byggnadsförvaltningen angav också skäl för beslutet, vilket även blev nämndens officiella motivering. Förvaltningen motiverade helt enkelt med att de utförda åtgärderna på Jutafastigheten inte får utföras inom strandskyddsområde. Och sedan hänvisas till olika lagparagrafer.

Det nämndes i sammanhanget ingenting om att det var den förre fastighetsägaren som hade genomfört i stort sett samtliga åtgärder. (David hade klippt gräsmattan… Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”.) Och i och med att allt redan fanns ”på plats” när David köpte fastigheten, så trodde han naturligtvis att det var helt i sin ordning att tomten såg ut som den gjorde.

Det ska också tilläggas och verkligen betonas, vilket jag inte har gjort tidigare, att när den förre fastighetsägaren vidtog dessa åtgärder på fastigheten antog han att de var lagliga. Det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på ”hans tid”. Och enligt säkra uppgifter fick han till och med instruktioner av byggnadsförvaltningen om hur han skulle vidta vissa åtgärder, t ex var skyltar kunde placeras. Med andra ord, man skulle faktiskt kunna säga att de åtgärder som den förre fastighetsägaren vidtog på tomten var lagliga då. Och det utgick självklart David ifrån. Men de blev ”olagliga” när David köpte fastigheten och byggnadsförvaltningen gjorde tomtplatsavgränsningen…

Det är definitivt något som inte stämmer här… Kanske kunde tomten redan betraktas som om den var ianspråktagen?

Byggnadsförvaltningen hade fortfarande inte heller uppmärksammat att den ”privatiserande skylten vid entrén” och hälften av ”staketet vid sydöstra fastighetsgränsen” inte stod på Davids mark…

Byggnadsnämnden ansåg alltså att åtgärderna på Davids fastighet:

“hindrar och avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.”

En stilla undran… Hur kan politikerna i byggnadsnämnden eller tjänstemännen i byggnadsförvaltningen tro att fyra “planterade trädgårdsträd” (ett päron-, ett körsbärs- och två plommonträd) skulle få folk att undvika en oklippt äng? (Undrar förresten vad förvaltningen skulle säga om ett äppleträd senare skulle ”självså sig” på ängen. Ska David ta bort trädet då? Får han det…?)

Förvaltningen gjorde i sin redovisning av skäl för beslutet även ett stort nummer av att Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen hade gett byggnadsnämnden rätt när David hade överklagat.

Det blir ett slags cirkelbevis. Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen hade ju gett byggnadsnämnden i Vänersborg rätt genom att bara läsa nämndens och förvaltningens papper, inklusive gamla föråldrade kartor. De bemödade sig överhuvudtaget inte om att komma ut till Jutafastigheten för att med egna ögon bedöma riktigheten i byggnadsnämndens faktaunderlag och beslut. (Se för övrigt de “kryptiska” domskälen i “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)”.) Sedan hänvisar byggnadsnämnden i Vänersborg och söker stöd i domarna från Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen. Som alltså har dömt utifrån byggnadsnämndens i Vänersborg beslut.

Jag är inte imponerad. De rättsvårdande myndigheterna har enligt min mening visat både nonchalans och, jag skulle nästan vilja säga, inkompetens.

David hade fått möjlighet att yttra sig om det beslutsförslag som tjänstemännen i byggnadsförvaltningen hade förelagt politikerna. David tog chansen och lämnade in en längre inlaga. Tråkigt nog var det bara en av politikerna i nämnden som besökte Juta, och talade med David, för att bilda sig en uppfattning på plats.

David skriver i inlagan att han har full förståelse för allmänhetens intresse av området. Det är därför som han ur egen kassa har uppfört en klassad bro över den djupa ravinen och bäcken. Men så fortsätter en uppenbart besviken och nedstämd David, att om inte byggnadsnämnden tillmötesgår honom så:

“kommer bron att demonteras då den inte uppfyller det syfte som låg till grund för att montera den, syfte med bron var exakt det som nu händer nämligen att allmänheten vandrar längs älven och inte uppe vid bostadshuset.”

Det visade sig alltså under sammanträdet att det här var inget som politiker, eller tjänstemän, brydde sig om. Det viktiga var tydligen inte att det blev bra för allmänheten. Det tycktes vara viktigare att göra livet surt för David…

David fortsätter i sin inlaga med att citera PBL (=Plan- och bygglagen) 8 kap. 9 §, där lagen beskriver hur tomter ska utformas:

“… Tomten ska ordnas så att

  1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
  2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
  3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
  4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
  5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
  6. risken för olycksfall begränsas.”

När man läser denna paragraf i Plan- och bygglagen så är det inte utan att man undrar hur byggnadsnämnden och byggnadsförvaltningen egentligen kan tro att de har lagen på sin sida. Läs gärna paragrafen en gång till, studera fotot (nedan till höger) och tänk på att pinnarna markerar Davids privata tomt utifrån kommunens tomtplatsavgränsning… Glöm inte heller att David är rörelsehindrad.

Döm sedan själv.

Det jag frågar mig, vilket säkert alla läsare gör, för att inte tala om David – vad händer om David verkligen utför åläggandet från kommunen att:

Markera den östra tomtplatsavgränsningen, mot Göta älv, med staket, mur eller häck.”

David ska alltså uppföra “staket, mur eller häck” vid pinnarna! Men hur det ska gå till kan ingen svara på, inte heller byggnadsnämnden eller byggnadsförvaltningen. Och ingen läsare heller. Jag har fortfarande inte fått in några förslag på min utlysta tävling.

Det kommer inte att bli särskilt lätt för David och hans fru att kunna komma in i, eller ut ur, sitt hus om det skulle byggas t ex en mur vid tomtplatsavgränsningen. I synnerhet inte om David blir tvungen att bygga en ramp på grund av sin sjukdom… Därför är också punkt 5 i PBL-paragrafen ovan, om nedsatt rörelseförmåga, intressant. David har nämligen, som jag skrivit tidigare, en grav rörelsestörning. Men som sagt, inte heller det visade sig påverka politiker eller tjänstemän i Vänersborg…

Jag hittar inte ord. Det är fullständigt sanslöst.

David påpekade också i sin inlaga, slutligen, vad det står i Miljöbalken 7 kap 25 § om att hänsyn ska tas även till enskilda intressen. Jag upprepar paragrafen ännu en gång så här i slutet av bloggserien:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

David hänvisar också till skrivningar om allmänhetens rätt till “fri passage”.

Så här står det i Miljöbalken 7 kap 18 f §:

“Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten”

I broschyren “Strandskydd” från Naturvårdsverket och Boverket (kan laddas ner här) så diskuteras begreppet “fri passage”. De två statliga verken skriver, som jag har återgett förut:

“När dispens givits för byggnader eller anläggningar inom ett strandskyddat område ska en fri passage som är minst några tiotal meter bred alltid lämnas för allmänheten. Passagen ska vara så bred att allmänheten obehindrat kan gå utmed stranden.”

Vad jag kan förstå så måste denna skrivning från Naturvårdsverket och Boverket ha en mycket hög officiell status. Fast kanske inte i Vänersborgs byggnadsnämnd och -förvaltning…

Med Davids förslag till tomtplatsavgränsning (se bild ovan) uppfylls Naturvårdsverkets och Boverkets krav på minst några tiotal meter bred passage – med råge! Byggnadsnämnden i Vänersborg nöjde sig dock inte med det – nämnden vill ha en passage på 60 meter…

Byggnadsnämnden beslutade alltså den 2 mars 2021 helt i enlighet med byggnadsförvaltningens förslag. David och hans fru hade brutit mot Miljöbalkens bestämmelser om strandskydd.

Två ledamöter yrkade återremiss, Pontus Gläntegård (V) och Bengt Fröjd (C). De lämnade enligt protokollet följande yrkande:

”Byggnadsnämnden återremitterar ärende för utredning om gällande tomtplatsavgränsning går att efterleva med hänvisning till krav på häck/staket.”

De reserverade sig sedan till förmån för sitt yrkande.

David har utkämpat en kamp mot Goliat. Han har varit maktlös och nu har han förlorat striden. Det har kostat honom tid, kraft och pengar. Och hälsa. Men det finns fortfarande ett visst hopp – David kan överklaga beslutet. Det är mycket som talar för att det faktiskt är byggnadsnämnden som i sitt beslut har brutit mot Miljöbalken och Plan- och bygglagen 8 kap 9 § (se ovan).

Jag tror att David kommer att överklaga beslutet.

Det pratas också om en anmälan till Europadomstolen. Det handlar ju om att en enskild medborgares rätt (ägare till en liten fastighet, avstyckad enligt konstens alla regler, beviljad byggnadslov för väsentlig om- och utbyggnad av en permanentbostad) har kränkts genom byråkratisk inkompetens och nonchalans samt rättsvårdande myndigheters bristande intresse, nonchalans och kanske också prestige. Europadomstolen skulle då pröva den enskildes rätt till sin egendom och sitt privatliv.

Vi vet alla hur den historiska kampen mellan David och Goliat slutade. Kanske kommer historien att upprepa sig.

==

Anm. Davids ärende har i protokollet rubriken ”Tillsyn av olovlig utökning av tomtplats”. Ärendet publiceras dock inte på kommunens hemsida. Citaten i denna blogg kommer huvudsakligen från det underlag som skickades ut till politikerna inför sammanträdet. Det har möjligtvis ändrats några ord i protokollet. Jag ska få det riktiga protokollet i början på nästa vecka – i pappersform…

== 

Tidigare bloggar i denna serie:

Byggnadsförvaltningen och David på Juta (1/7)” – 6 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (2/7)” – 7 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (3/7)” – 8 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (4/7)” – 9 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (5/7)” – 10 mars 2021
Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)” – 11 mars 2021
”Byggnadsförvaltningen och David på Juta (7/7)” – 12 mars 2021

  1. 11 oktober, 2021 kl. 16:51

    Inte helt enkelt detta. En sak är säkert, att det rättspraxis varierar ganska vilt från kommun till kommun. Det vore intressant att få detta fallet prövat i Mark- och miljööverdomstolen, som är den dömt lite olika när det gäller åtgärder som vidtagits av tidigare ägare och god tros förvärv.

    Gilla

  2. LasseVbg
    14 mars, 2021 kl. 12:08

    Med tanke på hur det fungerat på byggnadsförvaltningen under årens lopp så borde väl nämnden vara på sin vakt…de går ju tydligen inte att lita på.

    Gilla

  3. Sten Gustafsson
    13 mars, 2021 kl. 17:19

    Jag tycker det är för djävligt att ett ärende som beslutas av lekmän oftast utan någon som helst sakkunskap i ärendet ska kunna få sådana här konsekvenser för den enskilde sakägaren.
    Det är uppenbart att tjänstemännen på byggnadsnämnden gillrat en fälla för nämndemännen i detta fall för att kunna driva ”sin sak” till beslut i egen sak. Detta har de gjort genom att bara delinformera nämndemännen sin egen sida av ärendet. Tjänstemännen har inte informerat om de krav i lagstiftningen samt de möjligheter som lag och regelverk ger.
    Om nämndemännen blivit fullt informerade och trots detta gått emot gällande lagar och regelverk är vi alla i Vänersborg riktigt illa ute.
    Ett återinförande av tjänstemanna ansvaret hade varit på sin plats då hade man kunna lagföra dessa parasiter som kör med dolda agendor.

    Gilla

    • Sten Gustafsson
      13 mars, 2021 kl. 23:41

      Det kan kanske vara på sin plats med en definitions förklaring av parasit – Med en parasit menas en organism som lever vidhäftad vid en annan organism (ett värddjur eller en värdväxt) och tar sin näring ifrån denna. Värdorganismen kan fortleva och eventuellt överleva parasiten men kan också duka under när den inte förmår föda både sig själv och parasiten.

      Det står var och en fritt att dra egna jämförelser med händelseförloppet i Stefans blogg – vem är värd och vem är parasit.

      Det är tråkigt att behöva dra sådana här jämförelser men likheterna är slående!!
      Jag anser givetvis att du David skall överklaga beslut.
      En annan sak som Anette kommenterat är att detta pågått i Vänersborg årtioende efter årtioende visar på att byggnads nämndens tjänstemän inte är mogna sina arbetsuppgifter som ålagts dem, någon skrev tidigare att ett lösningsorienterat arbetssätt borde ingå i deras rollbeskrivning detta vore nog bra men inte nödvändigt då det redan i förvaltningslagen beskrivs ingående hur detta skall ske.
      Då det efter så många år av problem för byggnadsnämndens hantering av medborgarna inte blivit bättre kanske man skulle ta tag ordentligt i saken och lägga ned hela verksamheten och köpa in detta av Trollhättans byggnads nämnd som har en utmärkt fungerande och lösningsorienterad verksamhet.
      LYCKA TILL DAVID – stå på Dig – vik Dig inte !!

      Gilla

  4. Per Sjödahl.
    13 mars, 2021 kl. 15:34

    Det går väl att överklaga beslutet.

    Gilla

    • Magnus Larsson
      13 mars, 2021 kl. 20:16

      Jo det är klart det går att överklaga men det kostar tid och ganska mycket pengar att avlöna jurister och advokater för en enskild som inte är juridiskt bevandrad.
      Det enda som hade behövts är rätt beslut från första början detta är rena lekstugan

      Gilla

      • Per Sjödahl.
        13 mars, 2021 kl. 21:30

        Med lite hjälp från någon kunnig, hjälpsam medmänniska, så behöver det inte vara omöjligt. Vad har du för råd att ge?

        Gilla

    • Magnus Larsson
      14 mars, 2021 kl. 08:38

      Det kommer att överklagas.
      Det vore på sin plats att byggnadsförvaltningen bad om ursäkt och rättade till sina felaktigheter.
      Kan ju nämna det att Gunnar har fel, jättefel. Vi har pratat med tre olika ledamöter i nämnden. Dom har inte fått hälften av all information dom borde för att kunna sätta sig in i ärendet. Det är även smutskastning som ligger till grund för beslutet.
      Smutskastning och liknande oegentligheter är ingenting som har med bygglov att göra.
      Tragiskt att byggnadsförvaltningen återigen dras ner i smutsen.
      Det enda hedersamma i det här är dom som träder fram och berättar hur det är.
      Om fler vill kontakta tex mig går det bra på
      070 3932100

      Gilla

  5. David
    12 mars, 2021 kl. 19:47

    Hel alla som följt min resa med byggnadsnämnden under dessa 7 dagar. Jag vet inte hur jag skall göra nu. Det vore ok om ni som har följt detta ärende skriver vad ni tycker och tänker om ni hamnat i samma sits som mej. Med vänlig hälsning, David

    Gilla

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.