Stefan Kärvlings blogg

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”.

Bengt Davidsson och hans fru fick i slutet av september ett brev från miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg. I brevet fanns ett dokument med rubriken “Kommunicering inför beslut”. Det var daterat den 27 september 2022. Davidsson fick ont i magen bara av att läsa den första meningen:

“Din ansökan om strandskyddsdispens saknar särskilda skäl för dispens och strider mot strandskyddets syften.”

Det var alltså fortfarande helt rätt att tomtplatsavgränsningen skulle gå över Davidssons altan… Eller? Förvaltningen skrev något som i mina ögon var väldigt underligt:

“Fastigheten har en beslutad tomtplatsavgränsning från 2018 som fastställdes utifrån hur fastigheten såg ut 1975 då strandskyddslagstiftningen infördes.”

Var denna formulering ett försvar för att en gammal och föråldrad karta från 1975 användes vid tomtplatsavgränsningen 2018 – när verkligheten under dessa år hade ändrats? Det låter i så fall helt absurt. Jag vill återigen betona – Davidssons om- och tillbyggnad av sitt bostadshus var helt laglig. Kommunen hade beviljat bygglov och gett alla tillstånd som erfordrades.

Förvaltningen kommenterade inte tomtplatsavgränsning specifikt i kommunikationsdokumentet. Istället skrev den i svepande ordalag om Davidssons önskemål att få ha en del av sin egen fastighet, t ex en del av gräsmattan, för sig själv:

“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävas mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restreaktivt (kommunens felstavning; min anm) när det gäller enskilda intressen. Förvaltningens bedömning är att det framkomna intressena inte anses vara av sådan karaktär att det är att se som mycket angelägna intressen utifrån de särskilda skälen.”

Det var således helt ointressant och oviktigt att Bengt Davidsson och hans fru ville ha en plätt av gräsmattan för sig själva där Bengts fru kunde odla lite grönsaker. Precis som alla andra som bor “på landet”. Eller i Nordstan…

En kort utvikning. Det finns redan ett trädgårdsland på gräsmattan. Det hade den tidigare ägaren till Juta anlagt och odlat i. Det var helt ok med kommunen, det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på den tiden. Trädgårdslandet fanns alltså när Davidsson köpte fastigheten. Sedan, efter fastighetsförvärvet, gjordes en tomtplatsavgränsning. Då blev helt plötsligt trädgårdslandet olagligt. Och ska enligt byggnadsnämnden tas bort. Så Davidssons åläggs att ta bort ett trädgårdsland som de inte har anlagt – och inte heller använt…

Men paret Davidsson ska inte vara ledsna. Enligt byggnadsförvaltningens dokument får de ju faktiskt beträda marken på sin alldeles egna fastighet:

“Att det finns en utpekad tomtplatsavgränsning innebär inte att man inte får nyttja/uppehålla sig på mark utanför tomtplatsavgränsningen utan enbart att man inte får privatisera området. Detta innebär till exempel att man fortsättningsvis kan använda vägen för att ta sig till ytterligare entréer, byggnader samt anordningar på fastigheten eller att uppehålla sig på området utanför tomtplats i symbios med allmänheten.”

Vilka fantastiska rättigheter en fastighetsägare har i Vänersborg. Hen får gå på sin gräsmatta “i symbios med allmänheten”. Men sätta ut en stol på gräsmattan får Davidssons inte göra – då privatiseras deras gräsmatta…

Tänk om samma regler hade gällt i t ex Nordstan. Då skulle vem som helst kunna gå genom min trädgård och plocka mina hallon – om buskarna nu inte privatiserade min trädgård. Och på gräsmattan hade jag samtidigt kunnat ligga och sola, ”i symbios med allmänheten”, och heja på de förbipasserande och kanske klappa deras hundar… Eller hade jag privatiserat min trädgård om jag hade legat på gräsmattan och solat…?

I Miljöbalken (MB) står det att strandskyddet bland annat syftar till att långsiktigt:

“trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden”

Det är en bra lag, men den har också viktiga undantag. Länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet om:

“det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften”

Allmänheten kan obehindrat passera Davidssons fastighet och gå utmed Göta älvs strand. Där finns det en vandringsled och en bro över en bäckravin. Allmänheten behöver inte och har ingen anledning att använda Davidssons privata väg – eller altan…

För att få en bättre bild på förhållandena på Juta kan du lämpligen se denna film. Niklas Claesson (M) filmade och kommenterade när han var ute och joggade vid Juta-torpet – KLICKA HÄR! 

Det kan även göras undantag från strandskyddet om området:

“redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”

I närheten av bostadshuset men utanför tomtplatsavgränsningen finns t ex Davidssons avloppsanläggning. Placeringen av den är godkänd av kommunen. När Kretslopp och Vatten kommer dit för att tömma tankarna så hindras allmänhetens fria passage… Är inte tomten redan ianspråktagen om det finns en avloppsanläggning där? Och en tillfartsväg till den?

Nej, säger byggnadsförvaltningen, och skrev i dokumentet till Davidsson:

“Marken har inte varit ianspråktaget på sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Det är intressant, det är kommunens tolkning av lagen. Miljöbalken kan definitivt tolkas på ett annat sätt. Kommunen tolkar emellertid hela tiden allt, och mer till, till Davidssons nackdel. Vi får så småningom se hur byggnadsnämnden tolkar lagen.

I kommunens kommunikation med Davidsson så har också Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrat sig, dvs förvaltningen har yttrat sig på delegation. Sin vana trogen gjorde nämnden/förvaltningen en skrivbordsbedömning. Efter att ha tittat i olika planer och kartor så skrev miljö och hälsa:

“Ett ianspråktagande av marken som tomtmark bedöms ge en hindrande och avhållande effekt, påverka områdets naturmiljö och landskapsbild negativt samt försämra möjligheten att upprätthålla en grön infrastruktur till förmån för bevarande av den biologiska mångfalden. Nämnden bedömer mot bakgrund av vad som nämnts ovan att anläggande av tomtmark enligt ansökan innebär negativ påverkan på ett i översiktsplanen och grönplanen utpekat värdefullt natur- och grönområde. Bevarandet av goda livsvillkor för växt- och djurlivet motverkas och åtgärden kan inte anses vara förenlig med strandskyddets syfte.”

Det är lite tråkigt att Miljö och hälsa inte besökte Juta eller pratade med Davidsson innan bedömningen. Det som står i dokumentet låter bra men gäller knappast fastigheten på Juta. Den utökning av den privata zonen på tomten har t ex inget med växt- och djurlivet att göra eller påverkan på områdets naturmiljö och landskapsbild osv. Miljö och hälsa använder samma generella formuleringar som den alltid gör när den från sin skrivbordsposition ska motivera ett avslag.

Det är tråkigt att miljö och hälsa gör denna bedömning utan att veta hur det ser ut på platsen… Det är ju ett mycket viktigt beslut för Bengt och hans fru. Sedan finns det ju även både andra paragrafer i Miljöbalken och andra lagar som faktiskt stödjer Davidssons “önskemål”.

Bengt Davidsson ger sig inte. Han fick möjlighet att lämna synpunkter i byggnadsförvaltningens kommunikation. Och det gjorde han.

Fortsättning följer i bloggen ”Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)” .

====

Bloggar i denna serie:

• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)” – 20 oktober 2022
• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)” – 22 oktober 2022
• ”Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)” – 23 oktober 2022
• ”Mörka moln över Juta” – 25 oktober 2022
• ”Juta: Byggnadsnämndens felaktiga underlag” – 27 oktober 2022
• ”Juta: Bron borttagen!” – 28 oktober 2022