Hem > Byggnadsnämnden, Juta, strandskydd > Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)

Davidsson på Juta kämpar vidare (2/3)

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på bloggen “Davidsson på Juta kämpar vidare (1/3)”.

Bengt Davidsson och hans fru fick i slutet av september ett brev från miljö- och byggnadsförvaltningen i Vänersborg. I brevet fanns ett dokument med rubriken “Kommunicering inför beslut”. Det var daterat den 27 september 2022. Davidsson fick ont i magen bara av att läsa den första meningen:

“Din ansökan om strandskyddsdispens saknar särskilda skäl för dispens och strider mot strandskyddets syften.”

Det var alltså fortfarande helt rätt att tomtplatsavgränsningen skulle gå över Davidssons altan… Eller? Förvaltningen skrev något som i mina ögon var väldigt underligt:

“Fastigheten har en beslutad tomtplatsavgränsning från 2018 som fastställdes utifrån hur fastigheten såg ut 1975 då strandskyddslagstiftningen infördes.”

Var denna formulering ett försvar för att en gammal och föråldrad karta från 1975 användes vid tomtplatsavgränsningen 2018 – när verkligheten under dessa år hade ändrats? Det låter i så fall helt absurt. Jag vill återigen betona – Davidssons om- och tillbyggnad av sitt bostadshus var helt laglig. Kommunen hade beviljat bygglov och gett alla tillstånd som erfordrades.

Förvaltningen kommenterade inte tomtplatsavgränsning specifikt i kommunikationsdokumentet. Istället skrev den i svepande ordalag om Davidssons önskemål att få ha en del av sin egen fastighet, t ex en del av gräsmattan, för sig själv:

“För att åberopa ett mycket angeläget intresse krävas mycket speciella omständigheter och bör tillämpas särskilt restreaktivt (kommunens felstavning; min anm) när det gäller enskilda intressen. Förvaltningens bedömning är att det framkomna intressena inte anses vara av sådan karaktär att det är att se som mycket angelägna intressen utifrån de särskilda skälen.”

Det var således helt ointressant och oviktigt att Bengt Davidsson och hans fru ville ha en plätt av gräsmattan för sig själva där Bengts fru kunde odla lite grönsaker. Precis som alla andra som bor “på landet”. Eller i Nordstan…

En kort utvikning. Det finns redan ett trädgårdsland på gräsmattan. Det hade den tidigare ägaren till Juta anlagt och odlat i. Det var helt ok med kommunen, det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på den tiden. Trädgårdslandet fanns alltså när Davidsson köpte fastigheten. Sedan, efter fastighetsförvärvet, gjordes en tomtplatsavgränsning. Då blev helt plötsligt trädgårdslandet olagligt. Och ska enligt byggnadsnämnden tas bort. Så Davidssons åläggs att ta bort ett trädgårdsland som de inte har anlagt – och inte heller använt…

Men paret Davidsson ska inte vara ledsna. Enligt byggnadsförvaltningens dokument får de ju faktiskt beträda marken på sin alldeles egna fastighet:

“Att det finns en utpekad tomtplatsavgränsning innebär inte att man inte får nyttja/uppehålla sig på mark utanför tomtplatsavgränsningen utan enbart att man inte får privatisera området. Detta innebär till exempel att man fortsättningsvis kan använda vägen för att ta sig till ytterligare entréer, byggnader samt anordningar på fastigheten eller att uppehålla sig på området utanför tomtplats i symbios med allmänheten.”

Vilka fantastiska rättigheter en fastighetsägare har i Vänersborg. Hen får gå på sin gräsmatta “i symbios med allmänheten”. Men sätta ut en stol på gräsmattan får Davidssons inte göra – då privatiseras deras gräsmatta…

Tänk om samma regler hade gällt i t ex Nordstan. Då skulle vem som helst kunna gå genom min trädgård och plocka mina hallon – om buskarna nu inte privatiserade min trädgård. Och på gräsmattan hade jag samtidigt kunnat ligga och sola, ”i symbios med allmänheten”, och heja på de förbipasserande och kanske klappa deras hundar… Eller hade jag privatiserat min trädgård om jag hade legat på gräsmattan och solat…?

I Miljöbalken (MB) står det att strandskyddet bland annat syftar till att långsiktigt:

“trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden”

Det är en bra lag, men den har också viktiga undantag. Länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet om:

“det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften”

Allmänheten kan obehindrat passera Davidssons fastighet och gå utmed Göta älvs strand. Där finns det en vandringsled och en bro över en bäckravin. Allmänheten behöver inte och har ingen anledning att använda Davidssons privata väg – eller altan…

För att få en bättre bild på förhållandena på Juta kan du lämpligen se denna film. Niklas Claesson (M) filmade och kommenterade när han var ute och joggade vid Juta-torpet – KLICKA HÄR! 

Det kan även göras undantag från strandskyddet om området:

“redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”

I närheten av bostadshuset men utanför tomtplatsavgränsningen finns t ex Davidssons avloppsanläggning. Placeringen av den är godkänd av kommunen. När Kretslopp och Vatten kommer dit för att tömma tankarna så hindras allmänhetens fria passage… Är inte tomten redan ianspråktagen om det finns en avloppsanläggning där? Och en tillfartsväg till den?

Nej, säger byggnadsförvaltningen, och skrev i dokumentet till Davidsson:

“Marken har inte varit ianspråktaget på sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften.”

Det är intressant, det är kommunens tolkning av lagen. Miljöbalken kan definitivt tolkas på ett annat sätt. Kommunen tolkar emellertid hela tiden allt, och mer till, till Davidssons nackdel. Vi får så småningom se hur byggnadsnämnden tolkar lagen.

I kommunens kommunikation med Davidsson så har också Miljö- och hälsoskyddsnämnden yttrat sig, dvs förvaltningen har yttrat sig på delegation. Sin vana trogen gjorde nämnden/förvaltningen en skrivbordsbedömning. Efter att ha tittat i olika planer och kartor så skrev miljö och hälsa:

“Ett ianspråktagande av marken som tomtmark bedöms ge en hindrande och avhållande effekt, påverka områdets naturmiljö och landskapsbild negativt samt försämra möjligheten att upprätthålla en grön infrastruktur till förmån för bevarande av den biologiska mångfalden. Nämnden bedömer mot bakgrund av vad som nämnts ovan att anläggande av tomtmark enligt ansökan innebär negativ påverkan på ett i översiktsplanen och grönplanen utpekat värdefullt natur- och grönområde. Bevarandet av goda livsvillkor för växt- och djurlivet motverkas och åtgärden kan inte anses vara förenlig med strandskyddets syfte.”

Det är lite tråkigt att Miljö och hälsa inte besökte Juta eller pratade med Davidsson innan bedömningen. Det som står i dokumentet låter bra men gäller knappast fastigheten på Juta. Den utökning av den privata zonen på tomten har t ex inget med växt- och djurlivet att göra eller påverkan på områdets naturmiljö och landskapsbild osv. Miljö och hälsa använder samma generella formuleringar som den alltid gör när den från sin skrivbordsposition ska motivera ett avslag.

Det är tråkigt att miljö och hälsa gör denna bedömning utan att veta hur det ser ut på platsen… Det är ju ett mycket viktigt beslut för Bengt och hans fru. Sedan finns det ju även både andra paragrafer i Miljöbalken och andra lagar som faktiskt stödjer Davidssons “önskemål”.

Bengt Davidsson ger sig inte. Han fick möjlighet att lämna synpunkter i byggnadsförvaltningens kommunikation. Och det gjorde han.

Fortsättning följer i bloggen Davidsson på Juta kämpar vidare (3/3)” .

====

Bloggar i denna serie:

  1. Britt-Marie
    22 oktober, 2022 kl. 23:00

    Det fanns en bro när jag gick där fösta gången. Jag har med cykel tagit mig fram till fastigheten från Restad gårdshållet. Vid grinden eller öppningen in till fastigheten fanns en skylt som hänvisade allmänheten att följa beteshagen till höger ner mot vattnet. Där fanns en passage där man kunde gå mellan beteshagen och strandkanten. För att via en bro komma över ravinen. Jag gick över bron och sen vidare till önafors. Jag kan inte säga vilket år det var men jag flyttade till Vänersborg 2002 så någon gång där på 00-talet var det.

    Till Magnus Larsson kan jag säga att du var snabb i dina slutsatser om vem jag är, dina slutsatser blev fel.

    Jag har uttryckt mig med begreppet fastighetsägaren eftersom jag inte vetat vem som varit fastighetsägare för vad och under vilken tidsperiod förändringar skedde. Jag hade ingen koppling till vbg kommun i detta ärende på annat sätt än som boende i kommunen ( allemansrätten och möjligheten att passera vid strandskyddat område.) Jag har ställt en fråga om det fanns dispens från strandskyddet eftersom det inte gick att passera fastigheten vid strandkanten som det gått tidigare och att beteshagen som fanns under 00-talet gjorts om till gräsmatta. Jag var där 2018 och vågade inte passera där eftersom hela ytan var så ianspråktagen (privatiserad) som tomt. Då fanns det ingen bro över ravinen. Då pågick utfyllnad i strandkanten vilket jag tolkade som ett kajbygge.

    • Magnus Larsson
      23 oktober, 2022 kl. 09:49

      Vet inte om jag har så fel i vem du är och att du har en koppling till vbg kommunhus.
      Hittar en Britt Marie Karlsson som är ersättare i miljö och hälsa, kan det vara du?
      Det är fantastiskt bra att du talar om att det fanns en grind och informationstavla med hänvisning runt hemfridszonen.
      Paret på Juta kan inte lastas för saker som varit före dom blev ägare till fastigheten. När jag kom som entreprenör låg det en smal halkig bräda som överfart på ungefär samma plats som bron ligger nu.

  2. Britt-Mari Karlsson
    22 oktober, 2022 kl. 17:03

    När jag flyttade till Vänersborg 2002 fanns det en beteshage mellan huset och älven. Tomtplatsen vet jag inte exakt hur stor den var då men för några år sedan hade i alla fall området inom strandskyddet ändrats från hage till gräsmatta med bl.a. nya lyktstolpar. Även utfyllnad i strandkanten för att skapa en kajplats. Det gick inte 2018 att passera längs ned vid älven och bron över diket var då borttagen.
    Det har gjorts ingrepp i älvkanten genom att fylla ut med massor. Jag vet inte om fastighetsägaren hade fått strandskyddsdispens för detta. Jag har inte fått svar på mina frågor till kommunen om detta. Jag tycker det är jätteviktigt att strandskyddet värnas och att allmänheten kan fortsätta passera fastigheten som man kunde för ca 20 år sedan. 2018 gick inte det, då var allt ianspråktaget som tomt till skillnad från hur det varit tidigare.
    Jag vet att det nu är ordnat en passage.

    Jag skulle vilja veta om ägaren haft tillstånd för vattenverksamheten som gjorts. Eller om det är fråga om brott mot miljöbalken och mot strandskyddsreglerna.

    • 22 oktober, 2022 kl. 17:28

      Bengt Davidsson köpte fastigheten i juni 2017. Allt innan dess har han inget att göra med. Det fanns ingen tomtplatsavgränsning innan Davidsson köpte fastigheten.
      Jag har kanske varit otydlig, men jag beskrev detta noggrant i tidigare bloggar om Davidsson. Davidsson äger inte marken 5-10-20 meter från strandkanten. Den tillhör bonden som äger grannfastigheten. (Liksom ”fiskehuset” vid bryggan.) Så det här med vattenverksamhet etc har inget med Davidsson att göra. Men vad jag har hört så har bonden alla tillstånd.
      Det har aldrig funnits någon bro förrän Davidsson för egna pengar satte upp den. Det var för att underlätta den fria passagen för allmänheten.

    • Magnus Larsson
      22 oktober, 2022 kl. 20:37

      Jag förstår ju att Britt-Mari har kopplingar till vbg kommunhus. Det är tråkigt att du pekar finger åt paret Davidsson på Juta på ett så negativt och nedvärderande sätt.
      Det är så här.
      Jag var entreprenör åt två olika fastighetsägare, Davidsson på Juta och jordbrukaren runt Juta. Skogarna som på ett lagligt sätt har gallrats ska inte lastas på Juta. Vi ska heller inte lasta erosionsskyddet runt sjöboden på Juta då sjöboden är jordbrukarens.
      Jag var med när alla lov söktes och samråd hölls. Vattenverksamhet söktes och beviljades av länsstyrelsen i Göteborg på strandskoning och erosionskyddet. Det finns inget olagligt som någon har gjort, snarare tvärtom. Jag var själv med på samråd om brons placering. Jag tycker det är fint och föredömligt gjort av paret på Juta att bekosta bron åt allmänheten.

  3. Magnus Larsson
    22 oktober, 2022 kl. 15:03

    Miljö och hälsas yttrande är helt klart beställt från byggnadsförvaltningen i syfte att förenkla ett avslag. Visst kan det påverka ledamöter i nämnden som inte är tillräckligt pålästa. Vi får hoppas det blir en saklig diskussion.
    Är det så här omöjligt att ha en liten trädgård till ett hus på landet där marken fullständigt saknar naturvärden? Hur ska då tex Ursand kunna utvecklas där man kan dra hela rödlistan. Hur kommer miljö och hälsa uttrycka sig om Ursands nio olika rödlistade och utrotningshotade fladdermöss som har sina boplatser i just sådan stor gammal skog med mycket håligheter i stammarna.
    Kan inte en gräsmatta från 1600-talet på Juta fortfarande få vara en gräsmatta? Då kan vi nog inte utveckla någonting i den här kommunen.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: