Arkiv
Gårdagens sammanträde med BUN
Barn- och utbildningsnämndens (BUN) sammanträde genomfördes i god anda utan varken motsättningar eller voteringar. Som vanligt alltså. Lugnet höll i sig hela sammanträdet som varade ända till kl 16.15. (Mötet började kl 08.30.) Det var med andra ord ett ovanligt långt sammanträde.
Det var en del “manfall” på sammanträdet, tre moderater var frånvarande. Det innebar att Sverigedemokraterna fick ytterligare en ordinarie ledamot.
I söndags skrev jag en tämligen “fyllig” redogörelse för de ärenden som nämnden behandlade. 
För mer fakta hänvisas således till “Sammanträde med BUN imorgon”.
Det var tänkt att författaren till medborgarförslaget, Martin, skulle vara närvarande för att argumentera för sitt förslag. Han fick tydligen förhinder, vilket var lite tråkigt. Det hade nämligen blivit den första förslagsställaren som hade bevistat ett BUN-sammanträde.
Det var en hel del frågor och diskussion kring Öxnereds förskola. Det är ju som bekant stora problem i lokalerna och har varit så en längre tid. De barn som har vistats i den del av lokalerna som har haft förhöjda värden av mögelsporer, på grund av fukt i bottenplattan, har flyttat till Öxnered skola. 40 barn var kvar på förskolan. Vad som framkom på sammanträdet var att det bland de kvarvarande fanns de som kände besvär trots att mätningarna inte visade några förhöjda värden. Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) fattade därför ett så kallat ordförandebeslut om att flytta de kvarvarande barnen och personalen. Det var nödvändigt med ett snabbt beslut.
Flytten av barnen pågår faktiskt just idag och den går till Holmängenskolan. Det finns inga andra evakueringslokaler än skolan på Holmängen. Nämnden och förvaltningen förstår att flytten kan leda till nya och obekväma rutiner för vårdnadshavare och barn, framför allt längre resor, men barnens och personalens hälsa går självklart först. Flytten var nödvändig. Förvaltningen jobbar med ljus och lykta för att hitta nya lokaler närmare Öxnereds förskola.
Vårdnadshavarna har haft kritiska synpunkter på den dialog och kommunikation som har förekommit i den uppkomna situationen. Förvaltningen menar att de har gjort vad de har kunnat för att informera, men det innebär naturligtvis inte att det inte kan ligga något i vårdnadshavarnas kritik. Förvaltningen ska titta på om det hade gått att informera på ett bättre sätt. Ärendet avslutades med att ett enigt BUN ställde sig bakom ordförande Carlssons ordförandebeslut om flytt av förskoleverksamheten till Holmängens förskola.
Nämnden fick också reda på att det har varit fuktskador på Tärnanskolan i idrottshall och omklädningsrum samt i två klassrum. Problemen är nu åtgärdade.
Det känns inte särskilt tillfredsställande som BUN-ledamot att det uppstår sådana här arbetsmiljöproblem i förskolor och skolor. Vi har ju fortfarande också misskötseln av Norra skolan i färskt minne. Det är viktigt att kommunens fastigheter sköts ordentligt och att underhållet fungerar. Vi kan inte låta barn och personal vistas i ohälsosamma miljöer.
Barn- och utbildningsförvaltningen föredrog också en “förstudie om förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg”.
Nämnden fick ta del av befolkningsprognoser, prognoser för utvecklingen av barn- och elevantal osv. Vi fick reda på att om ungefär 5 år behövs förskoleplatserna på Öxnereds skola och Holmängenskolan till elevplatser i grundskolan. Det betyder att förskoleplatserna måste tillskapas någon annanstans. Dessutom har Dalaborgs förskola dömts ut och verksamheten ska ha upphört den 1 januari 2029. Och till det tillkommer att det även behövs fler förskoleplatser i centrala staden inom några år. Vi pratar inte om att det behövs en ny stor förskola i kommunen som står färdig omkring 2029 – vi pratar om att det behövs två nya förskolor…
Förstudien om förskoleplatser kommer inte vidare just nu. Skälen är att situationen i Öxnered måste ordnas och att man måste vänta på utredningen om vad som ska hända med Norra skolan. En av tankarna med Norra är ju att skolan ska användas till förskola.
Jag ställde en del frågor kring förslaget att starta en utredning om lokalerna för Frändeskolan och Dalboskolan. Det ska ju renoveras på skolorna. Det var inte tydligt vad förvaltningen ville tyckte jag. Det var dock tänkt så – förvaltningen hade spånat mer eller mindre fritt kring olika möjligheter att anpassa lokalerna. Utredningen ska sedan visa vad som är möjligt, effektivt och – kostnadsmässigt genomförbart. Vi får se vad som kommer ut av en eventuell utredning.
Det blev en längre och utförlig föredragning kring delårsrapporten. (Se som sagt “Sammanträde med BUN imorgon”.) Förvaltningschef Sofia Bråberg tog upp flera aspekter av nämndens verksamhet i samband med målavstämningen, som utgör en stor del av delårsrapporten.
Förvaltningschefen nämnde bland annat att barn- och utbildningsförvaltningen överlag hade fått bra betyg i medarbetarundersökningen men att förvaltningen “stack ut” på två områden, dvs resultaten var sämre än genomsnittet i kommunen. Medarbetarna ute på förskolor och skolor tyckte att det var tufft med tid för återhämtning och:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
I samband med budgetdiskussionerna i våras kommenterade personalorganisationerna (facken) resultaten i undersökningen (se “BUN 15/4: Budget 2025”):
“BUN har högst sjuktal av förvaltningarna. Vi ser medarbetare ute på arbetsplatserna som går på knäna för att man inte räcker till att täcka alla barns och elevers behov. Att det inte syns tydligt i medarbetarenkäten vill vi hävda beror på den stora lojalitet till sitt uppdrag som personal i Vänersborgs kommun har.”
När det gäller sjuktalen har faktiskt både den korta och den långa sjukfrånvaron minskat under det första halvåret jämfört med förra året. Den totala sjukfrånvaron låg i januari-juli på 7,9% (2023: 8,8%).
Det blev några frågor och kommentarer kring behörighet till yrkesprogram, lovskola, betydelsen av mindre elevgrupper, särskilt stöd och legitimerade pedagoger. Jag tror att de flesta i nämnden känner till vad som krävs för att resultaten ska förbättras, även om nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) tyckte att det inte bara handlade om pengar. Det kanske är en typisk kommentar från en liberal vars partiledare Johan Pehrson har blivit utbildningsminister.
Igår meddelade Pehrson att den nuvarande förskoleklassen ska bli åk 1 och åk 9 ska bli åk 10. Den förra regeringen utredde frågan (se t ex “Utredning om tioårig grundskola presenteras” från 2021) men lade aldrig något förslag. Det gör nu regeringen och skickar med 194 milj kr till genomförandet. Det innebär att BUN troligtvis får ca 500.000 kr (exkl avdrag med 12% till friskolorna). Men det handlar ju inte bara om pengar…
Förvaltningschefen nämnde också att BUN inte har fått full kompensation för de ökade kostnaderna som t ex lovskola och andra utökade statliga uppdrag innebar. Skolmåltiderna ökar i år antagligen med 4 milj kr. Det är samhällsbyggnadsnämnden som ska betalas och pengarna får tas från den övriga verksamheten typ undervisningen. Inget avtal är dock påskrivet än.
Diskussionen om målavstämning och resultat fortsatte i mindre grupper under ärendet “Verksamhetsplan 2025, workshop gällande förväntade resultat och målvärden”. Diskussionen ska fortsätta även nästa sammanträde och beslut fattas på sammanträdet i november. Jag anar att nämndens ambitioner skruvas upp ytterligare trots att det inte blir några extra pengar till förskola och skola – varken från kommunen eller staten.
Till sist kan nämnas att barn- och utbildningsnämnden har mottagit sponsring från VBG Truck Equipment AB. Det handlar om resor till Universeum i Göteborg för elever i årskurs 8. (Se TTELA “VBG storsatsar på Vänersborgs åttondeklassare”.)
Visst gör pengar skillnad…
PS. Rätt ska vara rätt. Läser i Aftonbladet ganska sent på kvällen den 17 september att regeringen ska satsa mer pengar på skolan i den kommande budgetpropositionen – se Aftonbladet ”Tioårig skola 2028 – lektioner för sexåringar”.
Uppstartsdag för pedagogerna
Igår måndag startade läsåret 2024-2025 för kommunens pedagoger.
Det var som traditionen påbjuder en gemensam uppstart för samtlig kommunalt anställd pedagogisk personal och annan skolpersonal i Vänersborg – med undantag av gymnasiet och vuxenutbildningen. Platsen var som vanligt A-hallen på Idrottshuset vid Sportcentrum. Även politikerna i barn- och utbildningsnämnden var inbjudna. Sammanlagt var 1.300 utbildningspersoner på plats. Det är en betydande andel av alla kommunens anställda.
Uppstarten började med att skolchef och tillika förvaltningschef Sofia Bråberg hälsade alla välkomna till det nya läsåret. Skolchef är en ganska ny titel som innebär att:
“biträda huvudmannen med att se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för utbildningen.”
Skolchefens uppgifter är reglerad i Skollagen. Förvaltningschef är en kommunal titel. Som förvaltningschef ska Bråberg ansvara för bland annat att:
“planera, organisera och övervaka förvaltningsprocesser för att säkerställa att verksamheten fungerar smidigt och att (de kommunala; min anm) målen uppnås.”
Ibland kan dessa uppdrag “krocka”, särskilt i tider av besparingar på utbildningens område. Vilket är mer regel än undantag i svenskt utbildningsväsende nu för tiden…
Sofia Bråberg föredrog en del om kommunens mål på utbildningens område och om läroplanernas och Skollagens betydelse. Hon refererade också resultaten i den senaste medarbetarundersökningen. Den visade rent generellt positiva resultat för barn- och utbildningsförvaltningens anställda. Det fanns emellertid “utmaningar” när det gällde t ex de anställdas förmåga att på fritiden släppa tankarna på arbetet och bristen på resurser.
Och just detta var temat för dagen – ”Hållbart arbetsliv”.
I inbjudan till uppstarten stod det:
“I dagens snabbt föränderliga utbildningslandskap är det viktigare än någonsin att hitta balans mellan yrkesliv och välbefinnande. Varenda en av oss förtjänar en arbetsplats där vi kan blomstra och känna oss uppskattade.”
Två föreläsare behandlade ämnet. Först ut var Christina Stielli, beteendevetare och expert på medarbetarskap. Stielli skriver på sin egen hemsida:
“Jag blandar skratt med forskning och djupaste allvar. Sätter tummen på välbekanta dråpliga situationer på en arbetsplats och belyser vikten av eget ansvar för kultur och miljö. Föreläsningarna syftar till att skapa förståelse för hur vi kan må bättre, klara av förändringar, hantera stress, samarbeta mer framgångsrikt, ha kul på jobbet och inte minst hitta motivationen.”
Christina Stielli var mycket professionell. Hon hade mycket att förmedla och hon gjorde det också på ett humoristiskt sätt. Det jag fastnade mest för var att hon betonade medarbetarnas eget ansvar för att hitta motivation och “vara hållbar”:
“Motivation måste du fixa själv. Det kommer från ditt varför. Ställ dig frågan, varför går jag till jobbet?”
Som anställd måste man träna självkänslan fortsatte Stielli. Självkänsla är grunden för att vara hållbar, man får inte vara beroende av andras bekräftelse. Du kan misslyckas, men det innebär inte att du är misslyckad.
“Du måste sätta gränser! Var nöjd med det du har gjort! Älta inte. Kan du lösa problemet? Gör det då! Kan du inte lösa problemet? Lägg ner.”
Stielli menade att tankens kraft är omvälvande. Du kan ändra vad du tänker. Hon gav rådet till alla åhörare att varje kväll tänka igenom arbetsdagen och lista vilka bra saker man hade gjort, saker att vara stolt och tacksam över.
Det var säkert bra råd och tips. Men kanske något som vi politiker uppskattar desto mer i dessa effektiviseringars och besparingars tidevarv. Det handlade ju om att varje pedagog och annan skolpersonal ska titta sig i spegeln, rannsaka sig, knyta näven och uppmana sig själv att “bättre kan du”… Och glömma t ex bristen på resurser…
Stielli betonade även vikten att ta ansvar för varandra. Det var också en tråd som näste föreläsare utvecklade.
“Stå-upp-komikern” Jan Bylund, känd från TV, föreslog att alla arbetsplatser skulle införa ”berömfika”. Över en kopp kaffe och en mandelkubb(!) skulle personalen på t ex fredagar bara prata om vad man har gjort under veckan som har varit bra. Även Bylund pratade om tankens kraft och vikten av att lyfta varandra.
Det var två uppskattade föreläsningar. Jag tror att de flesta närvarande blev inspirerade. Vi får dock se vilka praktiska effekter dagen får ute på förskolor, fritidshem och grundskolor. Nu står ju en hösttermin för dörren med lektionsplaneringar, anpassningar, bedömningar, utvecklingssamtal, kontakter med vårdnadshavare, bristande resurser osv…
Som oppositionell politiker som arbetar för mer resurser till utbildningen kunde innehållet i uppstartsdagen dock kännas som en olycklig individualisering av alla problem inom utbildningsväsendet. Ansvaret för att lösa alla “utmaningar” tycktes enbart ligga på de anställda.
När jag kom hem läste jag en artikel i Aftonbladet. (Se “Danska politiker kräver att gänginvasionen stoppas: ”Sverige har misslyckats””.) I texten fastnade jag för ett uttalande av socialdemokraten Ardalan Shekarabi:
“Men när det handlar om att stoppa rekryteringen av barn och ungdomar (till kriminella gäng; min anm) så gjorde vi inte tillräckligt mycket. 
Vi har uttalat den självkritiken, det är svårt att förstå att nästa regering lägger bort fokus på att stoppa rekryteringen och tvingar fram nedskärningar i kommuner och regioner.”
Kommuner och regioner måste få mer ekonomiska resurser av staten!
KF-beslutet om budget 2025 (4)
Anm. Blogginlägget är en fortsättning på “KF-beslutet om budget 2025 (3)”.
Efter att kommunfullmäktige hade behandlat socialnämnden var det dags för en ajournering, dvs paus. Det behövdes. Mätta av smörgåstårta tog sig kommunfullmäktige sedan an barn- och utbildningsnämnden (BUN). Och precis som tidigare inledde nämndens tre ordförande, och de hade mer talartid än resten av församlingen. Som vanligt kan man lyssna på denna del av budgetdebatten på kommunens webb-TV, 3.25,50 in i budgetärendet.
Nämndens ordförande Bo Carlsson (C) startade debatten. Carlsson berömde både förvaltningen och politikerna i nämnden. De är oerhört kompetenta tyckte Carlsson. Sedan beskrev Carlsson nämndens verksamhet och framhöll de positiva sidorna, samtidigt som han menade att det fanns framtida utmaningar, bland annat att kostnaderna ökar. Det är bland annat mat och hyror som blir dyrare.
“Alla måste bidra för att ta samhället in i en bättre framtid än den vi ser just nu.”
Sa Bo Carlsson och filosoferade lite kring bland annat näthat, ungdomars tid på nätet, att barn måste trivas med sig själva osv. Men han tog också upp att tvålärarsystem gav resultat men att det skedde på bekostnad av större klasser. Jag förstod kanske inte riktigt när ordförande Carlsson ansåg att nämnden hade ganska mycket pengar till sitt förfogande, men sedan vände han på resonemanget och menade att nämnden måste ha mer pengar till personal för att ta ytterligare kliv. Nämnden har ju faktiskt minskat antalet personal. Det var sammanfattningsvis en tämligen övergripande och allmän redogörelse.
Barn- och utbildningsnämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) fortsatte med att prata om “kärnan” i nämndens verksamhet (3.33,45):
“och inte prata runt omkring bara.”
Henriksson pratade om spännvidden rent kunskapsmässigt bland elever i samma klassrum och att pedagogerna var tvungna att hantera detta. Han pratade om vikten av behöriga lärare och att det saknades i en del klassrum idag.
Gunnar Henriksson tyckte att alla ledamöter var överens om hur viktigt det var med skolan. Han redogjorde vidare för en del statistik kring meritvärden, behörigheten till gymnasiet, andel som har godkända betyg i alla ämnen etc och menade att Vänersborg har en bit kvar att gå. Vägen dit, menade Henriksson, var tryggheten i klassrummen.
Nämndens 2:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) talade liksom Bo Carlsson (C) ganska allmänt om skolan och det var kanske inte riktigt det kvällens debatt om budget borde ha handlat om. Både de styrande partierna, S+C+KD+MP, och den borgerliga oppositionen, M+L, ansåg att barn- och utbildningsnämnden bara skulle få ett tillskott för den ökade hyran till Holmängenskolan (4,9 milj kr), 1 milj kr till att utarbeta ett handlingsprogram för förebyggande arbete för barn och unga och 1 milj till “kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet”. 
Dessa begränsade anslag innebär att BUN måste minska kostnaderna med 10,4 milj nästa år. Det motsvarar 16 lärartjänster… Det borde ju rimligen ha varit detta som de båda ordförandena talade om. Det gjorde de inte. Och det är ju egentligen ganska anmärkningsvärt. Det räcker ju inte med ord. Det avgörande är naturligtvis att orden leder till handling, i det här fallet till att förskola och skola får de resurser de behöver för att klara sitt uppdrag på det sätt som riksdag och regering har formulerat det.
BUN:s 1:e vice ordförande Christin Slättmyr (S) verkade ha en helt annan syn på förskolans och skolans budget… Hon började sitt anförande (3.40,35):
“Ibland kan det vara bra att man tar ett steg bakåt…”
Det var viktigt tyckte Christin Slättmyr, och jämförde sedan årets mål- och resursplan, dvs den för 2025, med den som togs 2021. Hon menade att det var fler barn och elever 2021 i både förskola (65 barn), fritidshem (200 barn) och F-9 (200 elever) än det kommer att vara 2025. Det är dock 26 elever fler i anpassad grundskola (fd Grundsär). Slättmyr sammanfattade:
“Det finns mer pengar per barn och per elev ute i vår verksamhet idag.”
Och därför så:
“har vi bättre kvalitet för våra barn och elever.”
Förskolan, fritidshemmen och grundskolan i Vänersborgs kommun, fortsatte Slättmyr, har mer pengar idag jämfört med genomsnittet för liknande kommuner i riket än Vänersborg hade 2019(!), trots att förskola och fritidshem fortfarande ligger efter. Vänersborg ligger med andra ord inte lika långt efter längre. 
Och grundskolan har faktiskt idag till och med 25 milj kr mer än snittet för jämförbara kommuner. Då nämnde inte Christin Slättmyr (S) att den nationella statistiken inte tar någon hänsyn till de resursbehov som asylsökande på Restad gård har. För 2022 beräknades kommunens extrakostnader för denna elevgrupp vara drygt 30 milj kr.
Hur som helst, slutsatsen av 1:e vice ordförande Slättmyrs (S) anförande torde vara att det har satsats väldigt mycket på förskola och grundskola i Vänersborgs kommun de senaste åren. Och vad jag förstår så åtminstone antyder BUN:s 1:e vice ordförande att det är bra att de styrande partierna (S+C+KD+MP) inte satsar mer pengar på förskolan och grundskolan nästa år… Det var ett mycket märkligt inlägg av en ledamot och tillika ordförande i BUN.
Vänsterpartiet vill satsa 10 milj kr mer på förskolan och grundskolan 2025. Orsaken är att nämnden skulle tvingas spara 10,4 milj kr 2025 om de styrandes, eller M+L:s, budgetförslag blev verklighet. Det motsvarar 16 lärartjänster. Jag citerade nämndens sammanfattning av konsekvensen av budgetförslaget från de styrande:
“En generell besparing kommer att påverka enskilda barn och elever, men också barn och elever som grupp i Vänersborgs kommun. Besparingen bedöms innebära försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg, menade jag vidare, om detta blev verklighet. Det finns behov av legitimerade lärare och med tanke på den utveckling med utanförskap, psykisk ohälsa, ökade klyftor, kriminalitet etc så är förskola och skola oerhört centrala. Det är också viktigt att undvika ytterligare besparingar och eventuella uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i kommunens skolor inför det läsår som nyss har avslutats.
Jag tog upp att färre lärare och annan skolpersonal också drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. I slutändan drabbar det eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag. De inriktningsmål, målsättningar och ambitioner och andra skrivningar i olika politiska dokument måste följas av handling, av verkstad. Det får inte stanna vid ord på papper, då blir inriktningsmål och texter i budgetförslag betydelselösa.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare. Det går inte ta igen ett förlorat år i förskola eller grundskola.
Även Göran Nilsson (SD) betonade förskolans och skolans viktiga betydelse. Nilsson pratade dock en del om den svenska skolan i allmänhet, om ordning och reda osv som kanske inte direkt hade med budgeten i Vänersborg att göra. SD ville i varje fall satsa 6 milj kr extra på BUN. Göran Svensson i Medborgarpartiet efterlyste verkstad och inte bara ord. MBP ville liksom Vänsterpartiet satsa ytterligare 10 milj kr på BUN.
Ordförande Bo Carlsson (C) begärde ordet. Han talade om vikten av att minska sjuktalen i barn- och utbildningsförvaltningen. Sedan kommenterade Carlsson anförandet av sin ordförandekollega Christin Slättmyr (S). Han såg sig nog tvungen till det… Carlsson framhävde att nämndens kringkostnader hade ökat under åren. Man kunde inte bara se till barn- och elevantalet… Där fortsatte jag i ett anförande direkt efter och tog skolskjutsar och skolmåltider som exempel. Dessutom ökade antalet elever i 
behov av alla sorters stöd varje år. Jag passade också på att läsa upp fackförbundens, på skolans område, yttrande över budgetförslaget från de styrande partierna. Facken ställde sig oeniga till förslaget. Personalorganisationerna avslutade yttrandet:
“Att, precis som förra året, fortfarande ställa krav på att prestera ännu högre kvalité i våra verksamheter, som redan är pressade till bristningsgränsen, till en lägre kostnad (minskade resurser) är en omöjlig ekvation (balans). Sjukfrånvaron kommer att öka, tryggheten kommer att minska och detta kommer att försämra elevernas kunskapsresultat.”
(Det går att läsa mer om fackförbundens yttrande i inlägget “BUN 15/4: Budget 2025 (2/2)”.)
I mitt avslutande anförande redovisade jag några av BUN:s “resultat”:
- Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram var 2023 83,2%. 2024 är siffran (före lovskola) 82,5%. Det är alltså en minskning.
- Elever i åk 9 med godkänt betyg i alla ämnen är 68,8%. Det betyder att ungefär 1/3 av alla elever har F, underkänt, i minst ett ämne.
- Medelmeritvärdet i åk 9 är 213 poäng. Förra året var siffran för Västra Götaland 223,9 poäng och riket 228,5.
- Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Enligt preliminära siffror för 2024 är siffran 15,9%, dvs ungefär var 6:e elev i högstadiet.
- Andelen barn inskrivna i förskolan var i april 2024 88,9%. Det är en minskning de senaste månaderna från tidigare 90%.
Nämnden står inför stora utmaningar…
BUN:s ordförande Bo Carlsson (S) avslutade diskussionen:
“Utbildningen, det är nyckeln till framgång och resten av livet.”
Carlssons slutord är också en bra avslutning på detta blogginlägg. Det är dock viktigt att notera att budgetförslaget från de styrande partierna, S+C+KD+MP, också blev kommunfullmäktiges beslut. Det innebär att barn- och utbildningsnämnden ska spara 10,4 milj kr nästa år – och det motsvarar 16 lärartjänster…
==
Följande inlägg handlar om kommunfullmäktiges budgetdebatt:
- ”KF-beslutet om budget 2025 (1)” – 20 juni 2024
- ”KF-beslutet om budget 2025 (2)” – 23 juni 2024
- ”KF-beslutet om budget 2025 (3)” – 25 juni 2024
- ”KF-beslutet om budget 2025 (4)” – 27 juni 2024
BUN: Norra skolan ska läggas ner
Kommande fredag, den 16 februari 2024, sammanträder barn- och utbildningsnämnden (BUN). Igår (9 feb) kom kallelsen:
“Ärende 11 Flytt av verksamhet från Norra skolan till Holmängenskolan”
Tiden är inne. Norra skolan ska läggas ner. Det ska aldrig mer vara en grundskola på Norra skolan. Beslutsförslaget lyder:
“Barn- och utbildningsnämnden uppdrar åt barn- och utbildningsförvaltningen att inför läsåret 2024/2025 flytta skolenheterna Norra skolan F-3 och Norra skolan 4-6 från lokalerna vid Norra skolan till de nya lokalerna vid Holmängenskolan. … De elever som har sin skolplacering på Norra skolan behåller genom flytten sin skolplacering vid Holmängenskolan.”
Det är således tänkt att BUN ska ta det formella beslutet om nedläggning på fredag. Rent praktiskt tycks det redan vara fattat.
På ett föräldraråd den 24 oktober 2023 informerades vårdnadshavarna om vad som var på gång. Då meddelade rektorerna, ur protokollet:
“Bilder visas av Holmängenskolan. Bygget är i full gång! … De elever som redan har plats på Norra skolan redan behöver inte söka på nytt till skolan på Holmängen.”
På mötet lämnades enligt uppgift från vårdnadshavare, det finns inget i protokollet om detta, synpunkten att det finns ett fullmäktigebeslut från 2012 om att alla skolor, inklusive Norra skolan, ska vara kvar. (Återkommer till fullmäktigebeslutet nedan.)
Den 27 november förra året fick vårdnadshavarna ett brev på posten från rektorerna på Norra skolan:
“Från och med höstterminen 2024 kommer grundskole- och fritidsverksamheten på Norra skolan att flyttas till den nya Holmängenskolan.”
Det var den första officiella och formella information som samtliga vårdnadshavare fick om kommunens planer. Jag tvivlar på att denna information var tillräcklig enligt Skollagen. I Skollagen 4 kap. “Kvalitet och inflytande” 13 § står det står det nämligen mycket tydligt (min fetstil):
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare 
som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
“Innan beslut fattas”. Så har inte skett. Dessutom borde samråd med vårdnadshavarna inte ske samtidigt som de får informationen för första gången – som på föräldrarådet den 24 oktober. Det har för övrigt inte varit något mer föräldraråd.
Rektorer kan inte besluta om en skolnedläggelse eller, som en del företrädare för kommunens styre hävdar, en “oproblematisk” flytt av verksamheten från en skollokal till en annan. Norra skolan och Holmängenskolan kan nämligen inte betraktas som en skolenhet. En skolenhet är:
“inte automatiskt synonymt med en rektors ansvarsområde eller andra organisatoriska indelningar som bestämts av huvudmannen.”
Det slår Förvaltningsrätten i Stockholm fast i en alldeles ny dom från 30 november 2023. (Domen har målnr 6799-23.) Förvaltningsrätten fortsätter:
“För att flera byggnader ska anses utgöra en och samma skolenhet krävs enligt förarbetena till skollagen att de ligger någorlunda nära varandra och på ett naturligt sätt hör ihop.”
Norra skolan och Holmängenskolan är inte att betrakta som en skolenhet eftersom de ligger alltför långt från varandra och det finns dessutom andra fastigheter och bilvägar mellan skolorna. Det innebär att skolflytten inte heller kan anses som att rektor beslutar om sin enhets inre organisation. Det skriver Förvaltningsrätten i domen, som naturligtvis inte handlar om Norra skolan och Holmängenskolan utan ett fall i Nacka kommun som har stora paralleller med Vänersborg. (I Nacka var avståndet mellan de två skolbyggnaderna ungefär en kilometer.)
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterar slutligen:
“Förvaltningsrätten konstaterar att rektor har fattat det aktuella beslutet utan stöd i delegation. Som konstaterats ovan finns det inte heller stöd i skollagen för rektor att fatta ett beslut med det nu aktuella innehållet. Rektor får därmed anses ha agerat utan rättsligt stöd vilket medför att beslutet är att betrakta som en nullitet.”
En nullitet innebär skriver rätten:
“att det inte får verkställas eller på annat sätt tillämpas.”
Inte heller i Vänersborg har en rektor denna delegationsrätt.
Men nu ska BUN besluta på fredag… Borde det inte vara kommunfullmäktige?
I Lilla Edet fattade utbildningsnämnden ett beslut om att lägga ner skolor. Det överklagades 2015 till Förvaltningsrätten i Göteborg. Rätten upphävde beslutet. (Mål nr 3208-15, 3321-15.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige.
Det finns emellertid en dom från Förvaltningsrätten i Linköping som har en annan syn på vem som får stänga en skola. (Mål nr 2405-23.) Rätten anser, som jag uppfattar det, att det är en förvaltningsfråga… Rätten diskuterar t ex antal elever som berörs och tycks inte heller ha läst Skollagen 4 kap… (Se ovan.) De som klagade anförde i stora delar Barnkonventionen som skäl för sitt överklagande och det var nog en felaktig grund.
Den 20 juni 2012 fattade kommunfullmäktige i Vänersborg beslutet att:
”behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Jag har svårt att se att BUN kan upphäva ett fullmäktigebeslut… Beslut i fullmäktige gäller tills ett nytt beslut fattas i fullmäktige som upphäver det gamla.
Dessutom beslutade kommunfullmäktige den 30 mars 2017 under punkten “Reviderad investeringsbudget 2017-2021”:
“Norra Skolan: flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.
Idrottsgatan 7/Silvertärnan: utöka de föreslagna 4 mkr med ytterligare 6 mkr, dvs 10 mkr. (finansiering möjliggörs genom framflyttning av investeringar för Norra Skolan)”
Det handlade om drygt 30 milj kr som alltså skulle investeras i Norra skolan år 2019 (möjligtvis 2020).
Den 20 januari 2020 fattade BUN beslut om att samhällsbyggnadsnämnden skulle starta projektering och verkställa byggnation av en ny skola på Holmängen. Jag undrade då om det var en nedläggning av Norra skolan vi beslutade om när vi sa ja till Holmängen. Det var inte det, inte formellt i varje fall. Både Henrik Josten (M) och jag framförde att vi ville se att Norra skolan fick fortsätta som skola.
Det hör till saken att när en ny skola på Holmängen först började diskuteras talades det i BUN om att flytta elever från t ex Tärnanskolan och Mariedalskolan till den nya skolan (av integrationsskäl), att 
flytta dåvarande grundsärskolan dit och att barn på det blivande bostadsområdet på Holmängen skulle få nära till en skola etc. Det skulle också kunna gå att ha förskola där, precis som det till viss del ska vara i höst. (Det finns planer att om några år bygga en ny förskola på Holmängen när elevantalet i grundskolan ökar…)
De investeringar på Norra skolan, som kommunfullmäktige beslutade om 2017, försvann ur hanteringen. Ärendet var uppe i kommunstyrelsens ärendeberedning april 2019, men ärendet lyftes bort med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan (MRP). En renovering av Norra skolan beräknades vid det laget kosta 60 milj kr. Det fanns aldrig med några investeringsmedel till Norra skolan i kommande MRP. På något sätt ”försvann” investeringen. Det här innebar emellertid inget beslut om nedläggning, bara att eventuella investeringar sköts på framtiden. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig blev gjort…
Det har med andra ord aldrig fattats några beslut om att lägga ner Norra skolan, varken i BUN eller kommunfullmäktige. Det bekräftas av att ärendet kommer upp på fredag… Men kommunfullmäktige har alltså vid besluten både 2012 och 2017 tagit för givet att Norra skolan ska vara kvar.
Holmängenskolan började byggas och i utredningar förespråkade barn- och utbildningsförvaltningen att Norra skolans elever skulle flyttas. Det har förvaltningen gjort hela tiden. Och ur ren förvaltningssynpunkt är det säkert en bra lösning, men sett ur vårdnadshavares synpunkt mindre bra. 
Det kommer att krävas bilskjuts till Holmängenskolan. Skolvägen är både lång (nästan 2 km fågelvägen, sedan kan naturligtvis inte barnen flyga utan måste gå längs gator) och alltför trafikfarlig för att låta barn från 6-9 år gå till och från skolan själva. Det kommer inte heller att finnas någon LM-skola i centrala Vänersborg och de småbarnsföräldrar som i framtiden flyttar till Sanden måste också ha bil. (Naturligtvis borde alla gå eller cykla, men hur troligt är det kalla blåsiga och snöiga vintermånader innan vårdnadshavarna ska till arbetet?)
Moderaterna och Vänsterpartiet har lagt var sin motion om att utreda om Norra skolan skulle kunna användas till förskola, F-3 och/eller anpassad grundskola eller en kombination av dessa. (Min motion kan laddas ner här. ) En utredning har gjorts, som också ska behandlas på fredag. Tyvärr tog det alltför lång tid för utredningen att komma igång…
Utredningen skriver i sammanfattningen:
“Då utredningen inte har kunnat avgöra vilka verksamhetsanpassningar som är möjliga att genomföra och vad de kan kosta bör ekonomin och lokalernas ändamålsenlighet för verksamheterna utredas vidare. Utifrån de utredda aspekterna föreslås utredningen framledes fokusera på en kombination av verksamheterna musik- och kulturskola, förskola och daglig verksamhet.”
Det finns alltså ingen slutligt svar på motionerna. De bör “utredas vidare”…
Men visst, den nya Holmängenskolan blir fin och modern, inget tvivel om den saken. Det kan dock bli en viktig fråga i fortsättningen hur närhetsprincipen, att en elev har rätt att gå i en skolenhet nära hemmet, ska vägas mot att få en ny och modern utbildningsmiljö. Är det möjligt att bygga en ny skola mellan Frändefors och Brålanda, där eleverna från Frändefors, Brålanda, Rösebo och Skerrud ska gå? Ska eleverna på Blåsut skola flyttas till den nybyggda skolan i Öxnered?
Kanske vill de styrande partierna lägga ner fler grundskolor…?
Anm. Skriver mer om Norra skolan i blogginlägget: ”Imorgon(!) BUN”.
Årets första BUN!
Nu på måndag den 22 januari startar det politiska året 2024 på allvar. Det är barn- och utbildningsnämnden (BUN) som sammanträder.
Dagordningen för mötet ser ut så här:
Det är som synes ganska okontroversiella ärenden som ska avhandlas. Kanske är det ärende 5, om Norra skolan, där meningarna kan gå ordentligt isär. Naturligtvis blir det säkerligen diskussion kring flera av de andra punkterna, men där finns det antagligen inte några direkt partipolitiskt skiljande åsikter.
Den korta verksamhetsberättelsen ska i vanlig ordning behandlas i januari. Den kommer så småningom att ingå i kommunens årsredovisning för 2023.
I verksamhetsberättelsen redovisas nämndens förväntade resultat. Resultaten ska bidra till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås.
Barn- och utbildningsförvaltningens bedömning är att två av de förväntade resultaten har uppnåtts, de har markerats med gröna ploppar. Andelen barn inskrivna i förskola under 2023 var i genomsnitt 90,0% jämfört med 87,1% året innan. Resultatet uppnåddes på grund av att förvaltningen
arbetade uppsökande gentemot vårdnadshavarna, särskilt framhålls verksamheten på familjecentralen Sirius. Det kan också noteras att det har skett en lagändring under året som innebär ett särskilt erbjudande om plats i förskolan. Även det förväntade resultatet om minskad sjukfrånvaro har uppnåtts. Sjukfrånvaron var i genomsnitt 8,74% i januari-november 2023 jämfört med 9,92% samma period föregående år.
Det finns två gula ploppar. Det förväntade resultatet “Hållbart medarbetarengagemang ökar” har delvis uppnåtts. Det uppgick 2023 till värdet 79 vilket är detsamma som 2022. Det får politikerna vara mycket nöjda med, särskilt när man tänker på de personalneddragningar som gjordes under hösten. Nämnas kan att BUN låg på en lägre nivå jämfört med kommunen som helhet:
“när det gäller upplevelsen att ha de resurser som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter.”
Det förväntade resultatet “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar” har delvis uppnåtts. Tryggheten har ökat inom förskolan och årskurs 7-9 men minskat för årskurs F-6. Orsaken till det sistnämnda resultatet ska analyseras vidare.
Och till sist en röd plopp. Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökade inte. Det minskade till 83,2% förra läsåret från 85,3% läsåret innan. 
(Det kan noteras att av de elever som saknade gymnasiebehörighet var det matematik som var det vanligaste ämnet som eleverna inte nådde målen i.) Nedgången beror bland annat på sämre resultat hos elever med annat modersmål och att andelen elever med stor frånvaro är fortsatt högre än innan pandemin. Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. Däremot har 67,2% av eleverna i årskurs 9 nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen jämfört med 65,4% förra läsåret. Och faktiskt förbättrade eleverna i åk 9 sina betygsresultat jämfört med när de gick i åk 6.
Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2023 uppgick till ett överskott på 1,8 milj kr. Det innebär en avvikelse mot budget med 0,2 %. Barnomsorgsintäkterna ökade 2023 eftersom det blev fler placeringar och fler heltidsplatser än 2022. Samtidigt minskade statsbidragen till BUN. Omkostnaderna, dvs alla kostnader utom personal, ökade på grund av inflationen. Det blev t ex dyrare med skolskjutsar, läromedel och lokaler. 
De totala personalkostnaderna under hösten var på ungefär samma kostnadsnivå som under våren, trots löneökningar. Det beror på att antalet anställda blev färre… Det totala antalet anställningar den 1 november 2023 var 28 färre jämfört med samma datum 2022.
Det ska tilläggas att kostnaderna ökar för elever i behov av särskilt stöd och då framför allt avseende psykosociala och språkliga behov samt ökade omvårdnadsbehov. Antalet elever i anpassad grundskola (fd särskolan) har också ökat.
Arbetet med budgeten för 2025 ska börja. För BUN:s del börjar det på måndag med information om en omvärldsanalys. 
Den är egentligen värd ett helt eget blogginlägg, precis som informationen kring detaljplanen för sportcentrum och Torpagärdet. (Det går att få betydligt mer information om detaljplanen på kommunens hemsida.)
Det kommer att bli en del diskussioner, antar jag, kring “Intern kontroll 2024, risk och väsentlighetsanalys” och “Återkoppling av utbildningen ‘Roller, ansvar och samarbetsformer för politik och tjänsteorganisation’”. Hur upplägget ser ut och mer exakt vad nämnden ska diskutera framgår inte riktigt av underlaget.
Norra skolan…
I november förra året var ärendet om förhyrning av Norra skolan på dagordningen. Då fanns det två alternativ till beslutsförslag. Det var antingen att säga upp hyresavtalet eller begära av samhällsbyggnadsnämnden att bli hyresbefriade från och med 1 september. Åtminstone delar av oppositionen stod bakom ett tredje förslag, ett förslag som Tor Wendel (M) hade formulerat:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det finns politiker som anser att det inte är kommunfullmäktiges uppgift att lägga ner en skola utan att barn- och utbildningsnämnden kan fatta ett sådant beslut. Det är inte helt solklart i lagen vem som ska besluta. Två ärenden kring skolnedläggningar har varit uppe i två olika förvaltningsrätter. I den ena domen var det kommunfullmäktiges uppgift, i den andra “skolnämndens”. Det speciella i Vänersborg är att kommunfullmäktige i Vänersborg den 20 juni 2012 fattade följande beslut:
“Att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Barn- och utbildningsnämnden kan inte upphäva ett beslut av kommunfullmäktige. Det kan bara kommunfullmäktige självt…
Det var en liten utvikning…
BUN beslutade efter en längre diskussion (i november alltså) att återremittera ärendet och också uppdra åt ordförande med presidium att föra dialog med kommunstyrelsens presidium om Norra skolans framtida användning. På decembermötet meddelades att BUN:s presidium inte hade fått till stånd något möte med KS presidium och då hände inget mer.
Nu har presidiemötet gått av stapeln så nu kommer ärendet upp i BUN igen. Vad som sades på mötet mellan BUN och KS framgår emellertid inte av handlingarna, det ska nämnden få information om på måndag. Konstigt nog är hela punkten ett informationsärende. Beslutsförslaget från november läggs alltså inte fram… Kanske beror det på att BUN:s presidium fick något speciellt besked av Benny Augustsson och gänget på mötet eller också… Ja, jag vet inte. Det är möjligt att Tor Wendels yrkande från i november läggs som beslutsförslag denna gång istället. Vi får se.
Sammanträdet avslutas i vanlig ordning med information av ordförande Bo Carlsson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg. De har nog en hel del att berätta. Det diskuteras ju om förskola och skola i både TTELA, t ex Öxnereds förskola, och på Facebook, om bland annat informationen om inställda skolskjutsar i snöovädret.
Anm. Du kan läsa om hur det gick på BUN:s sammanträde i blogginlägget ”BUN, BUN… Och lite KS”.
PISA och Lilla Paris: Framtiden är här
År 2022 genomfördes OECD:s internationella kunskapsundersökning PISA (Programme for International Student Assessment) för åttonde gången. Studien har genomförts sedan 2000 och görs vart tredje år.
Syftet med PISA är att utvärdera och jämföra utbildningssystemen i olika länder. Det gör man genom att mäta 15-åriga elevers kunskaper och färdigheter i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Undersökningen fokuserar inte bara på att testa traditionella kunskaper, 
utan även på att bedöma elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper i verkliga situationer och deras förmåga att lösa problem. (PISA-undersökningen 2022 kan laddas ner här.)
Svenska 15-åringar tappade stort i såväl matematik som läsförståelse i Pisa 2022, och rasade ned till samma nivå som bottenåret 2012. Då talades det om en Pisachock. Det tredje kunskapsområdet, naturvetenskap, visar också en försämring, men den är inom felmarginalen. Trots tappet ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i alla tre ämnen, eftersom flertalet andra länder också har backat. Det anser man beror på pandemin. Då ska man komma ihåg att de
svenska skolorna, till skillnad från i andra länder, hölls öppna i relativt hög utsträckning. De flesta förväntade sig därför inte att resultaten i Sverige skulle sjunka på detta sätt.
Skolminister Lotta Edholms (L) dom över de drastiskt sjunkande svenska resultaten är tuff:
“Jag skulle säga att det är något av en kunskapskollaps.”
Skillnaderna mellan de elever som presterar sämst och de som presterar bäst har ökat i både matematik och naturvetenskap. I matematik blev det generellt försämrade resultat i hela den svenska elevgruppen, men det är framför allt elever från socioekonomiskt svaga hem som tappade mest.
Elevernas hembakgrund spelar alltså en fortsatt stor roll för resultaten. Den fjärdedel elever med de mest gynnade hemförhållandena presterar i snitt 99 poäng bättre i matte än den fjärdedel med de minst gynnade hemförhållandena. Denna resultatskillnad har ökat i Sverige sedan 2012.
Elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk. Och det gör de även om man bortser från socioekonomisk bakgrund. Invandrarbakgrund har alltså större betydelse än vad man tidigare har trott.
Ytterligare ett negativt besked är att skillnaden i läsning fortsatt är stor mellan killar och tjejer. 30 procent av de 15-åriga killarna är svaga läsare, bland tjejerna är andelen 18 procent. Det är skrämmande siffror, särskilt pojkarnas.
Och det är inte omöjligt att utvecklingen fortsatt har gått åt fel håll. Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare (lärarnas fackförening), säger (se “Fackets oro efter Pisa-raset”):
“Tyvärr är risken stor att de omfattande besparingarna inom skolan har gjort att situationen är ännu sämre idag än resultaten visar.”
Jag tror att det är så, de nedskärningarna inom skolan som vi idag ser i Sverige, och Vänersborg, gör att det är stor risk att situationen idag är ännu sämre än när PISA-undersökningen gjordes.
Tidningen “Vi Lärare” skriver idag, 11 dec (se “Struntade i budgeten – får ”tillrättavisning” av kommunen”), om rektor Main Rimmö på Hansåkerskolan i Stugun, Ragunda kommun. Hon valde att bryta mot kommunallagen genom att inte hålla sig till budgeten. Rimmö säger att om hon hade gjort det skulle hon ha brutit mot Skollagen:
“Jag har sagt till kommunstyrelsen att jag vill ha det svart på vitt; att jag får bryta mot skollagen. Jag vill ha ett intyg från kommunstyrelsen där de säger att “det är okej, Malin. Det är viktigare att du har budgeten i balans än att du ger eleverna stöd. Att skollagen inte gäller i Ragunda.””
Är det så i Vänersborg också? Bryter rektorer mot Skollagen?
Det måste hända något i Sverige. Staten och kommunerna måste ta krafttag för att höja resultaten i skolan. Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket (se “Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matematik och läsning”) säger:
“Satsa på lärare. Fortsätta satsningen på tryckta läromedel och se till att det finns resurser utifrån det kompensatoriska ansvaret för att sätta in tidiga stödinsatser för elever som riskerar att hamna efter.”
Även om ansvaret för att tillföra ökade ekonomiska resurser till svensk skola bör ligga på staten, i varje fall i dessa för kommunerna svåra tider, har Vänersborg en del pengar. Trots att 2024 antagligen blir det ekonomiskt sämsta året på mycket länge så finns det faktiskt ett budgeterat överskott. Vänersborg har också en reserv, resultatutjämningsreserven (RUR), på 50 milj kr. Och visst, kommunen behöver pengar till underhåll och investeringar, men inom förskola och skola handlar det om unga människor. Vänsterpartiet anser att barn och ungdomar måste prioriteras. De ska inte behöva stå tillbaka därför att kommunen måste reparera Dalbobron eller renovera kommunhuset. Ökade resurser till barn och ungdomar är en social investering för framtiden.
Kommunledningen kan inte skylla på att kommunen måste ha kvar en massa pengar till en framtid som kan bli ännu sämre. Framtiden är här. Det är just vad PISA-resultaten visar. Eleverna i Sverige halkar efter, de lär sig inte det de ska. Det är en tragedi, inte bara för eleverna själva utan för hela samhället. De elever som behöver skolan allra mest lämnas i sticket. Det är en utveckling som är förödande – den banar väg för ökade klyftor, ökad utslagning, psykisk ohälsa och kriminalitet.
För övrigt anser Vänsterpartiet, och jag, att skolan bör förstatligas!
Vänersborg har råd med en bra skola för alla!
TTELA publicerar idag en insändare som är undertecknad av Gunilla Cederbom (V) och Stefan Kärvling (V). Insändaren handlar om att Vänsterpartiet säger nej till ytterligare nedskärningar i förskolor och skolor i Vänersborg – och vill tillföra barn- och utbildningsnämnden (BUN) mer pengar. (Insändaren infördes på hemsidan redan i tisdags – se ”Vänersborg har råd med en bra skola för alla!”.)
På onsdag kommande vecka, den 13 december, ska fullmäktige fatta ett beslut om en tilläggsbudget för 2024. 
Vänsterpartiet tänker yrka på att barn- och utbildningsnämnden ska få ytterligare ekonomiska medel för att undvika uppsägningar av legitimerade lärare.
Cederbom och jag är båda ledamöter i kommunfullmäktige och Vänsterpartiets företrädare i kommunstyrelsen. Vi lämnade vårt yrkande i kommunstyrelsen den 29 november när tilläggsbudgeten behandlades där. Yrkandet röstades då ner av de styrande partierna, S+C+KD+MP. (M+L+MBP avstod från att delta i beslutet och SD lade ner sina röster.)
Det är Vänsterpartiets yrkande i kommunstyrelsen som blev till en insändare i TTELA. Jag publicerar den i sin helhet nedan. Men först vill jag gärna dela med mig av den protokollsanteckning som barn- och utbildningsnämndens tidigare ordförande och numer kommunstyrelsens 1:e vice ordförande Mats Andersson (C) lämnade på kommunstyrelsen samtidigt som han röstade nej till Vänsterpartiets yrkande.
Mats Anderssons (C) protokollsanteckning hade följande lydelse:
”Såvida Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återlämna Norra skolan, då behovet av elevplatser kan tillgodoses i den nybyggda Holmängens skola ht 2024, till fastighetsägare finns utrymme för fler resurser till legitimerade lärare.”
Protokollsanteckningen är inte helt lätt att förstå. BUN skulle spara 1,7 milj kr nästa år om Norra skolan läggs ner, medan Mats Anderssons och de styrande partiernas förslag innebär att personalen ska minskas med motsvarande 7,9 miljoner…
Här följer Gunilla Cederboms (V) och min (V) insändare:
==
Vänsterpartiet i Vänersborg välkomnar de styrande partiernas förslag till tilläggsbudget för 2024. Verksamheterna är i stort behov av ekonomiska medel på grund av den ekonomiska utvecklingen i landet. Vänsterpartiet håller med om nödvändigheten att ta en del av kommunens resultatutjämningsreserv (RUR) i anspråk för att värna välfärdssektorn.
Det är ett bra förslag utifrån nuvarande förutsättningar. Men Vänsterpartiet tycker ändå inte att det når ända fram. Det finns risk för att barn- och utbildningsnämnden, trots tilläggsbudgeten, tvingas säga upp legitimerade lärare för att spara 7,9 milj kr.
Det vore förödande för förskola och skola i Vänersborg om detta blir verklighet. Det finns ett skriande behov av legitimerade lärare i Sverige och med tanke på den utveckling med psykisk ohälsa, gängkriminalitet, ökade klyftor etc så är skolan oerhört central och viktig. Det är också särskilt viktigt att undvika dessa uppsägningar med tanke på den neddragning av resurspersoner med visstidsanställning som har skett i Vänersborg inför innevarande läsår.
Färre lärare och annan skolpersonal drabbar den kvarvarande personalen genom att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Det drabbar i slutändan eleverna, framför allt de elever som är i störst behov av stöd av olika slag.
Vänersborgs kommun har ett inriktningsmål som lyder:
”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”
Inriktningsmålet är högprioriterat i kommunen. Nu är det i fara.
Vänsterpartiet anser att kommunen måste tänka långsiktigt och inte göra drastiska nedskärningar i förskola och skola som vi kommer att få ångra senare.
Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt att kommunfullmäktige tilldelar barn- och utbildningsnämnden ytterligare 7,9 milj kr för att behålla legitimerade, behöriga och kompetenta pedagoger. Tilldelningen kan finansieras genom att använda delar av kommunens prognostiserade överskott eller pengar ur resultatutjämningsreserven.
Stefan Kärvling, Gunilla Cederbom
Vänsterpartiet Vänersborg
KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?
Gårdagens kommunstyrelse började med en tre timmars utbildning. Ann Malmsten från INDEA höll i den.
Utbildningen handlade om att “förtydliga politikers respektive tjänstepersonernas roll”, som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerade det i sin inledning. Eller som kommundirektör Lena Tegenfeldt uttryckte det:
“Det krävs två för att dansa tango.”
Det är säkerligen så, även om det skulle krävas betydligt fler för att undertecknad bloggare ska kunna lära sig att dansa tango. Och ska jag vara riktigt ärlig, jag kommer aldrig att kunna lära mig att dansa tango…
Själva sammanträdet med kommunstyrelsen startade inte förrän kl 11.10 och då var det förbundschef/räddningschef Markus Green från Räddningstjänsten Mitt Bohuslän/Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund som informerade. Det gjorde Green på ett informativt och proffsigt sätt. Det handlade en hel del om räddningstjänstens förändrade eller kanske snarare utökade uppdrag i dagens värld. Räddningstjänsten är t ex på ett helt annat sätt än tidigare en del av totalförsvaret. Arbetet har blivit annorlunda berättade Green vidare, gängkriminaliteten påverkar arbetet liksom nya risker och ökade miljökrav. Räddningstjänstförbunden behöver även mer folk, både fast anställda och deltidsanställda. Det är en stor utmaning att locka till sig fler människor, det är en tuff arbetsmarknad.
Det är långt gångna planer på en sammanslagning av Räddningstjänsten Mitt Bohuslän och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Det lär emellertid bli mer information om detta. Planerna verkar inte gå helt smärtfritt. (Se också kommunalrådens skrivelse till NU-sjukvården om att flytta en akutambulans från brandstationen i Vänersborg till NÄL – “Skrivelse om ambulansflytt från Vänersborg”.)
Den följande presentationen var också informativ och proffsig. Utvecklingsledare Pål Castell och planhandläggare Freddie Carlson informerade om den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Brålanda. Det är på många sätt järnvägsstationen och tågstoppet som står i centrum för planen. Och alla hoppas att tågstoppet blir av 2028 som det har sagts. En fördjupad översiktsplan är en av förutsättningarna för detta.
Brålandaborna visar ett mycket stort intresse för översiktsplanen och utvecklingen i bygden. Nu ska granskningen inledas och allmänheten kan lämna synpunkter. Igen. Det har de gjort tidigare också, på samrådet. Då kom många synpunkter in till kommunen från invånarna. De handlade framför allt om ringleden, jordbruksmark, tillgänglighet till Brålanda kyrka, gångstråk längs Frändeforsån och riskhantering.
Vi får se om brålandaborna är nöjda med de förändringar som har gjorts i planen sedan dess.
Det var information från kommunalråden och kommundirektören. Det som är värt att notera är att Benny Augustsson upplyste KS om att Vänerhamn tänker lägga ner hamnen i Vänersborg. Det är för lite tonnage. Det innebär att det knappast är läge att flytta hamnen till Vargön heller. Varför ska kommunen satsa ett antal hundra miljoner om det inte kommer några båtar…?
Ärendena som behandlades igår föranledde inte särskilt många dispyter. Det blev några frågor och inlägg kring vissa ärenden. Själv frågade jag om möjligheten till mobila solcellsanläggningar i samband med några medborgarförslag. 
Ordförande Augustsson (S) menade att det i sinom tid kommer att bli mycket arbete och diskussioner kring sådana här frågor. Jag var ensam om att yrka på bifall till Vänsterpartiets motion om att införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder. Det blev även några synpunkter på delårsrapporten från NÄRF. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Flera ärenden handlade om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården.
Henrik Harlitz skrädde inte orden:
“Jag är inte nöjd mer hur detta har skötts.”
Och Harlitz räknade upp en massa, närmast retoriska frågor:
“Vad göra med de tillgångar som finns? Till kommunen eller till det nya bolaget? Är årsskiftet ett bra datum eller vänta till bolagsstämman?”
Och fortsatte:
“Det nya bolaget har inget bolagsnummer än. Och inte ens ett hyresavtal för lokalerna. … en stiftelse bestämmer vilka som ska vara anställda i ett bolag som inte finns.”
Det låg nog en hel del i vad Harlitz sa. Benny Augustsson verkade ta det hela med ro. Det ordnar sig typ. Och det låg nog en del i det också.
Debatten fortsätter säkerligen i fullmäktige den 13 december.
Och sedan var det då dags för den absolut viktigaste punkten på dagordningen – “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”. Jag beskrev ärendet och de styrande partiernas förslag på tilläggsbudget noggrant i inlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.
Kommunstyrelsen hade tidigare på mötet fått en viktig upplysning av ekonomichef Thomas Sannemalm. Statsbidragen i år till “Minskad andel timanställda inom vård och omsorg om äldre” och “Utökad bemanning av sjuksköterskor på särskilda boenden” måste delas upp på två år. Det innebär att prognosen för årets resultat minskas med 28 milj kr och prognosen för 2024 ökar med 28 milj kr.
Det betyder naturligtvis inte att kommunen totalt sett får mer pengar, men “flytten” av pengarna är ändå viktig. Det är ju nästa år som blir det tuffa och svåra året för verksamheterna inom välfärden. (Årets resultat prognostiserades före “pengaflytten” till +67 milj kr – se “KS (4/10): Överskott, VA och cyklar”.)
De styrande partierna vill ta 15 milj kr ur kommunens besparingar, dvs resultatutjämningsreserven (RUR), för att skjuta till extra pengar till nämnderna nästa år. Det nya 
beskedet innebär att de styrande partierna inte längre behöver finansiera sin tilläggsbudget med RUR. Pengarna kan tas från det prognostiserade överskottet. RUR kommer alltså att finnas kvar oavkortat, 50 milj kr, år 2025 och kan då användas om konjunkturkurvan av någon anledning inte har vänt uppåt.
Det betyder också att tilläggsyrkandet från Vänsterpartiet om att använda ytterligare 7,9 milj kr för att behålla de legitimerade lärarna inte heller behöver göras genom att använda RUR. De kan också tas från det prognostiserade överskottet. (Se “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!”.)
Det här framförde Vänsterpartiet igår. Ingen kommenterade emellertid vårt yrkande, trots att jag försökte motivera vikten av att inte säga upp legitimerade lärare. Min vädjan klingade ohörd – och okommenterad. Det var först när jag gjorde en liten “spydig” kommentar senare på sammanträdet som ordförande Augustsson framförde att även socialnämnden behövde mer pengar. Hans slutsats torde då vara att i den situationen ska ingen ha extra budgetanslag…
Benny Augustsson (S) yrkade för övrigt avslag på Vänsterpartiets tilläggsyrkande. Jag begärde votering.
Det var bara jag (V) som röstade för 7,9 milj kr till barn- och utbildningsnämnden. M+L+MBP avstod från att delta i hela beslutet och SD lade ner sina röster. De styrande partierna, S+C+KD (MP har ingen ordinarie i KS), röstade nej till Vänsterpartiets förslag. 
Det innebar att barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson (C) röstade nej till att behålla de legitimerade lärarna.
Den som är intresserad av hur Vänsterpartiet resonerar och varför vi anser att det är viktigt att inte säga upp legitimerade lärare kan ladda ner yrkandet här.
Det känns ibland som om de styrande i Vänersborg inte tycker att barnens och ungdomarnas utbildning är särskilt viktig…
Det kommer att bli debatt på kommunfullmäktige…
Om dagens BUN (20/11)
Dagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) började som vanligt kl 08.30. Det är ganska tidigt för en pensionär i Nordstan…
Efter den sedvanliga närvarokontrollen och valet av justeringsperson, denna gång Mikael Karström (M), så blev det en mycket intressant presentation på temat “Elevens perspektiv”. Det var utifrån erfarenheterna på Tärnanskolan och i Brålanda och Skerruds skolor. Åk 9-eleverna Nora och Moa från Uddevalla(!) hade intervjuat elever i åk 6 på Tärnan.
Tärnan-eleverna hade diskuterat hur en bra lärare ska vara. Nämndens lärare och alla tidigare lärare på förvaltningen fick reda på hur de skulle ha agerat och betett sig i klassrummet…
Jag kunde inte låta bli att fråga åk 9-eleverna om vad de tänkte mest på och tyckte var viktigast med skolan – att få kunskaper eller bra betyg. Det var som en statlig utredare om betyg nyligen konstaterade, svenska elever är mest intresserade av betyg. Och det i motsats till eleverna i Finland som hela tiden pratar om kunskaper.
Rektorerna Laila Gunnarsson och Kerstin Runfors Boman från Brålanda och Skerruds skolor hade fått medel från Hälsofrämjande Rådet för att skapa en lärande miljö. Det visades flera bilder som lät nämnden se hur klassrummen möblerades på ett pedagogiskt och för eleverna trivsamt och inspirerande sätt. De drog slutsatsen att elevernas nya arbetsmiljö gav ökad studiero och goda kunskapsresultat.
Det var som vanligt ett intressant och lärorikt nedslag från verkligheten in i politikernas sammanträdesrum.
Efter kaffepausen informerade utvecklingsledare Anna Helena Wiechel på kommunstyrelseförvaltningen nämnden om de nya riktlinjerna för Vänersborgs kommuns styrning och ledning. Det var, om inte intressant, så i varje fall nödvändig information och kunskap. Styrning och ledning är inte enkelt. Det blev en del frågor och reflektioner kring det som sades.
Det blev inte en enda fråga om månadsuppföljningen av budgeten.
“Det var nytt rekord.”
Sa ekonom Maria Andersson. BUN:s ekonomiska resultat uppgick alltså till 3,8 milj kr för oktober och prognosen för 2023 är en budget i balans, dvs plus/minus-noll. (Se “BUN-möte på måndag”.)
Några ärenden klubbades igenom snabbt. Det var “Beslut om avslutande av regelbunden tillsyn år 2022, Vetegroddens förskola”, “Svar på remiss angående bedömning av möjligheter att förlägga vissa kommunala verksamheter till fastigheten Krickan 1”, “Svar till miljö- och hälsoskyddsnämnden angående inspektionsrapport daterad 2023-09-25, HÄLS.2023.1288, tillsyn av Frändefors Förskola på fastigheten FRÄNDEFORS 1:227” och “Yttrande gällande länsgemensamt samverkansavtal för familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i Västra Götaland”.
Det blev lite extra prat om Dalaborgs förskola på sammanträdet. Miljö- och hälsoskyddsnämndens inspektionsrapport behandlades. (Se återigen “BUN-möte på måndag”.) Konstigt nog, tyckte i varje fall jag, var att rapporten inte tog upp något om de ganska farliga bergsbranterna i utemiljön. Det har ju hänt en fallolycka i Göteborg nyligen som förskräcker.
“Jag har det klart för mig.”
Sa ordförande Carlsson.
“Spännande att förvalta något vi inte äger…”
Sa Tor Wendel (M) med tanke på det hyresavtal som kommunen har ingått med Dalaborgsparken ekonomiska förening.
“Jag har det klart för mig.”
Sa ordförande Carlsson – för andra gången.
Nämnden fick för övrigt reda på att avtalet hade ingåtts av BUN:s dåvarande S-ordförande. Det var i samma veva som Arena Vänersborg beslutades i kommunen, så alla kunde lätt räkna ut vem som tecknade avtalet… (För nytillkomna vänersborgare så kan nämnas att det var det en känd socialdemokratisk politiker vid namn S Anders Larsson.)
Det är ett nytt avtal på gång mellan barn- och utbildningsnämnden och Dalaborgsparkens ekonomiska förening. (Tillägg 25/11. TTELA hade en artikel om Dalaborgs förskola, och Frändefors förskola, den 25/11, se ”Förskolor i Vänersborg döms ut – fara för hälsan”.)
Förvaltningschef Bråberg redogjorde också för den incident som varit och det klagomål som inkommit från vårdnadshavare angående Dalaborgs förskola. Det har utretts, åtgärder har vidtagits och återkoppling ska ske med vårdnadshavarna.
Och så till sist – “Förhyrning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7”, dvs Norra skolan. (Jag skrev en ganska fyllig blogg om enbart Norra skolan igår – “Norra skolan: To be or not to be”.)
Ordförande Bo Carlsson (C) “introducerande” ärendet. Han hade ju också lämnat två alternativa beslutsförslag. Carlsson sa bland annat:
“Jag vill att det ska hända något. … Det har inte tagits några initiativ för att utreda motionerna. … Det är svårt att tänka sig att något ska gå snabbt. … Jag kan tänka mig att ta det nästa nämnd. … Behöver kanske ta vägen om partierna. … Jag vill lyssna.”
Förvaltningschef Bråberg upplyste om att planen var att utredningen skulle presenteras kvartal 2 nästa år, men att den antagligen blir försenad. Det saknas pengar till utredningen. Det kunde också vara bra att veta att årshyran för Norra skolan ligger på 4,4 milj kr.
Tor Wendel (M) lämnade ett förslag till beslut:
“Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunstyrelsen att:
- bereda frågan om huruvida nuvarande skolstruktur ska förändras på så sätt att Norra skolan upphör som skola eller inte, så att Kommunfullmäktige kan fatta beslut;
- att resultatet av pågående motionssvar/ utredningar av framtida användning av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) ingår i ovanstående beslutsunderlag;
- Kommunstyrelsen övertar hyreskostnaden för VÄNERSBORG OXELN 7, från och med 1 september 2024, till och med att Kommunfullmäktige fattat beslut i skolstrukturfrågan.”
Det sades inte helt tydligt på sammanträdet, men det här var naturligtvis ett förslag som oppositionen diskuterat innan…
Det blev en längre diskussion. De som pratade mest var Tor Wendel (M), Henrik Josten (M), Gunnar Henriksson (L), Kärvling (V) och Bo Carlsson (C). Jag tror att de flesta av synpunkterna på ett eller annat sätt finns med i blogginlägget “Norra skolan: To be or not to be”.
Det var en ganska stor enighet i nämnden faktiskt, men inte i frågan om en uppsägning av hyreskontraktet av Norra är att betrakta som en nedläggning. Jag är tämligen säker på att det vore en nedläggning om BUN säger upp hyreskontraktet, och i så fall är det kommunfullmäktige som ska fatta beslutet. Kommunfullmäktige har ju faktiskt också beslutat en gång i tiden att Norra skolan ska vara kvar. Och då är det bara fullmäktige som kan ändra beslutet. En nedläggning handlar självklart inte om själva byggnaden, det handlar om det pågår skolundervisning i den eller inte – och en uppsägning av avtalet innebär just att ingen undervisning eller annan skolverksamhet ska bedrivas i byggnaden.
Bo Carlsson (C) önskade att nämnden skulle låta bli att fatta beslut idag. Han ville få ett uppdrag av nämnden istället. Carlsson ville nämligen att nämndens presidium ska träffa kommunstyrelsens presidium och diskutera Norra skolans framtida öde. Jag kan väl tycka att detta borde ha gjorts för länge sedan, faktiskt redan för några år sedan.
Men…
Oppositionen tyckte att ok då, Carlsson och presidiet får en chans. Det står helt klart att ger inte diskussionerna något resultat så lämnas Wendels yrkande i sin helhet in på sammanträdet i december.
BUN:s beslut fick följande lydelse:
“Barn- och utbildningsnämnden beslutar att återremittera ärendet. Ordförande med presidium uppdras föra dialog med kommunstyrelsens presidium om framtida användning av VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) inkluderat beslutfattande om densamma, samt kostnader för nämnda lokaler när lokalerna är tomställda från september 2024 då barn- och utbildningsnämnden flyttar sin verksamhet till Holmängenskolan.”
Under behandlingen av ärendet diskuterades var ansvaret för framtida tomma lokaler på Norra skolan ligger. Jag tänkte därför avsluta blogginlägget med citat ur två av kommunens styrdokument. (Fetstilen är min,)
Ur “Riktlinjer för lokalförsörjning”:
“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras. Konsekvensbedömningen ska genomföras av kommunstyrelsen och beskriva eventuella konsekvenser av avyttring för framtida lokalförsörjning samt ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.”
Ur “Anvisningar lokalförsörjning”:
“En konsekvensbedömning av en eventuell avyttring ska därför ske om det inte finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter. Konsekvensbedömningen ska genomföras av kommunstyrelsen och beskriva eventuella konsekvenser av avyttring för framtida lokalförsörjning samt ekonomiska konsekvenser om lokalerna inte avyttras.”
Det har inte skett någon konsekvensbedömning. Inte det heller…
Sammanträdet avslutades kl 12.58.
Norra skolan: To be or not to be
Imorgon måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) i sal “Vänersborg” i kommunhuset. Förutom flera andra ärenden, som jag har beskrivit i bloggen “BUN-möte på måndag”, ska nämnden också försöka komma överens om vad som ska hända med Norra skolan.
Det blir inte lätt.
Ordförande Bo Carlsson (C) har skickat med två förslag till beslut i handlingarna:
“Alternativ 1. Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 september 2024.”
“Alternativ 2. Barn- och utbildningsnämnden begär av samhällsbyggnadsnämnden hyresbefrielse från fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan), från och med 1 september 2024 till och med att utredningen om framtiden för fastigheten är slutförd och lokalerna är anpassade till framtida användning, med anledning av att nämnden inte kommer att ha någon verksamhet i fastigheten under denna period.”
Norra skolans status har varit känd i många år. Redan i februari 2019 insåg samhällsbyggnadsnämnden att Norra skolan behövde renoveras för omkring 60 milj kr. Det var många fel på skolan, underhållet var eftersatt under lång tid och det har uppenbarligen inte varit BUN:s fel. Kommunen borde ha vidtagit åtgärder för länge sedan.
BUN ska inte behöva betala hyra för lokalerna om de töms. Det håller jag med ordförande Carlsson om. Ändå tycker jag inte att förslagen från Bo Carlsson är bra. Kanske finns det inte några bra förslag 
överhuvudtaget, men däremot tror jag att det finns bättre förslag. Dessutom är det feltänkt att nämnden ska säga upp “förhyrningen av fastigheten”. Det skulle ju innebära att nämnden faktiskt lägger ner Norra skolan. Och det är kommunfullmäktige som beslutar om en skola ska läggas ner eller inte.
Det vet vi säkert efter att utbildningsnämndens beslut att lägga ner skolor i Lilla Edet överklagades 2015. Nämndens beslut överklagades till Förvaltningsrätten och rätten upphävde beslutet. (Se t ex P4 Väst “Förvaltningsrätten: Lilla Edet får inte stänga skolor”.) Motiveringen var att utbildningsnämnden överskred sin befogenhet och att ett sådant här beslut skulle fattas av kommunfullmäktige. Domen överklagades till Kammarrätten, som inte beviljade prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom. Kommunen gick ända till Högsta Förvaltningsdomstolen, som dock meddelade den 2 juni 2016 att Kammarrättens, och därmed Förvaltningsrättens, dom stod fast.
Det betyder naturligtvis att samma gäller i Vänersborg. BUN kan inte fatta ett beslut om nedläggning. Det är kommunfullmäktiges sak. Och det understryks av att kommunfullmäktige faktiskt beslutade i frågan den 20 juni 2012, och då löd den första beslutssatsen:
”att behålla de skolor vi idag har verksamhet i”
Och inte kan BUN upphäva ett fullmäktigebeslut… Det beslutet gäller tills fullmäktige fattar ett nytt beslut som upphäver det gamla.
Norra skolan har även varit uppe i kommunfullmäktige på senare tid. I investeringsbudgeten för 2017 och 2018 fanns 30 milj kr avsatta för att Norra skolan skulle byggas om för att kunna ge plats för två paralleller. Kommunfullmäktige enades dock, den 29 mars 2017, om att:
“flytta investeringar för att permanenta 2-parallellig skola 2 år framåt.”
2017 är faktiskt bara drygt 6 år sedan… Norra skolans pengar flyttades framåt för att de behövdes akut till Silvertärnan. Fullmäktiges investeringsbeslut 2017 verkställdes emellertid aldrig för Norra, pengarna flyttades inte. Det visade sig, som jag skrev ovan, att 30 milj kr inte räckte för skolans underhåll och renovering.
Norra skolan hade drabbats av en omfattande fuktproblematik. En renovering av Norra beräknades därför kosta 60 milj kr. Det ansåg kommunstyrelsens arbetsutskott i augusti 2020 vara för mycket pengar och ordförande Benny Augustsson (S) avskrev ärendet med motiveringen att frågan skulle hanteras i kommande mål- och resursplan. Där fanns det dock inga investeringsmedel med till Norra. Det innebar emellertid inget beslut om nedläggning. Däremot ledde det till att det nödvändiga underhållet på skolan aldrig åtgärdades. Och skolan blev med tiden allt mer misskött och nedgången… Det tilläts pågå trots att barn- och utbildningsnämnden betalade hyra för byggnaden i alla år – och i den hyran ska pengar för underhåll ha ingått.
Nu har emellertid taken renoverats för att det överhuvudtaget skulle kunna bedrivas verksamhet i byggnaden. Det kostade många miljoner och BUN har inte fått något klart svar på hur mycket det skulle kosta att renovera och underhålla skolan efter de åtgärder som har vidtagits. Jag fick dock ett svar förra sommaren från samhällsbyggnads att man trodde att det skulle kosta:
“ca 55 miljoner att få fastigheten i ett riktigt bra skick.”
Det gjordes också, en i mitt tycke, undermålig utredning 2016. (Se “BUN: Norra skolan”.) Utredningen drog slutsatsen att det var omöjligt att bedriva en tvåparallellig F-6-skola i byggnaderna. Det skulle inte heller vara möjligt att bygga ut skolan, även om en tidigare stadsarkitekt påstod att det var fullt möjligt. Det utreddes inte heller om det var möjligt att göra Norra till en enparallellig skola (som Blåsuts skola) eller till enbart en F-3-skola. Det fattades inget beslut om Norra denna gång heller.
I december 2021, efter att taket åtgärdats, anmäldes Norra skolan av en förälder. Det framgick av ett svar från barn- och utbildningsförvaltningen att trots takrenoveringen var lokalerna:
“i så dåligt skick att vissa av lokalerna inte går att nyttja på grund av fuktproblem som medför hälsorisker”
Föräldern begärde att byggnadsnämnden skulle starta ett tillsynsärende enligt Plan- och bygglagen (PBL) kring bristande underhåll på fastigheten. Föräldern citerade PBL:
“4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
- lämplighet för det avsedda ändamålet”
Och:
“14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Ett tillsynsärende öppnades av Miljö- och byggnadsförvaltningen i januari 2022. För några veckor sedan fick föräldern, efter påstötning, ett meddelande från samma förvaltning:
“Vi har ännu inte påbörjat någon aktiv handläggning av tillsynsärendet.”
Vi är några politiker i barn- och utbildningsnämnden som ofta har ställt frågor om Norra skolans framtid. Vi har hela tiden fått undvikande svar. Vi har blivit informerade om att skolans framtid inte är bestämd, att inga beslut har fattats osv. Och så är det, inga beslut om Norra skolan har fattats.
Under tiden har däremot andra beslut fattats som indirekt har påverkat Norra skolans framtid, som t ex uppförandet av en ny skola på Holmängen. De senaste åren har signalerna efterhand blivit allt tydligare, det är tänkt att eleverna på Norra skolan ska flytta dit. Det var inte bestämt från början. Och nu finns det inget val. Det går tydligen inte längre att bedriva undervisning på Norra… Norra skolans elever ska flytta till Holmängenskolan när den står klar ht 2024.
Det har som sagt inte fattats några beslut om Norra skolans framtid, men vi är flera i nämnden som hela tiden har haft känslan av att det sedan lång tid tillbaka har funnits en outtalad agenda om att Norra skolan ska stängas. Det har fattats andra beslut som påverkar Norra och några menar till och med att de här andra besluten har avgjort skolans öde. Men när vi frågar i nämnden, Henrik Josten (M) och jag (V), har vi inte fått några klara besked utan bara undvikande svar. Och så har det varit i många år.
Vi tröttnade till slut, var och en i sin egen kammare. Det visade sig att vi hade tänkt på precis samma sak, vi skrev och lämnade in motioner om Norra skolan. Det var för två år sedan, i november 2021. (Se “Norra skolan ska stängas”. Du kan också ladda ner min motion genom att klicka här.)
Vi ville i våra motioner att kommunen skulle utreda om det fanns möjligheter att enbart ha en förskola eller en lågstadieskola på Norra skolan. Eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en anpassad grundskola (fd grundsärskola).
Kommunfullmäktige biföll motionerna den 14 december 2022, och kommunstyrelsen fick:
“i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Det tog alltså ett helt år innan motionerna, som bara yrkade på en utredning, behandlades i fullmäktige. Som jag ser det var det återigen ett exempel på att avgörandet sköts fram – tiden skulle gå och Norra skolan skulle ställas inför fullbordat faktum…
Utredningen är fortfarande inte klar, trots att den är oerhört viktig för Norra skolans vara eller inte vara. Den ska vara klar om några månader, men nu sägs det att det inte finns pengar för att anlita expertis, som en arkitekt…
Och imorgon ska BUN fatta beslut om Norra skolan…
Det går ca 250 elever på Norra skolan. Det kan jämföras med Mulltorp ca 50 elever, Rösebo ca 20 och Skerrud ca 60 elever. På Holmängenskolan ska ca 430 elever gå. Centrum i Vänersborg är det mest tätbefolkade delområdet i Vänersborg. 
Det bor ca 5.300 invånare (2018) här. Norra skolan är den enda grundskolan i Vänersborgs centrum. Kommunen satsar mycket på att bygga ut och förtäta centrum. Det byggs lägenheter både i Nordstan och ett stenkast från Gågatan. Planerna är vidare att uppföra en ny stadsdel på Sanden. Kommunen lockar med det centrala läget och närheten till Resecentrum. Människor ska kunna bo i centrum och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Men i samma stund vill kommunen alltså stänga stans enda centrala skola. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av barnen ca 2,3 km bort…
Det är en princip i Vänersborg att kommunen ska äga de lokaler som den bedriver verksamhet i. Vänerparkens förskola och högstadium hyrs t ex av ett privat fastighetsbolag.
Det är inte helt osannolikt att Holmängenskolan inte räcker till för lokalbehoven mer än på några års sikt. Sedan måste det eventuellt byggas nytt. Det kan visa sig vara klokt att behålla Norra skolan som ett kompletterande alternativ till Holmängenskolan. Och samtidigt står det moduler på varenda skola i kommunen och tickar pengar till hyra. Det kan också kosta nästan en miljon att ta bort en enda modul…
I Skollagen 4 kap. Kvalitet och inflytande 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Det här har inte skett. (Fetstilen är min.)
Den 18 mars 2020 antog kommunfullmäktige “Program för bevarande och utveckling – Vänersborgs innerstad”. (Kan laddas ner här.) Där står det att Norra skolan har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och att den ligger inom ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Det torde innebära att skolan dessutom omfattas av extra skydd enligt 3 kap 6 § miljöbalken…
Kommunledningen har misskött både frågan om och byggnaden Norra skolan. Kan barn- och utbildningsnämnden hitta en väg ut ur dilemmat?
Anm. Här kan du läsa om hur det gick på sammanträdet: ”Om dagens BUN (20/11)”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer