Arkiv
BUN (18/9): Krav, resurser – balans?
Det blev ett ganska kort sammanträde i måndags med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Redan kl 12.20, efter knappa 4 timmar alltså, tackade ordförande Bo Carlsson (C) nämnden för ett bra möte.
Det blev en större diskussion direkt efter föredragningen i det första ärendet. Det handlade om delårsrapporten och de förväntade resultaten. Vi var flera som tyckte att det var något fel på styrsystemet. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)
Barn- och utbildningsnämnden har gröna ploppar på de flesta av de förväntade resultaten. Det betyder att de har uppnåtts. Det mesta blir nämligen bättre jämfört med förra året och då uppnås de förväntade resultaten – och allt är typ frid och fröjd. Och de styrande politikerna och partierna kan t ex gå upp i talarstolen i fullmäktige och tala om hur bra allt är i förskola och skola.
Saken är bara den att varken politiker i barn- och utbildningsnämnden, förvaltningen eller personalen ute på skolorna är nöjda med resultaten. De är inte bra, de ligger alltför lågt. Resultaten borde vara betydligt bättre.
Ett av nämndens förväntade resultat är att “andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det ökar jämfört med förra året… Det är bara ett problem, en tredjedel av alla elever (32,8%) som gick ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det kan man inte vara nöjd med, det är inte ett tillräckligt bra resultat.
Det är samma med det förväntade resultatet att “andelen elever i åk 7-9 med mer än 75% närvaro ökar”. Det uppnås också, närvaron är bättre än förra året. Men ska det vara en grön plopp när drygt 15% av alla elever i högstadiet är frånvarande mer än 25% av tiden? Det tycker varken politiker eller tjänstepersoner.
Sjukfrånvaron bland personalen var i barn- och utbildningsförvaltningen i genomsnitt 8,7% under perioden januari-juli 2023. Det är en förbättring sedan förra året, men är det bra? Jag tror att alla anser att sjukfrånvaron är för hög.
Det fanns en stor samsyn i barn- och utbildningsnämnden om att de gröna plopparna var missvisande och att resultaten måste bli bättre.
Men – ekonomin ska gå ihop. BUN kan inte använda mer pengar än de som nämnden har fått tilldelat av kommunfullmäktige. Bättre resultat i skolan kräver mer personal, både pedagoger och annan skolpersonal. Men mer personal kräver mer ekonomiska resurser…
Så är det bara. BUN:s handlingsutrymme är begränsat, det begränsas av ekonomin. Som en tjänsteperson sa:
“Har man högre ambitioner behöver man tillföra mer pengar.”
Och den ekonomiska situationen ser ut att bli än värre, redan under hösten…
Kostnader för skolskjutsar ökar under höstterminen och minst en miljon kr “extra” ska betalas till IT-enheten. Det inspirerade ordförande Bo Carlsson (C) till en filosofisk utläggning under temat “får verksamheterna i BUN någon nytta av dessa IT-investeringar?”. Frågeställningen var tämligen retorisk. Carlsson var mycket tveksam till om verksamheten får någon glädje av denna extra utgift… Jag tror att Carlsson hade rätt, men betalningen kan ju vara nödvändig ändå, t ex för att hindra “hackers” från att ta sig in i kommunens IT-system – och få tillgång till skolornas betyg…
Nämnden fick reda på en kostnad som jag inte tror har varit specificerad tidigare. Den har i varje fall inte presenterats för oss politiker. Därför har den nog också varit dold och omedveten för flera i nämnden. Förvaltningen berättade att det särskilda stödet till de barn som är i behov av det på förskolan, det kan t ex vara de barn som sedan skrivs in i den anpassade grundskolan (fd grundsärskolan), beräknas uppgå till 7 milj kr under 2023. Dessa kostnader ökar varje år, precis som i grundskolan (och på gymnasiet). Det finns sannolikt anledning att fundera extra på detta nästa gång budgeten ska fördelas.
Barn- och utbildningsförvaltningen har dragit ner på kostnaderna inför hösten, bland annat har det skett en hel del besparingar på resurspersoner med visstidsanställning. Skolan arbetar ju i läsår och den organisation som beslutas inför hösten, t ex antal klasser, klasstorlekar, scheman, lärartjänster osv, gäller hela läsåret, dvs även under vårterminen nästa år, 2024. Det är mycket svårt, ja omöjligt, att ändra skolans organisation under ett läsår. Eftersom 2024 blir ett tufft ekonomiskt år, så måste organisationen redan nu i höst vara “slimmad”, dvs nedbantad.
Den ekonomiska situationen ser alltså ut att bli betydligt värre nästa år…
Det blir extra kostnader för BUN 2024 på 13,1 milj kr. (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.) Det är nya och förändrade statliga uppdrag, t ex extra studietid och utökad lovskola, fler elever i anpassad grundskola (fd grundsärskolan) och hyra för Norra skolan, som enligt planerna ska tömmas utan att vårdnadshavarna har blivit informerade (se kommentaren på min förra blogg, klicka här) eller att kommunfullmäktige har fattat beslut.
De 8 milj kr som BUN har fått i år för hyra av Holmängenskolan har fungerat som en buffert, som ett extra tillfälligt bidrag för nämnden. Pengarna gör till och med att nämnden har en (viss) chans att göra ett noll-resultat i år. Nästa år ska pengarna verkligen användas till hyra. Det betyder alltså 8 milj kr mindre nästa år för nämnden till verksamheten.
Majoriteten i BUN (S+C+KD+MP) beslutade i våras om besparingsåtgärder. KUL-avtalet mellan BUN och kultur- och fritidsnämnden är uppsagt. Förvaltningen berättade att den däremot har skjutit på verkställandet av nedläggningen av Lanternan (kommunens förskola på obekväm arbetstid) med presidiets (=de tre ordförandena i BUN) goda minne. Besparingsbeslutet innebar dessutom lägre personaltäthet, dvs uppsägningar. Inte heller denna åtgärd har börjat verkställas.
Både presidiet och barn- och utbildningsförvaltningen vill träffa de styrande och få besked om hur kommunens ekonomiska situation ska hanteras centralt i kommunen innan BUN fattar beslut om kommande neddragningar och besparingar. (Enligt uppgift träffades BUN:s presidium och presidiet i kommunstyrelsen i onsdags.)
Det är omöjligt för BUN att spara på något annat än personal. Personalkostnader är den i särklass största utgiften för BUN – och allt annat är bantat och neddraget för länge sedan. Ska det sparas nästa år så är det legitimerade pedagoger det handlar om:
“Vi hittar inte så mycket mer att skära på när det gäller personal.”
Det var beskedet i måndags.
Annars blir man lite fundersam av att höra den resignation som präglar de flesta borgerliga och socialdemokratiska politiker när de diskuterar ekonomi. Det är som om lågkonjunkturer, inflation, arbetslöshet osv är naturlagar som det inte går att göra något åt. Men se på alla miljarder som regering
och riksdag satsar på skattesänkningar för de allra mest välbeställda i landet, se på de närmare 200 miljarder som de fyra storbankerna beräknas göra i ren vinst i år (se Sveriges Radio “Svenska banker håvar hem rejäla vinster”), se på alla miljarder till försvaret… Det finns mycket pengar i Sverige som skulle kunna användas i välfärden.
Även i kommunen finns det handlingsalternativ. Det finns resultatutjämningsreserver (RUR) på 50 milj kr som kan användas, det finns möjligheter till skattehöjningar, det finns möjligheter att prioritera om utgifter i kommunen osv.
Det är ingen osynlig hand som styr marknaden, det är inga naturlagar som styr ekonomin – det är människor. Och det är politiker som styr Vänersborg…
Anm. Fortsättning följer i bloggen ”BUN (18/9): Akutskola, lokaler och skolresultat”.
Brev från en förskollärare
Förskola och skola debatteras flitigt i dagens Sverige.
Skolan är i kris – elevernas kunskaper sjunker jämfört med andra länder och lärare lämnar sitt yrke. Arbetsmiljön är dålig och lärarna är stressade på grund av hög arbetsbelastning. Samtidigt har utbildning marknadsanpassats och friskolekoncerner tjänar stora pengar. Det gör de på kommunernas elevpeng, pengar som ska gå till precis det som namnet säger, till eleverna. Nu hamnar de i fickorna hos ägarna, som i många fall är utländska bolag. (Läs gärna mer på Tankesmedjan Balans.)
Vinsterna kan göras när man anställer obehöriga lärare med sämre lön, struntar i att anställa tillräckligt många speciallärare, SYV-konsulenter, kuratorer och skolsköterskor och framför allt, med olika metoder lockar till sig de mest studiemotiverade eleverna från hem där vårdnadshavarna har hög utbildningsnivå. De eleverna behöver inte hjälp och stöd i samma omfattning som elever från socialgrupp 3 eller barn och ungdomar till föräldrar födda utomlands. Den marknadsanpassade skolan leder dessutom till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.
Johanna Jaara Åstrand, tidigare förbundsordförande för Sveriges Lärare, skrev på Facebook i lördags:
“I veckan har jag också mött lärare som med tårar i ögonen vittnar om scheman där varken elever eller lärare har en ärlig chans att lyckas med det som förväntas och som förtvivlat beskriver känslan som infinner sig när inflytandet över arbetssituationen minskar, lärarkollegor blir sjukskrivna och viktiga beslut fattas över huvudet på dem.”
Förskolan är viktig för barnen. De barn som har gått i förskola har bättre förutsättningar i grundskolan. Förskolan ger långsiktiga positiva effekter på det fortsatta lärandet. Förskolan har en stor kompensatorisk betydelse och är oerhört viktig för barnens språkutveckling.
Det är viktigt för förskolans kvalitet och barnens utveckling att barngruppernas storlek begränsas. En större personaltäthet uppmuntrar barnens kreativitet och nyfikenhet.
Johanna Jaara Åstrand skrev vidare på Facebook:
”Jag har blivit kontaktad av förskollärare som uppgivet berättar om sin arbetssituation där förskollärarkollegor helt saknas och varken barngrupper eller lokaler är anpassade efter läroplanens uppdrag.”
I lördags fick också barn- och utbildningsnämndens presidium, och jag, ett mail från en förskolelärare i Vänersborg.
Förskolläraren skriver:
“Jag skulle med detta mail vilja göra dig uppmärksam på problemet med stora barngrupper på förskolorna i Vänersborg kommun.
Jag arbetar på en förskola i kommunen och på min avdelning är det 24 st barn mellan 3-5 år och då är vi fyra pedagoger. På avdelningen bredvid är det 10 st barn mellan 1-2 år och de är två st pedagoger. Det är nog dessa siffror ni i utbildningsnämnden ser och ni tycker nog att det är en bra bemanning med personal. Problemet är bara att det är bara mellan kl 9:30-12:30 som vi har en sådan personaltäthet.
På morgonen och på e.m är vi bara två pedagoger på alla våra barn och vi har ofta nästan alla våra barn hela dagarna ca 7:30-16. (Förskolan har öppet 6-17:30). Verkligheten är alltså att två st pedagoger är ensamma och ska ta ha hand om ca 20 barn stor del av dagen.
Vid våra måltider (frukosten och mellanmålet) har vi ca 8 barn vid varje bord (om vi har haft tur och kunnat lämna några till grannavdelningen, annars är vi ca 10 vid varje bord).
Jag tror nog att du kan föreställa dig hur en sådan måltid blir. Det är verkligen inte den lugna stund med samtal, reflektioner och lärande som vi vill ge våra barn.
Vi pedagoger kämpar till vårt yttersta för att ge alla våra barn det de har rätt till under sina dagar hos oss och det är ett gott pedagogiskt lärande och en god omsorg med pedagoger som har tid att se dem och ge dem det de behöver av trygghet och glädje.
Vi har också en läroplan att arbeta mot och gör där vårt yttersta för att uppnå de målen som finns där. Vi har också krav på oss att göra en god dokumentation som ska finnas tillgänglig för föräldrar och våra chefer. Tiden till detta är knapp.
OCH det är verkligen inte lätt. Det tror jag du förstår, många gånger åker vi hem gråtandes för att dagarna på förskola varit så tuffa både för oss och barnen.
Du som folkvald politiker i kommunen är ansvarig för att alla invånare mår bra och orkar med sina dagar och då måste det få kosta. Du kan inte spara in mer på det viktigaste vi har, VÅRA BARN utan du måste göra något nu för att minska barnantalet på förskolorna i Vänersborgs kommun. Attraktiv och hållbar får inte bara vara ord på ett papper, utan måste omsättas i praktiken.
Vi pedagoger kommer inte att orka länge till och våra barn förtjänar en lugnare förskoletid med ”fröknar” som går till sitt arbete med glädje, istället för med en klump i magen.”
Barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har i Vänersborg. Kommunen måste satsa på förskola och skola. Det är både min och Vänsterpartiets uppfattning. Varje år i juni, när kommunfullmäktige beslutar om budgeten, argumenterar vi för mer pengar till både förskola och skola. Det är ingen som säger emot, men satsningarna uteblir. Det händer till och med att de andra partierna håller med, men det stannar vid ord. I praktiken och i handling så prioriteras annat högre i kommunen.
Vänsterpartiet fortsätter oförtrutet att tala och arbeta för mer resurser till förskola och skola.
Anm. Här kan du läsa svaret på brevet från BUN:s presidium: ”BUN: Svar till förskollärare”.
Ska Norra skolan läggas ner?
Det ska inte stickas under stol med att jag blev både förvånad och besviken när kallelsen till måndagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN) dök upp i mailboxen. Det fanns ett ärende på dagordningen som mina blickar drogs till med obönhörlig automatik. Ögonen drogs till ärende 6…
Beslutsförslaget på ärendet var:
“Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av fastigheten VÄNERSBORG OXELN 7 (Norra skolan) från och med 1 augusti 2024.”
Den till synes oskyldiga formuleringen betydde inget annat än att barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska lägga ner Norra skolan nu på måndag, den 17 april.
Vi är några politiker i BUN som under åren har bevakat Norra skolans framtid lite extra. Jag tänker framför allt på mig själv (V) och Henrik Josten (M). Vi har under åren ställt frågor om Norra skolans framtid och framfört synpunkter. Vi har varit tydliga med att vi vill se att Norra skolan finns kvar – som skola…
TTELA skrev igår fredag (se “Oklar framtid för den hundra år gamla skolbyggnaden”):
“Att verksamheten i Norra skolan ska flytta till den nya Holmängens skola har varit på gång under en tid.”
Och verksamhetschef Nyqvist förtydligade i samma artikel:
“Planen är att i augusti 2024 flytta elever och personal från Norra skolan till Holmängens skola.”
Det här scenariot stämmer dock inte riktigt överens med allas uppfattning. Det har t ex inte ingått i Jostens och min ”plan”.
I november 2021 ställdes frågan om en nedläggning av Norra skolan på sin spets. Det var första gången. (Se “Norra skolan ska stängas”.) Den gången hade ärendet rubriken ”Stängning av Norra skolan” – och beslutsförslaget hade följande lydelse:
- ”Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att stänga Norra skolan.”
- ”Barn- och utbildningsnämnden säger upp förhyrningen av Norra skolan, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att stänga skolan.”
Det var lite mer “raka rör” då. Det var tydligt vad beslutet gällde. Och framför allt, det var kommunfullmäktige som skulle fatta det slutliga beslutet…
Beslutsförslaget fick både Henrik Josten (M) och jag (V) att reagera. Vi satt på våra respektive kammare och funderade. Och det var faktiskt ett sammanträffade, på riktigt. Både jag och Henrik Josten (tillsammans med hans partikollega Henrik Harlitz) lämnade in var sin motion om Norra skolan. Och det gjorde vi strax innan sammanträdet med BUN den 22 november 2021. (Du kan ladda ner motionen från Vänsterpartiet här och moderaternas motion här.)
Motionerna från M respektive V fick till följd att ordförande Bo Carlsson (C) lyfte bort hela ärendet om Norra skolans stängning från dagordningen. Motiveringen var just motionerna. Ordförande Carlsson ansåg att motionerna skulle utredas i vederbörlig ordning och i god demokratisk anda innan nämnden diskuterade och bestämde något om Norra skolans framtid.
Sedan behandlades motionerna i kommunfullmäktige i december förra året (2022). Och de bifölls. (Förutom ett av mina yrkanden som i sammanhanget är oväsentligt.) Resultatet av fullmäktiges beslut om bifall var att det skulle utredas om det fanns möjligheter att ha enbart en förskola, en lågstadieskola eller om det var möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola på Norra skolan.
Fullmäktiges beslut hade följande lydelse:
”… ger kommunstyrelsen i uppdrag att i nära samverkan med berörda nämnder utreda vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler.”
Denna utredning har inte gjorts – trots fullmäktiges beslut. Det är en viktig anledning till att 
Vänsterpartiet motsätter sig att barn- och utbildningsnämnden fattar ett beslut om nedläggning på måndag, i övermorgon. Jag kan i sammanhanget inte låta bli att tänka på moderaten Dan Åbergs “doktrin”:
“Det säkraste sättet för att inte få nåt genomfört, det är att fullmäktige bifaller en motion.”
I november 2021 skrev barn- och utbildningsförvaltningen att det var kommunfullmäktige som skulle besluta om att stänga Norra skolan. Och så är det med stor sannolikhet. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden (Kommunallagen 5 kap 1 §):
“av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen.”
2015 kunde vi i TTELA läsa om hur utbildningsnämnden i Lilla Edet lade ner några skolor. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Göteborg. Den 18 december 2015 kom domen. Förvaltningsrätten fastslog (du kan ladda ner domen här):
“Sammantaget får det således anses att utbildningsnämnden överskridit sin befogenhet när den beslutat om förändringar i kommunens grundläggande skolstruktur. Besluten måste därför upphävas.”
Förvaltningsrätten garderade sig också och skrev i domen att om det fanns tveksamhet så:
“får det anses rimligt att tillämpa principen om att i tveksamma fall ge kommunfullmäktige ett tolkningsföreträde.”
Det är ytterligare ett skäl till att barn- och utbildningsnämnden inte kan lägga ner Norra skolan på måndag. Och det insåg barn- och utbildningsförvaltningen i november 2021, men har av någon anledning “glömt” det denna gång.
Barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Det är omöjligt och det tror jag också att åtminstone oppositionen inser. Och det finns ytterligare skäl.
I Skollagen, 4 kap 13 § står det:
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens 
verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.
Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på. När det gäller Norra skolan har inte vårdnadshavarna fått möjlighet att yttra sig…
Jag är inte heller säker på att det har gjorts en riskbedömning bland personalen, i varje fall finns ingen information kring någon sådan i underlaget till sammanträdet. Arbetsgivaren ska ju enligt Arbetsmiljöverket göra en sådan inför 
ändringar i verksamheten. (Se broschyren ”Riskbedömning inför ändringar i verksamheten”.)
Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete:
”När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas”.
Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs.
Och så en helt annan aspekt av ärendet – valrörelsen…
Det är lite svårt att förstå att ordförande Bo Carlsson (C) har godkänt det framlagda beslutsförslaget. Centerpartiet är ju av tradition mot skolnedläggelser. Carlssons partikamrat, kommunalrådet Mats Andersson (tidigare ordförande i BUN), sa på valdebatten under Aqua Blå förra året i en ordväxling med Henrik Harlitz (M) följande, 06.15 in i inspelningen (se TTELA “Se TTELA:s valdebatt från Aqua blå”):
“För tryggheten när det gäller skolmiljön där är Centerpartiet väldigt, väldigt tydliga, att vi behöver ha skolor och förskolor i kommunens alla olika delar. För just trygghetens skull.”
Detta upprepade Andersson senare i debatten (39.45 in i inspelningen). Henrik Harlitz (M) replikerade då Mats Andersson (C) och frågade (41.05):
“Med största sannolikhet är det väl en skola i norra delen utav tätorten Vänersborg som är nedläggningshotad efter det att Holmängenskolan byggts. Är det fel uppfattat?”
Mats Andersson svarade (45.43):
“Henrik Harlitz ställde ju en fråga här, är det inte meningen att vi ska lägga ner någon skola osv. Och 
jag tycker att det är tråkigt att man sår såna här ogräsfrön. Snarare tvärtom skulle jag bara vilja säga Henrik.”
Mats Anderssons utsaga torde kunna betraktas som ett vallöfte… Inga skolor skulle läggas ner i centerpartiets Vänersborg…
En gång till – barn- och utbildningsnämnden kan inte lägga ner Norra skolan i övermorgon. Däremot inser jag att det är en svår fråga för BUN – rent ekonomiskt.
Det är BUN som sannolikt kommer att få stå för kostnaderna för tomma lokaler, oavsett om dessa kommer att finnas på Norra skolan eller på Holmängens skola. Och det är inte rätt. Det är kostnader som kommunen bör stå för, bland annat på grund av att frågan om Norra skolan hela tiden har skjutits framåt i tiden. Och att det nu ligger två motioner om Norra skolan, som är bifallna av kommunfullmäktige, och väntar på att verkställas.
Till sist vill jag avsluta med en kommentar på Facebook som på ett bra sätt speglar åtminstone några av kommuninvånarnas syn på vad vi politiker sysslar med:
“Men kommunen trummar på med argument att det inte finns pengar. Vilket underligt när man så sent som i förra veckan köpte en fastighet vid torpa hallen för 10 miljoner och så sent som i februari köpte gamla flickskolan för dryga 5 miljoner detta till trots att man måste dra igång med renoveringar för 12 miljoner omgående.(står i Ttela).
Men när det handlar om Norra skolan, våra barns lokaler då finns det helt plötsligt inga pengar.”
Anm. Här kan du läsa om de andra ärendena som BUN ska behandla på sammanträdet, ”Imorgon BUN: Budget mm”.
Protesten från Dalboskolan
I barn- och utbildningsnämndens diarium fanns i veckan som gick en skrivelse som var undertecknad “Personalen på Dalboskolan”. Om det verkligen är en skrivelse som all personal på Dalboskolan står bakom vet jag inte. Men det tycks vara så. För en stund sedan skickades nämligen skrivelsen ut till samtliga ledamöter i barn- och utbildningsnämnden.
Det är för övrigt egentligen inte särskilt viktigt att skrivelsen kommer från Dalboskolan, även om just Dalboskolan är särskilt intressant i mina ögon. Jag har ju tillbringat över 30 år av min yrkesverksamma tid där. Det viktiga med skrivelsen är att den beskriver en situation på en av kommunens grundskolor.
Som politiker i allmänhet och ledamot i barn- och utbildningsnämnden i synnerhet är det viktigt att lyssna på signaler från korridorer och klassrum i kommunens förskolor och skolor. Jag håller inte nödvändigtvis med om allt som sägs eller skrivs. Det gäller också denna skrivelse. Målet för kritiken är ju – kommunens politiker.
Den här skrivelsen förmedlar en verklighet som många av oss politiker inte känner till eller kanske till och med blundar för. Många vill inte se konsekvenserna av de beslut som fattas. Det är ju ofta så att beslut fattas utifrån siffror i ett budgetförslag och många av oss nöjer sig med, och är stolta över, att röda siffror i resultatkolumnen förvandlas till svarta. Vi ser inte att det betyder att t ex några elevassistenter och pedagoger får sluta och att elever får allt mindre lärartid.
Många politiker har helt enkelt svårt att se verkligheten bakom siffror och alla dessa gröna, gula och röda “ploppar” i verksamhetsberättelsernas resultatavstämning…
Här följer skrivelsen som är undertecknad med “Personalen på Dalboskolan”. (Det går också att ladda ner skrivelsen som pdf här.)
==
Till berörda politiker, nämndledamöter och beslutsfattare
Sveriges skolor befinner sig just nu i en nedåtgående spiral. Pengar och personal minskas, men våld och arbetsuppgifter ökar. En lärares vardag idag går inte att jämföra med den för bara några år sedan. Arbetsuppgifterna bildar stora högar, pressen ökar, men medlen till att lösa dem finns aldrig. Politiker lägger fram löfte på löfte, nya ”spännande” förslag för att bryta trenden av personalbortfall och otrygghet i skolan. Samtidigt som hela Sveriges lärarkår står och skriker ut svaret för allt de är värda. Pengar. Fler trygga vuxna i skolan.
Våldet, otryggheten och den mentala ohälsan ökar kraftigt bland våra barn och unga. Anmälningarna till Socialen hopar sig, elever får inte anpassningarna de har rätt till, antalet hemmasittare ökar drastiskt. Varför hjälper vi inte våra barn? Hur kan vi låta våra ungdomar bli nedbrutna innan de ens kommit ur grundskolan? Hur kan vi inte vara mer måna om deras, och i slutändan vår egen, framtid?
Elever kommer in med sämre och sämre kunskaper mellan varje stadie. Hur är detta möjligt? Dessvärre inte tack vare någon större budget eller bättre arbetsförhållanden. Det är på bekostnad av Sveriges fantastiska skolpersonal. De som dagligen brinner och kämpar för att få medlen att räcka, för att försöka anpassa ut i fingerspetsarna för att alla barn ska få den skolgång de har rätt till. Ändå räcker vi inte till. Våra hjärtan brister dagligen för vi vet att vi inte räcker till. Allt för många otroliga lärare börjar slockna. Vi ser kollegor försvinna en efter en. Många till nya kommuner, andra till helt andra yrken, och tyvärr många till att bli sjukskrivna, med en lång väg tillbaka, om vi ens hinner se dem igen.
Våra lärare bryr sig för mycket, de försöker att få alla att lyckas. Men försök att föreställa er det här:
Att komma in i en sal med 30 elever varav plats egentligen bara finns för 24. Ungefär hälften av eleverna har extra anpassningar, i snitt 8 per elev. Det är nu ditt uppdrag att på 40min starta i gång en lektion där du har allas fokus, du ska ha genomgång på arbetet de ska göra, och sedan se till att alla kommer i gång och avsluta i lagom tid. Det är ungefär 100 anpassningar som ska göras på 40min. Får ni matten att gå ihop? 5 av barnen har en extra anpassning att få individuella instruktioner, de andra 5 behöver hjälp med att starta upp sina arbeten. Under tiden hänger sig 3 av de andra elevernas datorer, 2 uppdaterar sig, 1 kan inte ansluta till det kommunala nätverket, 2 har sina datorer på lagning, och 4 har glömt dem hemma.
Hur löser du situationen? Glöm inte heller då de andra fem eleverna som har anpassningar i att få material uppläst och behöver skrivhjälp. Då har vi inte nämnt de högpresterande eleverna som klarat av uppgifterna på fem minuter. Överlever du lektionen har du 5 till att se fram emot, och däremellan försöka hinna rätta uppgifter, ge en bra och vettig feedback och planera inför kommande lektioner. Sedan har du den viktigare föräldrakontakten, du har två arga vårdnadshavare som hör av sig och ifrågasätter varför inte deras barn får anpassningarna de har rätt till. Du behöver dessutom avbryta lunchen för att bryta upp ett slagsmål i korridoren. Ser varje dag ut så här? Nej självklart inte, ofta behöver du även vikariera för en kollega.
Är lösningen att förlänga lektionerna? Nej, all forskning visar att 40–50 minuter är den perfekta längden. Är lösningen att sluta ge elever extra anpassningar? Nej, eleverna har lagstadgad rätt till det. Är lösningen att ge läraren kompetensutbildning inom IT? Eller kanske hur man prioriterar arbetsuppgifter? Eller kanske rent av en lång kurs i hur man ska bedöma elever och ge feedback, för en legitimerad lärare har väl knappast gått igenom det i sin utbildning? Nej, ni hör väl hur dumt det låter. Svaret är så otroligt enkelt att det är nästintill löjligt, ändå verkar det vara svårt att ge det gehör när det kommer till beslutsfattande. Mer vuxna, färre elever i undervisningsgrupperna. Ja, det kostar pengar. Investeringar för framtiden har en tendens till att göra det.
Låt vår otroliga personal få fortsätta med det de är bäst på, att utbilda våra ungdomar och ge dem en stadig grund till resten av deras liv. Vara en trygg punkt i livet för de som behöver det, låta alla elever lyckas och bli de bästa versionerna av sig själva. Vi tar det slitet. För vi älskar det vi gör. Att se våra ungdomar lyckas är det vi lever för. Det enda ni behöver göra är att se till att resurserna finns för oss att lyckas med det.
Trots denna ständiga uppförsbacke har flertalet skolor, med oddsen mot sig, lyckats öka måluppfyllelsen. En av dessa är vår arbetsplats, Dalboskolan. Den lilla skolan som alltid glöms bort när man pratar om stadens högstadieskolor, ”Jaha finns den kvar?”. Skolan som haft 35 rektorer på 40 år. Trots det fortsätter den att kämpa, tar vara på ungdomarna i och utanför stan och sliter med upprepade fördomar och motgångar. De senaste 5 åren har vår skola gjort en fantastisk resa med ständigt höjd måluppfyllelse trots att måluppfyllelsen på elever som kommit till oss minskat. Vi har genom alla rektorsbyten och hög personalomsättning lyckats hitta vägar som fungerar, skapat och organiserat för att gynna våra elever, så gott vi kunnat utefter de medel vi fått. Och vi har ofta lyckats. Men med förslaget som lagts fram till oss nu förlorar vi nästan all vår resurspersonal. All den ack så viktiga personalen som knyter band med de elever som har tuffast att göra det. Den där stadiga vuxna människan som alltid ger dem ett varmt leende när de kommer till skolan, den enda som gör att de faktiskt orkar gå dit. Inte heller kommer vi att kunna ha kvar mindre undervisningsgrupper, arbetsklimatet kommer att lida, elevernas mentala ohälsa kommer att stiga, tryggheten kommer att minska och våldet öka. De elever som äntligen börjat komma till skolan kommer åter igen att bli hemmasittande, personal kommer att söka sig till andra kommuner. Legitimerade lärare blir rekommenderade att söka andra tjänster. Hur kan vi komma så lågt? När bristen på legitimerad personal är hög i hela Sverige, hur kan vår kommun då göra sig av med legitimerad personal? Hur kan man se på när det här händer, se hur det kommer att påverka ungdomarna, och ändå inte agera för att förhindra det?
Snälla, låt oss nu inte få ytterligare beskärningar för att slå undan knäna för oss igen. Vi har tuffa år framför oss i hela Sverige, det kommer ingen komma undan. Men att låta det gå ut över våra barn och ungdomar är givetvis det sista vi bör göra i nuläget. Utöver att utbilda räddar skolan faktiskt liv, hur kan vi inte prioritera det?
Låt inte Vänersborg dala mer på listorna över statistiken. Låt oss i stället vara i framkant! Se till att vår kommun med stolthet kan säga att vi satsar på skolorna, på vår stads framtid! Låt oss få vara stolta över att få arbeta i Vänersborgs kommun, inte skämmas. Låt våra ungdomar få den skolgång de har rätt till, och ge personalen möjlighet att hjälpa och se alla elever.
Hur man ska lyckas hitta medlen? Gör som vi skolpersonal gör varje dag, trolla med knäna.
Personalen på Dalboskolan
BUN 20/3 -23
I måndags sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (BUN). Det var nästan inga beslutsärenden på dagordningen, men trots det blev sammanträdet mycket långt. Inte förrän kl 15.42 kunde ordförande Bo Carlsson (C) avsluta mötet – och då var det bara för att lämna över ordet till tjänstepersonerna i förvaltningen. Det var dags att “runda av” sammanträdet med en entimmes utbildning kring styrande dokument.
Nämndens sammanträden börjar alltid med en verksamhetsuppföljning. Det är personer “på golvet” som kommer till oss politiker och berättar om vad de arbetar med. Det gör att politikerna i nämnden får en ganska bra bild av vad som händer inom vårt fögderi. I måndags var rektorer och annan personal från några F-6-skolor och berättade under temat ”Elevers resultat ska förbättras”.
Det är tyvärr på det viset att betygsresultaten sjunker i åk 6. Resultaten ligger långt under de förväntade och det är till och med så att Vänersborg sticker ut i landet.
Det pågår ett intensivt arbete med att försöka ta reda på orsakerna till de dåliga resultaten och vad som behöver förändras. Rektorer och pedagoger har inte hittat några definitiva svar än, men det är uppenbart att antalet elever i behov av särskilt stöd ökar.
Nämnden fick höra hur olika mellanstadieskolor arbetade med att försöka förbättra elevernas resultat. Det blev en del om organisation. Och det är ju det som vi politiker bland annat sysslar med. Organisation i bred bemärkelse hänger ju inte helt sällan ihop med pengar… Själv är jag mer intresserad av själva pedagogiken och tankarna kring inlärning och undervisning för att höja resultaten. Men det beror väl på att någonstans i mitt undermedvetna är jag fortfarande lärare…
De här verksamhetsbesöken är mycket givande för politikerna i nämnden.
Västtrafik besökte BUN och informerade om framför allt taxiresor. Det var med anledning av att det hade framkommit en del klagomål kring just dessa. Efter nästan en timmes föredragning rätades de flesta frågetecken ut.
Det hör inte till vanligheten att barn- och utbildningsnämnden behandlar sekretessärenden. Det fanns fyra sådana denna gång. Alla handlade dock om samma sak, “Regelbunden tillsyn fristående förskola”. Nämnden har nämligen tillsynsansvar för de fristående förskolor som ligger i kommunen. Det är de 
enskilda förskolorna Fridaskolan, Korseberg, Karten och Vetegrodden. Med de bestämmelser som finns om offentlighetsprincipen kring aktiebolag etc så hade kommunens jurister bestämt att ärendena löd under sekretess.
Det innebar att samtliga fick lämna rummet utom de tjänstgörande ledamöterna och de tjänstepersoner som var involverade i tillsynen. Jag får självklart inte yppa något som var sekretessbelagt, inte ens beslutet var offentligt. Det tyckte jag dock inte lät ok i mina öron.
Ärendet tog också sin tid och när vi var klara var det dags för lunch.
Efter lunchen var det pigga ledamöter som tog sig an ärendet “Plan för intern kontroll med risk- och väsentlighetsanalys”. Vi fick en liten extra introduktion om vad ärendet handlade om. Det får vi ofta nu 
efter årsskiftet. Det beror naturligtvis på att flera ledamöter är nya och kanske behöver lite mer kött på benen. Samtidigt kan vi som har varit med förr behöva en repetition…
I år ska rutinerna kring skolskjutsarna ses över och kontrolleras. Och det är ok, och det beslutade också nämnden. Jag föreslog att nämnden kanske borde granska något helt annat nästa år, som barn och elevers rätt till särskilt stöd. Den här punkten fanns nämligen med i en riskmatris redan för i år.
Det var också dags för en lokalinformation. Det brukar nämnden få med regelbundenhet.
Skördegatans förskola på Onsjö ska renoveras och de tillfälliga lokalerna byggas bort. Vid förstudien valdes Skördegatan utifrån att det där fanns ett tillagningskök. Under lokalplaneringen har investeringsönskemål lyfts av kostenheten. Samhällsbyggnadsnämnden har i dagsläget valt att inte gå fram med ytterligare äskande om ytterligare investeringsmedel. (Se anmärkning i slutet av bloggen.)
Det är arbetsmiljöproblem på Frändeskolan, värmeanläggningen för oväsen. Den behöver åtgärdas, problemet är “bara” att både Dalboskolan och idrottshallen är inkopplade på samma anläggning. Det är också ett problem att det bara kom in ett enda anbud för att åtgärda problemen, och det anbudet var dubbelt så dyrt än vad som var beräknat…
Det var i vanlig ordning även en månadsuppföljning. Det totala ekonomiska resultatet uppgår till +1,2 milj kr för februari, men då ligger grundskolan med tillhörande verksamheter på ett underskott 1,1 milj.
Det görs inga prognoser för hela året så här tidigt, men det är ingen hemlighet att resultatet är oroande, eller kanske till och med mycket oroande. BUN har nämligen fått 8 milj kr för hyra till Holmängens skola och de pengarna kommer inte att användas till hyra eftersom skolan inte blir klar förrän nästa år. De här 8 milj är inräknade i budgeten vilket betyder att verksamheten egentligen gör ett ganska stort underskott…
Förvaltningschef Sofia Bråberg informerade nämnden om vad som hade hänt sedan sist. Hon berättade bland annat om PWC:s granskning av kommunens skolstruktur – “Framtidens skola”. BUN fick den i remiss av kommunstyrelsen den 15 mars. Tanken är att nämnden ska yttra sig över den, men det blir nog inte förrän senare i vår. Det är lite oklart, tror jag, vad kommunstyrelsen vill att granskningen ska resultera i.
Förvaltningschefen gav en ganska fyllig genomgång om möten och arbete kring IT-system, Restad Gård, Skolverket, HÖK21 (kollektivavtalet) och skolvalen.
Skolvalen, till förskoleklass och åk 7, är för övrigt klara nu och alla har fått sina skolplaceringar. Valen har centraliserats och det skickades ut gemensam information. Det resulterade i osedvanligt få frågor och undringar från vårdnadshavare – och det är ett bra betyg till hur förvaltningen har skött det hela.
Även ordförande Bo Carlsson (C) har en stående punkt på dagordningen – ordförandes information.
Carlsson berättade att det förs samtal med samhällsbyggnadsnämnden om skolmåltiderna. Det ska bli fler möten och Carlsson ämnar “komma tillbaka” med mer information. Bo Carlsson berättade också att han hade blivit ordförande i “Skolnätverk Fyrbodal”, ett nätverk för dom som är ordförande i kommunernas olika utbildningsnämnder.
Efter alla dessa ärenden kunde de flesta tjänstepersonerna gå tillbaka till sina rum och börja jobba. Vi politiker fortsatte dock med en dialog om förväntade resultat för nästa år. Det är ett arbete som alla nämnder gör och som ingår i budgetarbetet. I måndags diskuterade BUN, nästa sammanträde i april ska beslutet fattas.
Dialogen hölls till stor del i mindre grupper och det var som vanligt intressanta diskussioner. I redovisningen för hela nämnden var det kanske en fråga som stod i centrum. Skulle nämnden konsekvent 
använda ordet “höjs” när det gällde de förväntade resultaten? Vi vet ju att de ekonomiska resurserna kommer att vara mycket ansträngda och att det sannolikt blir en del besparingar år 2024. Kan vi då ha målsättningen, och förväntningarna, att resultaten på alla fronter ska “höjas”? Det var lite olika meningar, men de flesta ansåg 
nog att nämnden inte borde skruva ner förväntningarna.
Slutligen rundade, som sagt, nämnden av sammanträdet med en entimmes utbildning kring styrande dokument.
Det kan vara på sin plats att återigen framhålla den trevliga, öppna och positiva stämning som råder på nämndens sammanträden.
Anm. Jag gjorde ett klargörande i efterhand kring Skördegatans förskola på Onsjö. (24 mars kl 09.30.)
Bryter kommunen mot lagen?
I september år 2020 lades en utredning fram om kommunens fastigheter, “Hållbar ekonomi – Fastigheter för avyttring”. (Utredningen kan du ladda ner här.) Utredningens syfte var att:
“redovisa vilka lokaler som inte nyttjas fullt ut och/eller nyttjas av andra än kommunens egna verksamheter samt att belysa relevanta aspekter av kommunens fastighetsinnehav och eventuella försäljningar”
Jag skrev ett antal bloggar då, om hur kommunen skötte eller snarare misskötte en del av sina fastigheter. Jag skrev bland annat om Huvudnässkolans aula, Holmens fd huvudkontor, Kommunhuset och Arena Vänersborg. (Länkar finns i slutet av bloggen.)
Det var signaturen “Jenny”, som med några kommentarer kring bloggarna om Norra skolan, fick mig att tänka på denna utredning. Och visst, jag skrev också om Norra skolan då det begav sig (se ”Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen”):
“Skolan behandlas eftersom bristande och eftersatt underhåll har medfört att stora delar av byggnaden är obrukbar och att skolverksamheten därför ska läggas ner.”
Kommunens skötsel av Norra skolan har varit under all kritik. Det är stor skam hur de fina skolbyggnaderna med högt kulturhistoriskt värde från 1900 respektive 
1916 har misskötts. Skolan ligger dessutom inom ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Men nu har i varje fall taken på Norra skolan åtgärdats och det till en kostnad av totalt 7,9 milj kr. Men det kanske mest var för att höja skolans värde om och när fastigheten ska säljas…
“Jenny” tar upp en del lagparagrafer kring kommunens skötsel av sina byggnader, framför allt då Norra skolan så klart. Det är synpunkter och hänvisningar till PBL som hon tidigare också har delgett miljö- och byggnadsförvaltningen.
Synpunkterna är intressanta tycker jag. Kommunen har ju om inte annat en hel del åsikter om hur andra, vanliga kommuninvånare, ska sköta sina byggnader och utbyggnader, avlopp och tomtplatser mm. Det kan därför vara intressant att återge resultatet av “Jennys” arbete kring kommunens ansvar för sina byggnader.
Kommunen har blivit anmäld för att missköta några av sina byggnader. Jag vet att det t ex har inkommit anmälningar på Sikhalls magasin och Holmens fd kontorsbyggnad i Vargön. Jag tror till och med att byggnadsnämndens egna ledamöter kan ha varit inblandade i någon anmälan. Även Norra skolan har anmälts.
Den 6 december 2022 skrev anmälaren:
“Om det inte redan finns ett pågående tillsynsärende så begär jag att byggnadsnämnden startar tillsyn enligt PBL kring bristande underhåll på fastigheten Vänersborg Oxeln 7 – Norra skolan.”
Anmälaren menade att Norra skolans fuktproblematik är så omfattande att:
“skolan anses som olämplig för fortsatt drift och detta borde innebära att byggnaderna förlorar sin funktion.”
Utifrån anmälan har “Jenny” studerat PBL, plan- och bygglagen. Hon börjar med att citera PBL 8 kap 4 §:
”Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om …
7. lämplighet för det avsedda ändamålet”
Och för Norra skolans del är det avsedda ändamålet naturligtvis att bedriva skola.
Jenny fortsätter att citera 8 kap, nu 14 §:
“Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.”
Det är uppenbarligen ingen större tvekan om att Norra skolan inte har hållits i vårdat skick. Underhållet av byggnaderna har inte heller anpassats till omgivningens karaktär eller byggnadsverkets värde. Det bristande underhållet har gjort skolan obrukbar och det har lett till att skolverksamheten ska läggas ner.
Då frågar sig “Jenny”:
“innebär inte det att kommunen har brutit mot sin underhållsskyldighet?”
Svaret på den frågan tycks för en lekman på PBL vara tämligen uppenbar. I det här fallet handlar det alltså inte heller bara om att det är en byggnad av mycket högt kulturhistoriskt värde och att det ligger i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Norra skolan används av många människor. Och det är barn… Kraven på underhåll borde då vara mycket högt ställda, kan man tycka.
“Jenny” fortsätter.
Det är byggnadsnämnden som har ansvar för att kontrollera att detta underhåll sköts. Och inte kan väl kommunens byggnadsnämnd sköta tillsynen lite ”hipp som happ”?
Nej, byggnadsnämndens tillsyn är myndighetsutövning. Boverket skriver (se “Byggnadsnämndens tillsynsansvar”):
“Reglerna om straffansvar för tjänstefel och civilrättsligt skadeståndsansvar kan därför aktualiseras vid felaktigt, försumligt eller uteblivet tillsynsarbete. Det är därför viktigt att byggnadsnämnden utför tillsyn och ingriper när det finns skäl för det.”
Det är ett stort ansvar att sitta i byggnadsnämnden eller att arbeta i byggnadsförvaltningen. Det finns något som heter tjänstefel vid myndighetsutövning (se Brottsbalken 20 kap § 1):
“Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år.”
Med “underlåtenhet” menas att man låter bli att ingripa när man borde göra det. Preskriptionstiden för tjänstefel är för övrigt 5 år. Det finns domar för tjänstefel 
mot politiker. Det senaste exemplet är härvan i Alingsås. Där har en åklagare åtalat 11 politiker för tjänstefel – nästan två år efter att bygglovet gavs. (Se SVT “Därför är 11 politiker åtalade – bygglovshärvan i Alingsås”.)
För drygt ett år sedan blev kommunen alltså anmäld för att ha misskött Norra skolan. Och det har fortfarande inte fattats något beslut i ärendet. Handläggningen av ärendet hade för övrigt inte ens påbörjats i november och hur det går med handläggningen nu har jag ställt frågor om, men ännu inte fått något svar på.
Tillägg 8 februari. Idag fick jag följande svar från Miljö- och byggnadsförvaltningen:
”Handläggningen av ärendet har inte påbörjats därmed har vi inte gjort någon bedömning ännu. Det vi gjort är att skickat ut ett brev om upprättat tillsynsärende. Fastighet och service ska enligt inkommen skrivelse i ärendet ha beställt en utredning för inomhusmiljön.”
Anm. Fastighetsutredningen gav upphov och inspiration till följande bloggar:
- ”Fastighetsutredningen (1/2)” – 21 dec 2020
- ”Fastighetsutredningen (2/2)” – 27 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (1): Norra, aulan och Holmen” – 29 dec 2020
- ”Kommunala fastigheter (2): Kommunhuset, sessionssalen och arenan” – 3 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (3): Topp, Nuntorp och Bergagården” – 4 jan 2021
- ”Kommunala fastigheter (4): Ursand, Skräcklestugan och jordbruk” – 6 jan 2021
KF: Arbetsordning, Korseberg, Norra och hemlösa (2)
Det var tänkt att kommunfullmäktige skulle revidera sin arbetsordning i onsdags. Det hade nog blivit så också – om nu inte Vänsterpartiet hade ställt frågor och kommit med invändningar…
Jag skrev i en tidigare blogg om några paragrafer i det nya förslaget som kunde ifrågasättas och förändras. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Lutz Rininsland (V) noterade bland annat 32 § i arbetsordningen:
“Ordföranden har rätt efter samråd med presidiet att avvisa ett medborgarförslag om särskilda skäl föreligger.”
Det förklarades i tjänsteskrivelsen, som sammanfattade ärendet, att sådana “särskilda skäl” kunde vara:
“olämplighet, då flertalet ärenden inlämnas rörande samma sak eller annat missbruk av tjänsten.”
Rininsland ansåg att kommunen inte skulle avvisa medborgarförslag. Om det kom in något “olämpligt förslag”, vilket det inte har gjort hittills, så borde kommunen t ex svara att det här ingår inte i fullmäktiges kompetensområde – och bett om förståelse att medborgarförslaget inte kan tas upp. Kommunen borde visa respekt för kommuninvånarna.
Jag framförde mina synpunkter att replikskiften inte skulle begränsas till var sitt inlägg. (Se “KF (14/12): Premiär i Bojorten”.) Mitt yrkande var, som jag lämnade in skriftligt:
“Jag yrkar att varje talare vid replikskiften har rätt att göra högst två inlägg.”
Det visade sig att hela kommunfullmäktige måste vara enigt för att ändringar skulle kunna ske. Arbetsordningen återremitterades därför till kommunstyrelsen.
Lutz Rininsland (V) hade lämnat en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlade om den infekterade frågan om en GC-väg på Korseberg, en GC-väg som på slutsträckan skulle gå genom den sista skogsdungen som fanns kvar i området.
Kommunfullmäktige anslog inga pengar till investeringen och därför blev det ingen GC-väg. Trots att det inte fanns några pengar så hade samhällsbyggnadsnämnden ändå “tjuvstartat” arbetet genom att hugga ner träd i skogsremsan… Kommunen tycks inte ha mycket till övers för träd och skogar… (Se “Har KF:s beslut följts på Korseberg?”. I bloggen finns länkar till i stort sett hela historien.)
Hur som helst. En invånare klagade för några veckor sedan till kommunen om att det inte byggdes någon GC-väg på Korseberg. Som jag uppfattade det, så var det inte själva sträckan genom skogen som invånaren beklagade sig över. Det var den längre sträckan från bostadsområdet på Korseberg, längs stranden till Gropbron.
Vänsterpartiet motsatte sig egentligen enbart sträckan genom skogen, inte resten av GC-vägen. Samhällsbyggnadsnämnden ville dock inte skilja ut skogssträckan från resten, så därför hade James Bucci (V) en gång i tiden yrkat avslag på pengar till hela GC-vägen. Jag citerar ut Rininslands interpellation:
“När ärendet om ansökan om tilläggsanslaget behandlades i samhällsbyggnadsnämnden, så framgår av texten i en reservation av ledamoten James Bucci, att invändningen endast gällde ”naturstigen/GC-vägen som skulle anläggas i den lilla skogskorridoren”, och inte alls det ”vackra promenadstråk längs vattenlinjen”, som skrivelsen från blivande boende på Sjöbodsvägen syftar till och där förvaltningen beklagar politikernas beslut.”
Det har uppenbarligen skett en missuppfattning eller ett misstag ansåg Rininsland. Han ville genom sina interpellation reda ut det hela och att promenadstråket/GC-vägen längs stranden skulle anläggas. Lutz Rininslands (V) fråga till Benny Augustsson (S) löd:
“Ser ordföranden möjlighet att navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande och föra hela ärendet fram till en positiv lösning?”
Det var också något Rininsland upprepade i fullmäktige. Augustsson (S) ville inte alls ta den bollen. Från talarstolen läste Augustsson upp hela sitt skriftliga svar. Där skrev han bland annat:
“Nu börjar det komma frågor om varför det inte byggs någon gång/cykelväg/naturstig från blivande boende på Sjöbodsvägen och jag vet att frågan kommer från andra i det området. Då tycker Lutz Rininsland att kommunstyrelsens ordförande som var för utbyggnaden och att den skulle med i tilläggsbudgeten ska navigera oss bort från missförstånd och prestigetänkande. Vad är det för missförstånd och vilket prestigetänkande är det Lutz Rininsland hänvisar till?”
Det var viktigare med prestige och stolthet än att för invånarnas skull försöka reda ut situationen, oavsett vems fel det var att det blev så här. Det blir nog till att skriva en motion till kommunfullmäktige…
Och på tal om motioner… Jag har skrivit en motion om att kommunen ska se över möjligheterna att enbart ha en lågstadieskola på Norra skolan, eller om det är möjligt att kombinera en lågstadieskola och en förskola, eller en lågstadieskola och en grundsärskola. (Se “Norra skolan ska stängas”.)
Moderaterna Henrik Josten och Henrik Harlitz skrev i stort sett samtidigt en liknande motion. Men det var inte så konstigt. Norra skolan är ju den enda grundskola som faktiskt ligger i de centrala delarna av stan, och som inom en snar framtid hotas av att läggas ner som skola. Eller flyttas därifrån om man vill uttrycka det så.
Kommunfullmäktige beslutade att det ska utredas vilka kommunala verksamheter som skulle kunna nyttja Norra skolans lokaler. 
Det är dock inte vilka kommunala verksamheter som helst som jag skulle vilja se på Norra skolan. Det är förskole- eller skolverksamhet som motionen handlade om…
Jag avslutade mitt ganska korta anförande i onsdags med att referera till Jennys kommentar på en tidigare blogg (klicka här). Vårdnadshavare och barn/elever ska enligt Skollagen, 4 kap 13 §, få delta i forum för samråd där de ska:
“informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.”
Och nedläggning eller flytt av en skola är just en sådan fråga som Skollagen syftar på.
Ida Hildingsson (V) ställde en fråga till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S):
“Är det nu Vänersborgs kommun tänker ansöka om att få ta del av statsbidraget, har arbetet med fullmäktiges beslut kommit så långt att vi kan hävda att vi förbereder kommunens verksamhet enligt metoden Bostad först?”
Det handlade om den ovärdiga och akuta situationen för kommunens hemlösa. (Du kan ladda ner hela frågan här.) Benny Augustsson svarade ja på Hildingssons fråga och var genomgående positiv till de synpunkter som hon framförde.
Anm. Du kan läsa om fullmäktiges behandling av och beslut om budgeten för nästa år i ”KF: Budgeten spikad (1)”.
OBS! Inspelningen av kommunfullmäktiges sammanträde ligger nu ute i sin helhet på kommunens webb-TV!!
Det nya läsåret har startat!
Det var nog en och annan bilist som förvånades när de tog vägen förbi arenan in till stan igår tisdag. Det var nämligen totalt fullt på parkeringsplatserna ända från Arena Vänersborg till brandstationen. Berodde det på att IFK Vänersborg hade sin första isträning för säsongen?
Nä, det var barn- och utbildningsförvaltningen som startade upp det nya läsåret för kommunens pedagoger och skolfolk. Alla som på något sätt arbetade med förskola och skola hade samlats i Idrottshusets A-hall. Det var imponerande 1200-1300 personer närvarande. Däribland några av kommunens politiker. Så var kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) på plats, liksom även kommunalrådet Mats Andersson (C). Självklart var några av barn- och
utbildningsnämndens politiker närvarande, dock inte alla.
Undertecknad bloggare återfanns i publiken. Jag kände mig dock mer som lärare än som politiker. Det var många gamla kollegor att hälsa på och utbyta några ord med. Och sådant är alltid mycket trevligt och stimulerande, vi stöter ju inte på varandra särskilt ofta nu för tiden. Men, det måste jag nog erkänna, det kändes rätt skönt att efter samlingen kunna gå hem och njuta av en kopp kaffe och veta att det där med yrkesarbete är ett avslutat kapitel…
Förvaltningschef Sofia Bråberg inledde tillställningen med att hälsa alla välkomna. Bråberg formulerade sin vana trogen några tänkvärda ord inför det nya läsåret. Hon presenterade också sina “närmaste” arbetskollegor på förvaltningen. Jag vet inte om det har hänt förut, men samtliga presenterade chefer fick rungande applåder från publiken.
Och hör och häpna, det fick även nämndens ordförande Bo Carlsson (C). Carlsson inspirerades av mottagandet och talade varmt om verksamheten och alla pedagogers insatser. Anförandet utformades nästan till ett valtal och det var lätt att få uppfattningen att partierna och politikerna i Vänersborg satsar hårt på förskolan och skolan.
Fast det är inte sant. Vänersborgs styrande politiker satsar inte nämnvärt på varken förskola eller skola. Och faktum är ju också att den budget som Bo Carlsson stod bakom röstades ner av kommunfullmäktige i juni. Men vi får se vad alla vallöften leder till, kanske kommer nya pengar att föras över till förskola och skola när kommunen ska ta ytterligare ett budgetbeslut i november. Chansen för det är dock ytterst minimal. Det skulle i så fall vara om alla pedagoger och de som arbetar inom förskola och skola tillsammans med många andra vänersborgare röstar på Vänsterpartiet. Det var och är bara V som i tilldelningen av pengar utgår från de behov som förvaltningen visar att kommunens barn och elever har.
Anette Olin från Göteborgs Universitet föreläste om aktionsforskning och aktionslärande. Det var ett tungt ämne. Det var mycket intressanta saker som Olin redogjorde för, men det kanske inte riktigt var vad publiken ville höra just precis när den långa ledigheten hade tagit slut.
Själv lyssnade jag lite extra noga när Anette Olin pratade om det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet är något som åligger lärare, förskollärare och övrig personal att utföra under rektors ledning. Även elever ska delta.
Det är Skollagen som kräver ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är (se Skolverkets hemsida):
“att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.”
Anette Olin menade att det framför allt var organisationens behov som tillgodosågs i detta arbete. De resultat som samlades in och skulle analyseras utifrån de mål som hade satts upp, av bland annat politikerna i barn- och utbildningsnämnden, var mer till för styrsystemets skull än för professionens. Professionen skulle ha betydligt större nytta och utbyte i sin verksamhet och kunskapsutveckling av aktionslärandet.
Det tyckte jag lät intressant, eftersom jag är ganska kritisk och ifrågasättande av det nuvarande styrsystemet. Systemet är ju starkt påverkat av NPM, New Public Management. Men naturligtvis är inte allt svart eller vitt.
Föredraget följdes av en lång rast. Det uppskattades nog av de flesta närvarande. Man fick tillfälle till samtal med många kollegor som man inte hade sett på ett tag, och så serverades kaffe. Rasten blev nog lite längre än beräknat tror jag, strömmen gick nämligen i hela Idrottshuset. Och nästa och avslutande punkt på programmet var en föreläsning av Pia Sundhage på länk från Costa Rica…
Arrangörerna fick dock hyfsad ordning på det tekniska. Föreläsningen kunde genomföras även om Sundhage inte kunde se eller höra något från Vänersborg eller visa sitt bildspel.
Pia Sundhages föreläsning var mycket uppskattad. Hon förmedlade de erfarenheter och kunskaper som hon hade tillägnat sig från alla år som tränare och ledare, och även spelare, för en mängd fotbollslag. Det handlade om positivt ledarskap.
Pia Sundhage har ju tagit USA:s damer till VM-guld och nu senast vann Brasiliens damer motsvarigheten till EM. Sundhage är nog den ledare inom damfotbollen i världen som har flest och störst meriter.
“Det är bara tillsammans med andra som man kan vara bäst!”
Sa Pia Sundhage.
Utanför Idrottshuset körde Tor med sin vagn och jagade febrilt 
jättar och troll. Hammarslagen var frekventa. Och regnet bara öste ner. Golvet i A-hallen blev allt fuktigare och en källarnedgång till ett förråd vattenfylldes. Jag såg framför mig hur dörren skulle ge vika och vattnet forsa in i A-hallen…
Nu är pedagoger och andra yrkesgrupper inom förskola och skola i full gång. Läsåret har börjat. Nu väntar personalen med stor förväntan på alla barn och elever.
Och politikerna väntar på nästa sammanträde med barn- och utbildningsnämnden… Typ.
Prioritera skolan!
Vänsterpartiet Vänersborg har, som jag skrivit i en tidigare blogg, producerat ett antal flygblad. Texterna är oftast hämtade från den valtidning som vi i partiföreningen arbetade fram strax innan sommaren. Och som vi delar ut inför valet. Vi tänkte även dela ut flygbladen fram till valet.
Jag har publicerat några av flygbladen här på bloggen. Längst ner kan du hämta de som jag hittills har publicerat – som pdf-filer. Här kommer ytterligare ett flygblad, om skolan.
Har du några frågor eller vill diskutera något särskilt, så är du välkommen till Vänsterpartiets valstuga vid Torget imorgon lördag kl 10.00-13.00.
==
Skolan är den enskilt viktigaste faktorn för att ungdomar ska klara sig bra i livet. De får kunskaper inför framtiden och ju högre meritpoäng ju bättre förutsättningar att senare kunna ta en gymnasieexamen och även klara sig bättre i arbetslivet. I skolan lär de sig också att samspela med andra människor och förstå hur andra mår och känner.
Ungefär 1/3 av eleverna i Vänersborg beräknas vara i behov av någon form av särskilt stöd. Alla elever måste få det stöd de behöver. Klasstorleken i åk 7-9 har utökats till 29 för att frigöra resurser till elever i behov av stöd. Klasserna måste bli mindre. Det är också självklart att alla elever ska få chans att utvecklas så långt som möjligt.
Vänsterpartiet vill satsa betydligt mer på skolan och i den satsningen är lärarnas arbetsmiljö en nyckelfråga. Det är viktigt att lärarna får syssla med det de kan bäst, undervisning. Elevhälsan måste förstärkas, fler speciallärare, lärarassistenter och “elevcoacher” måste anställas. Ett tvålärarsystem kan vara en framkomlig väg till en bättre arbetsmiljö och bättre kunskapsresultat. Fler vuxna i skolan är en förutsättning för en trygg skolmiljö som präglas av arbetsro.
==
Anm. Här kan du ladda hem de flygblad som Vänsterpartiet Vänersborg har producerat hittills:
- Landsbygd: Landsbygdsutvecklare/Brålanda/Sikhall
- Landsbygd: Obebodda hus
- Prioritera barnen och förskolan!
- Prioritera skolan!
KF (13/4): Hur ser KFV:s framtid ut?
Det var en dryg vecka sedan som kommunfullmäktige sammanträdde – förhoppningsvis för sista gången någonsin på distans. Fast, det finns en stor fördel med de digitala sammanträdena, de går att se i efterhand. Och då kan man höra precis vad de olika ledamöterna framförde för synpunkter, ordagrant. Det har visat sig vara aktuellt i några fall. Det finns nämligen en del synpunkter på hur vissa vänsterpartistiska ledamöter har uttryckt sig i tre ärenden – VA Vänersnäs (inspelningen hittar du här), en interpellationsdebatt om Sikhall 
(inspelningen hittar du här) och 
naturstigen/GC Korseberg (inspelningen hittar du här, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”). Det lär bli anledning att återkomma…
Jag har skrivit några bloggar om sammanträdet, dels före sammanträdet (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”, “Skolmiljarden 2022”, “KF: Årsredovisning”, “KF: Nämnderna 2021” och dels en blogg efter (se “KF: Återigen Sikhall på dagordningen”).
Det var en hel del anföranden och till viss del diskussioner kring flera av fullmäktiges ärenden, men det var egentligen två ärenden som överskuggade de andra. Det var “Förstärkning av statligt stöd 2022 – skolmiljarden” och, framför allt, ärendet “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Det sistnämnda ärendet handlade om kommunfullmäktige skulle bevilja pengar till gång- och cykelvägen i Korseberg. I en kommande blogg ska jag skriva om detta ärende.
Som vanligt argumenterade jag för döva öron när det gällde fördelningen av det extra statliga covidbidraget till skolan, den så kallade “skolmiljarden”. Det spelade ingen roll vad som var fakta och vilka syften som staten hade med pengarna. Nu var det ju så att Trollhättan hade fördelat statsbidraget på ett visst sätt och då måste naturligtvis Vänersborg också göra det. Om vi inte gjorde som Trollhättan så skulle Vänersborg lägga mer pengar på gymnasieungdomarna i Kunskapsförbundet än Trollhättan… Och hjälp! Det skulle innebära att en del elever från Trollhättan skulle få del av Vänersborgs pengar…
Och visst, det var på sätt och vis sant. Men om Trollhättan gör fel, och inte följer de statliga direktiven, måste Vänersborg också göra fel? Ska vi inte låta Trollhättan skämmas för att de vill behålla så mycket pengar som möjligt, så att stadens budgetsiffror blir så positiva det bara går? Men framför allt, om vi nu har ett gemensamt kommunalförbund tillsammans med Trollhättan för gymnasie- och vuxenutbildning, är det inte dags att vi betraktar förbundet som just vårt gemensamma förbund?
Nä, det tyckte nog inte Benny Augustsson (S). I varje fall tolkar jag hans uttalande så (inspelningen hittar du här):
“Det är ju så att det är ett kunskapsförbund vi är med i och det är också två kommuner som är med i det här och dom pengarna går ju rätt in i Kunskapsförbundet, dom vi lägger dit.”
Vänersborgs kommunfullmäktige ska alltså inte ta pengar från kommunens budget för att ge till ungdomarna i Kunskapsförbundet – för pengarna går ju rätt in i förbundet? Är Kunskapsförbundet något som inte har med Vänersborg att göra? Är det inte vänersborgselever som går i förbundet? Var det så som Benny Augustsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Vänersborg, menade?
Augustsson fortsatte:
“Om vi gör en annorlunda fördelning, nu har vi ju faktiskt fått Trollhättan att fatta ett likalydande beslut som vi har gjort, det har vi faktiskt inte gjort förut, vad gäller skolmiljarden, så innebär det att yrkandet Stefan har i den utökningen till Kunskapsförbundet, så går 60% ungefär av dom pengarna till utbildning av invånare i Trollhättan.”
Benny Augustsson var inte ensam om denna uppfattning. Mats Andersson (C) höll naturligtvis med Augustsson. Andersson ansåg också att Vänersborg hade påverkat “Pålle” och Trollhättan att fördela pengarna annorlunda än tidigare. Förut hade alltså Trollhättan fördelat “skolmiljarden” även till förskolan. 
(Pengar som för övrigt användes till inköp av ytterkläder åt personalen… Se “Skolmiljarden – till förskolan?”.)
De styrande kommunalrådens självförtroende saknade gränser, Trollhättan och Paul Åkerlund följde Vänersborg… Det var ett grovt feltänk. Enligt Skolverkets anvisningar skulle, vilket jag påpekade, inte förskolan vara med i fördelningen av “skolmiljarden” denna gång. Skolverket skriver på sin hemsida (se “Skolmiljarden”):
“Bidraget ska användas under 2022 till insatser i kommunal och enskild verksamhet i fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen.”
Förskola nämns inte denna gång. Och så var det med det… Det är ingen vänersborgare som kan påverka Paul Åkerlund och Trollhättan…
Även liberalen Gunnar Henriksson höll med Augustsson och Andersson, Vänersborg ska inte subventionera elever från Trollhättan. Fast jag undrar om Henriksson och de andra tänkte på att det egentligen inte var Vänersborgs pengar det var fråga om… Det var ju extra pengar från staten…
Lutz Rininsland (V) försökte förklara att gymnasieklasserna var blandade. På Birger Sjöberggymnasiet gick också ungdomar från Trollhättan och på Magnus Åberg och Nils Ericsson i Trollhättan gick ungdomar från Vänersborg. På sätt och vis, tänker jag så här en vecka senare, skulle man faktiskt kunna säga att Vänersborgs pengar går oavkortat till ungdomar från Vänersborg, men eftersom ungdomar från Trollhättan går i samma klass, så får de del av pengarna “på köpet”.
Det där sa jag inte, men jag höll med Rininsland och sa istället att inte kan man väl säga till en studerande vänersborgselev på gymnasiet:
“du får inga pengar utav oss därför att då får din kompis från Trollhättan det också…”
Fast det kan man tydligen…
Mats Andersson (C) ansåg att det liggande förslaget var en “rätt och rimlig kostnadsfördelning”. Jag hade i mitt inledningsanförande, där jag helt enkelt läste upp mitt ganska långa yrkande (se “Skolmiljarden 2022”), försökt förklara det feltänk som Andersson grundade sig på:
“Staten fördelar pengarna mellan kommuner utifrån antalet elever i åldern 6–19 år, men inom varje kommun ska pengarna kunna fördelas mellan eleverna från förskoleklass till vuxenutbildningen. Pengar ska följaktligen kunna gå till de elever som är äldre än 19 år på vuxenutbildningen, trots att dessa vuxna elever inte räknas med i statens fördelning mellan kommuner.”
Det var tydligen svårt, därför förklarade jag en gång till. Pengarna som Kunskapsförbundet enligt förslaget ska få är beräknade enbart för eleverna mellan 16-19 år, men:
“…pengarna till Kunskapsförbundet [ska] också räcka till vuxenundervisningen fast [förbundet] inte har fått några pengar till vuxenundervisningen … förbundets pengar ska räcka inte bara till gymnasieelever, som är max 19 år, utan även till vuxenundervisningen…”
Gymnasieeleverna får följaktligen avstå en stor del av pengarna till de vuxenstuderande. “Rätt och rimligt”?
Jag vet inte om Mats Andersson (C) eller någon annan förstod, det verkade inte så med tanke på voteringen senare. Eller också brydde de sig inte…
Sedan skulle man väl så här i efterhand kunna komplettera med att det faktiskt finns flera personer som idag är är “vuxenstuderande” därför att de är tvungna att fylla kunskapsluckor som uppstod på grund av pandemin. De började på “vux” direkt efter att de hade gått ur gymnasiet… Och just dessa studenter var ju en av orsakerna till de statliga extrapengarna…
Benny Augustssons (S) avslutade debatten med att tycka att det var en märklig argumentation. Jag vet inte om han menade Rininslands eller min, eller kanske båda två, men Augustsson sa:
“… elever ifrån Trollhättan går i Vänersborg och vice versa. Det har ju liksom ingen betydelse vad gäller finansieringen, för hela Kunskapsförbundet finansieras utifrån antalet elever från varje kommun. Man blir ju liksom inte vänersborgare och vi vänersborgare blir ju inte trollhättebor för att vi läser i Trollhättan.”
En stor majoritet i kommunfullmäktige ansåg att Augustsson, Andersson och de andra hade rätt. Det liggande förslaget, dvs kommunstyrelsens förslag, fick 43 röster, Vänsterpartiets förslag stöddes bara av de 5 vänsterpartisterna medan 2 kristdemokrater och en moderat avstod från att rösta.
Jag undrar hur Kunskapsförbundets framtid ser ut…
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer