Arkiv

Archive for the ‘profilklass’ Category

Vänersborgare för profilklasser

5 december, 2017 Lämna en kommentar

profil3Jag hade egentligen inte tänkt skriva mer om profilklasserna, men när jag läste en kommunal tjänstemans kommentar på en fd kommunal tjänstemans tidslinje på Facebook så ändrade jag mig. Det är för övrigt många kommunala tjänstemän, inklusive en del högre (till och med en förvaltningschef, som använder sin kommunadress, och en fd kommundirektör), och också en del politiker som alltifrån kommentarer till gillanden uttrycker sin uppfattning om rektorernas beslut. Att de därigenom skapar en oerhörd personlig press på två kommunala tjänstemän, rektorerna för Silvertärnan och Vänerparken, tycks de inte bry sig om. Eller rättare sagt, det är väl det de gör…

facebookDen kommunale tjänstemannen kommenterade på Facebook:

”Hoppas ansvariga istället är nyfikna på de synpunkter som du [”du” är alltså inte undertecknad vänsterpartist] och många andra spelat in.”

Eftersom synpunkter på Facebook varken diarieförs eller är obligatoriska att läsa för rektorerna eller andra på barn- och utbildningsförvaltningen, så tänkte jag redogöra för de synpunkter som har skickats in till förvaltningen och som har diarieförts. Jag bortser från de mail som har skickats till politiker, som t ex Marie Dahlin (S) och Gunnar Lidell (M). Det finns för övrigt bara ett sådant i barn- och utbildningsnämndens diarium. Det är rektorerna som beslutar i frågan, inte politikerna. Att be Marie Dahlin eller Gunnar Lidell att påverka rektorerna är fräckt, de har ju inte ett dugg med rektorernas beslut att göra, och det är nästan oförskämt gentemot rektorerna.

diarietTill och med idag, tisdag, så har 15 olika synpunkter om profilklasserna diarieförts hos barn- och utbildningsförvaltningen. En förälder har skickat synpunkter vid 3 olika tillfällen, medan en annan har gett uttryck för sin åsikt 2 gånger. Så det handlar egentligen bara om 12 synpunkter. En av synpunkterna är undertecknad av 4 elever. Det handlar således om 15 personer.

Förutom dessa 4 elever, som alla går i en profilklass på Vänerparken, oklart dock om det är i musik- eller bildprofilen, så hade 5 av de andra ”klagande” barn som går, hade gått eller vill gå på musikprofilen. 2 andra hade barn på ”Vänerparken”. Av de klagande var det en som nämnde idrottsprofilen på Silvertärnan specifikt. Däremot skrev 6 personer enbart om musikprofilen och 2 om Vänerparkens profiler.

egoMan kan nog konstatera att de som engagerar sig i huvudsak är sådana som har egna personliga intressen i att bevara profilerna, framför allt musikprofilen. Och det är egentligen inget fel med det, men det kan vara bra för alla intresserade att veta.

flagga_sverige2017Och det kan också vara bra att veta att det med all sannolikhet är föräldrar med hög utbildningsbakgrund som protesterar. De är huvudsakligen också svenskfödda. (Se ”Mot profilklasser”.) Det är inget fel med det heller. (Jag själv passar t ex in i alla dessa kategorier.) Det är föräldrar som vet att uttrycka sig i tal och skrift (för det mesta) och de vet hur man ska skapa opinion.

Föräldrarna ser, precis som alla andra föräldrar, till sina barns bästa. Och det menar de är att få gå i musikklass på Vänerparken – tillsammans med likasinnade, studiemotiverade ungdomar. Som alla har ett musikintresse. Men som oftast inte tänker arbeta med musik som yrke i framtiden. Ungdomarna och föräldrarna vill inte heller vänta med musikstudierna till gymnasiet, där ungdomarna kan välja att studera hur mycket musik de vill. (Se ”Mot profilklasser”.)

musikFöräldrarna använder till stor del samma argument för sin önskan att rektorerna ska ta tillbaka sitt beslut att lägga ner profilklasserna. De menar att profilklasserna, särskilt i musik då, skapar motiverade och intresserade elever, leder till högre betyg och högre kvalitet.

1När det gäller de motiverade och intresserade eleverna i framför allt musikklasserna, skriver personerna att:

  • ”det är ett fungerande koncept”
  • ”stimulerande att få klasskompisar där alla är intresserade av musik”
  • ”människor med samma intressen ger varandra också extra kraft och motivation som smittar på andra ämnen”
  • ”musikintresset ska tas tillvara”
  • ”dessa klasser stjäl inte studiemotiverade elever från andra klasser, de SKAPAR studiemotiverade elever!”

skollagenOch det är säkert sant, att eleverna är motiverade och intresserade. Men varför ska just musiken särbehandlas? Varför är just musik så speciellt? Riksdagen har ju beslutat om en timplan (ingår i Skollagen), där varje ämne har tilldelats ett visst antal timmar. Timfördelningen återspeglar riksdagens syn på vad som är viktigt för Sveriges elever att studera. När timplanen nu håller på att göras om är det mer tid till matematik och svenska som diskuteras, inte musik. Om, som en av föräldrarna skrev, estetiska ämnen:

”tydligt förbättrar elevers förmåga att lära många olika viktiga framtids kompetenser.”

Ja, då borde förslaget lämnas till Skolverket eller riksdagen istället, inte till Vänersborgs kommun.

Om alla elever ska få gå i en profil som tar tillvara just deras speciella fritidsintresse så skapar det en omöjlig organisatorisk situation för skolorna. Det skulle i så fall också medföra nedskärningar i antalet timmar i andra ämnen. Dessutom skulle det ofrånkomligen leda till minskad likvärdighet mellan skolor och klasser och till en ökad segregation. En segregation som i sin tur leder till sämre kunskapsresultat. (Se vidare min förra blogg ”Mot profilklasser”).

2Många menar att kvaliteten på undervisningen är bättre i musikprofilerna än i andra klasser:

  • ”Överlag borde samtliga skolor ta över hur Vänerparken jobbar istället”
  • ”Ta istället vara på alla bra metoder och undervisningsprinciper som tillämpas på dessa skolor, och implementera dessa på övriga skolor.”
  • ”Ni har i dagsläget inte utbildad personal på alla era praktisk-estetiska ämnen”

Kvaliteten på undervisningen är ofta beroende på elevsammansättningen, elevernas attityd och motivation till lärande. Det finns inget som säger att pedagogerna på profilerna är pedagogiskt skickligare än andra lärare. (Mer än i möjligtvis själva profilämnena då.) Och om de skulle vara skickligare, hade det då inte varit bättre att istället använda dessa pedagoger i klasser som är mindre studiemotiverade?

3Profilklasserna i musik leder till bättre betyg skriver flera:

  • ”meritvärdena generellt sätt är ganska höga”
  • ”skolor i Vänersborg som har profilklasser har högre meritvärden än allmänna skolor”

forskareMeritvärdena i speciellt musikprofilen är högre. Men som jag skrev tidigare (se ”Mot profilklasser”), det är nog snarare på grund av urvalet av elever som går i de här klasserna än att de studerar extra mycket musik. Och konsekvensen av segregeringen för de som inte går i profilklasserna då? De flesta forskare är överens om att tappet av studiemotiverade elever i de ”vanliga” klasserna försämrar resultaten för de mindre studiemotiverade eleverna.

musikstad_vbgArgumentet att Vänersborg är en musikstad återkommer i flera synpunkter. Det framförs också av ett antal ”kulturpersonligheter” i bland annat den debattartikel som återfanns i TTELA häromdagen. (Se här.)

Det är inget tyngre argument. Det är, som sagt, timplanen i Skollagen som gäller, inte kommunala beslut i Vänersborg om musik.

Det förekommer som alltid en del mindre seriösa argument bland ”allmänhetens” synpunkter:

  • ”Ge fan i att lägga ner profilklasserna!”
  • ”Det är öststatspolitik.”
  • ”eleverna tydligen har för bra betyg”
  • ”välkommen genomsnittsvensson med medelmåttiga betyg!”

Det här står nog inte heller de mer seriösa debattörerna bakom.

sammantrade6En arbetsgrupp på 15 personer med representanter för rektorer, barn- och utbildningsförvaltningen och pedagoger har under omkring ett år arbetat med frågor kring måluppfyllelse och likvärdighet. Frågorna har också lyfts i personalgrupperna. Gruppen har tittat på bland annat Skolverkets skrifter, internationella jämförelser och Skolkommissionens betänkande som visar att segregationen ökar samt att likvärdigheten minskar i landets skolor. Arbetsgruppen har sett att Vänersborg inte organiserar sig på ett likvärdigt sätt när elever väljs ut och placeras i särskilda klasser. Utifrån detta beslutade rektorerna att avskaffa profilklasserna.

Rektorerna ska leda sina skolor i enlighet med de läroplaner, riktlinjer och nationella mål som riksdag och regering har fastställt. Dessa finns att läsa i Skollagen och Läroplanen.

uppmuntraRektorerna vill genom att avskaffa profilklasserna öka likvärdigheten och höja kunskapsresultaten i Vänersborgs skolor. De, och barn- och utbildningsförvaltningen, har ansvar för alla ungdomar, även, som signaturen Rune uttrycker det, ”grannens ungar”.

Vi borde stödja rektorerna i detta arbete.

Mot profilklasser

30 november, 2017 3 kommentarer

profil3Rektorerna har bestämt att profilklasserna ska avskaffas från och med höstterminen 2018. De elever som just nu går i en profilklass ska emellertid få fortsätta att göra det under resten av sin högstadietid.

Det informerades politikerna i barn- och utbildningsnämnden om på det senaste sammanträdet. (Se ”Profilklasserna försvinner”.)

En skola har enligt Skollagen rätt att använda ett antal minuter i vissa ämnen, jämfört med timplanen, för att anordna något som heter ”Skolans val”. Skolan får använda 20% av antalet timmar i ett ämne eller en ämnesgrupp till detta; ämnena engelska, svenska (eller svenska som andraspråk) och matematik är dock undantagna. Skolverket ska också ha godkänt en plan för undervisningen.

musikDet är Skolans val som i dagligt tal kallas profilämne. Det är bara en skola i Vänersborg som har en ”renodlad” sådan här profil och det är Vänerparken med dess musikinriktning. Silvertärnans idrottsklasser har bara sin ”profil” under ordinarie idrottstimmar och ”Elevens val”, medan Vänerparkens bildklasser har sin Bild-profil i bildämnet, Elevens val och 60 min extra tid. (Bildeleverna får alltså en längre skolvecka än normalt.) Därför handlar en stor del av denna blogg just om musikprofilen på Vänerparksskolan. Det är också föräldrarna till ungdomarna i ”musikklasserna” som har reagerat skarpast mot beslutet att avskaffa profilklasserna. (Jag har faktiskt inte sett eller hört någon reaktion mot nedläggningen av bild- och idrottsprofilerna – det kanske skulle vara en av undertecknarna till dagens debattartikel då…)

Tanken med profilklasser är att elever som är särskilt intresserade av ett ämne eller kanske har någon slags ”specialbegåvning” ska få möjlighet att utvecklas snabbare eller få särskild fördjupning och breddning i ämnet.

Det har funnits profilklasser i Vänersborg i många år. De har beslutats av rektor på Silvertärnan respektive Vänerparksskolan. Och det här är viktigt för alla att ha klart för sig – beslut om att inrätta eller avskaffa profilklasser är ett beslut som fattas av rektor, och enbart rektor.

skollagenI kap 2 i Skollagen, ”Huvudmän och ansvarsfördelning”, står det i 10 §:

”Rektorn … beslutar om sin enhets inre organisation”

Skolförordningen (9 §) förtydligar vad det här betyder för ”Skolans val”, dvs det vi kallar profilämnen och profilklasser:

Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.”

Det står alltså mycket tydligt att det är rektor som bestämmer. Så när personer i Vänersborg pratar om ”fega politiker” som inte vill ta ansvar eller som i TTELA idag (”Varför ta bort profilklasserna i Vänersborg?”), ”ni [politiker] kan göra det enkelt för er”, så är det helt fel. Profilklasser är inte en politisk fråga, det är inte en fråga för den kommunala huvudmannen. Det står i Skollagen och Skolförordningen. Det är rektors beslut. Punkt!

Profilklasserna har diskuterats i många år i Vänersborg, särskilt är det ansökningsförfarandena som har stått i fokus. Föräldrar har i vissa fall också anmält ansökningsförfarandena till Skolinspektionen. Skolorna i Vänersborg följer emellertid de bestämmelser som finns.

fardighetsprovOrsaken till den diskussion som har varit, och anmälningarna, är att det har tillämpats färdighetsprov vid antagning till profilklasserna. Och det är enligt Skolförordningen (25 §) helt ok:

”En huvudman som anordnar utbildning som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda färdighetsprov”

Skolorna har använt färdighetsprov av två skäl, dels för att se om eleverna har de ”särskilda färdigheter” som krävs för att gå i profilklassen och dels som grund för urval.

Det har nämligen oftast funnits fler sökande till profilklasserna än det har funnits platser. Det betyder ju att alla som har sökt inte har fått plats. Då gör skolan ett urval utifrån färdighetsproven.

Det har naturligtvis varit svårt att acceptera för en 12-åring i åk 6 – att bli ”bortsorterad” i en sådan process. En förälder skrev för inte så länge sedan till ett antal politiker:

skriva2”En 12 åring är ganska liten, ändå har de varit tvungna att ställas inför ett stort val. Det har varit jobbigt. Dessutom har vissa vågat satsa på sina drömmar och göra intagningsprovet för att visa att de är tillräckligt bra för att få en av dessa exklusiva platser i profilklasserna. Vissa har säkerligen backat av rädslan att få ett nej, du duger inte. Varför detta elittänkande, varför måste vi utsätta våra barn för detta?”

Och det kan man naturligtvis fråga sig, varför ska barn utsättas för detta. Att bli bortsorterad är i sig självklart något som talar mot profilklasser. Det rimmar också illa, anser jag, med skolans värdegrund. I Läroplanen (LGR 11) står det till exempel:

”Skolväsendet vilar på demokratins grund. … ska främja alla elevers utveckling … förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna  … främja aktning för varje människas egenvärde … låta varje enskild elev finna sin unika egenart  … omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling…”

misslyckadFör mig känns det därför inte riktigt att försätta elever i situationer som ger en känsla av att de inte duger. Och det redan när de går i åk 6.

Men ja, det är ändå enligt Skollagen och Skolförordningen tillåtet för rektorer att skapa profilklasser.

Jag har läst synpunkter som har skickats till barn- och utbildningsförvaltningen, läst dagens debattartikel i TTELA samt även tagit del av ännu opublicerade debattartiklar. De handlar allihop om hur ”dåligt” det är att ta bort profilklasserna, särskild då musikprofilen. Jag tänkte beskriva de argument som har lämnats och kommentera dem. Och det gör jag trots att profilklasserna inte är en fråga för oss politiker, varken i barn- och utbildningsnämnden eller kommunfullmäktige. Fast på sätt och vis har det kanske blivit det. Några politiker har nämligen offentligt tagit ställning för att bevara profilklasserna. Men trots att beslutet om profilerna är helt och hållet rektorns så vill jag ändå ge lite fakta till diskussionen. Kanske mer för att jag är lärare än för att jag är skolpolitiker…

duktigDet finns elever som är särskilt duktiga i något ämne, så är det. De som vill bevara profilklasserna menar då att dessa elever ska få möjlighet att förkovra sig extra i ämnet. (Det är också detta som politikerna i riksdagen har tänkt, när de har gett rektorer möjlighet att införa skolans val/profilklasser.) Det är min uppfattning också (att elever ska få möjlighet att förkovra sig extra i ett ämne), men jag anser att dessa elever ska få dessa möjligheter i de ”vanliga” ämnena och klasserna, och inte i särskilda klasser. Skollagen föreskriver att (3 kap 3 §):

”Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.”

Det här står alltså i Skollagen och det står ”ska”. Det betyder att det är alla pedagogers skyldighet att ge eleverna denna möjlighet.

En person skrev till kommunen:

”Låt alla få sin profil om det är problemet.”

Problemet med denna tanke är bland annat att det inte är praktiskt och organisatorisk möjligt att genomföra en sådan förändring. Min erfarenhet är nämligen att i stort sett alla elever har något specialintresse, något som de kan bättre än andra.

skola3En ”skolform” där elever går i olika klasser, och olika skolor, beroende på intressen och särskilda kunskaper skulle öppna portarna för en djupt segregerad skola där de studiemotiverade eleverna går på ett ställe, de icke-studiemotiverade på ett annat, pojkarna i en klass och flickorna i en annan, kristna i en och muslimer i en annan, hundintresserade i en och kattintresserade i en annan, osv. Hur det går med likvärdigheten i en sådan här ”skolform” behöver väl inte närmare kommenteras…

Vi har för övrigt redan börjat vandringen åt detta håll med alla de fristående skolorna och profilklasserna. Och jag tror att detta är en förklaring till både den stora segregationen i samhället och de fallande kunskapsresultaten i den svenska skolan. Och i Vänersborg.

Vänersborgs profilklasser, i synnerhet de i musik, har bättre medelmeritvärden (betyg) än andra klasser. Detta faktum används av de som vill ha profilklasserna kvar som argument för att behålla profilklasserna, och att skapa nya. Min övertygelse är att det inte är profilklasserna i sig som är orsaken till de bättre resultaten. Det är urvalet av elever.

studera2Betygsresultaten i profilklasserna är en avspegling av den sammansättning av elever som har valt profilerna. Det är inte så att pedagogiken eller pedagogerna på profilerna i sig skulle vara bättre än i andra klasser eller skolor. De studiemotiverade eleverna skulle ha fått bra betyg, även om de inte hade gått i en profilklass. Det är väl inte heller osannolikt att de elever som valde musikprofilen också hade högre betyg redan när de började.

Men självklart betyder en koncentration av studiemotiverade elever i en klass bättre studiero, högre krav från lärarna, större förväntningar från lärare och engagerade föräldrar, högre studietakt och svårare uppgifter. Sådana här förutsättningar skulle utveckla eleverna kunskapsmässigt i vilken klass som helst.

En kritiker, som har skrivit till barn- och utbildningsförvaltningen inser detta och skriver:

”Människor med samma intressen ger varandra också extra kraft och motivation som smittar på andra ämnen. … Skolor i Vänersborg som har profilklasser drar till sig studiemotiverade elever.”

Det är alltså inte som några andra ”kritiker” skriver:

”Ta istället vara på alla bra metoder och undervisningsprinciper som tillämpas på dessa skolor, och implementera dessa på övriga skolor.”

Det är för övrigt ett uttalande som inte bara undervärderar majoriteten av Vänersborgs pedagoger, det är också att inte kunna skilja på ”äpplen och päron”…

Det stora problemet är vad profilklasserna innebär för alla andra elever.

christermagisterJag tror (liksom ”Christermagister”) att profilklasser innebär en försämring av utbildningen för övriga elever. De ”vanliga” klasserna blir så att säga av med ”duktiga” elever som skulle kunna höja ambitionen, koncentrationen och studiemotivationen i klassen. Profilklasserna på en skola har dessutom en tendens att få mer uppmärksamhet och uppmuntran vilket gör att övriga elever (och kanske lärare) känner sig åsidosatta och tappar energi i arbetet. Det blir typ ”flera skolor i skolan”, några bättre och några sämre.

Det kan faktiskt vara så ”enkelt” som att färre flickor i en klass kan dra ner studieresultaten. Tidningen Skolvärlden (ges ut av Lärarnas Riksförbund) redovisar en forskningsundersökning av universitetet i Utrecht, Nederländerna. (Se ”Forskning: Pojkar blir duktigare av många flickor”.) Undersökningen visar att pojkar tjänar på att det går en högre andel flickor i skolan:

”Pojkars sämre läsförmåga är verkligen ett utbrett problem… Vår studie visar att detta förstärks när pojkar går på skolor med främst manliga elever.”

professorEnligt professor Thomas Englund (se här) är de flesta skolforskare överens om att elever med ”sämre förutsättningar” dras med av de duktigare:

”Den pedagogiska poängen är att eleverna med sämre förutsättningar ”dras med” när de går i en heterogen (blandad) klass. Det var det som skedde under lång tid i grundskolan och det är det som har försvunnit i dag.”

En undersökning från Skolverket (se här) visar att de försämrade skolresultaten i Sverige sedan början av 90-talet förklaras av ”segregering, differentiering och individualisering”.

Skolverket skriver:

”Forskarna är eniga om att elevsammansättningen har blivit mer homogen utifrån socioekonomisk bakgrund. Därmed har den positiva kamrateffekten i de utsatta miljöerna minskat. En direkt konsekvens av segregeringen är att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat.”

Ett mått på socioekonomisk bakgrund är föräldrarnas utbildningsnivå. Den kan man få reda på i Skolverkets databas ”SIRIS” (se här):

siris_utb

 

 

Anm till tabellen. Har föräldrarna genomgått enbart grundskola ger det 1 poäng, gymnasial utbildning 2 p och eftergymnasial utbildning 3 p.

 

Det går att på goda skäl anta att det verkligen finns en segregering i Vänersborgs skolor.

Det finns skolor som har infört profilklasser och sedan avskaffat dem på grund av de oönskade konsekvenser de fick för övriga klasser. Skolvärlden, återigen, berättar om Vällingbyskolan i Stockholm (se ”Profilklasser gav ökad segregation”).

Vällingbyskolan införde matte- och no-klasser.

”Eleverna i de andra klasserna blev allt tyngre att undervisa – och många underpresterade. De blev förlorarna i sammanhanget. … Det uppstod en väldig fördelning och segregationen ökade. Matte- och no-klasserna hade starka motorer, där fanns driv och studiemotivation. Men i de andra klasserna fanns inte lika starka elever kvar, och därmed inte heller drivet.”

Vällingbyskolan övergav upplägget med profilklasser.

nackdelElevsammansättningen i profilklasserna tror jag också kan vara en nackdel för de som går i dessa klasser. De går i klasser av likasinnade och får kanske inte möta personer med annan bakgrund, andra erfarenheter och andra styrkor. Det är också en nackdel att de får mindre undervisningstid i andra ämnen. Det kan vara upp mot 20% mindre tid i ämnen som samhällskunskap, biologi, idrott och slöjd.

Jag har pratat en del om det sneda urvalet till profilklasserna, vilket leder till minskad likvärdighet och segregation. Statistiken visar att denna segregation finns i Vänersborgs skolor.

I Vänerparkens profilklasser i musik går det totalt 78 elever. Av dessa är 55 flickor (70%) och 23 pojkar. Av eleverna är 4 nyanlända (5%). (En elev räknas inte längre som nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Skollagen 3 kap. 12 a §.) I bildklasserna går det 85 elever, varav 53 flickor (62%) och 32 pojkar. 3 av eleverna är nyanlända (3,5%).

I Silvertärnans idrottsklasser är 99 av 168 elever pojkar. Det är 59%. Endast 7 av dessa elever (4%) är nyanlända. Silvertärnan har för övrigt ett överskott av pojkar. Jag vet inte om det är idrottsprofilerna som får ”utomstående” elever att betrakta Silvertärnan som en ”pojkskola”. Av skolans totalt 344 elever är nämligen 204 pojkar (59%).

kunskapsforbundet_vastNYI Vänersborg är det också ett känt faktum att eleverna inte alltför sällan väljer en profil för att komma till en särskild skola – eller slippa att komma till en annan. Valet av profil är med andra ord ganska ofta i praktiken ett skolval. Det tyder också det faktum på att förhållandevis få elever från musikprofilen väljer det estetiska programmet med inriktning musik på gymnasieskolan.

Det som jag redogjort för ovan är de tyngsta skälen till min inställning att rektorerna fattade ett bra beslut när de avskaffade profilerna. Det råder en stor brist på likvärdighet i Vänersborgs skolor, en stor segregation och sjunkande kunskapsresultat. Och tycka vad man tycka vill, men det står tämligen klart att profilklasserna bidrar eller kanske till och med orsakar detta.

Som Skolverket skriver i sin senaste lägesbedömning av den svenska skolan:

”Skolverket vill betona vikten av att skolväsendet har ett styrsystem som bidrar till att kompensera för skillnader i barns och elevers förutsättningar och som främjar en allsidig elevsammansättning.”

Jag tror att Skolverket, sådär lite snyggt mellan raderna, vädjar till riksdagspolitikerna att omvärdera möjligheten till profilklasser och det fria skolvalet…

pengapaseEkonomi är inget skäl för att avskaffa profilklasserna, men inte desto mindre vill jag nämna några ord om pengarna.

Vänerparken och Silvertärnan får inga extra pengar till profilklasserna. Skolorna får finansiera dem med den elevpeng som skolan får. Enligt uppgift från förvaltningen kostar profilerna sammanlagt ca 1 miljon kr extra i form av extra lärarresurser. Det är väl kanske inte så mycket pengar(?), men då ska man komma ihåg att dessa pengar tas från de elever som går i de ”vanliga” klasserna. Om man dessutom spekulerar i att behovet av extra stöd är mindre i profilerna så kanske denna miljon också kan ses som att pengar till elever i behov av särskilt stöd i ”vanliga” klasser istället går till breddning och fördjupning i musik i profilklasserna…

För övrigt räknar förvaltningen med att pengarna för profilelevernas skolskjutsar ger en ökad kostnad för Barn och Utbildning på 800.000 kr.

De personer som har skrivit till kommunen och beklagat att profilklasserna ska avskaffas har anfört ytterligare argument.

Ett argument är att:paint

”Alla barn i kommunen borde självklart få möjlighet till mer estetiska ämnen.”

Nu är det ju så att det står i Skollagen att en elev i grundskolan har rätt till ett minsta antal garanterade undervisningstimmar. Och hur de ska fördelas mellan de olika ämnena är också bestämt. Det framgår av ”Timplan för grundskolan”. (Se här!) Det enda undantag som får göras är för just ”Skolans val”, dvs ett profilämne.

Att begära att alla ”barn i kommunen” borde få ”mer estetiska ämnen” faller på sin egen orimlighet. Rektorerna kan helt enkelt inte frångå timplanen. Och att varenda rektor i kommunen skulle införa estetiska ämnen som skolans val är varken rektorer, pedagoger, elever eller föräldrar intresserade av.

Naturligtvis kan rektor och pedagoger erbjuda mer estetiska ämnen på Elevens val, men timantalet för elevens val är begränsat och det ska dessutom skäras ner hösten 2018. (Eventuellt kan det bli någon form av övergångsbestämmelser.) (Se här.) Och, och det är viktigt, tanken med Elevens val är att eleverna själva ska få välja.

valjaSkolverket skriver (se här):

”Inom elevens val har eleverna möjlighet att själva välja ett eller flera ämnen att fördjupa och bredda sina kunskaper i. Eleverna ska få välja mellan ett allsidigt urval av ämnen som elevens val.”

Eleverna ska alltså själva få välja, och de behöver inte välja något estetiskt ämne om de inte vill… De ska få välja mellan ”ett allsidigt urval” av skolans ämnen!

Och slutligen framförs ett argument för musikprofilernas bevarande, som kanske är typiskt Vänersborg – Vänersborg är en musikkommun.

Några invånare ställer följande fråga till barn- och utbildningsförvaltningen:

”Vi frågar, har inte rektor ett ansvar för att bidra till den utveckling kommunen nonouttrycker sig sträva efter?”

Det enkla svaret på frågan är ett kort och enkelt – nej!

Rektor och pedagoger har fått sitt uppdrag från staten – från riksdag och regering. Uppdraget beskrivs i Skollagen, Skolförordningen och läroplanerna (för grundskolans del LGR 11).

Rektor, lärare och annan skolpersonal måste följa de statliga styrdokumenten. Detta är rektorernas ansvar!

Kommunen kan inte ändra på Skollagen eller läroplanen, kommunen kan inte komma med andra pedagogiska uppgifter. De statliga styrdokumenten gäller.

Därför är frågan om Vänersborg som musikkommun inte en uppgift för Vänersborgs grundskolor.

tummen_upp5Jag skrev i början av den här bloggen att beslutet om att inrätta eller avskaffa profilklasserna är ett beslut som fattas av rektor och enbart rektor. Så är det, och det innebär egentligen att rektor inte behöver utveckla motiven för sitt beslut. Det skulle räcka att säga att profilklasserna leder till en minskad likvärdighet, segregation och sjunkande kunskapsresultat.

%d bloggare gillar detta: