KS 4/11 (1): Budgeten
Så har då kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde den 4 november dimpt ner i datorn (faktiskt redan i torsdags, den 29 oktober). Denna gång är kallelsen på 597 sidor, uppdelade på 28 ärenden. De ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen får med andra ord göra skäl för sina årsarvoden på vardera 32.604 kr (=2.717 kr/mån). Eftersom vi ersättare inte får något sådant väl tilltaget arvode, så är det kanske inte meningen att vi ska läsa igenom handlingarna…?
Det blir som vanligt en hel del information. Bara under punkten 3, “Information vid kommunstyrelsens sammanträde”, döljer sig åtminstone fem informationpunkter med sammanlagt minst sju föredragshållare. Informationspunkten börjar med en information om framtidsbygder i Dalsland. Jag är emellertid ganska säker på att det inte handlar om Elgärde i Frändefors… Kommunstyrelsen ska under mötet besluta att föreslå kommunfullmäktige att besluta om en hel del höjda kommunala taxor och avgifter. Innan dess blir det information om varför kommunen “måste” göra detta etc. Naturligtvis finns det också en hel del information och fakta om taxorna i det digra underlaget… Slutligen blir det information om mål- och resursplanen 2021-2023, dvs budgeten. Under varje informationspunkt finns det möjlighet för ledamöterna att ställa frågor. Det blir dock sällan eller aldrig några politiska diskussioner under dessa ärenden. Och det blir det oftast inte under de andra ärendena heller…
Sammanträdets stora och viktiga ärende denna novemberdag är naturligtvis budgeten för nästa år, 2021. Förslaget till beslut är tämligen omfattande och jag tänkte redovisa samtliga punkter.
Beslutsförslaget till Mål- och resursplan 2021-2023 lyder:
- “Kommunfullmäktige fastställer utdebiteringen under 2021 till 22:21 per skattekrona. Nivån är oförändrad jämfört med 2020.
- Kommunfullmäktige fastställer vision, övergripande inriktningsmål och förväntade resultat enligt upprättat förslag.
- Kommunfullmäktige fastställer riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt upprättat förslag på sidan 4.
- Kommunfullmäktige fastställer nämndernas tillskott av skattemedel, investerings- och exploateringsplan och övriga direktiv i enlighet med kommunstyrelsens förslag till mål- och resursplan för 2021-2023.
- För budgettäckning av löneavtal avsätts sammanlagt 82 mkr till kommunstyrelsens förfogande. I potten ingår även lönerevision för 2020.
- Anslagsbindningen avser för driftbudgeten den verksamhetsnivå som anges på sidan 19 och för investerings- och exploateringsplanens projektnivå. Kommunstyrelsen ges delegation att, om nödvändigt under löpande år, justera anslagsbindningsnivån.
- Framställningar till kommunstyrelsen om anslag eller bidrag i budget för år 2021, för vilka inte uppförts medel i budgetförslaget, eller vilka inte behandlats i särskild ordning, ska inte föranleda vidare åtgärder.
- Långfristig upplåning kan ske inom fastställd låneram på 865 mkr för 2021 utifrån gällande finanspolicy.”
Det är mycket text, men det är egentligen inga konstigheter. Det enda som kan ifrågasättas, det är att inriktningsmål och förväntade resultat ska fastställas. De diskuteras nämligen i väldigt liten utsträckning i budgetprocessen, egentligen bara när de olika nämndernas presidier får kortare “audienser” hos budgetberedningen. I praktiken blir det att de typ bara finns i ett dokument, utan koppling till hur de ekonomiska resurserna ska fördelas. Eftersom inriktningsmål och förväntade resultat hänger intimt samman med ekonomiska resurser (pengar krävs naturligtvis för att de ska kunna förverkligas och uppnås) borde mål, resultat och pengar diskuteras och beslutas samtidigt – på riktigt, inte bara i “teorin”. Men som så många gånger annars, så är teori och praktik ofta två helt olika saker i Vänersborgs kommun…
Det är kommunfullmäktige som fattar beslutet om budgeten den 18 november. Det kan bli ett annat beslut än det som kommunstyrelsen kommer att förorda på onsdag. För på onsdag kommer kommunstyrelsens ordförande Benny Augustssons (S) förslag (=de styrande partiernas förslag) att få majoritet. Det beror på att samtliga partier kommer att rösta på sina egna budgetförslag, och har man inga egna så lägger man, i regel, ner sina röster. Det händer inte alltför sällan att de mindre partierna eller, rättare sagt, de icke-betong-partier som saknar representation i kommunens olika presidier, lägger sina budgetförslag först i kommunfullmäktige. Det brukar bara vara Medborgarpartiet som inte utarbetar något eget förslag.
Själva huvudförslaget till budget, och det som kommer att få majoritet och bli kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige, är det som:
“Ekonomikontoret har på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande arbetat fram ett förslag till mål- och resursplan 2021-2023.”
Det finns två budgetförslag just nu. Benny Augustssons, dvs förslaget från S+C+MP, och den borgerliga oppositionens, dvs M+L+KD. Jag har beskrivit förslagen ganska noggrant i två tidigare bloggar – se “De styrandes budgetförslag” och “Det borgerliga budgetförslaget”. I en blogg redogjorde jag också för fackförbundens avvisande av det liggande budgetförslaget. (Se “Fackens syn på budgetförslaget”.)
De två budgetförslagen är som vanligt till förväxling lika. Och det måste väl vara ett underkännande av framför allt den politik som socialdemokraterna för?
Man skulle kunna tänka sig att det blir en hård och tuff debatt mellan de olika partierna på onsdagens kommunstyrelse. Men så blir det inte. Det blir knappast ens några samtal. Eventuella samtal sparas i stället till informella möten i kommunhusets “korridorer” eller grupprum. Det handlar i så fall om att de styrande eller oppositionen vill samla majoritet för sitt budgetförslag. Och blir det debatter så förs de i så fall i kommunfullmäktige.
Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas budgetförslag kommer med all sannolikhet senare, kanske redan på kommunstyrelsesammanträdet.
PS. Imorgon tänkte jag skriva om de andra ärendena som ska behandlas på sammanträdet.
Senaste kommentarer