Arkiv
Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)
Anm. Det här är en fortsättning av bloggen “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)”.
Den 16 juni 2020 sammanträdde samhällsbyggnadsnämnden. Ett av besluten gällde så klart försäljningen av Holmen. Nämndens beslut blev:
- “Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till förvaltningen att ansöka om fastighetsbildning i syfte att stycka av ca 20.000 kvm av Rånnum 6:38 enligt bilaga.”
- ”Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till förvaltningen att starta arbetet med att försälja styckningslotten och därefter återkomma till samhällsbyggnadsnämnden för slutlig beslut om försäljning.”
Det är uppseendeväckande. De punkter som finns i motiveringarna till kommunfullmäktiges återremisser den 18 mars (2020) börjar verkställas. Men motiveringarna i återremisserna är ju inga beslut, det är motiveringar, eller borde vara, till ytterligare beslutsunderlag. Särskilt den ena motiveringen verkställdes, inte helt oväntat den från Benny Augustsson (S) och de styrande, en motivering som egentligen inte ens borde ha tillåtits. En återremiss betyder, oavsett innehållet i motiveringarna, att ärendet ska tillbaka till kommunfullmäktige för beslut.
Det står inget specifikt om denna hantering i Kommunallagen, jag tror att lagstiftaren har tagit för givet att ett återremitterat ärende ska tillbaka till kommunfullmäktige. Men i förarbetena till den nya Kommunallagen är det desto tydligare, se t ex regeringens remiss (se här) till Lagrådet inför riksdagens beslut om ny Kommunallag:
“Återremiss innebär att ärendet kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas. Ärendet skickas då tillbaka till beredande organ, som kan vara en nämnd, en fullmäktigeberedning eller styrelsen. Det beredande organet ska därefter bereda ärendet på nytt och lämna ett förslag till beslut i ärendet.“
Jag är därför osäker på om samhällsbyggnadsnämndens beslut är lagligt. Återremissen ska tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Jag kan inte se annat.
I protokollet till samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 16 juni står det:
“Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar 2020-05-18 § 68 att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten (…) och sedan gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten (styckningslotten, handläggares edit.)”
Det är alltså kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) som har gett samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att gå ut med en ny försäljning…
Men kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) kan aldrig ersätta kommunfullmäktige… Tror ledamöterna i KSAU det? Vilket fel i ordningen kan detta vara? Jag börjar tappa räkningen…
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ – om fullmäktige beslutar om återremiss kan inte KSAU upphäva det genom att fatta något annat beslut. Överhuvudtaget är KSAU:s befogenheter att fatta några som helst beslut, om vad som helst, ytterst begränsade.
Självklart har jag tittat i protokollet från den 18 maj när kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) sammanträdde. (Samhällsbyggnadsnämnden hänvisade ju dit.) Även om det “satt hårt inne”. Kommunen ville nämligen inte lämna ut denna del av KSAU:s protokoll…
Jag kan inte se annat än att KSAU:s befogenheter överskreds när det enhälligt beslutade att:
- “Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den fortsatta hanteringen av ärendet enligt kommunfullmäktiges uppdrag 2019-05-22 (§ 58) och beslut om återremittering 2020-03-18 (§ 25).”
- “Kommunstyrelsens arbetsutskott konstaterar att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten och gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
- “Kommunstyrelsens arbetsutskott uppmärksammar samhällsbyggnadsnämnden på att ärendet ska återrapporteras till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen genom anteckning på respektive meddelandelista när försäljningen är genomförd.”
Fullmäktiges återremittering från den 18 mars nämns i och för sig, men det är allt. Att en återremiss betyder att ärendet ska tillbaka till fullmäktige låtsas man inte om – mer än att en anteckning ska göras på meddelandelistan. Men “redovisning” i form av en anteckning i meddelandelistan måste väl ha beslutats av fullmäktige? Det är makalöst och, som jag ser det, mycket tveksamt om det överhuvudtaget är ett lagligt förfarande. Hur kan KSAU tro att det står över kommunfullmäktige?
Det ska noteras att tre partier röstade för Lidells och moderaternas förslag på återremiss i fullmäktige. Dessa tre oppositionspartier, V-MBP-SD, med tillsammans 16 ledamöter i kommunfullmäktige är inte representerade i KSAU. Det är bara betongpartierna – som nu körde över nästan en tredjedel av det ordinarie fullmäktiges ledamöter. På tal om demokrati och minoritetsskydd alltså…
Jag saknar ord.
I samhällsbyggnadsnämndens underlag till beslut den 16 juni utvecklas också det som hänt sedan fullmäktige återremitterade ärendet:
“Utredning av återremisserna har fallit ut i att samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för den fortsatta hanteringen av ärendet enligt kommunfullmäktiges ursprungliga uppdrag (2019-05-22 § 58) och beslut om återremittering samt att samhällsbyggnadsnämnden har att avstycka fastigheten och gå ut med en ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
Det är alltså som om inget har hänt i ärendet sedan i maj 2019. Men det har det ju… Det finns inte heller någon utredning av återremisserna i handlingarna och har det gjorts en sådan, vilken det uppenbarligen har, så ska den väl rimligtvis skickas till kommunfullmäktige? Det är ju det som en återremiss handlar om, att:
“ärendet kompletteras med ytterligare beslutsunderlag innan beslut kan fattas.”
Utredningen har inte skickats till fullmäktige och överhuvudtaget har KSAU, och samhällsbyggnadsnämnden, bara tänkt att fullmäktige ska få ett meddelande om att försäljningen är klappad och klar…
Ja ja…
Men visst, trots att utredningen om återremisserna inte finns med i några underlag och protokoll, åtminstone inte i de som är utlagda på kommunens hemsida, så har jag efter stor möda till slut fått ut utredningen från kommunen, och läst den. (De juridiskt kunniga på kommunen tyckte först inte att utredningen, och delar av KSAU:s protokoll, var offentliga handlingar.)
Utredningen är daterad den 7 maj och underskriven av den dåvarande biträdande kommundirektören, som tillika är jurist.
Det framgår i utredningen att kommunstyrelseförvaltningen omedelbart har börjat verkställa de punkter som räknades upp i återremisserna… Snabbt kommer utredaren till slutsatsen att:
“Det kan därvid konstateras att återremissernas krav om ny försäljning inryms inom fullmäktiges ursprungliga beslut den 2019-05-22 (§ 58) och därmed ska samhällsbyggnadsnämnden vidta de åtgärder som krävs för att genomföra försäljningen.”
Med den innebörd att man kan ignorera fullmäktiges beslut från mars 2020 – och att en återremiss ska tillbaka till fullmäktige. Juristen ger sig inte in i någon diskussion om lagligheten i detta förfarande, inte heller om lagligheten i att det finns två återremisser.
Sedan utvecklar utredningen hur avstyckningen av fastigheten på Holmen ska gå till, dvs det handlar om hur motiveringarna ska verkställas. Slutligen diskuteras frågan om vem i kommunen som egentligen ska besluta, och borde ha beslutat om försäljningen:
“I samband med både samhällsbyggnadsnämndens och kommunstyrelsens behandling av ärendet, har frågans strategiska natur diskuterats utifrån ett beslutsnivåperspektiv. Enligt kommunallagen 5 kap. 1 § ska fullmäktige besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Förvaltningen kan konstatera att föreslagen markyta är detaljplanelagd som industrimark. Detaljplanelagd mark för hamn lämnas därför utanför avstyckning, då det kan anses vara av strategisk karaktär beroende på eventuell framtida hamnetablering.”
Med andra ord, Samhällsbyggnadsnämnden borde ha fattat beslutet om försäljning i december 2019 på egen hand. Men varför gjorde den inte det? 
Och därmed är vi tillbaka på ruta 1…
Nästan.
Den 10 juli, mitt under semestertiderna, hade Fastighetsutskottet ett extra sammanträde. Det handlade om försäljningen av Holmens fastighet. Så klart.
Fastighetsutskottet är ett utskott under samhällsbyggnadsnämnden. Jag är inte riktigt säker på utskottets roll i det här sammanhanget och varför det har fått ärendet i sin hand. Det kan ha berott på punkt 2 i utskottets beslut som blev:
- “Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott uppdrar till förvaltningen att starta en ny försäljningsprocess i egen regi avseende Holmens före detta huvudkontor och portportalen.”
- “Samhällsbyggnadsnämndens fastighetsutskott uppdrar till förvaltningen att informera kommunstyrelsens arbetsutskott om att inga mäklaranbud har inkommit och att hantering av ärendet följer i övrigt enligt kommunfullmäktiges beslut att genomföra försäljningen av Holmen Bruk AB:s gamla huvudkontor”
Samhällsbyggnadsförvaltningen gick nämligen ut med en direktupphandling av mäklare – både offentligt och till tre lokala mäklare. Det kom emellertid inte in några anbud. Tydligen ville ingen mäklare åta sig att sälja fastigheten/avstyckningen, som alltså har namnet Bruket 8. Erfarenheterna av allt strul i Vänersborgs kommun när det gäller fastigheter och fastighetsaffärer förskräckte väl… Och när ingen mäklare var intresserad bestämde samhällsbyggnadsförvaltningen att sälja fastigheten på egen hand.
Och om nu kommunfullmäktiges motiveringar till återremissen av politiker och förvaltning uppfattas som beslut som ska verkställas kan jag konstatera att det är tveksamt om försäljningsprocessen borde fortsätta utan mäklare… Eller hur ska man tolka Augustssons motivering:
- “Gå ut med ny försäljning via mäklare av den avstyckade fastigheten.”
- “Uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att vidta de åtgärder som krävs föra att genomföra försäljningen.”
Det blev en lång blogg, i tre delar. Jag har gått igenom hela processen från 2010 då Vänersborgs kommun köpte det gamla kontoret och hela hamn- och industriområdet av Holmen Paper – till idag. Jag har försökt att hitta varje beslut som har fattats i ärendet för att få en total och komplett bild av vad som har försiggått. Jag tror inte att jag har missat något protokoll eller någon utredning, men man ska aldrig säga aldrig.
Och nu är Holmens gamla kontorsbyggnad, fabriksporten och omkringliggande mark på 19.663 kvm, fastigheten Bruket 8, alltså ute till försäljning. Igen. Jag har genom alla protokoll och utredningar försökt att beskriva vägen dit, en väg som har kantats med märkliga beslutsvägar och informella beslut – och icke-beslut. Och eventuellt innehållande en mängd formella felaktigheter, och kanske till och med olagligheter. Det finns det väl i och för sig olika åsikter om, men jag har försökt att belägga mina åsikter.
Det är med andra ord som vanligt i Vänersborgs kommun. Det tycks gå bra att töja på “formaliteter” när det passar. Och effekterna och resultaten av sådana attityder och handlingar har vi sett många gånger i kommunen. Det har definitivt inte gynnat Vänersborg och dess skattebetalare. Och det tycks inte som om de som styr och har det politiska ansvaret i kommunen lär sig av alla de misstag som har gjorts i det förgångna.
Den här gången tycker jag att de styrande har krånglat till det i onödan. Om man nu kan och får uttrycka det så. Försäljningsprocessen borde inte ha varit något större problem. Jag tror faktiskt att samtliga partier är överens om att sälja mark, och Holmens gamla kontorsbyggnad. Men i Vänersborg tycks allt som har med fastigheter att göra bli fel… Det är nästan så att man misstänker att de styrande helt saknar nödvändig kompetens.
Och hela tiden står oppositionen utanför de avgörande besluten…
==
Bloggserien om försäljningen av Holmens kontor består av tre delar:
- “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (1)”
- “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (2)”
- “Är försäljningen av Holmens kontor olaglig? (3)”
Renovering av Norra skolan?
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) har haft åtminstone ett sammanträde nu efter sommaren, kanske fler. Arbetsutskottet sammanträdde i varje fall i måndags (19/8). Jag har dock inte sett något protokoll, det kanske inte ens är justerat än, men jag antar att både pengar till Kunskapsförbundet Väst och köp av Bergagården på Hunneberg diskuterades. (Se TTELA ”Vänersborg har visat intresse för Bergagården”.)
Det finns anledning att återkomma till dessa frågor, eftersom de med all sannolikhet kommer upp i kommunstyrelsen så småningom och kanske också till kommunfullmäktige.
I diariet idag återfanns däremot en tjänsteskrivelse från kommunens ekonomichef daterad den 20 augusti. Skrivelsen ska tydligen behandlas på nästa sammanträde med KSAU, eftersom den är adresserad dit. Och nästa sammanträde med KSAU är enligt kommunens kalendarium den 30 september.
Tjänsteskrivelsen handlar om Norra skolans renovering.
Det finns stora renoveringsbehov på Norra skolan. Det har jag skrivit om tidigare. Underhållet har under åren varit mycket bristfälligt och nu behöver det till en omfattande renovering. Den beräknas uppgå till 60 miljoner kr, kanske ända upp till 90 miljoner. Och då ingår inte omkostnader för tillfälliga undervisningslokaler.
På barn- och utbildningsnämndens sammanträde i juni talades det emellertid om att det fanns vissa möjligheter att göra punktinsatser på Norra skolan för 6 miljoner. Då skulle eventuellt undervisning kunna fortgå i 2-3 år. Det här skulle dock förutsätta att det verkligen blir en ny skola på Holmängen, för åtminstone 500 elever. Då flyttas med all sannolikhet eleverna på Norra skolan dit… (En skola på Holmängen beräknas kosta 215 milj kr.)
I tjänsteskrivelsen står det dock inget om dessa omständigheter. Det står:
”Samhällsbyggnadsnämnden (SBN 2019/39) föreslår kommunfullmäktige besluta att tilldela 60 miljoner kronor till renovering av Norra Skolan under 2019-2020.”
Det är all bakgrundsbeskrivning som ges. Och det låter ju hoppfullt för alla som arbetar på Norra skolan, inklusive elever, och vårdnadshavare.
Men.
Sedan fortsätter skrivelsen:
”frågan kommer att hanteras i anslutning till arbetet med Mål- och resursplan 2020-2022.”
Och så föreslås KSAU att avskriva ärendet. Det ska istället tas upp inför budgetbeslutet för 2021…
Med andra ord, om förslaget går igenom KSAU och kommunstyrelsen (och kommunfullmäktige?) så kommer ingen renovering att påbörjas på Norra skolan förrän tidigast år 2021. Och inte som samhällsbyggnadsnämnden vill – redan i år…
Om det är möjligt att göra punktinsatser på Norra skolan vet jag inte. Jag hoppas verkligen det. Annars är det vad jag förstår tämligen omöjligt att bedriva undervisning på den gamla anrika skolan. Och då har jag ingen aning om hur skolsituationen för eleverna ska lösas. Men vi hoppas och tror att det föreligger en bra lösning.
Men jag kan ändå inte låta bli att tänka på hur annorlunda det var när det visade sig att Kommunhuset var i behov av renovering. Då bröt kommunen till och med mot lagen för att komma igång med en omfattande renovering så snabbt som möjligt.
Ibland inbillar man sig att kommunen gör skillnad på folk och folk. Men så är det naturligtvis inte…
KSAU sa nej till IFK
Efter höstens val styrs Vänersborgs kommun av en ”minoritetsregering” bestående av S+C+MP. Eftersom MP backade 2 mandat är ”minoriteten” mindre än under den förra mandatperioden. Detta faktum och att Vänsterpartiet och MBP ingick en teknisk valsamverkan med M+L+KD innebar att de styrande partierna hamnade i minoritet i kommunstyrelsen arbetsutskott (KSAU). KSAU består därför av 2 M (Gunnar Lidell, Henrik Harlitz), 1 KD (Marie-Louise Bäckman), 1 S (Benny Augustsson) och 1 C (Bo Carlsson), dvs 3-2 till oppositionen.
KSAU:s sammansättning spelar inte alltid så stor roll, frågorna i KSAU ska oftast vidare till kommunstyrelsen och/eller kommunfullmäktige för avgörande. Dagens ärende avgjordes emellertid i KSAU, och ska alltså inte vidare. Det handlade om IFK Vänersborgs förslag till ackordsuppgörelse med kommunen.
Med röstsiffrorna 3-2 så sa KSAU och därmed kommunen nej till uppgörelsen.
Det var en överraskning av mycket stora mått. I och med kommunens nej så faller också hela IFK:s förslag. Ackordsuppgörelsen skulle nämligen godkännas av alla fordringsägare för att gälla.
KSAU:s beslut att säga nej till ackordsuppgörelsen motiverades mycket noggrant. De borgerliga partiernas förslag började med att beskriva bakgrunden:
”IFK Vänersborg har ansökt om en frivillig ackordsuppgörelse med Vänersborgs kommun. Vi kan konstatera att kommunen har 412.645:- i fordran på IFK Vänersborg. Vi vet också att dessa fordringar inte är direkt relaterade till Bandy VM -19, men att det dessutom finns ännu icke fakturerade fordringar från kommunen i storleksordningen 100.000:- till 240.000:- som är direkt relaterade till Bandy VM -19. Vänersborgs kommun har redan 2017-2018 anslagit 630.000:- till marknadsföring av kommunen och genomförande av Bandy VM, detta med anslag av medel som annars kunde ha gått till kommunens kärnverksamheter.”
Det är viktigt att notera att kommunen faktiskt har ”sponsrat” bandy-VM med 630.000 kr. Det är pengar som skulle kunna ha använts till annan kommunal verksamhet, t ex fritidsgårdar (se ”Fritidsgårdar och bandy-VM”) eller, som M+KD (jag antar att L också är med på skrivelsen) skriver, ”till kommunens kärnverksamheter”. Det är också lika viktigt att inse, som M+KD(+L) också framhåller, att IFK:s skuld inte enbart har med bandy-VM att göra. Och här blir de borgerliga mycket tuffa i skrivelsen:
”Vi kan nu tyvärr konstatera att IFK Vänersborg redan innan Bandy VM-19 levde över sina tillgångar, och att man från dess styrelse undanhöll den informationen från Vänersborgs kommun och andra fordringsägare. IFKs styrelse kunde valt att ställa in Bandy VM -19, (om än med kostnader och mkt dålig PR) men valde att genomföra, istället för att klara upp sitt mycket prekära ekonomiska läge.”
Och vad jag förstår så har de borgerliga rätt. IFK Vänersborg slutade att betala fakturor till kommunen, åtminstone en faktura på 220.000 kr, redan innan bandy-VM startade…
De borgerliga drog slutsatsen att:
”Vänersborgs kommun står inför mycket stora utmaningar med att förbättra skolresultat, ta hand om våra äldre, bygga och underhålla fastigheter som krävs för detta mm. Att då avskriva 75% av förfallna fordringar för att en kunds (IFKs) styrelse inte har anpassat utgifter till intäkter, och därmed riskera att våra åtaganden gentemot kommunens invånare känns felaktigt.”
I Vänersborg är allt ofta ”upp och ner”. De borgerliga är mer ”åt vänster” än S+C+MP… Det har under de senaste åren varit de borgerliga (och Vänsterpartiet), som slagit vakt om kommunens kärnverksamheter som äldrevård, förskola och skola. Socialdemokraterna och de andra styrande partierna verkar inte alltför sällan se mer till icke-lagstadgade verksamheter – som bandy…
Jag ställde i en blogg häromdagen (se ”IFK och skulderna till kommunen”) upp en lista på vad som talade för en ackordsuppgörelse med IFK Vänersborg och vad som talade mot. Man skulle väl kunna säga att de borgerliga partierna på sätt och vis har gått en tredje väg. De sa nej till ackordsuppgörelsen, som skulle innebära att IFK endast betalade 25% av sina skulder, men de sa ja till en uppgörelse. De borgerligas förslag till uppgörelse såg ut så här:
”Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att avslå förslaget om underhandsackord från IFK Vänersborg. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att, så snart ske kan, upprätta förslag till moratorieackord om en 5-årig avbetalningsplan där 20 % av fordringarna betalas per år till dess att skulden är till fullo betald. Från och med år 2 tillkommer också 1 % ränta på resterande fordringar.”
Det här förslaget blev således också KSAU:s beslut.
Jag tror att KSAU:s beslut speglar ”vanligt folks” syn på skulder – skulder ska betalas. IFK måste göra rätt för sig och klubben måste börja leva i den ekonomiska verkligheten – och anpassa sig till den.
De borgerliga motiverade beslutet ytterligare:
”På det viset bygger IFK upp sitt förtroende som kund igen, och enligt de budgetprognoser som IFK har översänt är vår bedömning att det kan skapas utrymme for att betala inte bara kommunens fordringar, utan även till de övriga fordringsägarna. En förutsättning för en sådan överenskommelse är givetvis att övriga fordringsägare gör på liknande sätt, och att IFK är intresserade. Vänersborgs kommun har många idrottsföreningar, där några har fler aktiva utövare än IFK.”
Dessutom hänvisades till den pågående utredning för att ta fram ett rättvist regelverk för kommunalt föreningsstöd och sponsring, som är ett resultat av en motion från Jonathan Axelsson (M) och undertecknad (V).
Vad händer nu?
Kommunen har sagt sitt och KSAU har slagit vakt om det som den är satt att sköta – skattebetalarnas pengar och kärnverksamheterna. Fordringsägarna lär inte riskera t ex konkurser om de sluter samma överenskommelse/avtal med IFK som kommunen har gjort. Jag antar att övriga fordringsägare också kan efterskänka skulderna om de vill. IFK Vänersborg då?
KSAU:s beslut innebär att IFK ska betala 20% av skulderna det första året, inte 25% som klubbens eget förslag till ackordsuppgörelse innebar. Det bör betyda en frist på åtminstone ett år för IFK. Naturligtvis får IFK rätta ”mun efter matsäck” under de kommande åren, men det hade IFK fått göra i vilket fall som helst.
Rent spontant ser jag positivt på KSAU:s, och därmed kommunens, beslut och agerande. Beslutet verkar vara mycket förnuftigt och visar också andra föreningar i Vänersborg att kommunen strävar efter att behandla alla föreningar lika.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelsen 2:e vice ordförande Bo Carlsson (C) var mot beslutet och ville istället godta IFK:s förslag till ackordsuppgörelse. Det var lite tråkigt, särskilt med tanke på att Benny Augustsson har börjat sitt ordförandeskap på ett bra och förtroendefullt sätt. Nu har Augustsson råkat ut för två motgångar på kort tid, handhavandet av renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset – och så IFK Vänersborg…
===
PS. I protokollet (det var omedelbar justering) lyder det ordagranna beslutet:
”KSAU:s beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att avslå förslaget om underhandsackord från IFK Vänersborg. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att, så snart ske kan, upprätta förslag till moratorieackord om en 5-årig avbetalningsplan där 20 % av fordringarna betalas per år till dess att skulden är till fullo betald. Från och med år 2 tillkommer också 1 % ränta på resterande fordringar. Kommundirektören ges i uppdrag att ta de kontakter som krävs och framtagande av avtal, vilket för kommunens räkning undertecknas av kommunstyrelsens ordförande.”
Får BUN sina 14,7 miljoner?
I förrgår så skrev jag om att kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) hade haft sammanträde. (Se ”KSAU: Spänningen stiger”.) Vad som avhandlades och bestämdes visste jag inte vid det tillfället. Men nu har information ”sipprat ut”…
KSAU behandlade, bland många andra saker, barn- och utbildningsnämndens (BUN) begäran om att få ytterligare 14,7 miljoner kronor.
Det var, som bekant för läsare av denna blogg, kommunfullmäktige som i juni förra året avsatte 11 milj kr till en eventuell elevökning. Fullmäktiges beslut hade följande lydelse:
”Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 11 000 tkr som ersättning till barn- och utbildningsnämnden om behov uppstår p.g.a. ökat antal elever. Om antal elever i grundskolan under 2017 ökar med mer än tio elever (jämfört med barn- och utbildningsnämndens budget 2017), ersätts nämnden per elev, med summa beräknad på genomsnittskostnad per plats, för motsvarande plats under 2016.”
Det var oppositionen (M+L+KD+V+VFP) som röstade igenom detta beslut, de styrande partierna (S+C+MP) ville överhuvudtaget inte avsätta några pengar till en elevökning.
Det var 11 milj kr som avsattes. Vi i oppositionen trodde att det skulle räcka. Men vi ”garderade” oss. Den andra delen av beslutet, som börjar med ”om antal elever…”, är en tydlig markering att oppositionen ville säkerställa för en kompensation om elevökningen blev ännu större än beräknat.
Och nu blev det så att elevökningen överträffade förväntningarna. Det fanns i januari hela 154 fler elever i grundskolan än vad BUN hade budgeterat för. Barn- och utbildningsnämnden gick på den formulering som återfanns i den senare delen av beslutet och begärde i februari kompensation för hela elevökningen, dvs 14,7 milj kr. Det kan noteras att nämndens beslut var enhälligt.
I KSAU har de styrande partierna majoritet. Och inställningen till grundskolan hos de styrande partiernas tunga namn är välkänt vid det här laget. Marie Dahlin (S), Peter Trollgärde (S) (Bo Carlsson, C, var frånvarande) och Marika Isetorp (MP) beslutade att BUN bara skulle få 11 milj kr. De styrande partierna vill alltså ge så lite pengar som möjligt till eleverna i Vänersborgs skolor… (Hade de fått som de ville i fullmäktige, så hade BUN överhuvudtaget inte kompenserats för elevökningen.)
Representanterna för oppositionen, dvs två av de som röstade igenom beslutet i fullmäktige om kompensation för en elevökning, såg till den andra delen av beslutet. Alltså precis som fullmäktige hade tänkt. Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L) röstade därför att BUN skulle få hela det begärda beloppet, dvs 14,7 milj kr.
Vad jag förstår så beslutades det inte om någon tidpunkt för utbetalningen, men jag antar att det spelar mindre roll. Nu vet BUN, och förvaltning, och rektorer, och pedagoger, att åtminstone 11 milj kr ska betalas ut under året. Och då kan pengarna tas med i den pågående planeringen för nästa läsår.
Hela ärendet ska upp i kommunstyrelsen nästa vecka för ett slutgiltigt beslut. KSAU:s beslut är nämligen att betrakta som endast ett förslag. Kommunstyrelsen beslutar som den vill. Och i kommunstyrelsen har inte de styrande partierna någon egen majoritet…
Vi får se hur sverigedemokraterna kommer att rösta. Det blir, som inte är helt ovanligt nu för tiden i Vänersborg, de som blir tungan på vågen. Men antagligen röstar de som Ola Wesley (SD) gjorde i BUN i februari, dvs att BUN ska få hela det begärda beloppet.
Så det finns med andra ord fortfarande hopp om att BUN ska få sina 14,7 milj kr.
KSAU: Spänningen stiger
Efter några intensiva dagar tillsammans med barnbarnet är man då tillbaka till den politiska verkligheten.
Min parti- och nämndskollega i barn- och utbildningsnämnden Kate Giaever (V) hade i lördags en debattartikel i TTELA om skolan. Artikeln hade rubriken ”Låt inte skolan bli en valfråga” (se TTELA) och var en vädjan att lägga partipolitiken åt sidan och se till skolans bästa.
Kate Giaever ställde frågan:
”Varför får prestige och ömma tår gå före en bra uppväxt för barnen, vare sig det gäller pedagoger, ändamålsenliga lokaler eller tillgång till en bra och stimulerande fritid?”
Och visst hade det varit en välgärning om alla partier kunde sluta upp kring skolan, om alla partier såg till barnens och ungdomarnas bästa före sina partiegoistiska intressen. Precis som alla partier säger att de gör på riksplanet. Tyvärr tror jag inte att så blir fallet i Vänersborg.
I Vänersborg tycks det som om Marie Dahlin (S) inte vill ge skolan de pengar den behöver, utan, så att säga, så lite som möjligt. 11 miljoner kr istället för de 14,7 milj som barn- och utbildningsnämnden har begärt. De styrande partierna (S+C+MP) tycks se skolan som något de kan spara på så att pengar kan frigöras till investeringar och till bokslutet, dvs så att kommunens resultat ska uppvisa ett så stort överskott som möjligt. Marie Dahlin tycks inte heller vilja betala ut pengarna till skolan när de behövs som bäst utan hålla inne dem så länge som möjligt, helst ända till december. Det sa hon i varje fall som svar på min fråga i förra veckans fullmäktige.
Vi får se. Idag hade nämligen kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) sammanträde och där togs frågan upp om kommunfullmäktiges beslut att kompensera skolan för elevökningen. Då var Marie Dahlin (S) och de andra styrande partierna tvungna ”bekänna färg” och visa sina tankar för framtiden.
Vad jag förstår så skulle KSAU också diskutera en mängd andra frågor, som så småningom ska upp i först kommunstyrelsen och sedan på kommunfullmäktige den 21 juni.
Naturligtvis handlade det viktigaste ärendet om budgeten för nästa år, valåret 2018. Här har ju minialliansen (M+L+KD) lagt en mycket offensiv budget med stora satsningar på verksamheterna – en budget som ligger mycket nära de tankar som Vänsterpartiet har. Även de styrande vill med sitt budgetförslag satsa mer pengar på verksamheterna än de brukar. Dock inte så mycket som minialliansen och V.
Vi får så småningom se var det landade, vi får se om Marie Dahlin och Bo Carlsson (C) närmade sig de andra partierna. Det vore väl mycket pinsamt om Dahlin-Carlsson-Isetorp skulle förlora en tredje budgetomröstning. Det skulle säkerligen, i så fall, vara rekord i kommunala sammanhang – att de som styr en kommun ”regerar” med oppositionens budget tre år i rad… (Det skulle också vara pinsamt om de förlitade sig på sverigedemokraterna för att få igenom budgeten…)
Jag tror också att KSAU diskuterade Översiktsplanen och Bostadsförsörjningsprogrammet, två planer och program som är av en oerhört strategisk betydelse för Vänersborgs framtida utveckling.
Jag undrar om inte viktiga frågor kring Kunskapsförbundet Väst också behandlades idag samt även Vänsterpartiets motion kring kommunens allmänna badplatser… Det hade i varje fall varit hög tid att göra detta.
Det ska bli spännande att få ta del av vad KSAU kom fram till och framför allt vad de olika partierna hade för åsikter i de olika frågorna. Tyvärr sitter inte Vänsterpartiet med i KSAU och under de senaste månaderna har det också blivit allt svårare att följa KSAU:s arbete. Eller omöjligt, inte ens KSAU:s dagordning är längre offentlig…
Det är svårt att värja sig från tanken att de styrande partierna vill hålla typ Vänsterpartiet utanför diskussionerna i kommunhuset.
Och behandlingen av motionen då?
I måndagens debattartikel i TTELA (se här) tog Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) motionen om kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring, som skrevs gemensamt av Jonathan Axelsson och undertecknad (V), som ett ”bevis” på moderaternas och Vänsterpartiets dolda agenda att ”konspirera” mot det nuvarande styret.
Jag har tidigare skrivit utförligt hur tjänstemän och politiker i Vänersborgs kommun har slagit nytt rekord i motionsbehandling när det gäller motionen ifråga. (Se ”En ny kommunal skandal?!”.) Nu tänkte jag redovisa behandlingen av motionen i sak.
Hur gör kommunens styrande personer om de vill säga nej till en motion, men inte vill visa allmänheten och föreningarna i Vänersborg att de är emot? Eller om de inte tror att de ska lyckas få en majoritet med sig på ett nej till en bra motion?
Svaren på ovanstående frågor är att Marie Dahlin (S) och de styrande säger ja, de bifaller motionen.
????
Motsägelsefullt? Ja, det kan tyckas så. Men om det samtidigt står i beslutsförslagen att motionen så att säga slår in öppna dörrar? Det vill säga, det arbete, den utredning som motionen efterlyser – den pågår redan…
I underlaget inför måndagens sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) stod det:
”Kultur- och fritidsförvaltningen har i tjänsteskrivelse 2016-09-29 redovisat det arbete som redan idag pågår inom förvaltningen för att samla alla bidragskriterier i ett gemensamt dokument för bidrag inom nämndens verksamhetsområde.”
Arbetet pågår alltså redan i kultur- och fritidsförvaltningen…
”Av skrivelsen framgår att kommunstyrelseförvaltningen delar motionärernas åsikt och att det inom båda förvaltningarna fortlöpande arbetas med att ta fram dokument i motionens anda.”
Som sagt, det arbetas redan, även i kommunstyrelseförvaltningen …
Det här med att hänvisa till att arbete pågår är, som jag ser det, helt enkelt ett sätt att ta udden av motionen, eller kanske till och med att begrava den. Särskilt som man känner till den inställning Dahlin och Carlsson har... Och den inställningen är inte särskilt positiv…
Jag mailade utvecklingschefen på kommunstyrelseförvaltningen. Hon sysslar väl med sådana här frågor som motionen tar upp, tänkte jag. Och det gjorde hon faktiskt.
Utvecklingschefen skriver att hon har fått ett uppdrag att ta fram en ny kommunikationsstrategi. Det arbetas med att:
”utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”
Och det var ju faktiskt något som Axelsson och jag skrev om i motionen.
Utvecklingschefen skriver vidare:
”I fredags fick jag uppdraget av kommundirektören att i det pågående uppdraget gällande att ta fram en kommunikationsstrategi så ska era intentioner i motionen gällande tydlighet och transparens kring bidrag till event, sponsring, marknadsföring också inarbetas och tillgodoses.”
Det tycks mig som om utvecklingschefens uppdrag blev något annorlunda nu på grund av motionen… Det arbete som pågick var tydligen inte riktigt det som det arbetades med på förvaltningen… Trots allt.
Men, är allt bra nu då?
Nej, jag tycker inte det. Den alltför forcerade, och kanske till och med olagliga, behandlingen av motionen går inte att försvara. Det ska inte gå till så. Det hade varit betydligt bättre om förvaltningarna och politikerna hade tagit det lilla lugna – och följt de ”råd” som Gunnar Lidell (M) gav i sitt yrkande till kommunstyrelsens arbetsutskott.
Lidells råd gick bland annat ut på att motionen skulle återremitteras till förvaltningarna så att:
- Kultur- och fritidsförvaltningen kan … beredas möjlighet att ha en god och demokratisk dialog/beredning med alla föreningar o andra aktörer som berörs av motionens intentioner.”
- ”… kommunstyrelseförvaltningen [får möjlighet att] på ett tydligt sätt beskriva hur arbetet just nu fortlöper, och för ev kompletteringar.”
- ”KSAU beslutar också att remittera motionen till kommunens Näringslivsråd, så att även företrädare för kommunens näringsliv kan inkomma med synpunkter/förslag om motionen.”
Om detta skulle ske, som Lidell vill, så skulle behandlingen av motionen, och den (kompletterande?) utredning som motionen innebär, få betydligt bättre förutsättningar att mynna ut i något riktigt bra.
I måndags behandlades motionen av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det slutade i en votering. Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (L) röstade för en återremiss enligt Lidells förslag. Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) röstade för en forcerad, och kanske olaglig, behandling.
Den femte ledamoten i KSAU, Marika Isetorp (MP), avstod från att rösta. Istället lämnade hon en protokollsanteckning som förklarade varför hon avstod. Och den protokollsanteckningen är tämligen intressant…
I
setorp (MP) skriver:
”Den information som kultur- och fritidsförvaltningen har fått av kommunstyrelseförvaltningen och som jag har fått av KS ordförande är att detta är ett brådskande ärende. … Därav delegeringsbeslutet.”
Protokollsanteckningen är intressant av tre skäl. Isetorp skriver uppenbarligen anteckningen i egenskap av ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Vilket bekräftas av att hon undertecknar med ”ordförande Kultur- och fritidsnämnden”… Men Isetorp sitter inte i KSAU i denna egenskap. En liten men ändå intressant sammanblandning av rollerna.
Det framgår också av anteckningen, vilket är viktigare, att det faktiskt är kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin som har påverkat behandlingen av motionen. Det är Dahlin som har sagt att det är ett ”brådskande ärende”. Och i och med att Isetorp hänvisar till Dahlin, så innebär det också, vad jag kan se, att Isetorp själv egentligen inte ansåg att ärendet var ”brådskande”…
Men att styra tillsammans med Marie Dahlin och Bo Carlsson kanske innebär att Isetorp måste göra som kommunalråden säger…
Precis som andra på kommunhuset kan man förmoda… Det känns som att någon överskrider de gränser som finns mellan politiker och tjänstemän…
Hur som helst.
Ordförande Marie Dahlins utslagsröst avgjorde voteringen. (Vilket naturligtvis Marika Isetorp visste när hon lade ner sin röst…) Motionen återremitteras därför inte. Den skickas nu istället direkt till kommunstyrelsen. Och hur det går där, det beror på hur sverigedemokraterna tänker rösta, de har utslagsrösterna.
Marie Dahlin (S) och Bo Carlsson (C) tycks dock lita på att sverigedemokraterna stödjer dem.
Och även om Dahlins och Carlssons syfte med svaren och behandlingen av motionen är att begrava den i redan pågående utredningar så tror jag, och litar på, att de tjänstemän som så småningom får motionen på sina skrivbord kommer att göra ett bra jobb. De är mycket kompetenta och dugliga.
Jag är med andra ord trots allt ganska optimistisk inför den kommande behandlingen och ser med både spänning och tillförsikt fram mot det färdiga resultatet.
Utbildning och pengar
Barn- och Utbildningsnämnden hade utbildningsdagar i måndags och tisdags. Dessutom avslutades gårdagen med två vänsterpartistiska möten från kl 17 till strax före kl 22. Intensivt politiskt arbete med andra ord. Därav avsaknaden av bloggar… Men den som väntar på något gott… ;)
Förvaltningschef Kent Javette höll i taktpinnen när BUN:s nya och gamla ledamöter drillades i lagar, förordningar och styrdokument för förskola och grundskola, allt på Rågårdsviks pensionat bland de bohuslänska klipporna.
Föreläsarna avbröts ofta av frågor, så ibland gick den röda tråden kanske förlorad. Men å andra sidan är det kul och stimulerande med frågor och inlägg från ledamöterna. Jag var väl inte helt oskyldig själv… Dock var en del av frågorna lite väl från scratch, så att säga. Jag kan väl tycka att det ligger ett ansvar på ledamöterna att själva skaffa sig en viss grundläggande kunskap och förståelse när man tar plats i en nämnd… (För att undvika missförstånd – jag tänker på ett visst parti som vi antagligen får många anledningar att återkomma till…)
Några ledamöter är unga, några är gamla. Några har varit med i många, många år, andra ledamöter är helt färska. Men det verkar som om de flesta vill förskolans och grundskolans bästa. I varje fall i nämnden. Några
ledamöter deklarerade dock redan från början att nämnden var en sak, hur de röstar i kommunstyrelse och/eller fullmäktige en annan. Det betyder att de kan rösta för mer pengar till barnen och eleverna i nämnden, men när det blir skarpt läge i fullmäktige så kan de rösta tvärtom. Vilket har hänt ganska ofta under tidigare år… Betongpartierna är mästare i att sitta på två stolar samtidigt, något som för en vänsterpartist i Vänersborg är helt oförståeligt…
Det finns också ett parti som utmärker sig på riksplanet när det gäller skolpolitiken – ett parti som tydligen inte ens står bakom skrivningarna i läroplanerna. För att ta några mycket aktuella exempel på Sverigedemokraternas syn på läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010) (källa):
”Begreppet ”kulturell mångfald” utgår, och i stället formuleras krav på medvetenhet om
och en förståelse för det egna kulturarvet. Kravet att motverka traditionella
könsmönster och könsroller tas bort. … Modersmålsträningen i förskolan avvecklas.”
Det ska bli intressant att se hur våra lokala sverigedemokrater kommer att agera och argumentera. När de har fått grepp om de grundläggande frågorna… (Det var väldans vad snabbt jag fick anledning att återkomma till detta parti…)
En ganska stor del av utbildningsdagarna handlade om ekonomi och budget. Och det är helt förståeligt. De ekonomiska frågorna är akuta och dessutom tycks förståelsen för barn- och ungdomsfrågor inte vara den bästa från ledande politiskt håll. Ibland tror jag att Marie Dahlin (S) och Bosse Carlsson (C) tycker att det räcker med en bandyarena till ungdomarna… Skola – vad är det? Ni kan väl gå och titta på IFK… Typ.
I min förra blogg (se här) beskrev jag detaljerat den ekonomiska och politiska situationen för BUN, både för 2014, 2015 och 2016. På utbildningsdagarna bekräftade förvaltningen den bild som jag gav. Och kom med ytterligare siffror.
En kort sammanfattning. BUN gjorde alltså ett underskott för år 2014 på 10,2 milj kr (borträknat de ansvarsområden som inte längre ligger på BUN) och prognosen för år 2015 är ett underskott på 22,8 milj kr. År 2014 fick nämnden ett tillskott på 54.000 kr och i år, 2015, fick förskolan 10 milj kr och grundskolan 4 milj kr. (Med en ”chans” till ytterligare 9 milj kr.) Nästa år, 2016, blir det enligt de liggande förslagen från betongpartierna inga nya pengar.
Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), dvs Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C), Marika Isetorp (MP), Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (FP), anser uppenbarligen att politiker och tjänstemän i BUN är tämligen inkompetenta. De kan inte förstå varför BUN har saknat och saknar pengar. De kan inte förstå varför det ska vara så svårt för BUN att hålla sig inom de ekonomiska ramarna. De kan inte förstå varför BUN behöver pengar. De kan inte förstå varför BUN inte kan hålla nere kostnaderna.
Så här ligger det till:
Förra året (2014) ökade antalet barn i förskolan och den pedagogiska omsorgen helt oväntat, och obudgeterat, med 64 stycken.
Varje barn i förskolan (och den pedagogiska omsorgen) kostar ca 100.000 kr per år. 64 barn multiplicerat med 100.000 kr är lika med 6,4 milj kr.
Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C), Marika Isetorp (MP), Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (FP) – vad är det ni inte förstår?
Fritidshemmen och den pedagogiska omsorgen, 6-12 år, ökade oväntat och obudgeterat med 145 barn. Varje barn kostar 22.000 kr per år. Det är 3,2 milj kr.
Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C), Marika Isetorp (MP), Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (FP) – vad är det ni inte förstår?
I grundskolan ökade elevantalet med 196 elever fler än budgeterat! Varje elev kostar i genomsnitt ca 90.000 kr per år. Det betyder en extra och oförutsedd kostnad för BUN med 17,6 milj kr år 2014.
Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C), Marika Isetorp (MP), Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (FP) – vad är det ni inte förstår?
De barn och elever som började i kommunens förskolor, fritids och skolor förra året kostade alltså BUN totalt 27,2 milj kr mer än beräknat. Och dessa barn och ungdomar går ju i Vänersborgs förskolor, fritids och skolor i år också!
Och nästa år! Och året därpå!
Och det ser ut som om antalet barn och elever kommer att öka lika mycket i år också!
Så Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C), Marika Isetorp (MP), Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (FP) – kan ni inte förklara vad det är ni inte förstår?
Det ser ut som om vissa somnade sött i Rågårdsvik. Så var dock inte fallet. Bilden är fejkad. Efter att ha sett den sparplan med avskedanden, som förvaltningen har tvingats att arbeta fram, är det nog ingen som månar om kommunens barn och ungdomar som kan somna sött.
Och vissa borde inte ens försöka somna överhuvudtaget… Tvärtom.
Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C), Marika Isetorp (MP), Gunnar Lidell (M) och Peter Göthblad (FP):
VAKNA!!
.
PS. Du kan läsa mer om BUN på Vänsterpartiets hemsida: ”Tänk vad det kostar pengar…”.
Stefan Kärvling
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer