Hem > Juridik, riksdag, VA, Vänersnäs > Riksdagen ändrar i VA-lagen

Riksdagen ändrar i VA-lagen

Den 22 juni 2022 behandlade riksdagen propositionen “Hållbara vattentjänster”. (Den kan laddas ner här.) Det handlade om kommuners skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). (Se “Lag om allmänna vattentjänster”.)

Det tog lång tid att komma fram till ett riksdagsbeslut. Redan 2016 fick nämligen Anders Grönvall i uppdrag av dåvarande bostadsminister Peter Eriksson (MP) att utreda “VA-frågan”. Den 28 maj 2018 lade Grönvall fram sin utredning. (Se “Statens nya tankar kring VA”.) Utredningen skickades ut på remiss och det visade sig att den ledde både till förhoppningar, besvikelser och fortsatt diskussion. Tiden gick utan att regeringen lade fram något förslag till riksdagen.

Miljöminister Per Bolund (MP) insåg senare att det behövdes mer kunskap om små avlopps påverkan på miljön och gav det statliga forskningsrådet Formas i uppdrag att undersöka detta. Den utredningen hann dock inte bli klar innan propositionen om “Hållbara vattentjänster” lades fram nu i år. Många kritiserade det.

Det fanns flera röster som ansåg att det behövdes mer kunskaper och fler aspekter av VA-frågan innan ett riksdagsbeslut, t ex om smittskydd, sårbarhet vid beredskap, cyberattacker, markretentionens betydelse och rättssäkerheten kring stora och små avlopp. Många tyckte också att det bristande underhållet av de kommunala VA-ledningar skulle undersökas, liksom utsläppen från de kommunala avloppsreningsverken. Det blev dock inte så.

I bloggen “Kommande ändring i LAV 6 §” gick jag igenom propositionen “Hållbara vattentjänster” tämligen noggrant.

De lagändringar som riksdagen sa ja till den 22 juni innebär bland annat att kommunernas bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel. Nu ska lagen i fortsättningen innehålla en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till förutsättningarna att kunna godta en enskild VA-anläggning ”med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön”. 

Det torde bli diskussioner och tolkningar kring vad som menas med “särskild hänsyn”. I förslaget till lagändring gav regeringen långa och noggranna förklaringar och motiveringar till tillägget om “särskild hänsyn” i LAV 6 §. Den anser att paragrafen med den tidigare formuleringen nu blir tydligare när det framgår att (Lagrådsremissen s 18):

“kommunen under vissa förutsättningar inte är skyldig att tillhandahålla allmänna vattentjänster, trots att fastigheten eller bebyggelsen ingår i ett större sammanhang.”

Hur tydligt detta blev kan väl diskuteras.

Svenskt Vatten anser att den “särskilda hänsynen” innebär att utredningsbördan ökar för kommunerna, och fortsätter (se “Vägar till hållbara vattentjänster – dessa förändringar innebär propositionen”):

“Ändringen medför samtidigt att kommuner får möjlighet att se om fastighetsägarna kan ordna egna lösningar. Kraven är inte lika högt ställda på de enskilda anläggningarna, utan det räcker att dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Jag vet inte om ändringen betyder det. Den här möjligheten fanns nog även innan lagändringen. Känslan är också att lagändringen kommer att tolkas helt annorlunda i Vänersborgs kommunhus…

Många fastighetsägare, jfr t ex Villaägarna, ville att det skulle införas en skyldighet för kommunerna att bevisa varför en kommunal VA-anslutning skulle vara en bättre lösning i det enskilda fallet. De blev besvikna på riksdagens beslut. De förväntade sig att kommunerna skulle få krav på sig att kunna påvisa brister med en enskild VA-anläggning.

Riksdagen riktade dock ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen (se Havs- och vattenmyndigheten):

“Regeringen bör ta de fortsatta initiativ som krävs för att få till stånd en ordning som innebär att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav som utgångspunkt inte ska kunna påtvingas ett kommunalt avlopp.”

Tillkännagivandet stod samtliga de borgerliga partierna bakom och det innebär med all sannolikhet att vattentjänstlagen kommer att ändras ytterligare om det blir regeringsskifte.

Regeringens proposition föreslog en lagändring angående små enskilda avloppsanläggningar. Den skulle innebära att regeringen fick rätt att besluta om nya föreskrifter om kontroll av VA-anläggningarna. Riksdagen sa nej till det. Den menade att (se Havs- och vattenmyndigheten):

det finns en risk för att nya föreskrifterna skulle kunna medföra omotiverade kostnader för fastighetsägare som inte vägs upp av en motsvarande positiv nytta för miljön.”

Jag tror att någon form av deklaration av den enskilda VA-anläggningen från fastighetsägare, med medföljande kontroll från kommunen, skulle kunna vara en väg framåt. Det är onekligen så att vissa enskilda avloppslösningar kan vara undermåliga.

Riksdagen beslutade också att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan. De flesta kommuner har det idag. I Vänersborg finns t ex den så kallade Blåplanen.

Vattentjänstplanen ska visa kommunens långsiktiga planering. Den ska beslutas av kommunfullmäktige men är samtidigt inte bindande. Planens aktualitet ska prövas varje mandatperiod. Så har inte skett med t ex Blåplanen i Vänersborg.

Svenskt Vatten, som är mycket positiv till Vattentjänstplaner, skriver (se “Vägar till hållbara vattentjänster – dessa förändringar innebär propositionen”):

“Vattentjänstplanerna ska vara föremål för samråd och granskning. Kommunen ska ställa ut ett förslag till vattentjänstplan för granskning under minst fyra veckor och informera om utställningen på sin anslagstavla före utställningstidens början.”

Detta ger de kommuninvånare som berörs av planen möjlighet att i god tid lämna synpunkter. Det kan öka demokratin i en kommun.

Många fastighetsägare med enskilda avlopp har reagerat på den negativa syn som regeringen visar de enskilda avloppen i propositionen (s 34). Där skriver regeringen att nästan 200.000 enskilda avlopp behöver ”åtgärdas”. Det finns faktiskt ingen vetenskaplig undersökning som visar detta.

Förändringarna i vattentjänstlagen träder i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna kring vattentjänstplanerna ska emellertid börja gälla först efter den 31 december 2023.

Jag vet inte vad den “uppdaterade” vattentjänstlagen kommer att betyda för utbyggnaden av det kommunala VA-nätet i Vänersborg eller, i synnerhet, tvångsanslutningen på Vänersnäs. En sak torde dock vara klar, får socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister majoritet i kommunvalet så kommer tvångsanslutningen att ta fart.

Vänsterpartiet i Vänersborg skriver så här i sin kommunala valplattform:

Nej till tvångsanslutning!
Kommunen vill ansluta invånarna till kommunalt vatten och avlopp genom att tänja på vattentjänstlagen. Fastigheter som inte tillhör större sammanhang ska anslutas och enskilda avlopp döms ut med hjälp av dokument. Det är fel, enskilda kan inte tvångsanslutas på antaganden. Kommunen kan inte kräva hundratusentals kronor på gissningar.”

Kategorier:Juridik, riksdag, VA, Vänersnäs
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: