Hem > BUN 2022, protokollsanteckning > Imorgon är det BUN

Imorgon är det BUN

Imorgon måndag samlas ledamöter och ersättare i barn- och utbildningsnämnden för andra gången i år. Det är återigen på distans, och det är naturligtvis helt ok. Men visst är det läge att börja fundera på om det inte snart är dags att ses öga mot öga. Och tand för tand höll jag på att säga, som det står i 2:a Moseboken. Fast det kanske var i ett annat sammanhang när jag tänker efter…

Dagordningen är ganska kort och det tror jag mötet blir också.

Det ska bli väldigt intressant att lyssna till månadens verksamhetsuppföljning. Den handlar om “Barnets möte med undervisning i förskolan”. Det är faktiskt ett sammanträffande, jag visste inte om detta när jag skrev bloggen “Framtiden börjar i förskolan!”.

Naturvårdsplanen, som är det efterföljande ärendet, är ett mycket intressant dokument. Nämnden ska få information om planen inför det kommande samrådet. Naturvårdsplanen ska nämligen bli:

“ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan.”

I det kommande samrådet ska BUN se planen enbart ur nämndens perspektiv, dvs ett perspektiv utifrån förskolan och grundskolan. Och det blir kanske inte så lätt. Dessutom spelar nämndens synpunkter antagligen inte någon större roll i den sammanlagda bedömningen. Se bara på avverkningen i skogsdungen vid Mariedalskolan eller “skolskogen” på Mariedal Östra. För att inte tala om Kindblomsvägen, Blåsutskolans “skolskog”. Barnens och skolans intressen värderas inte särskilt högt om de ställs mot t ex ekonomiska intressen.

Nämnden ska genomföra en workshop. Syftet med den är att nämnden ska ha:

“en dialog gällande den risk- och väsentlighetsanalys som ligger till grund för nämndens kommande plan för intern kontroll 2022.”

Jag hoppas att det blir “roligare” än det låter…

Och så var det som vanligt ett ärende med några ploppar i blickfånget. Det är den långa verksamhetsberättelsen för barn- och utbildningsnämnden 2021 som ska diskuteras, godkännas och överlämnas till kommunstyrelsen.

På det förra sammanträdet godkändes den korta verksamhetsberättelsen och nu är det alltså den långa. Det är till stora delar samma innehåll även om den långa naturligtvis innehåller lite mer. Så är målavstämningen, dvs de olikfärgade plopparna, exakt desamma.  (Jag hänvisar till denna blogg för mer information, “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)

Barn- och utbildningsnämnden hade följande kostnader förra året:

Den största delen är personalkostnader. En stor del av budgetanslaget går till fristående/enskilda verksamheter, 118 milj kr, men även här ingår personalkostnader. Nämnden har också andra stora kostnader för att förskole- och skolverksamheterna ska fungera, t ex lokaler, måltider, IT och skolskjutsar. Det finns även en kategori med övriga kostnader. I denna kategori ingår bland annat läroböcker och lekmaterial. Jag hade nog helst sett att dessa undervisningskostnader hade särredovisats.

Trots alla dessa kostnader uppgick förra årets resultat till +6,5 milj kr. (Det skrev jag mer om i den förra bloggen, se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott”.)

Personalkostnaderna i förskolan uppgick förra året (2021) till 200 milj kr. Det var en ökning med 6 milj jämfört med 2020. Anledningen till ökningen var bland annat:

“löneavtalskompensation och utökad bemanning till följd av högre tilldelning av statsbidrag 2021 än 2020.”

Det finns nog frågor att ställa om personaltäthet, utveckling av barngruppernas storlek osv, nu och under de kommande åren.

På grundskolan skedde som bekant en nedskärning med 63 tjänster under hösten 2020. Den nedskärningen följde kan man förmoda med under vårterminen 2021, eftersom det var samma läsår. Under 2021 uppgick lönekostnaderna till 392 milj kr. Det var en milj kr mindre än 2020. Och det trots en löneavtalskompensation på ca 2,5 %. Förvaltningen skriver:

“bidragande orsak till lägre personalkostnader varit den höga sjukfrånvaron”

Det finns särskilda avsnitt i den långa verksamhetsberättelsen om personal och anställda. Den finns en hel del intressanta siffror…

Den 1 november 2021 fanns det 1.276 månadsavlönade anställda i BUN. Det var en ökning med 52 personer jämfört med året innan. De flesta av dessa, 35 personer, anställdes i förskolan. Det berodde bland annat på en högre frånvaro, öppnandet av Björkholmsgatans förskola i december 2020 och de riktade statsbidragen. Av de totalt 1.276 anställda i BUN var 84% kvinnor, och 1.102 var tillsvidareanställda.

I grundskolan ökade antalet anställda med 17 personer jämfört med 2020. Eftersom det blev 63 färre anställda 2020 så innebär det en viss “återhämtning”. Jag vet inte riktigt hur ökningen hänger ihop med att lönekostnaderna var en miljon mindre 2021. Det blir till att fråga. (Det är möjligt att räkningen av personalen sker just den 1 november. En person vars anställning upphör efter höstterminen arbetar ju kvar hela terminen.)

Antal placeringar inom fritidshemmen var 61 färre 2021 än föregående år. Det innebar också att antalet anställda minskade med 11 personer.

Revisorerna från KPMG diskuterade mycket kring behöriga och legitimerade lärare i sin rapport. (Se “Revisorerna granskar grundskolan”.) I verksamhetsberättelsen skriver förvaltningen:

“Utmaningen för barn- och utbildningsförvaltningen är att rekrytera behörig personal till sina verksamheter. Bristen på legitimerad personal inom förskola, grundskola och fritidshem gör att konkurrensen mellan kommunerna kvarstår. Personalomsättningen har ökat något jämfört med föregående år, men är fortsatt på en lägre nivå än 2019.”

Bristen på behöriga och legitimerade lärare är ett problem för barn- och utbildningsnämnden. Jämfört med 2020 har andelen legitimerade pedagoger minskat inom både förskolan och grundskolan F-6, medan andelen är densamma i grundskolan åk 7-9. Den senare siffran är dock missvisande. Det är nämligen så att i absoluta tal har antalet legitimerade lärare minskat med 4 i åk 7-9. I förskoleklassen har minskningen varit 9 legitimerade lärare och i åk 1-6 var minskningen 13.

Arbetsgivaren ska enligt det nya avtalet ta fram en plan för strategisk kompetensförsörjning. Arbetet sker i samarbete med de fackliga organisationerna och ska leda till:

“ökad måluppfyllelse, en god arbetsmiljö och ett läraryrke som attraherar skickliga behöriga lärare.”

Detta arbete får nämnden säkert veta mer om imorgon. Kanske finns det också någon representant från personalorganisationerna med som kan berätta mer och ge sin syn på arbetet.

BUN ska också besluta att:

“godkänna upprättad investeringsbudget avseende fastighetsinvesteringar för perioden 2023-2025 med tillhörande beskrivning över behov och konsekvenser samt översända dessa till samhällsbyggnadsnämnden.”

Sammanställningen av BUN:s fastighetsinvesteringar för 2023-2025 ser ut på följande sätt:

Behovet av lokaler är stort och de senare åren är det många inhyrda moduler som löser lokalbristen. Jag anser fortfarande att kommunens prioriteringar av fastighetsinvesteringarna inte är korrekt. När kommunen prioriterar så är inte lagkrav ett skäl. Det är galet. Så borde t ex idrottshallen på Mariedalskolan prioriteras högre. Jag tänkte “protestera” genom att lämna en protokollsanteckning. Den återger jag nedan i sin helhet.

Nämnden ska översända ett yttrande kring en ny måltidspolicy till samhällsbyggnadsnämnden. Det är inte mycket att säga om den. Den innehåller inga konstigheter om att barnen t ex ska äta vegetarisk mat. Däremot tar policyn upp vikten av att handla lokalt och minska transporterna.

BUN ska också översända ett yttrande gällande “samråd detaljplan för del av kvarteret Jullen, Sanden” till byggnadsnämnden. Även här tänkte jag lämna en protokollsanteckning, eftersom jag anser att det är mycket ologiskt att lägga ner Norra skolan när det är tänkt att bygga upp en helt ny stadsdel på Sanden. Även denna protokollsanteckning återger jag nedan i sin helhet.

Nämnden ska också ta del av Elevhälsans patientsäkerhetsberättelse, få information med anledning av Covid-19 och få reda på vad förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) haft för sig sedan det förra sammanträdet.

Vi får se om det blir det sista sammanträdet på distans…

Och till sist, två protokollsanteckningar. (Du kan också ladda ner dem här: 1) Protokollsanteckning detaljplan kvarteret Jullen och 2) Protokollsanteckning fastighetsinvesteringar.)

==

Protokollsanteckning

9 Svar gällande samråd om detaljplan för del av kvarteret Jullen, Vänersborgs kommun

Syftet med detaljplanen är att:

“möjliggöra en levande stadsdel med bostäder och centrum.”

Det ska bli en ny stadsdel på Sanden, som den till stor del konstgjorda ön kallas nu för tiden. Riskerna att stora områden ska försvinna under Vänerns vatten är stora om klimatförändringarna fortsätter.

Det är inte långt till Resecentrum från kvarteret Jullen på Sanden. Efter en promenad på ca 300 meter når man bra buss- och tågförbindelser. Människor ska kunna bo på Sanden och utan bil kunna pendla till arbetet i Trollhättan eller Göteborg. Om det nu inte vore för att kommunen planerar att stänga stans enda centrala skola, Norra skolan. Så även om vårdnadshavarna kan ta tåget till jobbet så måste de lämna av och hämta låg- och kanske också mellanstadiebarnen ca 2,3 km bort på den nya Holmängenskolan. Det är alltför långt att gå med barn som inte har fyllt 10 år och en cykeltur under ett snörikt vinterhalvår kan te sig avskräckande.

Min uppfattning är att en ny stadsdel på Sanden förutsätter att det Norra skolan finns kvar som åtminstone en lågstadieskola.

==

Protokollsanteckning

6 Budget 2023, Mål- och resursplan 2023-2025; Fastighetsinvesteringar

Behovet av lokaler är stort inom barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunen har sedan många år tillbaka reagerat allt för sent för de stora behoven av lokaler. BUN har därför tvingats hyra in många och dyra moduler för att kunna ta emot alla barn och elever. Nu strävar kommunen efter att ordna så att samtliga fastighetsinvesteringar håller sig inom det finansiella investeringsmålet och den organisatoriska kapaciteten, dvs om det är möjligt att genomföra projekten inom planperioden. Sedan har de enskilda investeringarna prioriterats utifrån en modell som utgått från investeringsprojektens relevans och projektens brådska. Relevansen tittar på antalet av kommunens inriktningsmål som projektet bidrar till och brådskan handlar om konsekvenser om projektet inte genomförs på utsatt tid. De här två aspekterna har sedan summerats ihop och då har man fått en slags angelägenhetsgrad för de olika investeringsprojekten. Resultatet har blivit att en prioriteringslista på fastighetsinvesteringarna har upprättats.

Jag anser att det finns fler kriterier som borde beaktas vid en sådan här prioritering, t ex barnkonventionen och lagkrav i t ex Skollagen och Socialtjänstlagen. För barn- och utbildningsnämndens del handlar det t ex om en ny idrottshall på Mariedalskolan. Den har flyttats fram i tiden och beräknas inte stå klar förrän tidigast 2026. Barn- och utbildningsförvaltningen skriver:

“Alla elever ska kunna ha den idrott och hälsa som de har rätt till enligt läroplan och kursplan. … De negativa konsekvenserna går inte att minska/hantera med alternativa lösningar. Det får stor kvalitativ påverkan för skolan då förflyttningar till exempelvis Sportcentrumområdet är svåra för de yngre eleverna och förflyttningar till specialsalar kostar mycket tid och effektivitet för de äldre eleverna.”

  1. Jenny
    14 februari, 2022 kl. 10:50

    Och en del bor i lägenhet för att de inte vill lägga sin fritid på att måla hus och rensa ogräs utan ha mer tid med barnen. De kanske är ännu bättre föräldrar än vad jag är.

  2. Jenny
    14 februari, 2022 kl. 08:47

    Om man vill bygga ett hållbart system så behöver man så behöver man titta på den totala sträckan föräldrarna behöver ta sig för att se till att alla barnen kommer tryggt till förskola och skola. Ju längre total sträcka desto troligare att de som kan väljer bil. Vi hade t ex ett läge där de tre äldsta gick i åk 4, åk 2 och på förskolan. Hur skulle det bli? Norra behöver vara F-5.
    Sedan finns det ju ett antal barn som kommer vinglande på trottoaren på en för liten cykel utan hjälm på väg till skolan utan någon vårdnadshavare i sikte. Hjälp, hur skall det här gå, tänker jag Jag vill inte tänka på hur det kommer att bli när de skall cykla från hyresrätterna i innerstan till Holmängenskolan.

    Själv får jag väl ta körkort och så får vi köpa en bil till. Min man och jag valde att köpa i Nordstan för att vi ville ha bilfri vardag. Skall jag ändå ut och köra så vill jag nog inte skjutsa till Holmängen, utan hade hellre kört till Blåsut eller Öxnered. Har de som vill lägga ner Norra tänkt sig att vi som blir av med vår skola får göra ett nytt skolval där vi som vårdnadshavare får välja vilken skola som är lämplig för våra barn?

    F.ö. nästa gång kommunen behöver moduler – köp dem, hyr inte!

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: