Stefan Kärvlings blogg

Idag hade kommunstyrelsen i Vänersborg sammanträde. Det blev inte så långt som beräknat, eller befarat… “Redan” kl 15.45 slog ordförande Benny Augustsson (S) klubban i bordet och tackade alla deltagare för visat intresse. Och särskilt tjänstemännen som hade visat stor flexibilitet när tidsschemat ändrades med kort varsel.

Ekonomikontoret gav en längre och mycket pedagogisk föredragning om förslaget från kommunstyrelsens ordförande till “Anvisningar budget 2022, ekonomisk plan 2023-2024”. Förslaget innehöll ju också mycket fakta som ekonomerna hade tagit fram. Jag redogjorde för det väsentligaste i bloggen “KS (24/2): Budgetramar 2022” tidigare i veckan.

Det som var nytt i förutsättningarna var att det hade kommit en ny skatteprognos i slutet av förra veckan. Den hade inte hunnit arbetas in i underlaget.

Prognosen var bättre än den från december som underlaget hade utgått ifrån. Prognosen sa nu att skatteintäkterna skulle öka med ytterligare 23 milj kr nästa år. Och eftersom nästa års överskott budgeterats till 54 miljoner så innebär det att resultatet för år 2022 nu säger 77 milj kr.

Och inte nog med det. I måndagens blogg nämnde jag att kommunens egen prognos för skatteintäkterna/generella statsbidragen hade minskats med 250 kr/invånare. Det gör kommunen för att ha en pott i reserv, typ för “säkerhets skull”. Denna “försiktighet” (250 kr/inv) motsvarar ungefär 10 milj kr. Skatteintäkterna för 2022 ser därmed ganska positiva ut kan man väl konstatera…

77 miljoner kronor, eller till och med 87 milj, är enligt min mening ett alldeles för stort budgeterat resultat. Åtminstone de 23 “extra-miljonerna” borde snabbt och lätt ha kunnat delats ut i budgetramarna till social- och barn- och utbildningsnämnden. Då hade nämnderna i varje fall till viss del sluppit att leta områden att skära ner verksamheten i.

Det kanske också kan vara värt att nämna att det finns lite ”smolk i bägaren”. Vänersborgs del av statsbidragen kommer att minska de närmaste åren. Det beror på att kommunerna i resten av Sverige ökar i invånarantal mer och snabbare än Vänersborg. Jag tror dock inte att det handlar om särskilt stora pengar, men det är en gissning.

Det visade sig när det var dags att fatta beslut om anvisningarna, dvs de budgetramar som kommunens nämnder och styrelser ska utgå ifrån när de arbetar fram sina budgetar för år 2022, att det inte fanns några fler förslag…

Inget annat parti hade alltså något alternativt förslag. Det kan kanske låta beklämmande, men det finns förklaringar. De styrande partierna har hela ekonomistabens resurser bakom sig när deras förslag utarbetas. Det har inte de andra partierna. I och för sig borde den borgerliga oppositionen kanske ha kunnat få fram ett förslag. De sitter ju med ”överallt” ( i t ex alla presidier) och finns dessutom ständigt i kommunhuset. Hur som helst, oppositionen, och i synnerhet de partier som helt står utanför kommunhuset, i kylan på Sundsgatan, har inte samma möjligheter som de styrande partierna.

Så det behövdes alltså ingen omröstning. Förslaget från de styrande partierna S+C+MP, som formellt var ordförande Augustssons (S) förslag, var det enda. Det “vann”. Oppositionen avstod helt enkelt från att rösta.

Men…

Det var ändå två partier som markerade sin inställning till det liggande, och sedemera beslutade, förslaget. Det var Vänsterpartiet och Moderaterna, eller mer formellt, Stefan Kärvling (V) och Henrik Harlitz (M). Jag tänkte återge båda dessa protokollsanteckningar nedan, så att de politiskt intresserade läsarna (finns det några andra som läser mina bloggar?) kan bilda sig en egen uppfattning om var åtminstone dessa partier står i budgetfrågan. (Du kan ladda ner Kärvlings protokollsanteckning här och Harlitz anteckning här.

=================

Kärvlings protokollsanteckning:

Ärende 7: Förslag till anvisningar budget 2022, Ekonomisk plan 2023-2024

Protokollsanteckning

De förslag på anvisningar, “budgetramar”, som har förelagts kommunstyrelsen innebär att de stora nämnderna, framför allt barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, tvingas till omfattande besparingar för att kunna lägga budgetar som håller sig inom de anvisade ramarna.

De budgetar som dessa nämnder tilldelas enligt förslaget kommer uppenbarligen inte att räcka till för de ökade kraven och behoven. Då ska man också komma ihåg att båda nämnderna har sparat och skurit ner under flera år. Och trots det gått med underskott. (År 2020 var ett undantag där de extra statsbidragen för coronan gjorde att nämnderna gjorde ett plus-minus-noll-resultat.) Vid ett flertal tillfällen har t ex socialnämnden också tvingats vända sig till kommunfullmäktige och begära tilläggsanslag.

Det finns ett stort “glapp” mellan resurser och krav/behov – och det “glappet” växer för varje år. Kommunen måste endera tillskjuta mer resurser eller helt enkelt sänka kraven. Kommunen kan inte begära eller tvinga de anställda att göra samma arbete år efter år med mindre personal. Personalen ställs inför en omöjlig situation när kraven från lagar, förordningar och kommunala mål är desamma samtidigt som behoven i verksamheterna ökar – och de ekonomiska och personella resurserna minskar.

Kommunen borde även starkt överväga att “vända på” hela budgetprocessen. Politikerna måste bestämma sig för vad de vill med kommunens verksamhet – och vad som ska prioriteras. Vad har vi för mål i kommunen, nu och i framtiden? Och utifrån målen och viljeinriktningen måste sedan prioriteringarna, målen, formuleras. Då måste också alla kommunens verksamheter, och kostnader, upp på bordet och bli föremål för denna prioritering. Utifrån denna prioritering fördelas sedan de ekonomiska resurserna.

Stefan Kärvling
Vänsterpartiet

=================

Harlitz protokollsanteckning:

Protokollsanteckning 

Budgetplaneringen

Budget och MRP för Vänersborgs kommun är de viktigaste styrdokumenten som beslutas av kommunfullmäktige. Dessa dokument behöver hänga ihop, allt från de politiska visionerna till budgetposten för en enskild kommunal verksamhet.

Den nuvarande budgetprocessen uppfyller inte detta krav enligt vår mening. 

Tyvärr är det nu en bakvänd process där kommunstyrelsen först fattar beslut om ramar och anvisningar till nämnderna. Därefter ska nämnderna besluta om sin MRP (förväntade resultat). Efter denna process ska alla partier samtidigt lägga förslag till fullmäktiges beslut om MRP.

Rimligen ska de politiska visionerna och långsiktiga målen vara de första förutsättningarna i ett budgetdokument. Därefter ska fullmäktige fastställa de mål (förväntade resultat) som respektive nämnd ska arbete med. Det är rimligt att nämnderna har likartade mål och att fullmäktige samtidigt fastställer de ekonomiska ramarna till dessa mål (förväntade resultat). 

Efter fullmäktiges beslut om mål och ramar för respektive nämnd är det dags för nämnderna att besluta om sin detaljbudget. Där kan man möjligen ta beslut om något eget nämndspecifikt mål utöver fullmäktiges beslutade mål.

Det är givetvis viktigt att alla partier har insyn och tillgång till de förutsättningar som gäller för budgetarbetet. Därför är det positivt att alla medverkar i budgetberedningen och att alla får information om nämndernas inspel och synpunkter.
I samband med budgetberedningen anser vi att ett genomarbetat budgetunderlag ska tillställas alla partier. Alla nämnders förutsättningar och kommande driftsförändringar ska där redovisas.

Även investeringsplanerna behöver vara tydliga så det framgår hur kommande investeringar påverkar kommunen som helhet. Det ska också beräknas vilka kostnadsökningar som blir aktuella för varje nämnd. I detta sammanhang ska både ökade hyreskostnader och ökade driftskostnader redovisas. 

Nämndernas ramar ska därför redovisas för hela planperioden i fullmäktiges beslut.

Vi avser inte att nu lägga förslag till anvisningar och ramar till nämnderna. När de styrande partierna har lämnat MRP-förslaget till kommunstyrelsen kommer vi att lämna ett komplett förslag till budget och MRP.

Henrik Harlitz
Moderaterna