Arkiv

Archive for the ‘bad’ Category

Vill du hyra Hallevibadet? (1)

19 oktober, 2025 Lämna en kommentar

Är du intresserad av att hyra och driva Hallevibadet i Vargön? Då får du skynda dig. Anbudstiden går ut den 31 oktober 2025 kl 23:59.

Det är kort om tid och då bör du eller någon annan intressent faktiskt ha hunnit vara på plats och inspekterat Hallevibadet. Och det bör helst vara i sällskap med en kommunal representant som kan berätta om badet. Hur ska du, eller någon annan intresserad person eller företag, annars kunna avgöra om Hallevibadet är värt att hyra? Och när du har varit på plats ska du sedan fylla i blanketter, göra en affärsplan, kolla med banken osv.

Som jag ser det är det alldeles för kort tid, i varje fall om kommunen verkligen vill att Hallevibadet ska bli uthyrt… Det är svårt att förstå kommunens brådska med tanke på att t ex Jonas Mossberg, en av de två intressenterna från Vargön (den andre är Patrick Lejon), lämnade in sin intresseanmälan för att driva badet vidare redan den 27 juni 2023. Och kommunfullmäktige fattade beslutet att hyra ut Hallevibadet den 19 februari i år. (Se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”.)

Antagligen vill du veta mer om upphandlingen. Det kan handla om vilket ansvar du ska få, hyreskostnad, hyrestidens längd, hyresvillkor, kommunens eventuella ansvar osv. Om du har sådana här funderingar och frågor så gäller:

Alla frågor som rör upphandlingen ska gå via Frågor-och-svar-funktionen i Tendsign.”

Det är till webbplatsen Tendsign som du måste bege sig för att överhuvudtaget se att det just nu går att hyra Hallevibadet. Hur nu du eller någon annan ska kunna veta det… Man kan väl tycka att kommunen borde annonsera på andra platser också, men jag kan inte hitta några – inte ens på kommunens egen webbplats. Kanske någon bloggläsare kan se om kommunen eventuellt annonserar om Hallevibadet på andra ställen?

Om du lyckas hitta Tendsign på nätet så måste du först skaffa dig en användaridentitet innan du kan logga in och hitta alla handlingar. Om det verkar svårt eller om du får problem av något slag:

“Angående frågor kring upphandlingen så hanteras de av Charlotta Fröier.”

Charlotta Fröier är anställd i ett privat konsultföretag, SOCAB. Konsultföretaget sköter hela upphandlingen och:

det råder absolut sekretess.”

Det är mycket sekretess i kommunen just nu… (Se min partikollega James Buccis senaste blogginlägg från idag “Bron avsnitt 4 – Vad då pinne 12?”.) Det handlar inte om att det skulle råda sekretess kring anbudsgivarnas anbud. Nej, hela rubbet är “absolut” sekretessbelagt – kommunens beslut, förfrågningsunderlaget och kommunens förslag till hyreskontrakt. Och jag kan inte förstå annat än att det är samhällsbyggnadsförvaltningen som vill ha denna sekretess.

I beslutet den 9 oktober står det:

“Samhällsbyggnadsutskottet uppdrar till förvaltningen att annonsera upphandling av tjänstekoncession för aktör till Hallevibadet.”

Och i den korta sammanfattningen av ärendet:

“Fastighet och service önskar annonsera upphandling av tjänstekoncession för att hitta en lämplig aktör till att driva Hallevibadet i Vargön som stått tomställt sedan sommaren 2023.”

Det finns inget i beslutet om att samhällsbyggnadsutskottet, som består av politiker (dock ingen vänsterpartist), ville ha sekretess på handlingarna. Beslutet verkställdes sedan omedelbart, redan innan protokollet hade blivit justerat. (Se “Håller offentlighetsprincipen på att avskaffas?”.) 

När jag påpekade att protokollet inte hade justerats fick jag följande svar av samhällsbyggnadsförvaltningen:

“Vart vill du komma? … När vi nu efter ett enigt beslut på utskottet gör detta så tycker du alltså att vi gör…vadå? … Jag får fundera på hur detta ska fortsätta.”

Jag svarade att jag fortfarande ville ha ut de kommunala handlingarna kring Hallevibadet, t ex formella beslut från samhällsbyggnadsutskottet, förfrågningsunderlaget, hyresavtal mm – och så lade jag till kommunjuristen och kommundirektören som mottagare…

Två dagar senare fick jag de begärda dokumenten, i varje fall nästan alla.

Om du eller någon annan har lyckats komma in på “Tendsign” och skaffat dig en användaridentitet så får du tillgång till hyresavtalet, som jag nu också har fått tillgång till, efter många om och men – utan att gå in på Tendsign. Det rådde alltså inte någon “absolut sekretess”.

Det syns ganska snabbt i hyreskontraktet att Vänersborgs kommun inte tycks särskilt villig att förhandla eller kompromissa. Med andra ord, samhällsbyggnadsförvaltningen verkar inte ha något intresse av att få Hallevibadet i Vargön uthyrt. I nästa inlägg ska jag visa exempel på detta.

Fortsättning följer i inlägget ”Vill kommunen hyra ut Hallevibadet? (2)”.

==

I denna bloggserie:

Skräcklan: Algblomning, gåsskit och glass

24 juli, 2025 1 kommentar

På kommunens hemsida läste vi i måndags om att algblomning observerats i en vik på Skräcklan, nära badstegen vid vattenverket. (Se “Algblomning vid Skräcklan”.)

Jag blev förvånad eftersom jag hade badat vid denna badstege fyra gånger under dagen utan att se någon algblomning. Med tanke på den gröna sörjan, som fotografiet på hemsidan visade, så var det svårt att tro att jag skulle ha missat den. Eller?

I tisdags satte jag mig därför på cykeln och åkte runt på Skräcklan, ingen algblomning i sikte. Var det kanske den relativt kraftiga blåsten som dolde algblomningen? Jag hittade i varje fall ingen grön sörja.

Jag frågade några badande om de hade sett någon algblomning. Ingen hade det. Och tillade att de aldrig hade sett någon på Skräcklan någonsin. Det var min erfarenhet också. Det har så vitt jag vet aldrig varit någon algblomning vid stränderna runt Nordstan under mina snart 40 år i området. Så det blev återigen ett dopp vid stegen vid vattenverket…

Igår var det likadant. En promenad längs sjökanten visade ingen algblomning, men det var återigen blåsigt. Var det någon som hade skickat in ett foto från någon annan sjö? Var det en AI-genererad bild? Eller var det vinden och vågorna som gjorde algblomningen “osynlig”? Man kan hur som helst hoppas att det inte blir någon mer algblomning. En sådan kan utgöra en viss hälsofara, särskilt för barn och husdjur. Precis som fekalier…

På cykelturerna runt Skräcklan, och även under promenaderna i veckan, och med barnbarnen några dagar tidigare, visades nämligen en helt annan hälsofara upp – fekalier från Kanadagässen. Eller som TTELA uttryckte det, “gåsbajs”.

TTELA skrev dock om “gåsbajset” på Sanden. Eller som det heter på korrekt kommunal byråkratvänersborgska – Sanden Norra… Här ska det vara Diggiloo imorgon fredag. (Se TTELA Inför Diggiloo: Kommunen kämpar mot gåsbajset på Sanden”.) TTELA skrev:

“Redan förra året var gåsbajset ett problem och i år är det ännu mer. Nu tar Vänersborgs kommun tag i problemet inför helgens stora evenemang – Diggiloo.”

Det var och är ett problem på Skräcklan också, men på Sanden verkar kommunen gå all-in för att få bort det förhatliga gåsbajset. Mats Larsson, arbetsledare på Gatuenheten, säger till TTELA:

“Vi började med att sopa ihop det med en liten sopmaskin med en sopvals fram, för att lägga det i strängar. Efter det kommer vi med en sopmaskin vi har på gatorna och använder sugfunktionen för att suga upp det i behållaren.”

Det är viktigt att kommunen tar bort all gåsbajs för artister, funktionärer och betalande musikälskande publik. Men det finns kanske en och annan som tycker att det är minst lika viktigt att få bort gåsbajset runt Skräcklan som på Sanden, särskilt med tanke på badande barn och husdjur.

Nu finns det för all del kommunalt anställda sommarjobbare som bekämpar gåsbajset, men de för en ganska tröstlös kamp. Det ska dock sägas att utan de insatserna hade det sett betydligt värre ut. Kanske till och med lika illa som det ser ut vid näckrosdammen. Där har kanadagässen vunnit fekaliekampen på knock-out. Men bättre att skiten finns där än utmed badplatserna.

Det största problemet med gåsbajsen är ändå att kanadagässen skiter lika mycket i vattnet som på land. Det förorenar vattnet och bidrar både till övergödning och försämrad vattenkvalitet. Dessutom rinner bajsen längs strandkanter och bergshällar ner i sjön när det regnar. Kommunen har vid flera tillfällen under åren avrått från bad vid “barnbadet” vid Norra skolan. Så även åtminstone en gång i år. Det är nog bara i denna vik som kommunen tar prover, trots att människor badar längs hela Skräcklan. Det borde tas prover på fler ställen.

Ska man vara ärlig så är det svårt att vinna kampen mot kanadagässens tarmtömningar. Det tar i genomsnitt 1–2 timmar för alla gåsarter innan det är dags att tömma tarmkanalen. Det blir en del tarmbakterier för en individ varje dag. För att inte tala om en hel flock… Men kommunen måste vinna kampen mot kanadagässen för att Skräcklan även fortsättningsvis ska vara en lockande attraktion med möjligheter till bad bara några stenkast från centrum. Jag tror att kommunen måste, som den gjorde 2020, sätta “hårt mot hårt” – med bly och hagel. Så var det faktiskt, kommunen sköt tre kanadagäss på Skräcklan. Det fick en märkbar effekt. (Se TTELA “Jakten på gässen har fått effekt”.) Effekten höll i sig även sommaren året efter. Då verkade det som kanadagässen flyttade till Sikhall och Rörvik. Sedan har gässen flyttat tillbaka till Skräcklan…

Det är faktiskt helt på sin plats att skjuta kanadagäss. Det är jakttid på kanadagässen mellan den 11 augusti till den 31 januari, om bara några veckor börjar alltså jaktsäsongen. (Se Jägareförbundet.) Gässen omfattas också av skyddsjakt. Kanadagåsen är nämligen klassad som en främmande art med hög riskklassning. Det betyder att utbredning och etablering, enligt Naturvårdsverket, bör begränsas. Dessutom är den invasiva kanadagåsen en sanitär olägenhet och får därmed skjutas även utanför jaktsäsongen. Det finns många jägare i kommunen, bland annat flera politiker. Varför inte be dem om hjälp?

Det verkar som om folk badar allt oftare på andra ställen än på “barnbadet”, trots att kommunen bara har avrått från bad en gång i sommar. Människorna badar istället där det finns badstegar eller på Jakoben. Jag badade förra veckan, för första gången på väldigt många år, på “barnbadet”, med barnbarnen. Då förstod jag varför badet har varit så tomt på människor den senaste tiden. Botten innehöll tidigare ganska mycket sand och grus. Det gjorde det ganska behagligt att promenera ut en bit och ta sig ett dopp. Nu var bottnen gyttjig och geggig. Det kändes som om man trampade på, ja just det – gåsbajs… Barnbarnen ville inte bada där – och det var antagligen sista gången för mig också. 

Kommunen borde röja upp på botten i “barnbadsviken” och köra dit några lass med sand. Det hade varit en enkel, och billig, åtgärd för att göra “barnbadet” attraktivare både för kommuninvånare och turister.

Men om man ska vara riktigt ärlig. Visst är det fint att promenera runt Skräcklan, se på sjön och den fina omgivningen och ta en kaffe och en glass på Skräcklestugan, men – räcker det? Jag tycker inte det. Vänersborgs kommun borde bättre ta tillvara de förutsättningar som finns med närheten till Vänern för att göra både staden och kommunen attraktivare…

Till sist kan konstateras att TTELA har rätt (se TTELA “Så mycket glass får du för pengarna i Trollhättan och Vänersborg”):

“Mest glass för pengarna denna onsdag i juli fick man på Skräcklestugan.”

Den slutsatsen kom mitt 4-åriga barnbarn också fram till. Det var det enda stället i stan där han inte orkade äta upp glassen…

Vid provsmakningen av glassen på Skräcklestugan fick TTELA:s reporter Emelie Skoog även med sig en erfarenhet av ett helt annat slag. Hon fick på ett mycket konkret sätt dela en upplevelse med alla boende i Nordstan. Skoog fick  möta den andra stora fågelplågan – fiskmåsarna… Skoog fick fågelbajs i håret… 

Fiskmåsarna i Nordstan är dock ett kapitel för sig… Dom får jag skriva om vid ett senare tillfälle för nu ska jag gå iväg och bada.

PS. Tillbaka från badet. Det var ingen algblomning på Skräcklan idag heller.

PPS. Det har tydligen varit algblomning vid Gaddes brygga i Blåsut år 2015. (Se P4 Väst “Skadlig algblomning i Vänersborg”.)

På måndag avslutar BUN terminen

På måndag, den 9 juni, har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt sista sammanträde innan sommaruppehållet. Det är relativt många sidor i underlaget, 409 sidor, men det är ’”bara” 11 ärenden:

Det blir som framgår av dagordningen ett tämligen stillsamt möte. Ordförande Bo Carlsson (C) kommer inte ha något större besvär med att leda diskussionerna. Inte denna gång heller får jag väl tillägga. Det brukar gå lugnt till på BUN:s sammanträden.

Det är som vanligt en månadsuppföljning. Denna gång får vi lära oss att ”överskottet” för januari-maj ligger på drygt 8 milj kr, men det är så det brukar vara. Årsprognosen för 2025 ligger på “plus/minus noll”. Det kommer större kostnader senare som t ex semesterlöner.

Det märks att kommunen, liksom övriga Sverige, är inne i en barn- och elevminskning.

“Barnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 2.223 barn. Det är 17 färre än i maj förra året. BUN har budgeterat för 2.093 barn på helåret, men det brukar alltid vara fler barn på våren.

“Skolbarnomsorgsplatser finansierade av Vänersborgs kommun” ligger på 1.658 elever. Det är faktiskt samma som i maj förra året. Det beräknas att genomsnittet för året ska hamna på 1.635 elever.

Det gick i maj 4.656 elever i förskoleklass och grundskola, “finansierade av Vänersborgs kommun”. Det var 73 elever färre än maj förra året. Budgeteringen ligger på i snitt 4.679 elever.

I den anpassade grundskolan gick det 97 elever. Det är 14 elever fler än maj förra året. Budgeten för året ligger på 101 elever. Den anpassade grundskolan ökar alltså i antal elever.

BUN ska lämna ett svar i samrådet om en “Ändring av detaljplan för Vänerparken”. Det är ingen större ändring av planen och byggnadsförvaltningen har tagit hänsyn till nämndens behov. Inom detaljplanens område ligger nämligen, just nu, tre förskolor – förskolorna Vänerparken 23, Vänerparken 25 och även Vänerparken 21 som tillfälligt används eftersom Skördegatans förskola är evakuerad till följd av pågående tillbyggnadsprojekt.

Den nya detaljplanen tar hänsyn till utemiljön som grönytor och parkmiljöer (det ser till och med ut som om det kan bli större ytor) och antalet parkeringsplatser för hämtning och lämning. Svaret från BUN blir därför:

“Barn- och utbildningsnämnden har inget att erinra mot planförslaget som fortsatt möjliggör förskoleverksamhet i planområdet.”

BUN har uppdragit åt förvaltningen att genomföra en förstudie angående förskoleplatser i Öxnered, Blåsut, Väne-Ryr och centrala Vänersborg. Förslaget är att förstudien avslutas eftersom:

“behovet av förskoleplatser vidare utreds som del i förvaltningens översyn av förskol- och grundskolorganisationen.”

Detta förklaras mot bakgrund av prognoser om minskade barn- och elevantal. Förvaltningen behöver utreda behovet av förskoleplatser i en helhet. Det har också en viss betydelse att samhällsbyggnadsnämnden inte har gått vidare med användningen av lokalerna på Norra skolan.

BUN ska också svara på en remiss om “långsiktig strategi för kommunens simhallar”. Bakgrunden är att Vattenpalatsets fastighetsägare, Intea Fastigheter AB, är klar med en utredning som har utförts på uppdrag av Vänersborgs kommun. Utredningen har tagit fram ett förslag på hur Vattenpalatset kan byggas ut. (Se TTELA “Färska bilder: Så här kan Vattenpalatset i Vänersborg byggas ut”.)

BUN ska enbart svara utifrån sitt eget intresse och behov: 

“Barn- och utbildningsnämnden anser att den föreslagna inriktningen att bibehålla och utveckla simbassängsverksamhet vid Vattenpalatset och Brålandabadet skulle vara gynnsam för nämndens verksamheter och de elever som får simundervisning där.”

Förvaltningen återger dock i underlaget för en del av synpunkterna som lämnades i en enkät om vad stängningen av Hallevibadet har medfört.

“Förändringen påverkade dock verksamheterna negativt genom att skolans simundervisning krävde mer planeringstid och tillgänglighet försämrades genom att fler busstransporter krävdes för att transportera elever till Vattenpalatset. Det medförde högre kostnader för simundervisning för de skolor som tidigare nyttjade Hallevibadet. Verksamheter lyfte också fram farhågor gällande minskad säkerhet då överblicken över eleverna upplevdes minska i Vattenpalatset jämfört med Hallevibadet. Mindre mängdträning för eleverna framhölls också som en konsekvens av förändringen, med risk för minskad simkunskap hos eleverna.”

Förvaltningens svar på enkäten ifråga redogjorde jag för i ett inlägg för ett tag sedan – se Följder av Hallevibadets stängning. Det ska dock sägas tydligt, att Vattenpalatset har gjort allt de har kunnat för att ta emot alla elever och gett dem bra simundervisning. Utan Vattenpalatset vet jag inte hur simundervisningen i skolorna skulle ha lösts. Men visst är saknaden av Hallevibadet stort…

BUN ska också svara på en remiss om en informationshanteringsplan. Planen ska revideras på kommunstyrelseförvaltningens initiativ.

Underlaget består av över hundra sidor tabeller och jag måste erkänna att jag inte har en aning om vad ärendet egentligen handlar om… Och undrar lite stillsamt hur vi politiker ska kunna fatta beslut om en sådan här plan. Det ser ut som om det är en ren förvaltningsangelägenhet.

Nämnden ska också få information om “anmälningar om kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier”. Det har nämnden efterfrågat och det ska bli en intressant föredragning. Det har dock inte skickats ut något underlag i ärendet.

Som vanligt avslutas mötet med förvaltningschefens och ordförandes information. Vad som ska tas upp får inte nämnden reda på förrän på sammanträdet.

Sedan ska BUN ta ett välförtjänt sommarlov.

Kategorier:bad, BUN 2025

Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)

7 november, 2024 1 kommentar

Anm. Fortsättning på blogginlägget “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)”.

Samhällsbyggnadsförvaltningen tog fram två alternativa förslag på beslut inför samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 24 oktober 2024.

“Förslag A: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

“Förslag B: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

En rivning av Hallevibadet låter “enkel och lätt”, men det är faktiskt en dyr historia. I samhällsbyggnadsnämndens budgetbeslut från den 11 april 2024 stod det:

“Avvecklingen av Hallevibadet kommer att medföra minskade hyresintäkter med ca 1 mnkr, nedskrivningskostnader på ca 3,6 mnkr under 2024 samt ytterligare kostnader om rivning beslutas. Om rivning skulle bli aktuellt är en grov uppskattning att miljöinventering samt återbruk- och rivningskostnader kan uppgå mot 10 mnkr.”

 Nämndens presidium, dvs de tre ordförandena i nämnden (ordförande Ann-Marie Jonasson, S, 1:e vice ordförande Johan Andersson, C, och 2:e vice ordförande Tor Wendel, M) hade inför sammanträdet bett en av kommunens jurister att utreda om det var möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet. (Jämför förslag B ovan.)

Juristen skrev den 16 oktober:

“För att nämnden ska kunna ta ställning till denna fråga har det uppdragits åt kommunjurist att, såväl skriftligt som muntligt vid nämndsammanträdet, informera om bland annat om vad regelverket innebär och vilka eventuella juridiska hinder som kan finnas. Avsikten med denna skrivelse är därvid att ge grundläggande information i dessa frågor.”

Jag noterar att juristen talar om “eventuella juridiska hinder”, inte “eventuella juridiska möjligheter”… Men juristen fick antagligen uppdraget av ordförande Jonasson (S)…

Det gjordes alltså en tredje utredning inför nämndens beslut. TTELA (se TTELA “Trots riskerna – politiskt ja till att hyra ut Hallevibadet”) skrev den 28 oktober:

“Ann-Marie Jonasson betonar att den jurist som deltog vid nämndens möte bedömer att det är högst osäkert om kommunen kan friskriva sig från allt ansvar vid en eventuell upphandling.”

Andra ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden förnekar bestämt detta. Det står dock inte i artikeln. Ledamöter säger att det var tvärtom, juristen ville under sammanträdet inte svara på frågan om friskrivning eftersom det inte var det som hon hade fått i uppdrag att ta reda på.

Ann-Marie Jonasson (S) förklarade också i artikeln att Socialdemokraterna och Centerpartiet bestämde sig för länge sedan – de vill riva Hallevibadet. Det ville Jonasson och Johan Andersson (C) att nämnden skulle fatta beslut om redan i oktober 2023. Ärendet lyftes dock bort från dagordningen när de troligtvis upptäckte och insåg att de inte hade stöd för förslaget, inte ens i den egna styrande partikoalitionen – jämför KD…

James Bucci (V) ville däremot inte riva badet. Bucci intervjuades också av TTELA.

“jag landade ändå i beslutet att hyra ut badet under förutsättning att det går att upprätta ett avtal som friskriver kommunen från ansvar om något tekniskt system havererar.”

James Bucci (V) sa vidare till TTELA att han bedömde att det fanns möjlighet att:

“formulera ett hyresavtal där hyresgästen är fullt medveten om riskerna och tar de ekonomiska konsekvenserna om det går åt skogen.”

Det visade sig i efterhand att Buccis “magkänsla” sannolikt var riktig. Hans-Peter Nielsen (KD) hade nämligen skrivit till SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och frågat om “ansvarsfördelningen när det gäller lokalhyra”. Nielsen fick svar dagen efter sammanträdet, den 25 oktober. Nielsen mailade ut svaret till samtliga ledamöter i nämnden. Juristen på SKR avslutade sitt svar:

“Ansvarsfördelningen kan ske på olika sätt. Ett alternativ är att hyresvärden ”bara” friskriver sig från eget underhållsansvar. I så fall har ingen av parterna ansvar för lokalens förfall till den del friskrivning skett. En annat alternativ är att hyresvärden ”övervältrar” underhållsansvaret, helt eller delvis, på hyresgästen. Det är vanligt när det gäller inre åtgärder, men om ett helt hus eller en hel byggnad hyrs ut, är det inget som hindrar att det även gäller yttre åtgärder. Ett tredje alternativ, är att avtalet innefattar att hyresgästen ska ansvara för erforderlig förnyelse (vilket inte alltid är detsamma som underhåll). I lokalhyresavtal är det möjligt att också lägga ansvar för rena förbättringsarbeten på hyresgästen.”

Det ser ut att vara fullt möjligt att kommunen med ett ordentligt avtal kan friskriva sig från i princip allting. Dessutom har ju Hallevibadet varit uthyrt/utarrenderat tidigare, Bert Karlsson arrenderar campingen på Ursand – varför skulle det inte vara möjligt att arrendera eller hyra ut Hallevibadet igen?

Det blev votering i samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. Som väntat röstade sossarna och centerpartisten, dvs ordförande Ann-Marie Jonasson (S), Leif Höglund (S), Kristina Östergren (S) och Johan Andersson (C) för rivning enligt följande yrkande:

“Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

Jag har svårt att förstå hur Socialdemokraterna, och C, tänker. Kanske gör Vargöborna det bättre, sossarna får ju alltid många röster i Vargön… 

Tor Wendel (M) och Margareta Olsson (M) deltog inte i beslutet och motiverade det på följande sätt:

“Moderaterna och Liberalerna deltar inte i beslutet med anledning av att vi inte har kännedom om inriktningen i den Badhusstrategi som ännu inte beslutats av kommunfullmäktige”.

S+C hade tillsammans 4 röster och 2 M avstod från att rösta. De 5 som återstod röstade på James Buccis (V) yrkande:

”Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

De 5 var förutom James Bucci (V) själv, Anders Strand (SD), Hans-Peter Nielsen (KD), Göran Nilsson (SD) och Thomas Larsson (MBP).

Ärendet Hallevibadets “vara eller inte vara” ska nu vidare till kommunstyrelsen för att sedan beslutas av kommunfullmäktige. Händer inget oförutsett fattas beslutet före årsskiftet. För att Hallevibadet ska hyras ut krävs att de olika oppositionspartierna och KD röstar för detta alternativ, men också att moderaterna och liberalerna gör det.

Det lutar åt att Hallevibadet kommer att öppna igen någon gång nästa år. Det är mitt tips, men i vems regi, Jonas Mossbergs eller Patrick Lejons eller någon annans, återstår att se.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)

5 november, 2024 Lämna en kommentar

För nästan exakt ett år sedan, den 16 november 2023, fattade samhällsbyggnadsnämnden följande beslut om Hallevibadet:

  1. “Samhällsbyggnadsnämnden ger i uppdrag till Samhällsbyggnadsförvaltningen att utföra och sammanställa en konsekvensbeskrivning för Hallevibadet.”
  2. ”Beskrivning skall vara utformat som ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om Hallevibadets framtid.”

Konsekvensbeskrivningen för Hallevibadet dröjde, det verkade som om samhällsbyggnadsförvaltningen inte hade lust att utföra en sådan. Och det är ju ingen större hemlighet att förvaltningen tillsammans med ordförande Ann-Marie Jonasson (S) och 1:e vice ordförande Johan Andersson (C) vill jämna Hallevibadet med marken. Förvaltningens “officiella” förklaring var emellertid att den inväntade en utredning om möjligheten att i framtiden bygga ut Vattenpalatset i Vänerparken.

Utredningen om Vattenpalatset skulle utföras av Intea. Det var ett led i en större badhusutredning som pågår och har pågått i kommunen under några år. Det var emellertid märkligt att samhällsbyggnadsförvaltningen väntade på denna utredning, eftersom Intea är ett privat fastighetsbolag som äger Vänerparken där Vattenpalatset är inrymt. Företaget är således part i målet och har naturligtvis intresse av Hallevibadets framtid. Om Hallevibadet skulle öppnas igen blir det ju en konkurrerande verksamhet. (Se “Affären Hallevi (2): Utredningen…”.) Enligt uppgift så informerade förvaltningen aldrig nämnden om att Intea satt på två stolar i ärendet.

Jag vet inte riktigt hur det har gått med Inteas utredning. Det finns rykten som säger att den är klar men att Intea hemlighåller den. Efter många om och men, med bland annat mängder av email, samtal och möten, kom dock ärendet om Hallevibadet upp för beslut på samhällsbyggnadsnämnden den 24 oktober. I underlaget fanns det en statusbedömning, daterad den 16 september, och en konsekvensbeskrivning av Hallevibadet från den 1 oktober.

Drygt två veckor innan sammanträdet intervjuades förvaltnings- och fastighetscheferna i samhällsbyggnadsförvaltningen i TTELA. Vilket syfte cheferna hade med att framträda i media torde framgå av TTELA:s rubrik, “Nya uppgifter: Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. Det är den slutsats som TTELA drog efter intervjuerna och då får man onekligen intrycket att cheferna ville påverka det kommande politiska beslutet. Detta skulle i så fall vara tämligen unikt, till och med i Vänersborgs kommun. Och detta när det samtidigt pågår en diskussion, utbildning och överenskommelse i kommunen om bland annat var gränserna mellan politikers respektive tjänstepersoners ansvarsområden och befogenheter går… (Se “Politiker och tjänstemän”.)

Jonas Mossberg, som är en av intressenterna till att arrendera eller förvärva Hallevibadet, ansåg att flera av de uppgifter som lämnades till TTELA av förvaltningschef Andreas Knutsson och fastighetschef Hans Larsson (de nämns vid namn i artikeln) var felaktiga och missvisande. Mossberg har skrivit flera mail både till samhällsbyggnadsförvaltningen, där det tycks som om de inte vill kommunicera med honom (vilket i så fall torde strida mot både grundlag och Förvaltningslagen – se “Politiker och tjänstemän 3: Lagar”), kommundirektören och inte minst till politikerna i samhällsbyggnadsnämnden.

Till politikerna skrev Mossberg den 20 oktober att den takrapport, “Statusbedömning Hallevibadet”, som artikeln i TTELA handlade om, är ganska intetsägande men att den visar att taket är i väldigt gott skick. Tvärtemot vad TTELA skrev och cheferna sa alltså. Hallevibadet byggdes 1991, fortsatte Mossberg, och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader, och Mossberg ställde den retoriska frågan om kommunen ställer samma krav på taken för övriga kommunala byggnader som t ex kommunhuset, ishallen och Arena Vänersborg som på Hallevibadet… Och vidare:

“Med en snöplan så finns det inga problem med taket överhuvudtaget, detta görs av många kommuner redan idag på äldre byggnader.”

I TTELA-artikeln talades det en hel del om en renovering av taket som hade skett 2016 eller 2017 (i rapporten står det “runt 2020”). Då hade isoleringen blivit tjockare och taket därmed tyngre. Renoveringen hade skett utan bygglov och företaget som utförde åtgärderna hade gått i konkurs.

Mossberg reagerade i mailet på de enligt honom felaktiga uppgifterna:

“Det som gjordes i samband med renoveringen var enbart att byta ljudabsorbenter, ingen isolering byttes ut och byte av ljudabsorbenter har inte ens anmälningsplikt. (bara att prata med Tommy Byggare som utförde arbetet).”

Det är nog på det viset att företaget som byggde taket en gång i tiden har gått i konkurs, men inte det företag som påstods ha renoverat det någon gång under de senaste 8 åren.

Mossberg skrev att taket är i så gott skick att de gamla takstolarna kan återanvändas om taket skulle byggas om till 2024 års snölastkrav.

Det är svårt för en novis att avgöra vem som har rätt när det gäller takets “tekniska status”. Men man får onekligen intrycket att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har tagit reda på alla fakta. Istället tycks det som om flera omdömen och slutsatser är gissningar grundade på antaganden och felaktiga fakta. Det tycks också som om förvaltningen inte har presenterat och redovisat statusbedömningen, som kostade kommunen 76.000 kr exkl moms, på rätt sätt.

Om samhällsbyggnadsförvaltningen har rätt, så innebär det vad jag kan förstå att samhällsbyggnadsnämnden har låtit folk vistas i Hallevibadet samtidigt som badet har varit en dödsfälla…

Utredningen “Konsekvensbeskrivning Hallevibadet” är den konsekvensbeskrivning som nämnden gav förvaltningen i uppdrag att ta fram den 16 november 2023. Den hänvisar till stor del till statusbedömningen när det gäller taket, men trots att taket kunde bli en ”dödsfälla” så anser förvaltningen att:

“Återbruk av hallkonstruktionen bedöms som möjlig i snölastzoner mindre eller lika med snölastzon 1,5. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och skruvade förband/kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

Utredningen hittar väldigt många och allvarliga fel på Hallevibadet, så många att förvaltningen drar slutsatsen att:

“Badanläggningen har sedan länge bedömts vara i för dåligt skick för att renovera och att genomföra större investeringar i anläggningen bedöms inte vara förenligt med god ekonomisk hushållning. Detta konstaterande gäller även för bassängöverbyggnaden.”

Jonas Mossberg är fortfarande intresserad av att driva Hallevibadet. Han menar att badet är i bättre skick än vad kommunen vill påskina. Han har i flera av sina mail kommenterat även konsekvensbeskrivningens beskrivningar av badet. Mossbergs syn på badets status och vad som behöver åtgärdas kan sammanfattas så här.

Plattorna i badet bör bytas men detta är bara rekommendationer. De fungerar.

“Linern (=duk som fungerar som tätskikt; min anm) kan behövas bytas inom ett par år men den läcker INTE”

Mossberg håller med om att bassängen har satt sig men att det skedde redan under badets första år och sedan dess har det inte rört sig någonting. Han instämmer i att styrsystemet är gammalt men skriver att han har kontakter i branschen som gör att det går att få tag i reservdelar. Det går också att byta ut programvaran och ”hjärnan” (PLCn) till en kostnad på runt 10.000-25.000 kr. Det behövs vidare en översyn och rejäl service av ventilationsanläggningen och, för att få ner energiförbrukningen, mer lösull på befintligt i innertaket. Slutligen behöver filtren bytas och den nya fläkten behöver service.

Jonas Mossberg är i byggbranschen precis som den andra intressenten Patrick Lejon, som också vill arrendera Hallevibadet. De har båda rätt bra koll.

Patrick Lejon tyckte att rapporten om statusbedömningen gav positiva signaler om badets framtida potential. Lejon genomförde också en besiktning av badet den 16 augusti tillsammans med en expert som har lång erfarenhet på området, en inspektör med högsta behörighet. Han har bland annat ansvarat för stora byggnationer i Sverige och Danmark. Även Patrick Lejon är fortfarande mycket intresserad av att driva Hallevibadet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.

Hallevi: Hundrastgård och/eller bad?

8 augusti, 2024 Lämna en kommentar

Den 13 juli samlades ett flertal hundägare med sina hundar på de stora gröna ytorna vid Hallevibadet. Det var officiell invigning av hundrastgården. (Jag skrev ett blogginlägg om den kommande invigningen några dagar innan – se “Hallevi: Invigning av hundrastgården”.)

Invånare i Vargön har som bekant under längre tid lobbat och jobbat för en hundrastgård. Vi politiker har framför allt blivit medvetna om önskemålet tack vare ett flertal medborgarförslag genom åren. Medborgarförslagen har emellertid samtliga avslagits av kommunfullmäktige, precis som liknande förslag i andra delar av kommunen. Anledningen har varit kostnaderna:

“…anläggandet av en hundrastgård [är] en dyr investering om 100.000-200.000 kr per hundrastgård beroende på förutsättningarna. Den löpande drift- och underhållskostnaden uppskattas till 15.000 kr/år.”

Hundägare i Vargön nöjde sig dock inte med dessa besked. De arbetade oförtrutet vidare. Det ordnades en namninsamling och kontakter togs med Vänersborgs kommun, framför allt med tjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen. Hundägarna bildade också en förening – Vargöns Hundklubb.

TTELA skrev den 7 juli se “Vargön har fått egen hundrastgård”):

“Men i samband med de avslagen inledde samhällsbyggnadsförvaltningen en dialog med förslagslämnarna om att arrendera mark och själva ordna en rastgård.”

Tjänstepersonerna var välvilligt inställda till en hundrastgård och var intresserade av att arrendera ut mark till hundklubben. De prutade till och med på arrendepriset. Men framför allt, hundrastgården hade inte blivit verklighet utan det stora engagemang som klubbens medlemmar visade. De bidrog med mycket ideellt arbete. Många hundägare har dessutom köpt medlemskort i klubben, pengar som bland annat har gått till kostnader för rastgården. Även flera företag har ställt upp och hjälpt till med både arbete och sponsring.

Det var många glada hundägare på plats vid invigningen. Äntligen hade alla hussar och mattar någonstans där de kunde släppa hundarna lösa. Hundarna kunde springa runt och sträcka ut samtidigt som staket/stängsel gjorde att ägarna kunde slappna av med kaffe och fika. Trots att jag själv inte har någon hund så var jag på plats. Det var flera kända ansikten, några boende i stan. Alla var glada, även om hundarna antagligen var gladast. Och faktum var att hela invigningen förflöt i god och trivsam anda. Hundarna var till och med tysta när ett rådjur strövade förbi strax utanför staketet.

Några i hundklubben hade synpunkter på flera av mina blogginlägg. Det ledde till flera bra samtal där jag fick tillfälle att förklara min syn. Den kamp som hundägarna har bedrivit i Vargön för att få sin hundrastgård är beundransvärd. Det är helt klart att det behövs en rastgård, och egentligen inte bara i Vargön. Det bör finnas möjligheter för alla hundägare att rasta sina hundar på en rastgård, i hela kommunen. Det tycker jag, även om det kanske inte har framgått.

Jag vänder mig däremot mot kommunens hantering av ärendet. Eller rättare sagt samhällsbyggnadsförvaltningens. Det är tjänstepersonerna som har agerat och de har inte ens informerat politikerna i nämnden. De arrenderade ut marken (se “Hallevi: Kommunen och Hundklubben”), trots att de visste att Jonas Mossberg var intresserad av den för att öppna och driva Hallevibadet. Den utarrenderade marken ingick i hans planer för övertagandet och utvecklingen av både badanläggningen och området runt badet. Det finns stora ytor att använda sig av för att göra Hallevi till ett slags aktivitetscenter eller fritidscentrum. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

Självklart borde kommunen ha sammanfört parterna och haft en gemensam diskussion om Hallevis framtid, kanske även med fler vargöbor. Men det verkade inte som om samhällsbyggnadsförvaltningen brydde sig om Mossbergs planer. Tjänstepersonerna tycktes inte vara särskilt intresserade av att Hallevibadet skulle öppnas. Och så verkar fortfarande vara fallet. Det sägs till och med att samhällsbyggnadsförvaltningen inte har börjat med den konsekvensbeskrivning för Hallevibadet som politikerna i samhällsbyggnadsnämnden, den 16 november 2023, gav förvaltningen i uppdrag att utföra…

Det ska dock betonas att det bara är kommunen som har haft alla kort på hand. Vargöns Hundklubb har inte haft kännedom om turerna kring Mossberg och Hallevibadet – och Mossberg hade ingen aning om tjänstepersonernas omfattande arrendeplaner till Hundklubben.

Hallevibadet är utdömt och borde rivas. Den slutsatsen drog samhällsbyggnadsförvaltningen för ganska länge sedan. Det framgår av det beslutsförslag som lades fram till nämnden den 19 oktober 2023 (se “Hallevibadet: Nuläget (1)”):

”avveckla och demontera Hallevibadet då hyresavtalet med Kultur och fritidsförvaltningen avslutats.”

Hyresavtalet med kultur- och fritidsförvaltningen avslutades men Hallevibadet “demonterades” (revs) inte. Politikerna ville inte det, i varje fall inte då. 

I början på juli trädde en ny intressent fram för att driva Hallevibadet, Patrick Lejon. (Se “Hallevi: Ny intressent!”.) På Facebook skrev Lejon:

“Halleviområdet är en idrottsanläggning som man kan utveckla grymt mycket.”

Även Patrick Lejon har uppfattningen att området kring badet, eller delar av det, behövs för att driva badanläggningen vidare.

Det finns mycket att säga om kommunens hantering av Hallevibadet. Min stora undran och förvåning är dock fortfarande hur förvaltningen kunde arrendera ut en stor del av den mark som Jonas Mossberg och nu sannolikt även Patrick Lejon anser att de behöver för att kunna öppna och driva Hallevibadet. Varför väntade inte förvaltningen tills man åtminstone hade utrett möjligheterna att driva badet vidare i privat regi samtidigt som Vargöns Hundklubbs intressen tillgodosågs?

Vi får se vad som händer på Hallevibadet. Kanske kan de privata intressenterna, Vargöns hundklubb och kommunen ändå komma överens om en för alla acceptabel lösning.

TTELA citerade en styrelsemedlem i Vargöns hundklubb och flera på invigningen sa detsamma till mig:

“Men vi hoppas på bad och hundrastgård.”

Jag hoppas verkligen att det går att förena en badverksamhet och en hundrastgård. På något sätt. Det skulle bli ett stort lyft för Vargön. Politikerna, särskilt i de styrande partierna, måste ta tag i ärendet genast och med kraft. Flera socialdemokrater och kristdemokrater kommer ju om inte annat från, och bor, i Vargön.

Till sist.

I mitten på juli besökte Patrick Lejon badet tillsammans med en besiktningsman. Besiktningsmannen hade erfarenhet av badanläggningar sedan tidigare. Efter “studiebesöket” skrev Lejon, återigen på Facebook:

“Här kommer en uppdatering gällande Hallevibadet. Vi blev väldigt glada över vad vi fick se när vi gick in på badet. Jag har mailat till kommunen och vill ha till ett möte med dom, men det är semestertider så vi får vänta några veckor. Vi kämpar på.”

Precis som Mossberg är Lejon övertygad om att det går att starta och driva Hallevibadet i minst 10 år framåt. Det behövs en del åtgärder, men båda anser att det rör sig om överkomliga kostnader. Vilket får mig att undra över den slutsats som samhällsbyggnadsförvaltningen kom fram till i oktober…

För det kan väl inte vara så att förvaltningen har en egen agenda?

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

Hallevi: Ny intressent!

8 juli, 2024 1 kommentar

Det visade sig att ryktena var sanna. Det finns ytterligare en intressent som vill driva Hallevibadet vidare. Igår, söndag den 7 juli, trädde han fram på Facebook:

“Hej!

Vill bara berätta att jag är den andra intressenten av Hallevibadet.

Det har gått några år sedan man jobbade där, men har gjort 13 år som anställd på Hallevibadet.

Har haft kontakt med kommunen och ska få se på badet 16 juli. Vid det tillfället kommer jag att ta med en besiktningsman då jag inte tror att badet är så dåligt som det sägs. Hallevibadet måste leva; var ska barnen lära sig att simma?

Var ska alla reumatikerna vägen? Vi måste ju ha någonstans att kunna bada utan att behöva åka in till centrum.

Halleviområdet är en idrottsanläggning som man kan utveckla grymt mycket.”

Intressenten är Patrick Lejon. Lejon är obekant för mig, men det går inte att bli annat än positiv över att fler är intresserade av att driva Hallevibadet vidare. Särskilt som Lejon känner till badet sedan tidigare.

Det har förts en mailväxling mellan Patrick Lejon och chefstjänstepersoner i samhällsbyggnadsförvaltningen. Den 3 juli diariefördes denna mailväxling i kommunens diarium. Bättre sent än aldrig skulle man kunna säga.

Det första mailet skickade Patrick Lejon nämligen till förvaltningschef Andreas Knutsson redan den 10 juni. Så lång tid får det inte ta för att diarieföra mail. Men det har antagligen hänt något extraordinärt. För inte kan det väl vara så att samhällsbyggnadsförvaltningen ”slarvar” med diarieföringen? En JO-anmälan hade nog tämligen snabbt lett till kritik av Vänersborgs kommun…

Patrick Lejon skrev den 10 juni till förvaltningschefen att han trodde att det fanns en stor potential i anläggningen:

“Vi behöver verkligen ha det kvar både för ung som gammal. Även ytorna runt badet är ju alldeles för outnyttjade. Man skulle kunna lösa boulebana, bangolf en beachvolleyplan och massa annat trevlig.”

Lejon bad om mer information om Hallevibadet. Han verkade inte tro att badet var så dåligt som det sades. Och så avslutade han sitt allra första mail:

“Jag skulle vara intresserad att driva badet.”

Förvaltningschef Knutsson var positiv till Lejon och det intresse han visade. Knutsson konstaterade i mailet att:

“Hallevibadet är i ett dåligt skick. Vi har flera rapporter som visar att badet har brister i bl.a. ventilation, vattenrening, konstruktion och el.”

Samtidigt skrev förvaltningschefen att han tyckte att det var tråkigt att politikerna hade beslutat att avveckla verksamheten på Hallevibadet… Knutsson upplyste också Lejon om att en annan privatperson var intresserad av att överta badet och driva det vidare. Knutsson skrev:

“Vi kan inte säga något om huruvida det kan blir någon överlåtelse eller inte i detta skede. Det beror på att politiken inte fattat något beslut i frågan mer än att förvaltningen skall ta fram en konsekvensbeskrivning.”

Det stämmer förvisso, men jag ser det som att politikerna i samhällsbyggnadsnämnden vill ha en “konsekvensbedömning angående avyttring” (som samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023) innan de fattar ett slutligt beslut. De vill antagligen ha mer information och fakta innan en eventuell försäljning. Men en sådan konsekvensbedömning har alltså av allt att döma fortfarande inte påbörjats av förvaltningen. Många frågar sig naturligtvis varför… (Se “Hallevi: Invigning av hundrastgården”.)

Patrik Lejon har fått den information och det underlag om Hallevibadet som han begärde. Han har också fått kontakt med fastighetschefen och de ska alltså inspektera badet den 16 juli. Det är tre dagar efter att hundrastgården har invigts.

Det ska bli intressant att så småningom ta del av mötet. Men samtidigt kan jag inte låta bli att undra hur samhällsbyggnadsförvaltningen har tänkt sig fortsättningen. Konsekvensbeskrivningen måste ju bli klar och politikerna fatta beslut om en eventuell avyttring innan förhandlingar kan komma igång och eventuella avtal slutas. Och så måste självklart den nya och oväntade “parten i målet” vara med på ett hörn. Jag tänker naturligtvis på Vargöns hundklubb… Som utan politikernas vetskap har fått arrendera en stor del av Hallevibadets tomt – en tomt som Jonas Mossberg redan för ett år sedan meddelade kommunen ingick i hans planer och visioner för ett övertagande av badanläggningen…

PS. Det har pågått en intensiv diskussion i olika Facebook-grupper om gårdagens blogginlägg. (Se “Hallevi: Invigning av hundrastgården”.) Frågan som diskuteras är framför allt om Vargöns hundklubb har rätt att stänga ute allmänheten från rastgården, eller inte. Som framgick av mitt inlägg så tror jag inte att hundklubben kan göra det, men jag vet inte säkert. Det borde dock finnas någon jurist i kommunen, eller Förvaltningsrätten, som kan avgöra frågan.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Hallevi: Invigning av hundrastgården

Kommande helg inviger Vargöns hundklubb officiellt den nya hundrastgården. På Facebook skriver klubben att det ordnas tipspromenad, kaffe/fika och lotteri. Alla är välkomna. Vi får se om alla grannar dyker upp – med tanke på insändaren i TTELA… (Se “Hallevi: Hundar eller bad och en ny intressent?”.)

Hundrastgården är nu klar för att tas i bruk av Vargöns hundar. Det är en stor rastgård där hundarna kan springa av sig all sin energi medan ägarna kan ta det lite lugnare. Stängslet/staketet är uppsatt runt ca hälften av Hallevibadets tomt (se karta), så det är ingen större risk att hundarna kan smita ut från rastgården. 

Vad jag förstår av ett inlägg (på Facebook) så är alla hundar välkomna, i varje fall alla vars hussar och mattar är medlemmar. De kommer att få koden till grindarna, som då uppenbarligen alltid torde vara låsta.

Enligt samhällsbyggnadsförvaltningen krävs varken bygglov för staketet eller grannhörande, dvs att grannarna till hundrastgården tillfrågas om vad de tycker. Det är säkert helt riktigt, experterna på byggnadsförvaltningen har väl gett grönt ljus får man förmoda.

När jag läser om hundrastgårdar i andra kommuner, t ex Luleå (se “Riktlinje för hundrastgårdar”), blir jag dock lite konfunderad – är det så enkelt? Under rubriken “Plan- och bygglagen Allmän plats och möjlighet att införa hundrastgård” i Luleås riktlinje står det:

“En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. … Om en anläggning inte stänger ute utan det går att via grindar tillskapa passage kan detta accepteras om särskild bestämmelse saknas, detta kan innebära att en hundrastgård får anläggas vid allmän plats park/natur men måste prövas via mark/bygglov. För att anlägga en hundrastgård bör detaljplanen för aktuell plats studeras.”

Detaljplanen för området på Hallevi i Vargön är från 1970. (Det går att hitta planen på kommunens hemsida.) Området betecknas med “Ri”. Det har följande betydelse:

Med Ri betecknat område får användas endast för idrottsändamål och därmed samhörigt ändamål.”

Det är antagligen inte särskilt svårt att definiera en hundrastgård som “idrottsändamål och därmed samhörigt ändamål”. Men möjligtvis skulle man ändå kunna betrakta en hundrastgård som en ändrad användning jämfört med en idrottsanläggning för bad. Vänersborgs kommun är ju känd för att ha en ganska nitisk byggnadsförvaltning när det gäller tolkningar…

Vill man veta mer om Ri så kan man läsa mer på Boverkets hemsida. (Se “Med Ri betecknat område får användas endast för idrottsändamål och därmed samhörigt ändamål”) Boverket beskriver och förklarar bestämmelserna kring Ri, vilket bland annat innebär:

rätt till skilda slag av bebyggelse som hör samman med ändamålet, t ex åskådarläktare, omklädningsrum, hallbyggnader för gymnastik och tennis, restauranglokaler o s v.”

När det gäller grannhöran så bör en sådan ske, men den bör ha genomförts redan när detaljplanen fastställdes 1970. Det är sannolikt inte ett måste att göra ännu en grannhöran bara för att en hundrastgård anordnas på ett område som redan är bestämt att vara för idrottsändamål eller samhörigt ändamål. Såvida det inte ska betraktas som en kvalitativ skillnad mellan skrik från barn/ungdomar och hundar, som signaturen “Boende på Örnvägen” i och för sig ansåg i sin insändare i TTELA (se “Varför en hundrastgård mitt i ett bostadsområde?”).

Det kan finnas ett annat stort problem med hundrastgården – de låsta grindarna. På TTELA:s hemsida idag finns en artikel (se TTELA “Vargön har fått egen hundrastgård: ”Supernöjd””), som jag såg efter att detta inlägg var färdigskrivet, som bekräftar att grindarna ska vara vara låsta:

“rastgården får nämligen bara användas av hundklubbens medlemmar”

Läser man riktlinjerna för hundrastgårdar i Luleå, se ovan, så verkar det vara en nödvändighet att allmänheten får tillträde till området. Är området att betrakta som allmän platsmark, vilket det gör med dagens begrepp, så har jag svårt att se att allmänheten kan stängas ute. Det går knappast heller att kräva att Vargöbor, eller medlemmar, ska behöva ringa till ordförande för Vargöns hundklubb för att få en kod…

Vi får se vad som kommer att gälla i fortsättningen, men jag tror som sagt att det är tveksamt att allmänheten kan stängas ute. Det är sannolikt inte heller ett argument att vem som helst kan bli medlem i hundklubben, medlemmar och allmänhet är inte samma sak.

Om det är en bra idé att ordna en hundrastgård just i detta område vid Hallevibadet är en annan fråga. Det finns ju, som alla vet vid det här laget, en person som är intresserad av att driva badet vidare i privat regi. Denna möjlighet borde naturligtvis ha utretts klart innan tjänstepersonerna på samhällsbyggnadsförvaltningen på eget bevåg, dvs utan att politikerna gavs möjlighet att säga sitt, beslutade att arrendera ut en stor del av marken till Vargöns hundklubb. Eller att ens informera Jonas Mossberg, den privata intressenten. TTELA skriver förresten i dagens artikel på hemsidan (se TTELA “Vargön har fått egen hundrastgård: ”Supernöjd””):

“Dessutom har vänsterpolitikern Stefan Kärvling, som sitter i kommunfullmäktige, på sin blogg ifrågasatt att beslutet tagits på tjänstemannanivå utan att politikerna har fått möjlighet att uttala sig i frågan – särskilt som rastgårdens placering påverkar möjligheterna att utveckla området kring badet, om det skulle tas i drift igen.”

Ryktena talade för övrigt sanning. Det finns ytterligare en person som är intresserad av att driva Hallevibadet vidare… Mer om det i ett kommande blogginlägg.

Vi får se vad som händer med hundrastgården på sikt. Kanske kan den eller de privata intressenterna och Vargöns hundklubb komma överens om en för alla acceptabel lösning. TTELA citerar en styrelsemedlem i Vargöns hundklubb:

“Men vi hoppas på bad och hundrastgård.”

Det hoppas antagligen de flesta i Vargön, och även en och annan vänersborgare…

Frågan är bara om kommunen överhuvudtaget kommer till skott någon gång. Det verkar nämligen som om samhällsbyggnadsförvaltningen fortfarande inte har kommit igång med den “konsekvensbedömning angående avyttring” som samhällsbyggnadsnämnden beslutade om den 16 november 2023. Det har i varje fall inte varit några samtal eller förhandlingar med Jonas Mossberg…

Men hur det blir med grindar och lås till hundrastgården och andra regler kanske ger sig redan nu på lördag. Invigningen av hundrastgården sker kl 13-15.

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Affären Hallevi (2): Utredningen…

11 juni, 2024 1 kommentar

Anm. Fortsättning på inlägget “Affären Hallevi (1): Hundklubben”.

Samhällsbyggnadsförvaltningen vet att hela området kring Hallevibadet spelar en stor roll för Jonas Mossbergs utvecklingsplaner för övertagandet och öppnandet av Hallevibadet. Flera politiker i nämnden har dessutom sett med gillande på dessa planer. Förvaltningens agerande ger dock en känsla av att tjänstepersonerna inte tycks vilja att Mossbergs planer ska bli verklighet…

Samhällsbyggnadsförvaltningens agerande stämmer inte heller överens med samhällsbyggnadsnämndens intentioner om att åtminstone utreda förutsättningarna för Mossberg att överta och driva Hallevibadet vidare. Det som har skett, arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb, och inte skett, nämndens i november beslutade konsekvensanalys som inte ens har kommit igång, tyder onekligen på att förvaltningen har tagit sig ovanligt stora friheter.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Det har under våren ställts frågor i samhällsbyggnadsnämnden om orsakerna till att konsekvensbedömningen inte har kommit igång. Den var helt beroende av, sades det i varje fall från tjänstepersonshåll, att man väntade på företaget Inteas utredning om Vattenpalatset.

På sammanträdet den 16 maj ifrågasatte ledamöter i nämnden att de inte hade fått information om Inteas utredning när beslutet om konsekvensutredningen fattades i november. De undrade vidare vem som hade beställt utredningen av Intea och när den skulle bli klar. Det lämnades, vad jag förstår av mina källor, inga direkta svar. Det fanns ingen som visste hur det förhöll sig med Inteas utredning. En av politikerna trodde att utredningen fortsatte därför att kommunstyrelsen hade begärt kompletteringar och tillägg.

Det är inte helt enkelt att klargöra hur det ligger till. Intea är ju ett privat fastighetsbolag som äger Vänerparken där Vattenpalatset är inrymt. (Intea äger också Haren 3, fastigheten där Vänerskolan finns.) Det bör nämnas i sammanhanget att kommunens hyreskostnader för Vattenpalatset ligger på omkring 10 milj kr per år.

Min uppfattning är att det inte finns något i Inteas utredning av Vattenpalatset som skulle ha hindrat samhällsbyggnadsförvaltningen från att göra en konsekvensbedömning kring Hallevibadet och att ha en dialog med Jonas Mossberg. Det tycks mig som om samhällsbyggnadsförvaltningen har använt Inteas utredning som ett argument för att slippa utreda alternativt fördröja konsekvensbedömningen. Därmed har det inte heller hänt något med Mossbergs planer.

Men hur kommer Intea och kommunstyrelsen in i diskussionen?

I oktober 2021 fattade kommunstyrelsen ett beslut som gav samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda kostnaderna för en ny badanläggning i Vänersborgs kommun. Företagen Ablix och Norconsult (inte Intea alltså) fick uppdraget av samhällsbyggnads att göra en badutredning och ge förslag till en ny simanläggning i kommunen.

Ablix och Norconsult presenterade utredningen i kommunstyrelsen i februari 2023. Utredningen föreslog bland annat placering/lokalisering av anläggningen. Ett av alternativen var en tillbyggnad av Vattenpalatset. De andra var på två olika tomter vid Sportcentrum och det sista alternativet var Hallevi.

Det konstaterades i utredningen och i föredragningen i KS att det fanns osäkerheter med att anlägga en stor tillbyggnad på det 30 år gamla Vattenpalatset. Dessutom var markförhållandena okända, men troligen svårhanterbara. Markområdet nedanför Vattenpalatset är nämligen uppbyggt av slaggprodukter från bygget av marinan.

Intea äger alltså Vänerparken och har från början varit involverat i hela utredningsprocessen. Det är viktigt att hålla i minnet att det privata företaget Intea som ägare av Vänerparken är part i målet. Och det är väl inte ett alltför långtgående antagande att företaget vill behålla Vänersborgs kommun som hyresgäst…

Den 7 juni 2023 informerades KS (kommunstyrelsen alltså) att delar av badhusutredningen behövde uppdateras och att det jobbades med det. Utredningen behövde kompletteras med omvärldsbevakning och “bättre” marknadsorientering. Två veckor senare, den 22 juni, publicerades en revidering av utredningen. Jag kan emellertid bara hitta två förändringar. Det var en ny tabell, “Anläggning kostnad kvadratmeterpris” på olika badanläggningar i landet, och så hade besöksstatistiken för Hallevi- respektive Brålandabadet skrivits ner. Det ser ut som tämligen betydelselösa kompletteringar. Och att de ändringarna skulle ta ett halvår att göra kan jag inte inse. (Jag garderar mig för att jag kan ha missat något i de båda versionerna.)

På KS sades det också att Vattenpalatsets fastighetsägare, dvs Intea, hade tagit fram en underhållsplan. Kanske var det denna som hade tagit tid. Hela ärendet skulle i varje fall komma tillbaka till KS på hösten sades det.

Den 1 november 2023 meddelades, jag tror det var av ordförande Benny Augustsson (S), att det inte hade kommit några “besked” från Vänerparken, dvs Intea. Det stod still. Själv kunde jag inte låta bli att tänka tanken – hade Intea några incitament för att komma med besked…? Det framfördes även att när fakta kom från Intea skulle det behövas ta ett omtag. Jag kan inte påstå att jag, drygt ett halvår senare, förstår varför det behövdes ett omtag…

Kommunstyrelsen har alltså inte fattat några som helst beslut om den nya sim- och badanläggningen under 2022, 2023 eller 2024. Det har bara varit information, och därför inte heller protokollfört. Efter den 22 juni 2023 har det inte hänt någonting överhuvudtaget. Jo förresten, det finns ett undantag! I Vattenpalatsets styrelseprotokoll från 19 april 2024 står det:

”Styrelsen beslutade att förlänga avtalet med fem år till 2030-06-30.”

Vänersborgs kommun ska alltså behålla Vattenpalatset i Inteas lokaler på Vänerparken till 2030… Det betyder att Intea har säkrat sina intäkter ett antal år framöver.

Men… På sammanträdet den 16 maj 2024 fick politikerna i samhällsbyggnadsförvaltningen samma besked som Jonas Mossberg fick av förvaltningschef Andreas Knutsson den 2 maj – nu ska arbetet med en konsekvensbedömning angående avyttring komma igång. Förvaltningen skulle inte vänta på Inteas utredning.

Imorgon onsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden igen, för sista gången innan semestrarna. Det finns inget ärende om Hallevibadet och utredningen på dagordningen, men kanske informeras politikerna om att utredningen har startat. Vi får se.

Det finns risk för att utredningsarbetet inte kommer igång eller kan slutföras på grund av sommarens semestrar. I så fall fördröjs utredningen ytterligare, och Jonas Mossberg får fortsätta vänta på besked. Det tror jag dock passar både Vargöns hundklubb och samhällsbyggnadsförvaltningen bra. Frågan är bara om politikerna i nämnden kan acceptera detta medvetna förhalande. Min övertygelse är nämligen att förvaltningen har haft total koll på alla turer och vad som händer med den stora bad- och simhusutredning som är på gång…

Intea är antagligen inte särskilt missnöjda med alla förseningar. Företagets intäkter har ju blivit säkrade. Från kommuninvånarnas synvinkel kan det vara svårt att förstå hur kommunen och samhällsbyggnadsförvaltningen kan göra sig beroende av en av parterna i “Affären Hallevi”. Jonas Mossbergs intressen hamnar ju faktiskt i en konkurrerande situation gentemot det stora fastighetsbolaget Intea.

1:e vice ordförande Johan Andersson (C) lyfte på sammanträdet i maj, enligt uppgifter jag har fått, att Lagen om offentlig upphandling (LOU) gällde. Och det gör den självklart. Men visst kan man utan överdrift påstå att samhällsbyggnadsförvaltningen har prioriterat, och prioriterar, Inteas intressen i denna affär. Förvaltningen har ju inte ens påbörjat uppdraget den fick av politikerna i november förra året. Den väntar på Inteas utredning…

Mossberg är en aktör i ärendet. Han fick en fråga på ett av blogginläggen om Hallevibadet om just upphandling. Mossberg svarade (se här):

“jag hoppas verkligen att jag INTE har någon förtur och att badet går ut på anbud så alla som vill driva badet vidare får lämna in sina affärsplaner och det går till den som har störst möjligheter att driva badet vidare. Allt annat vore både oetiskt och troligtvis olagligt.”

Jag är säker på att Mossberg hade svarat samma om någon tjänsteperson hade frågat honom.

Det sägs också att Johan Andersson (C) sa att:

“Sälja kommer vi aldrig att göra!”

Andersson uttryckte också tydligt att politikerna i nämnden ska lita på professionen… Det kanske är “professionen” som inte vill sälja Hallevibadet…? Samtidigt kan det kanske vara svar på den fråga som jag avslutade ett blogginlägg med tidigare (se “Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?”):

“vem bestämmer i kommunhuset?”

Imorgon onsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Vi får se om det blir någon information om Hallevi från förvaltningen och/eller om politikerna ställer några frågor. Det hade varit intressant för en utomstående att få reda på om politikerna verkligen är nöjda med tjänstepersonernas agerande…

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla:

Hallevibadet: Vem bestämmer i kommunhuset?

15 maj, 2024 1 kommentar

Anm. En fortsättning på blogginlägget “Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.

Jonas Mossberg vill ta över och driva Hallevibadet vidare. Han vill utveckla både badanläggningen och området runt badet. Det finns stora ytor att använda sig av för att göra Hallevi till ett slags “nöjescentrum” (aktivitetscenter eller fritidscentrum kanske är bättre ord) i Vargön. Det har jag skrivit om tidigare och så har även TTELA gjort. (Se TTELA “Paret vill ta över Hallevibadet: ”Finns massor av möjligheter””.)

Mossberg har kommunicerat de här planerna med politikerna i samhällsbyggnadsnämnden och han har mött både förståelse och gillande från ett flertal politiker. Även många Vargöbor, några av dem hundägare, hoppas på att badet ska få leva vidare.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 16 november 2023:

“Då det inte längre finns ett långsiktigt behov av lokalerna för kommunens verksamheter bör en konsekvensbedömning angående avyttring göras.”

Arbetet med den här konsekvensbedömningen har dock inte påbörjats än. Vilket är i högsta grad anmärkningsvärt. Mossberg har inte heller hört något från tjänstepersonerna på förvaltningen, mer än att han i februari blev polisanmäld av en av cheferna. (Se “Hallevibadet och polisanmälan”.)

Förvaltningschef Andreas Knutsson bestämde sig efter nästan ett år att träffa Jonas Mossberg. Det har jag redan beskrivit. (Se “Hallevi: Mossberg möter förvaltningschefen”.) Det skedde den 2 maj. De skulle diskutera Mossbergs planer för Hallevibadet. Förvaltningschef Knutsson berättade emellertid inte på mötet att halva det markområde som Mossberg ville använda för att förverkliga sina planer redan var utarrenderat till Vargöns Hundklubb…

Men hur gick det till? Vargöns Hundklubb hade ju inte ekonomiska medel att arrendera hela den yta som kommunen erbjöd… Svaret avslöjades i mitt förra blogginlägg:

Samhällsbyggnadsförvaltningen sänkte arrendepriset för marken med 50%!

Det här har naturligtvis gett upphov till flera funderingar och frågor. Och farhågor inte minst…

I måndags ledde mina frågor och funderingar till en längre mailväxling med en av kommunens mark- och exploateringsingenjörer.

Det började med att jag undrade hur Vargöns Hundklubb kunde arrendera hela det markerade området för endast 4.900 kr per år. (Se den blå området på bilden nedan – området är enligt kommunen 2.900 kvm.) Det var dessutom 1.100 kr mindre än det bud som hundklubben hade fått från kommunen för det mindre (halva) området (se krysset på bilden ovan till höger). Uppgifterna framgår av klubbens årsmötesprotokoll. (Se citat i blogginlägget Hallevibadet: Vad sysslar kommunen med?”.)

Jag fick följande besked:

Avgiften på 4900 kr per år baseras på vår interna prissättning för ideella föreningar där priset är 1 kr/kvm, sen tillkommer även administrativa avgifter 2000 kr/år vilket gör att vi landar på 4900 kr per år.”

Det var förvånande eftersom en annan av kommunens mark- och exploateringsingenjörer skrev till Vargöns Hundklubb den 5 januari:

“Oavsett plats så ser vi ett arrendeförhållande och en hundklubb som så bedöms vara en ideell förening och vi arbetar då med en avgift för upplåtelsen om 2kr/kvm/år.”

Prissättningen hade uppenbarligen ändrats. Det blev en följdfråga:

“Får alla ideella föreningar denna prissättning? Har du något exempel på en sådan prissättning, 1kr/kvm, för någon förening?”

Mark- och exploateringsingenjören svarade tämligen snabbt:

“Det är som sagt en internprissättning vi utgår från, så inget som är beslutat. Sen är det självklart en bedömningsfråga och något vi ser över från fall till fall sett till nyttjandet. Jag har tyvärr inga andra exempel på avtal som skrivits i närtid tyvärr.”

Det svaret var jag inte speciellt nöjd med. “internprissättning”? “inget som är beslutat”? “bedömningsfråga”? “från fall till fall”? “inga andra exempel”?

Kommunen måste enligt Kommunallagen behandla alla invånare lika. Därför måste det väl finnas något dokument som reglerar och föreskriver prissättningen för arrende av kommunens mark… Tänkte jag. Och varför har arrendeavgiften sänkts till hälften? Vem har fattat beslutet om prissättningen till Vargöns Hundklubb?

Jag skickade mina frågor och fick ett sista svar innan arbetsdagen var slut på kommunhuset:

“Det är ett arbetsdokument som vi har internt och som revideras med tiden. Avgiften så som den är avtalad om följer detta. Beslutet om prissättningen har fattats på delegation av mark- och exploateringsingenjör.”

Att det är ett internt arbetsdokument torde innebära att förvaltningen anser att dokumentet inte är offentligt. Är det lagligt? tänkte jag. Det fanns en hel del att reda ut utifrån beskeden från förvaltningen.

Jag funderade länge på måndagskvällen, framför VM-hockeyn, om jag skulle fortsätta med frågor. När slutsignalen gick och Sverige stod som segrare mot Tyskland (6-1) så skickade jag iväg ytterligare några frågor:

  • ”Hur fungerar likabehandlingen av kommuninvånarna om prissättningen “revideras med tiden”?
  • Hur kan prissättningen vara en “bedömningsfråga”?
  • När reviderades prissättningen senast?
  • Varför reviderades prissättningen?
  • Var i delegeringsordningen står det att ett beslut om ändring av prissättning får delegeras?”

I skrivande stund har jag inte fått några svar. Jag lär inte få några heller. Samtidigt hade mark- och exploateringsingenjören, det måste jag medge, ett ganska bra tålamod med mig under måndagen…

Förvaltningens agerande reser allvarliga frågor om kommunens likabehandling. Eftersom arrendepriset nyligen har sänkts, sannolikt bara för Hundklubbens skull, torde kommunen vara tvungen att sänka priset för alla ideella föreningar som arrenderar mark, såvida inte kommunen tvingas att riva upp avtalet med Vargöns Hundklubb.

Det kanske ändå inte är den viktigaste frågan i sammanhanget.

Jag funderar framför allt på vad orsaken är till att förvaltningen absolut vill att Hundklubben ska få arrendera ett större område än klubben har beslutat om på sitt årsmöte. Förvaltningen är alltså så angelägen om att ett större område blir utarrenderat så att de sänker priset för Vargöns Hundklubb. Det innebär att Hundklubben kan få arrendera ett dubbelt så stort område för samma summa pengar. Och den prissänkningen har tjänstepersonerna bestämt mellan skål och vägg, helt på egen hand. Priset halveras “på ett bräde” och det lämnas inte ens en motivering – det är ju en “internprissättning”.

Förvaltningen har hela tiden vetat att hela området kring Hallevibadet spelar en stor roll för Jonas Mossbergs utvecklingsplaner, och att flera politiker i nämnden har sett med gillande på dessa planer. Förvaltningens agerande ger en känsla av att tjänstepersonerna har en egen agenda – vill de helt enkelt inte att Mossberg ska ta över Hallevibadet? Kan det verkligen vara så? Det får inte vara så.

Det står i varje fall klart att samhällsbyggnadsförvaltningen inte direkt underlättar för Mossberg. Agerandet stämmer inte heller överens med nämndens intentioner om att åtminstone utreda förutsättningarna för Mossberg att överta och driva Hallevibadet vidare. Det som har skett, arrendeavtalet med Vargöns Hundklubb, och inte skett, nämndens i november beslutade konsekvensanalys som inte ens har kommit igång, tyder onekligen på att förvaltningen har tagit sig ovanligt stora politiska friheter.

Jag vet inte om Mossberg är fortsatt intresserad av att överta Hallevibadet. Men kanske har han någon alternativ plan. Det stöd han har fått från politiker och framför allt vargöbor väcker säkert en känsla av stridslust hos honom – ge inte upp.

Imorgon torsdag sammanträder samhällsbyggnadsnämnden. Vi får se vilka frågor politikerna ställer till tjänstepersonerna. (Kanske ställs några av de frågor som jag inte fick svar på…) Är politikerna nöjda med tjänstepersonernas agerande? Kommer politikerna att begära att hela “affären” ska upp på bordet och bli “genomlyst”? Ska ansvar utkrävas på något sätt?

Det ska bli intressant att se om politikerna i samhällsbyggnadsnämnden kommer att acceptera, det som för en utomstående förefaller vara, tjänstepersonernas egenmäktiga förfarande. Tjänstepersonerna har ju faktiskt handlat på ett sätt som inte följer intentionerna i de beslut som politikerna i nämnden har fattat.

På torsdag kväll kommer vi att få svar på frågan – vem bestämmer i kommunhuset?

==

Det har blivit många blogginlägg om både Hallevibadet och Jonas Mossbergs planer. Här kan du läsa dem alla: