Arkiv

Archive for the ‘Årsredovisning’ Category

KF: Nämnderna 2021

13 april, 2022 Lämna en kommentar

Kommunens årsredovisning är mycket omfattande. Det finns siffror och statistik, ekonomiska beskrivningar och analyser på allt som har att göra med en omfattande verksamhet och en budget på drygt 2,5 miljarder kronor. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer om Vänersborgs kommun. (Se ”KF: Årsredovisning”.)

I kväll ska kommunfullmäktige också behandla de enskilda nämndernas och styrelsernas verksamhetsberättelser. Jag tänkte i denna blogg göra några subjektiva nedslag. Utom för barn- och utbildningsnämnden eftersom jag redan har skrivit tämligen utförligt om dem. (Se “BUN (17/1): Stora behov trots överskott” och “Imorgon är det BUN”.)

Byggnadsnämnden gjorde ett överskott år 2021 på 2,6 milj kr. Nämnden fick högre intäkter än förväntat på grund av fler ärenden på bygglovssidan och att det var många stora byggnationer som genererade stora intäkter. Det var också en del vakanser på grund av föräldraledigheter.

Byggnadsnämnden uppnådde förra året 4 av 5 förväntade resultat. (I varje fall enligt nämndens egen uppfattning.) Det förväntade resultatet att “nöjd kund-index” för bygglov skulle öka till minst 70 uppnåddes tyvärr inte. Däremot uppgick den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov, från komplett ärende till bygglov, till 39 dagar. Och det var ju bra. Fast de som inte får bygglov, efter t ex upprepade ansökningar under t ex 1-2 år, räknades kanske inte med?

Kultur- och fritidsnämnden gjorde ett överskott på 2,3 milj kr, men då hör det till saken att nämnden fick ett tilläggsanslag i december på 2,5 milj. Så här i efterhand kan man väl tycka att tilläggsanslaget var onödigt. Men det ekonomiska läget såg antagligen sämre ut när nämnden sökte anslaget än vad det visade sig bli. Nämnden fick mindre intäkter under året för idrotts- och fritidsanläggningar. Det berodde naturligtvis på pandemin. Samtidigt sparades pengar på grund av “återhållsamhet”.

Kultur- och fritidsnämnden uppnådde 6 av de förväntade resultaten, medan ett bara uppnåddes delvis. Dock uppnåddes inte 2 resultat. Det förväntade resultatet “fler medarbetare ska uppleva ett mer hållbart arbetsliv” uppnåddes inte. Indexet minskade från 78 till 72, vilket åtminstone “utifrån” ser ganska alarmerande ut. Det förväntade resultatet för “ökad följsamhet kring 1%-regeln för kommunal konst och offentlig gestaltning” uppnåddes inte heller. Det beror på, skriver nämnden:

“Riktlinjerna för konst i offentlig miljö har ännu inte antagits av kommunfullmäktige”

Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade 4 förväntade resultat som uppnåddes, men hela 3 som inte gjorde det. De förväntade resultat som inte uppnåddes var “andelen registreringar av nya livsmedelsanläggningar som sker via e-blankett ska öka”, “egeninitierad tillsyn av prioriterade förorenade markområden ska öka” och “andelen genomförd förhandsdebiterad tillsyn ska öka med mål om att uppnå 100 procent”. Det sista resultatet återfinns märkligt nog två gånger. Den röda ploppen gällde miljöskyddstillsynen – den om livsmedelskontrollen fick en grön.

Det torde bli en utmaning att i år förvandla dessa röda ploppar till gröna. Det kan dock noteras att det förväntade resultatet “fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service”. Och det var ju mycket glädjande…

Miljö- och hälsoskyddsnämnden gjorde ett överskott på ca 400.000 kr. Det förklaras av att arbetskraftskostnaderna var låga på grund av vakanser och föräldraledigheter.

Den skattefinansierade verksamheten i samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott på nästan 20 milj kr. Det berodde på kraftigt ökade exploateringsintäkter, t ex försäljning av tomter på Mariedal Östra och Holmängen.

Jag noterar att det är 344 anställda i samhällsbyggnadsnämnden. Det är en ökning med 20 anställda jämfört med år 2020 och 40 jämfört med år 2019. Jag tror inte så många andra förvaltningar har ökat antalet anställda med 13% på de senaste 2 åren, men det har säkert någon bra förklaring…

Samhällsbyggnadsnämnden har uppnått 5 av sina förväntade resultat, 5 har delvis uppnåtts och ett resultat har fått en röd plopp. Det är att “förvaltningens sjukfrånvaro ska minska till 5% eller lägre”. I pandemitider är det inte förvånande.

Resultatet för socialnämnden visade ett överskott på 4,8 milj kr, och det trots att statsbidragen minskade. Antalet månadsavlönade ökade för övrigt med 2,8% jämfört med 2020.

Socialnämnden uppnår 7 förväntade resultat och delvis 4 resultat. Det kan noteras att det förväntade resultatet “andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska” uppnås, och det är mycket glädjande. Som “utomstående” slås jag av uppgiften att antalet orosanmälningar kring barn och unga uppgick till i genomsnitt 180 st – per månad… 

Det var några nedslag i nämndernas verksamhet och ekonomiska situation 2021. Det går att läsa mer i underlaget till kommunfullmäktiges sammanträde ikväll. (Du kan ladda ner handlingarna här.) Det är en viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde i varje fall vara, att utvärdera det gångna året.

(Du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.)

KF: Årsredovisning

11 april, 2022 Lämna en kommentar

På onsdag är det återigen dags för kommunfullmäktige. Det sista på distans, sammanträdet i maj ska hållas i aulan som tillhörde den numera rivna Huvudnässkolan. Om inget oförutsett händer.

Det råder lite “lugnet före stormen” i fullmäktige och politiken just nu. Partierna förbereder sig för årets viktigaste händelse – budgetbeslutet för år 2023. Det fattas på fullmäktiges junisammanträde. (Även om det ska fattas ytterligare ett budgetbeslut i november, det är ju valår i år.) 

Så här ser dagordningen ut:

Det är mer regel än undantag att det tillkommer fler ärenden efterhand. Så har jag i två bloggar redogjort för två extra ärenden, som jag själv är skyldig till, en interpellation om Sikhall (se “Interpellation nr 3 om Sikhall”) och en motion om att  kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare (se “Motion: Landsbygdsutvecklare”). Jag har också skrivit om ett yrkande som jag ska lägga på ärende 11. (Se ”Skolmiljarden 2022”.)

En viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde vara, det är att utvärdera det gångna året. På onsdag ska “kommunens och nämndernas årsredovisning 2021” behandlas.

Har Vänersborg blivit bättre?

Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras av årsredovisningarna, och sedan inleda en diskussion om vad ”vi” gjorde bra och vad ”vi” kunde ha gjort bättre. Frågan lär dock inte ställas så. Och det är väl tveksamt om det trots den genomgripande och mycket uttömmande redovisningen går att besvara frågan överhuvudtaget… 

Men visst skulle det ha varit intressant om politikerna i Vänersborg varje år hade fått titta tillbaka på det gångna året och svara på frågan/frågorna. Antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävts för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som ska bli fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?

“Kommunfullmäktige beslutar att godkänna bokslut och årsredovisning för år 2021.”

Om bokslut och årsredovisningar godkänns måste väl Vänersborg ha blivit bättre?

I Vänersborgs kommun praktiseras mål- och resultatstyrning. Kommunens vision är nämligen kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter – och dessa följs systematiskt upp. Och om politikerna samtalar och analyserar det här “paketet” så leder det till verksamhetsutveckling. Är det tänkt… Typ.

Det är kommunfullmäktige som beslutar om inriktningsmålen. Och sedan är det “i andra änden” verksamheterna, alla de anställda, som ska se till att uppnå dessa. Och för år 2021 har det ju enligt den övergripande målavstämningen gått bra:

Anm. Ett inriktningsmål anses uppfyllt när övervägande andel av de förväntade resultaten är uppnådda eller delvis uppnådda.

Kommunen har under 2021 uppfyllt 5 av 6 inriktningsmål. Det måste ju betyda att Vänersborg har blivit mycket bättre trots de svåra pandemitiderna, eller? Har Vänersborg blivit bättre…?

I en mål- och resultatstyrd organisation som Vänersborgs kommun har samtliga parter intresse av att resultaten ska bli så bra som möjligt. Det som inte har fungerat särskilt bra, det nämns inte – eller har en tendens att skrivas om eller förskönas. Och det gör det inte bara svårare att utvärdera, det gör det i praktiken omöjligt. Och det betyder att resultatet kan inte användas för att förbättra organisationen och verksamheten…

Så trots alla uppfyllda mål med gröna ploppar, så tror jag att samtliga verksamheter upplever att det inte råder någon balans mellan krav och resurser. Politikerna ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Vilket naturligtvis innebär att vi politiker abdikerar från vårt ansvar. Och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar…

Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga som det är. Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka kraven.

Eller tilldela mer resurser…

För övrigt är det mycket positivt som skrivs i årsredovisningen om kommunens olika verksamheter. Och en sak är vi alla partier och politiker överens om. Rent ekonomiskt var år 2021, liksom 2020, ett oerhört bra år för kommunen. Kommunens resultat blev +185 milj kr (år 2020 var det +161 milj kr). Det var dock inte förtjänsten av fantastiska inriktningsmål. Eller en fantastisk styrning – pengarna kom från staten, ökade skatteintäkter (2021) och intäkter från tomtförsäljningar (2021). Årets överskott är för övrigt det största någonsin för Vänersborg.

Så här ser resultaten ut för kommunen under de senaste 10 åren:

Men självklart måste varningar utfärdas. Det hör till de ekonomiska analyserna och slutsatserna – alltid. De ekonomiskt och politiskt ansvariga i en kommun är aldrig glada eller nöjda. Är det inte problem så blir det typ nästa år…

“Den stora utmaningen för både kommunen och kommunkoncernen är de höga investeringsnivåerna.”

Och:

“I takt med investeringarna ökar också avskrivningarna. Årliga ökande avskrivningar tar en större andel av det finansiella utrymmet i kommunen. De höga investeringsnivåerna bidrar också till ökande driftskostnader och högre upplåning.”

Årsredovisningen skriver dock att:

“de två senaste årens resultat har stärkt kommunens finansiella ställning och förbättrat förutsättningarna till att långsiktigt finansiera de höga investeringsnivåer som finns planerade inför kommande år.”

Vänersborgs kommun har alltså gjort ett överskott de två senaste åren på nästan ofattbara 346 miljoner kr. 346 miljoner! Och dessa pengar har till största delen använts till att “stärka kommunens finansiella ställning”. Är det en bra användning av 346 miljoner? Kommunstyrelsens ordförande tycker det. I inledningen till Årsredovisningen skriver Benny Augustsson (S):

“De starka resultaten under både 2020 och 2021 underlättar situationen något, genom att en del av investeringarna kan finansieras utan att nya lån behöver tas upp.”

Jag frågade ekonomichefen vad denna användning av överskottet betydde för kommunen. Han svarade att kommunen hade fått låna 120 miljoner kronor extra och det hade gjort 2-3 milj kr i ökade kapitaltjänstkostnader 2023…

2-3 miljoner… Vänersborgs kommun hade år 2021 utgifter på lite drygt 2,5 miljarder kronor… 2-3 miljoner, förvisso samma summa under kommande år… Men ändå, borde inte det enorma överskottet ha kunnat användas på ett bättre sätt? Typ ha använts till att skapa balans mellan krav och resurser…?

För övrigt innehåller årsredovisningen oerhört mycket information om Vänersborgs kommun. Det är en ovärderlig uppslagsbok för alla som vill veta mer.

Glöm inte att du kan se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning, eller i efterhand, på kommunens webb-TV.

PS. Här kan du läsa om nämndernas verksamhetsberättelser – ”KF: Nämnderna 2021”.

Ett i stort sett enigt KS (23/3)

24 mars, 2022 1 kommentar

Igår hade kommunstyrelsen sammanträde, på distans. Det var enligt ordförande Benny Augustsson (S) sista gången. I fortsättningen blir det fysiska möten.

Det var ett förhållandevis både kort och enigt sammanträde, trots att jag var med som ordinarie ledamot… Medborgarpartiets båda representanter hade nämligen förhinder. Ordförande Augustsson avslutade mötet redan någon minut efter kl 14. Till skillnad från ordförande Carlsson i barn- och utbildningsnämnden så brukar Augustsson lägga in en lunchrast… (Se “Efterlängtat möte med BUN”.)

Det var bara fyra informationspunkter. Folkhälsosamordnare Anne Ekstedt pratade om folkhälsoinsatser och drogförebyggare Sara Gunnarsson om ANDTS-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel). Det sistnämnda, om framför allt tobak, alkohol och droger, tyckte jag att drogförebyggare Gunnarsson borde få tillfälle att prata om på något fullmäktige. Då brukar det ju också finnas en del människor framför kommunens webb-TV. Det är ett mycket viktigt område som berör kommunens ungdomar och vårdnadshavare. Augustsson verkade ganska positiv till det, han skulle prata med kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C).

HR controller Johan Wass redogjorde för medarbetarundersökningen. Det bör bli en egen blogg om resultatet vid tillfälle. Även årsredovisningen lär jag komma tillbaka till, i varje fall när det är dags för budget 2023. Dessutom ska årsredovisningen fastställas i kommande fullmäktige. Tills dess kan man återigen konstatera att kommunens resultat aldrig någonsin har varit så bra som under dessa två pandemiår. År 2020 gjorde kommunen ett överskott på 161 milj kr och i fjol, år 2021, ett överskott på inte mindre än 185 milj kr – totalt alltså 346 miljoner. Det skulle med råge räcka till en ny Arena Vänersborg… Ekonomichef Thomas Sannemalm fick hoppa in och redogöra för “Utvärdering av samverkansavtal gällande naturbruksutbildning”. Det var ett remissvar och det blir anledning att återkomma när ett skarpt beslutsförslag har formulerats.

Kommundirektör Lena Tegenfeldt informerade om det säkerhetspolitiska läget och flyktingsituationen. Tegenfeldt berättade om vad som gäller, och det var ju på sätt och vis ett svar på de missuppfattningar som framfördes i gårdagens TTELA.

Det finns 130 flyktingar på Restad Gård, alla kommer dock inte från Ukraina. Det betyder att det finns 250 lediga platser kvar. Kommunen har 54 “egna” platser till förfogande, för Migrationsverket, och kan om en vecka få fram ca 80 till. Kommunen tycks vara så väl förberedd som det går att vara.

Ledamöterna var också överens om att avsätta 475.000 kr under 2022 för att finansiera en tjänst för “uppsökande verksamhet seniorer”. Målgruppen:

“för satsningen är seniorer som av språkliga och/eller kulturella skäl har svårt att fullt ut ta del av den information som finns tillgänglig.”

Det var som vanligt flera ärenden som skulle vidare till kommunfullmäktige. Årsredovisningen var ju en sådan, precis som ärendet “Samverkan om Campus Dalsland” och att 945.000 kronor ska användas för inköp av switchrar och routrar. Även att bevilja kultur- och fritidsnämnden 2 milj kr till inventarier för framtidens bibliotek ska till kommunfullmäktige.

Vänersborg kommer i år att få 5,4 milj kr i extra statsbidrag till skolväsendet på grund av pandemin. Det handlar om den så kallade skolmiljarden som ska betalas ut även för 2022. KS föreslog kommunfullmäktige att besluta att 3,9 milj kr av statsbidraget ska betalas ut till barn- och utbildningsnämnden och 1,5 milj till Kunskapsförbundet Väst.

Vänsterpartiet har ju “bråkat” en hel del om fördelningen av skolmiljarden i Vänersborg. Vi menar att fördelningen i stort sett borde vara precis tvärtom, Kunskapsförbundet borde få mer eftersom eleverna på KFV har drabbats hårdast av distansundervisning. Förra året löstes situationen genom att Trollhättan och Vänersborg betalade ut “extra pengar” till vuxenutbildningen. Det verkade emellertid på Benny Augustsson (S) som att det inte alls behövde bli fallet i år. Vänsterpartiet meddelade då att vi ska undersöka saken närmare och eventuellt lägga ett annat yrkande när ärendet kommer till kommunfullmäktige.

Det går inget bra för Vattenpalatset Vänerparken AB. Bolaget får inte in tillräckligt med inkomster, samtidigt som kostnaderna för t ex el ökar. Och det är klart att det blir problem med inkomsterna när det har varit stängt stora delar av pandemitiden och att egna, självpåtagna begränsningar av verksamheten fortfarande upprätthålls. Å andra sidan var och är det kanske nödvändigt under dessa beklagliga tider. Vattenpalatset har hur som helst skrivit till kommunstyrelsen och begärt ett utökat förlusttäckningsbidrag på ca 2,3 milj för 2022.

Kommunstyrelsen avgjorde ärendet idag. KS var i nuläget inte beredd att bevilja denna ansökan. Bolaget uppmanades istället att:

“under augusti månad inkomma med en förnyad bedömning och ansökan om ekonomisk tillskott för 2022. I denna ska även en beskrivning lämnas om vilka åtgärder som vidtagits för att anpassa kostnadsnivån utifrån rådande läge.”

Det blev lite oenighet under ärende 15, “Begäran från samhällsbyggnadsnämnden om tilläggsbudget till investeringsbudget 2022”. Och det var naturligtvis James Buccis (V) fel. Eller förtjänst…

Samhällsbyggnadsnämnden ville ha pengar till att anlägga GC-vägen genom skogsremsan på Korseberg. Det ville varken Bucci, Kärvling eller Vänsterpartiet. Beslutet att bygga är i och för sig fattat av kommunfullmäktige, men nu behövs det också pengar till GC-vägen. Och det är liksom en annan sak, ett nytt beslut. 

Bucci yrkade avslag till pengarna. Jag biföll och passade på att påminna “vissa större partier” att de vid tidigare tillfällen sagt att de inte tänkte avsätta några pengar till denna tämligen meningslösa investering (ungefärligt citat):

“vi kommer inte att genomföra den här byggnationen på grund av att det inte finns något behov utav den.”

Det syns ju på kartan ovan att det finns en annan GC-väg bara ca 150 meter ifrån den tilltänkta genom Korsebergs sista skogsparti. Även Ola Wesley (SD) yrkade bifall till Buccis avslagsyrkande.

Det blev votering, och det blev 5-5-5. De styrande partierna röstade ja till pengarna. Och anmärkningsvärt nog var det en miljöpartistiskt röst med bland dessa fem… Tre vänsterpartister och två sverigedemokrater röstade nej och inte helt oväntat avstod den borgerliga oppositionen från att rösta. Fyra från M+L+KD avstod. Vilket tycks vara mer regel än undantag nu för tiden, i varje fall för moderaterna. Det var mer oväntat att Elisabeth Bohlin (S) också avstod. Det är ju inte första gången som Bohlin går emot partilinjen. Och det är på sätt och vis hedervärt, som socialdemokrat krävs det mod att opponera mot den rådande uppfattningen…

Kanske kan de borgerliga bli lika modiga som Bohlin när frågan ska avgöras i fullmäktige. Vem vet, det är måhända till och med möjligt att Henrik Harlitz (M) och gänget tuffar till sig och tar ställning…

Ordförande Augustssons (S) utslagsröst avgjorde voteringen till skogsremsans nackdel…

 Det sista ärendet, som många av oss också förväntade skulle bli “infekterat”, var “Översyn av politisk organisation inför kommande mandatperiod 2022-2026”. De styrande partierna hade ett förslag och moderaterna ett annat.

Det visade sig bli ett antiklimax. I varje fall jag hade missuppfattat ärendet. Det handlade bara om PFU (Personal- och Förhandlingsutskottet) hade gjort sitt jobb och kommit med ett förslag. Och det hade ju PFU gjort. Själva innehållet i förslaget skulle tas upp på nästa sammanträde och dessutom sedan avgöras av kommunfullmäktige senare i vår.

Hur som helst, Vänsterpartiet tänker då lägga ett förslag om att Demokratiberedningen ska få nya uppgifter och omvandlas till Demokrati- och jämställdhetsberedningen.

Det var för min del veckans tredje sammanträde, BUN på måndag och Kunskapsförbundet på tisdag. Idag blir det lite lugnare, tror jag, det är “bara” möte med Vänsterpartiet…

KF 14/4 (1): Har Vänersborg blivit bättre?

11 april, 2021 1 kommentar

På onsdag är det återigen dags för kommunfullmäktige.

Det råder lite “lugnet före stormen” i fullmäktige och politiken just nu. Partierna förbereder sig för årets viktigaste händelse – budgetbeslutet för år 2022. Det fattas på fullmäktiges junisammanträde.

En viktig förberedelse för nästa års budget, eller borde vara, det är att utvärdera det gångna året. På onsdag ska “kommunens och nämndernas årsredovisning 2020” behandlas.

Så här ser dagordningen ut:

Har Vänersborg blivit bättre?

Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras av årsredovisningarna, och sedan inleda en diskussion om vad ”vi” gjorde bra och vad ”vi” kunde ha gjort bättre. Frågan lär dock inte ställas så. Men visst skulle det ha varit intressant om politikerna i Vänersborg varje år hade fått titta tillbaka på det gångna året och svara på frågan/frågorna. Antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävts för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som ska bli fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?

“Kommunfullmäktige beslutar godkänna bokslut och årsredovisning för år 2020.”

Om bokslut och årsredovisningar godkänns måste väl Vänersborg ha blivit bättre?

I Vänersborgs kommun praktiseras mål- och resultatstyrning:

“Visionen är kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter som systematiskt följs upp. Kontinuerlig dialog kring analys av effekterna för att nå de förväntade resultaten leder till verksamhetsutveckling.”

Det är kommunfullmäktige som beslutar om inriktningsmålen. Och sedan är det “i andra änden” verksamheterna, alla de anställda, som ska se till att uppnå dessa. Och för år 2020 har det ju enligt den övergripande målavstämningen gått bra:

Vänersborg tycks ha blivit bättre år 2020 trots de svåra pandemitiderna. Och om det inte hade blivit bättre i kommunen, så hade det följaktligen inte varit politikernas fel…. Det hade naturligtvis varit de anställdas…

Jag lämnade en protokollsanteckning i barn- och utbildningsnämnden i mars (se “Dagens BUN (15/3)”), där jag skrev:

“Min uppfattning är att målstyrning innebär att vi politiker abdikerar från vårt ansvar. Vi ger inte verksamheterna tillräckligt med resurser, samtidigt som målen är desamma eller ännu högre än tidigare. Det råder helt enkelt ingen balans mellan krav och resurser – och de som får sitta emellan är personalen. Personalen får ansvaret om inte målen uppfylls, trots att de gör sitt yttersta för att allt ska fungera så bra som möjligt. Vilket gör att ohälsan ökar…
Vi politiker borde bli ärliga, vi borde typ säga:
“Vi har inte råd – vi måste skära ner – vi tar ansvar genom att sänka kraven.”
Eller tilldela mer resurser…”

För övrigt är jag oerhört förundrad över allt positivt som skrivs om kommunens olika verksamheter. Det som inte har fungerat särskilt bra, det nämns inte – eller har en tendens att skrivas om eller förskönas. Det borde istället komma i fokus. Min inställning är nämligen att det som inte fungerar måste lyftas upp – hur ska vi annars kunna förändra Vänersborg till det bättre? De som bara skönmålar allt och tycker att allt är bra som det är, säger också nej till utveckling.

Du kan läsa betydligt mer om årsredovisningen i en tidigare blogg – se “KS (24/3) 4: Årsredovisning och bokslut”. Där tar jag upp några exempel på vad jag menar med förskönande omskrivningar etc. Jag har också gjort två djupdykningar i redovisningarna från barn- och utbildningsnämnden, se “BUN 15 mars 2021” och “BUN: Året som gått”. Även i dessa bloggar tar jag upp saker som fungerade mindre bra.

Men en sak är vi alla partier och politiker överens om. Rent ekonomiskt var år 2020 ett oerhört bra år för kommunen. Kommunens resultat blev +161 milj kr. Det var dock inte förtjänsten av fantastiska inriktningsmål. Eller en fantastisk styrning – pengarna kom från staten…

Det finns fler ärenden på dagordningen. Jag återkommer till några av dem senare.

Kom ihåg att det går att se kommunfullmäktiges sammanträde i direktsändning på kommunens webb-TV.

KS (24/3) 4: Årsredovisning och bokslut

Jag har redogjort för onsdagens kommunstyrelsesammanträde i tre bloggar – “KS (24/3) 1: Kommunens bolag”, “KS (24/3) 2: Målstyrning och skolmiljarden” och “KS (24/3) 3: Brinke och Agenda 2030”. Här kommer den 4:e och sista bloggen om mötet.

Kommunstyrelsen informerades om årsredovisning och bokslut. Det var ett ärende som KS skulle fatta beslut om senare under dagen, och som också skulle vidare till kommunfullmäktige för att godkännas. Även ärendet “Nämndernas verksamhetsberättelser 2020” ingick på sätt och vis i detta “paket.

Ärendena präglades självklart till stor del av den mål- och resultatstyrning som gäller i kommunen, men oavsett så finns det oerhört mycket intressanta, väsentliga, nödvändiga och användbara fakta i de olika redovisningarna. Det är ett material som kan rekommenderas till dom som vill veta mer om “tillståndet i kommunen”. (Du kan ladda ner hela underlaget till kommunstyrelsens sammanträde genom att klicka här.)

Resultat 2020

Kommunens resultat för år 2020 blev inte alls som det prognostiserades (“skissades”) i budgetbeslutet 2019. Skatteintäkterna blev 42 milj kr mindre än förväntat. Ändå blev resultatet +161 milj kr. Staten hade i flera beslut under intryck av Coronapandemin lämnat generösa bidrag till kommunerna. Dels för att kompensera för extra kostnader, dels för de förväntade höga bortfallen av skatteinkomster. Det visade sig att den förlusten blev mindre än det befarades.

Resultatet på +161 milj kr var i det särklass bästa någonsin i Vänersborg.

Investeringar

Kommunens investeringar uppgick förra året till 342 milj kr. Det är en mycket stor summa och det var 97 milj mer än 2019. Kommunens investeringsnivå har bara varit högre en gång tidigare.

De största investeringarna förra året var om- och tillbyggnad av Öxnered skola (57 milj), Multikök Torpa (31 milj), Frigghallen (30 milj) och om- och tillbyggnad av grundskolelokaler på Idrottsgatan (25 milj). Andra större projekt var exploatering av bostäder på Mariedal östra (23 milj), kretsloppsparken (20 milj) och VA-investeringar på Fridhemsområdet (11 milj).

Snabbfakta

Och varför inte lite snabbfakta i form av några viktiga siffror:

Mål- och resultatstyrning

Det här är mål- och resultatstyrning

Och så var det då det här med mål- och resultatstyrningen. Så här hänger det ihop enligt kommunstyrelseförvaltningen. Jag citerar:

“Det målinriktade arbetet i kommunen utgår från kommunfullmäktiges vision. För att stödja visionen använder sig kommunen av målstyrning. Målkedjan ska tydligt följas från fullmäktige via nämnderna till den enskilda enheten.

Visionen är kopplad till inriktningsmål, förväntade resultat och aktiviteter som systematiskt följs upp. Kontinuerlig dialog kring analys av effekterna för att nå de förväntade resultaten leder till verksamhetsutveckling.

Inriktningsmålen är fullmäktiges övergripande viljeinriktning som ordnas under fem områden: invånare, samhällsutveckling, ekonomi, verksamhetsutveckling och medarbetare.”

Det låter förvisso helt ok så här på papperet, men vi är många som skulle vilja se en helt annan styrmodell.

Måluppfyllelse

Enligt utvärderingen av alla mål och förväntade resultat så är allt “frid och fröjd” i Vänersborgs kommun. Det kan knappast bli bättre… Och så här ser den övergripande målavstämningen ut på de inriktningsmål som inte har att göra med kommunens rent “interna” angelägenheter som t ex ekonomi och personal.

Som vi ser så finns det 3 gröna ploppar för år 2020. De visar att inriktningsmålen är uppfyllda. De gula plopparna betyder att målen är delvis uppfyllda. Här var kommundirektören noga med att påpeka att inriktningsmålen 2, 5 och 7 var gula på grund av pandemin.

Så inte nog med det otroliga och osannolika ekonomiska resultatet, kommunens verksamheter fungerade också utmärkt. Och hade det inte varit för pandemin så hade det nog till och med varit 6 gröna ploppar…

Exempel från nämnder

Läsningen av nämndernas årsredovisningar och verksamhetsberättelser ger en mycket intressant inblick i kommunens olika verksamheter. Det mesta är tveklöst bra. Det kommer vatten ur kranarna där hemma, fekalierna försvinner när man spolar på toaletten, soporna töms regelbundet, barnen går på förskola, skolbussarna kommer och skolorna fungerar, brandbilen kommer om det brinner, gator och vägar är i körbart skick, isen i arenan spolas upp varje år, de äldre får sin mat osv. Det ska självklart inte underskattas vilken betydelse som insatserna från Vänersborgs kommun har. Utan dom så hade livet i Vänersborg varit mycket tufft.

Men det finns saker i verksamheterna som man reagerar på och saker som skulle ha kunnat fungera bättre. Och saker som man undrar över om de stämmer.

Om miljö och hälsoskyddsnämnden kan vi läsa att följande förväntade resultat uppfylldes:

“Fler tillståndssökande av enskilda avlopp är nöjda med förvaltningens service.”

Det är väl inte direkt de här åsikterna man får höra från vänersborgarna. Men mätningarna kanske stämmer, jag vet inte. Jag vet i varje fall en familj i Sikhall som inte håller med, och som inte heller har fått lämna sina synpunkter…

Byggnadsnämnden hade ställt upp följande förväntade resultat:

“Andelen sökande som upplever en god service ska öka”

Resultatet uppfylldes ansåg nämnden. Den motivering som ges är att hemsidan med plan- och bygglovsinformation har uppdaterats…

Kommundirektören var särskilt nöjd med att vänersborgarnas uppskattning av byggnadsförvaltningen hade ökat med stormsteg. Byggnadsförvaltningen hade gjort en grym resa när det gällde bygglov… 

“I SKR:s Nöjd kundindex (insikt) förbättrades näringslivets upplevelse gällande kommunens samarbetsklimat och service. Den största ökningen skedde under området bygglov, som hamnade på nivå med rikssnitt.”

Men när jag läser vad byggnadsnämnden själv skriver så får man en annorlunda bild. Det står att det förväntade resultatet:

“Nöjd kund-index (INSIKT) bygglov ska öka till minst 61”

Nämnden anser att resultatet uppnås bara “delvis”, och skriver:

“Resultat från 2020 saknas pga. Corona-pandemin. Utifrån resultaten i 2019 års mätning bedöms förutsättningarna som goda att uppnå ett nöjd-kundindex för bygglov som är högre än 61.”

Om man får säga det själv så… Och dessutom har Plan- och bygglov varit underbemannade en stor del av året…

Det kanske är skillnad på vad företagare i näringslivet tycker och enskilda vänersborgare?

Jag reagerade för övrigt särskilt på byggnadsnämndens resultatavstämning när det står att “andelen anställda på Miljö- och byggnadsförvaltningen som rekommenderar sin arbetsplats” endast är 46% (resultatet i medarbetarenkäten). Det betyder att det alltså skulle vara mindre än hälften av de anställda som rekommenderar sin arbetsplats? Det i sin tur tyder på att kommundirektören har ett stort problem att ta tag i.

Jag vet inte hur representativa de samtal är som jag får av vänersborgare kring miljö- och byggnadsförvaltningen. Men när när jag har läst, och skrivit, om blåbärsodlaren vid Hästefjorden, David på Juta, Solvarm och Magnus Larsson på Sikhall så befarar jag det värsta. Och då finns det ännu större problem att ta tag för kommunledningen.

Även samhällsbyggnadsnämndens förväntade resultat om att fler anser att det finns en öppen dialog har uppnåtts. Jag undrar vad de på t ex Vänersnäs säger nu när det snart är dags att ansluta sig till det kommunala avloppet… Men det jag reagerar mest på är den uppenbara krisen i ledningsnäten, som förresten är på sammanlagt 55 mil:

Under första delen av året har höga driftkostnader orsakats av akuta vattenläckor främst i de centrala delarna av Vänersborg. Under året har saneringsinsatser gjorts på ledningsnätet i detta område. Andelen odebiterat vatten 2020 var 33,5 %. Under året inträffade 24 st vattenläckor som åtgärdats.”

33,5% odebiterat vatten? Betyder det alltså att en tredjedel av allt vatten i ledningarna läcker ut? Det låter helt förskräckligt.

Det står också att på grund av ett förändrat tillstånd så fick inte Holmängens avloppsreningsverk mellanlagra slam, utan:

“Det lagrade slammet fick forslas bort och det resulterade i höga transport och tippavgifter för 2020.”

Slammet kördes till Häljestorp. Och så bråkar kommunen med Solvarm och vill stänga hans nya cirkulära avloppsanläggning. Som återvinner slammet…

Personal

Årsredovisningen innehåller också ett kapitel om personalen, “Väsentliga personalförhållanden”.

Här kan vi läsa att medellönen för kommunens tillsvidareanställda ökade med 665 kronor mellan 2020 och 2019. Kvinnors medellön ökade mest och är nu högre än männens. Det tror jag överraskar en och annan.

Antalet tillsvidareanställda minskade totalt sett i kommunen med tre personer 2020 jämfört med 2019. Antalet tillsvidareanställda ökade t ex inom samhällsbyggnads- och kommunstyrelseförvaltningen, men minskade inom socialförvaltningen. De visstidsanställda (månadsavlönade) minskade i antal (69 personer) främst inom barn- och utbildnings- och socialförvaltningen.

Det tycks vara så att de anställda “på golvet”, dvs de som har direktkontakt med vårdtagare, elever etc och som så att säga utför kommunens konkreta välfärdsarbete, minskar i antal. Kanske ersätts de istället av fler “administratörer”? Det är svårt att säga från statistiken, men det tycks inte vara omöjligt.

Den totala sjukfrånvaron ökade 2020 jämfört med 2019, från 8,2 till 10,6 procent. Det är svårt att dra några slutsatser på grund av coronapandemin, men effekterna på välfärdsarbetarna (i redovisningen kallas det kontaktyrken) torde vara kraftiga. Fler sjuka bland personalen i hemtjänsten, äldrevården, förskolan och skolan har antagligen lett till att servicen försämrats, samtidigt som de som inte varit sjuka har fått arbeta hårdare. Det sista är mina egna funderingar.

Det är fortfarande så att sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än bland män. Det kan bero på, tror jag, att det finns betydligt fler kvinnor än män i “kontaktyrkena”.

Det var mycket text kring kommunstyrelsens sammanträde, det blev fyra bloggar… Å andra sidan är kommunstyrelsen ett viktigt politiskt organ, och det var ett viktigt sammanträde. Ibland tror jag att kommunstyrelsen är viktigare än kommunfullmäktige. Trots att det egentligen borde diskuteras betydligt mer politik i kommunstyrelsen.

Nu dröjer det inte många dagar förrän det är påsk och mina två barnbarn kommer på besök. Det ska bli kul, definitivt mycket roligare än det långvariga besök som började i fredags… Då flyttade fiskmåsarna in på sina naturliga sommarhabitat på Nordstans hustak…

Har Vänersborg blivit bättre?

14 april, 2020 Lämna en kommentar

Har Vänersborg blivit bättre?

Jag tror faktiskt att det är denna korta fråga som borde besvaras på morgondagens kommunfullmäktigesammanträde. Det är ärendet med den torra och tråkiga rubriken “Årsredovisning 2019” som skulle kunna sammanfattas på detta sätt. Och antagligen skulle Vänersborgs politiker ha det självförtroende och den framåtanda som krävs för att besvara frågan med ett ja. För inte kan man väl tolka beslutsförslaget, och det som blir fullmäktiges slutliga beslut, på annat sätt?

“Kommunfullmäktige beslutar godkänna bokslut och årsredovisning för år 2019.”

Men det står ju faktiskt inte i beslutsförslaget om Vänersborg blev bättre eller sämre under 2019. Å andra sidan tror jag inte heller att frågeställningen kommer att diskuteras. Det blir säkert så att hela ärendet kommer att klubbas igenom snabbt och enkelt. Och så kommer frågan att hänga obesvarad i luften… Och ingen politiker behöver berätta för, ja vem…?, vad de tycker. (Det går att lyssna på kommunfullmäktige imorgon på Trollhättans Närradio…)

Har Vänersborg blivit bättre under 2019? Ja eller nej?

För att kunna svara på frågan så har varje nämnd  och varje kommunalt bolag gjort årsredovisningar där verksamheten och ekonomin beskrivs. Nämnderna har också i vanlig ordning redovisat de förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås. Vilket det egentligen är lite si och så med… Det finns tämligen många röda ploppar.

Det finns också en miljö- och en välfärdsredovisning medskickade i underlaget. Och visst går det framåt och blir bättre i Vänersborg på miljöområdet. Det produceras fortlöpande och ständigt nya policies, riktlinjer, program, planer och andra dokument och nya grupper, samarbetsorgan och kommitteer tillsätts kontinuerligt… Självklart är detta tydliga och uppenbara tecken på att det händer saker i vår kommun… Fast visst, vi har fått en kretsloppspark och ett projekt med återbruk av möbler har kommit igång. Det är bra. Å andra sidan hugger kommunen ner flera av de tätortsnära skogarna…

Även revisorerna har varit med och dragit sitt strå till stacken. Jag vet inte om de anser att Vänersborg har blivit bättre, det svarar de inte på. Men utifrån sitt speciella perspektiv har de tunga synpunkter. Revisorerna skriver:

“Vi bedömer sammantaget att styrelser och nämnder samt beredningar har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt sätt, men från ekonomisk synpunkt sammantaget inte ett tillfredsställande sätt.”

Revisorerna är kritiska till att nämnderna tillsammans redovisar ett underskott på 22,4 milj kr. Och därför bedöms hörsamheten till kommunfullmäktiges budget som bristfällig. (Jag kan nog tycka att revisorerna istället borde ha skrivit att nämnderna var underbudgerade. Vilket de medvetet är, år efter år…)

Har Vänersborg blivit bättre?

Kommunfullmäktige tolkar visionen och preciserar den till inriktningsmål. Och av inriktningsmålen framgår det tydligt att Vänersborgs kommun har målsättningen att bli bättre. Så ska frågan besvaras, vilket den borde göras imorgon, så måste man titta på den övergripande målavstämningen. (Du kan ladda ner årsredovisningen här.)

De 3 röda “plopparna” säger att dessa mål inte är uppfyllda, de gula, som är 6 till antalet, är mål som bara delvis är uppfyllda och slutligen de 5 gröna som visar mål som är uppfyllda.

Det ska noteras att det egentligen bara de två första avdelningarna, “invånare” och “samhällsutveckling”, som berör kommuninvånarna i gemen. Jag koncentrerar mig därför på dom.

Inriktningsmålet “Fler invånare upplever livskvalitet, välbefinnande och trygghet” är ett viktigt mål. Det uppfylls inte. Det motiveras med att SCB:s Medborgarundersökning 2019 (se “Medborgarundersökning 2019”) visade att resultat för trygghet var lägre jämfört med genomsnittsresultatet.10 procent av eleverna upplever inte trygghet i skolan och andelen elever som upplever studiero i lärandemiljön hade minskat något. Den öppna arbetslösheten för december uppgick till 4 procent, vilket var högre än riket, och antalet hushåll med försörjningsstöd ökade med nästan 4 procent.

Målet “Fler invånare anser att kommunen har en öppen dialog med invånare, företag och föreningar” uppnås inte heller:

“I SCB:s medborgarundersökning 2019 minskade Nöjd-Inflytande-Index och låg lägre än genomsnittsresultatet. Kommuninvånarna har gett lägre betyg för möjligheter till kontakt, påverkan och förtroende än genomsnittet. Invånarna angav att dialogen med invånare, företag och föreningar har försämrats.”

Målet som handlar om kommunens ekonomi uppfylls inte. Det beror på nämndernas stora underskott.

“Fler invånare ska vara nöjda med kommunens service och hur behov och förväntningar tillgodoses” är delvis uppnått. “Delvis” beroende på att invånarnas nöjdhet är olika på olika områden. Nöjda är vänersborgarna med bland annat kultur, vatten och avlopp, samt gång- och cykelvägar. Andelen elever som upplever att de får det stöd de behöver har ökat liksom nöjdheten inom socialförvaltningens verksamheter. Invånarnas omdöme om förskolan och skolan var däremot lägre.

Inriktningsmålen “Fler attraktiva och energieffektiva boenden i hela kommunen” uppnås bara delvis, eftersom det byggdes mindre förra året än året innan och många står i bostadskö. Även “Det ska vara enklare för företag att etablera sig och verka i kommunen” uppnås delvis. Kommunen tappade 66 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking för 2019. (Se “Näringslivsrankingen 2019”.) Det som hindrade en röd plopp var bland annat att mätningen av bygglov visade på fler nöjda kunder. Vilket för många ter sig tämligen obegripligt…

De inriktningsmål som uppfylldes var:

  • “Fler invånare ska bli delaktiga i utbudet av kultur, idrott, rekreation och föreningsliv”
  • “Kommunens attraktionskraft ska öka inom näringsliv, regional- och statlig förvaltning, utbildning, kultur och turism”
  • “Fler mötesplatser som är till för alla i hela kommunen”

Punkt 2, om kommunens attraktionskraft, verkar obegriplig med tanke på raset i Svenskt Näringslivs ranking, men andelen behöriga elever i åk 9 ökade två procentenheter och antalet gästnätter ökade mm. Jag kan nog tycka att den gröna ploppen verkar vara en lite väl välvillig tolkning… Även punkten om mötesplatserna är något välvillig. Det handlar framför allt om att Fisketorget byggts om, den nya lekplatsen i Fredriksberg, utegymmet och grillplatsen i Frändefors.

Naturligtvis måste politikerna ta ekonomin i beaktande när de avgör 2019 års slutomdöme…

“Resultatet för kommunen var 37 mkr, vilket var 32 mkr högre än 2018. Resultatet var sammantaget 20 mkr bättre än budget. Nämnderna redovisade underskott med 22 mkr och finansförvaltningens nettokostnader ett överskott på 12 mkr. Skatter och generella statsbidrag var 18 mkr bättre än budget och finansnettot 12 mkr bättre än budget.”

Det kan väl tilläggas att socialnämnden fick ett tilläggsanslag under 2019 på 20 milj kr.

Resultatet betyder att kommunens mål inte uppnåddes. Enligt målet ska det uppgå till minst 2 %. Kommunens resultat motsvarade endast 1,5 %. Det finns fler ekonomiska mål, men jag tar inte upp dem här. (Jag hänvisar till årsredovisningen.)

Så vad blir då svaret, vad ska fullmäktiges ledamöter svara imorgon – har det blivit bättre i Vänersborg under 2019?

Olika politiker svarar med all sannolikhet olika på frågan. Politiker från de styrande partierna S+C+MP har säkerligen en större benägenhet att svara ja på frågan och de från oppositionen svarar säkert i större utsträckning nej. Jag själv har svårt att svara annat än nej på frågan, men så tillhör jag också oppositionen. Och så har jag även tittat lite extra på barn- och utbildningsnämndens och även socialnämndens årsredovisningar. Där kan man konstatera att det finns mycket mer att önska. Och då handlar det om de grupper som mest av alla behöver samhällets och kommunens stöd – de sjuka och gamla, barn och ungdomar.

Och jag kan inte låta bli att undra vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tycker – egentligen… Tycker Augustsson att Vänersborg har blivit bättre under hans första år som kommunens “ledare”?

När kommunfullmäktige diskuterar årsredovisningen imorgon borde det bli en utförlig och djuplodande diskussion om vad som har “gått fel” och hur politikerna kan lära sig av misstagen och göra att Vänersborgs kommun blir bättre i år och nästa år…

Det måste vara den absolut viktigaste diskussionen som politiker kan föra. Fast den diskussionen förs sällan eller aldrig i Vänersborg… Och jag tror inte heller att den kommer att föras imorgon…

KF 24/4: Ansvarsfrihet?

15 april, 2019 Lämna en kommentar

Denna vecka har jag mitt sista påsklov. Nästa påsk är jag nämligen pensionär. Och det ska bli skönt. Det har jag sett fram mot i många år. Tänk – att bara få ägna sig åt bloggar och politik… Då blir jag glad, och det blir nog alla mina politiska vänner och ovänner också…

Veckan efter lovet har barn- och utbildningsnämnden sammanträde, faktiskt på tisdag. Det är ju annars måndagar som är nämndens ordinarie sammanträdesdag. Men denna måndag är det ju annandag påsk och då går det naturligtvis inte att ha möte. Dagen efter, på onsdag, sammanträder sen kommunfullmäktige. Och faktiskt har fullmäktiges handlingar redan kommit. Det har inte barn- och utbildningsnämndens. (Ooops. De kom i stort sett samtidigt som jag skrev detta!) Fullmäktiges handlingar finns att ladda ner på kommunens hemsida, eller – klicka här.

Sammanträdet innehåller som vanligt ett flertal ärenden, men som jag ser det är det bara tre som ”sticker ut”. Fast ändå inte… Det är ärendena ”Kommunens och nämndernas årsredovisning 2018”, ”Ansvarsfrihet för nämnder, styrelser och enskilda förtroendevalda i Vänersborgs kommun år 2018” och ”Nämndernas verksamhetsberättelser 2018”. Det handlar helt enkelt om att kommunfullmäktige så att säga ska gå igenom och göra avräkning för det gångna året.

Det är inte helt lätt att hänga med i logiken och tänket kring ärendena – som är en följd av den mål- och resultatstyrning som praktiseras. Och det beror inte bara på att jag rent allmänt är kritisk till denna typ av målstyrning. Den lever liksom sitt eget liv, utan någon större förankring i verksamheterna… Nä, inte ens logiken är särskilt klar.

I årsredovisningen och bokslutet hittar man kommunens övergripande målavstämning utifrån inriktningsmålen. Här redovisas också en sammanfattning av hur nämndernas inriktningsmål infrias. I nämndernas verksamhetsberättelser (ett annat ärende) redovisar sedan kommunens nämnder och styrelsen de förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.

Det är inte helt enkelt. (Jag kan väl nämna att min partikollega Lutz Rininsland gör tolkningen att Årsredovisningen är underlaget för fullmäktiges beslut, medan verksamhetsberättelserna är en information till fullmäktige. Se ”Bättre med tidigt”.)

Så här ser kommunens övergripande målavstämning ut (grönt=målet uppnås, gult=målet uppnås delvis, rött=målet uppnås inte):

Det finns sedan motiveringar till de olika ”plopparna” i texten.

Både årsredovisningen och nämndernas verksamhetsberättelser innehåller oerhört mycket information om Vänersborgs kommun. På det sättet är handlingarna mycket läsvärda. Jag återkommer till dessa.

I ärendet mellan årsredovisningen och nämndernas verksamhetsberättelser ska fullmäktige bevilja alla nämnds- och styrelseledamöter ansvarsfrihet. Ansvarsfriheten ska alltså behandlas innan ärendet ”Nämndernas verksamhetsberättelser 2018” behandlas. Så först beviljas ansvarsfrihet och sedan diskuteras nämndernas verksamhet. (Eller är det tänkt att nämndernas verksamhetsberättelser ska behandlas i årsredovisningen…?)

Det är inte första gången dagordningen ser ut på detta sätt, och det är inte heller första gången som Vänsterpartiet, i bloggar eller från talarstolen, har påpekat det ologiska i detta. Men det har inte gett något resultat…

Det brukar vara ren rutin att kommunfullmäktige beviljar alla ledamöter ansvarsfrihet… Det har under min aktiva politiska tid bara hänt en gång att en nämnd inte fick ansvarsfrihet – och det var den nämnd som jag själv satt i. Barn- och ungdomsnämnden (som den hette då) fick inte ansvarsfrihet 2010 för arenabygget. Vad nu ledamöterna i nämnden hade med bygget att göra, höll jag på att skriva. Vi ledamöter hade nämligen ingen aning om vad S Anders Larsson (S), som var ordförande i nämnden då, eller kommunalråden Lars-Göran Ljunggren (S) och Bo Carlsson (C) höll på med bakom skål och vägg. Och inget fick vi veta när vi frågade heller…

Det är säkert några som var med på den tiden och röstade för att inte bevilja ansvarsfrihet som får något att fundera på nästa vecka… Eller åtminstone borde få. Jag tänker på revisorernas svidande och förödande kritik för hur samhällsbyggnadsnämnden har skött, eller snarare misskött, renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset. Det har faktiskt en del likheter med arenabygget. Det har ju gjorts så många misstag och felaktigheter, ja kanske till och med rena lagstridigheter, att det i logikens och konsekvensens namn bör vara så att åtminstone nämndens ordförande, under den förra mandatperioden, inte beviljas ansvarsfrihet. (Se ”Svidande kritik från revisorerna – kommunhuset”, del 1, del 2 och del 3.)

Det ska bli spännande att se hur kommunfullmäktige kommer att behandla denna fråga. Vi kan ju läsa i insändare, i t ex dagens TTELA, om hur vänersborgare drar paralleller mellan Gunnar Lidells (M) syn på misskötseln i IFK Vänersborg respektive samhällsbyggnadsnämnden. Det verkar onekligen som om hanteringen av kommunhusets renovering har rört upp känslor bland kommuninvånare.

Vänersborgare är ett luttrat släkte. De har upplevt många skandaler under de senaste åren. Jag har en känsla av att kommuninvånarna vill att de ansvariga för tveksamma, felaktiga och lagstridiga beslut äntligen ska ta sitt ansvar.

I Vänsterpartiet har vi ännu inte diskuterat ansvarsfrågorna.

Häcktisk politisk vecka!

22 april, 2018 1 kommentar

fiskmasJodå, fiskmåsarna lever och mår bra. De häckar för fullt. Deras vansinniga skrik hörs bland husen i Nordstan. Dygnet runt. Måsarna har nämligen ett mycket speciellt läte när de är igång och häckar, dvs reproducerar sig, dvs tillverkar ägg. Vilket de tycks syssla med oavbrutet. De enda uppehållen tycks ske när de behöver tömma fiskresterna på någon bil eller person i närheten…

tiredDet blir också en mycket häcktisk, hektisk menar jag förstås, vecka för kommunens politiker. Det är sammanträden för barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden imorgon måndag. På onsdag är det sedan riktigt allvar, kommunens högsta beslutande organ sammanträder på Folkets hus. Jag pratar förstås om kommunfullmäktige.overskott2

Kommunfullmäktige ska gå igenom och så att säga göra avräkning på det gångna året. Ett år då kommunen gjorde ett överskott på 76 milj kr…

Först ska årsredovisningen och bokslutet för år 2017 behandlas, sedan ska nämnds- och styrelseledamöternas ansvarsfrihet prövas och som tredje ärende ska nämndernas verksamhetsberättelser tas upp.

Det är inte helt lätt att hänga med i logiken och tänket kring ärendena – som är en följd av den mål- och resultatstyrning som praktiseras. Och det beror inte bara på att jag rent allmänt är negativ till denna typ av målstyrning. (Se ”Målarbete – till nytta för vem?”.) Jag tycker att den liksom lever sitt eget liv, utan förankring i verkligheten… Nä, logiken är inte särskilt klar, vad man än har för grundinställning. Eller vad säger ni om detta?

forvirring2I det första ärendet, Årsredovisning och bokslut, hittar vi kommunens övergripande målavstämning utifrån inriktningsmålen. Det börjar på s 21 (du kan ladda ner underlaget här) och på sidhuvudet står det ”Förvaltningsberättelse”. Här redovisas en sammanfattning utifrån hur nämndernas inriktningsmål infrias. På s 55 börjar en redovisning från kommunens nämnder och styrelsen, på sidhuvudet står det ”Nämndernas verksamhetsberättelser”. Det är nämndernas resultatavstämning som redovisas. Resultatavstämning är nämndernas förväntade resultat som ska bidra till att fullmäktiges inriktningsmål uppnås.

I det kommande ärendet, ”Nämndernas verksamhetsberättelser” (BUN:s berättelse börjar på s 315), redovisas en målavstämning. Det är en redovisning av hur nämnderna infriar de politiska inriktningsmålen.capice

Inte helt enkelt. Men det är bara att se ut som man förstår…

Förr i tiden brukade dessa ärenden avverkas på ren rutin. Men sedan några år tillbaka har vi vänsterpartister försökt att dra lärdomar från det gångna året, både för att förstå situationen under innevarande år och för att göra det bättre de kommande åren. (Oj, den formuleringen ska jag nog använda i ett anförande…) Så vi går upp i talarstolen och kommenterar vad som var bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Och inte så sällan brukar faktiskt andra partirepresentanter också anträda talarstolen nu för tiden.

bunJag tänker så klart ta ”min grej”, dvs barn- och utbildningsnämnden. Det jag kommer att säga blir inga överraskningar för er som läser min blogg. Men eftersom många KF-ledamöter inte gör det, så får jag berätta lite om problemen på förskolans och skolans områden. Det kan handla om elevökningarna, de katastrofala kunskapsresultaten, bristen på skollokaler, svårigheterna att behålla och rekrytera legitimerade förskole- och grundskolelärare osv.

avlopp6VA-frågan för norra Timmervik ska också avgöras på onsdag. Förra gången ärendet var uppe i fullmäktige lyckades mitt yrkande om återremiss vinna gehör. Nu kommer fullmäktige besluta att tvångsansluta hela området till det kommunala VA-nätet.

Jag ska dock göra en ”sista insats”. Med risk för att övriga ledamöter tycker att jag blir för långrandig och tjötig. Men det tycker vissa i och för sig att jag blir bara jag säger något… (Läs mer: ”VA: Solvarm och Timmervik”. OBS! Ärendet handlar inte om Solvarm.)

Två sverigedemokratiska motioner ska också behandlas av fullmäktige. Det är en motion om att bygga parkeringshus i centrum och en om att:

”polisanmäla åldersuppskrivna migranter som fått eller försökt få bidrag på falska grunder för brott mot bidragsbrottslagen.”

Som Anders Strand (SD) uttrycker det. Den här sistnämnda motionen har jag kommenterat i en tidigare blogg – ”Sportlov: Bandy, Fritidsbanken, politik och SD”.

Kommunstyrelsen föreslår avslag på båda motionerna.

valkommenDet var väl en liten sammanfattning av vad som händer på fullmäktige på onsdag. Det är fler ärenden, men jag tror att det är de beskrivna som kommer att föranleda debatter. Men varför inte komma och kolla själv? Sammanträdet är som vanligt öppet för allmänheten. Det börjar kl 18.00 på Folkets Hus.

Och du, glöm inte att skriva på för Solvarm – se ”SKRIV PÅ FÖR SOLVARM!”.

Vad hände på KF?

27 april, 2017 1 kommentar

dalbo_kf1Igår sammanträdde Vänersborgs kommunfullmäktige på Dalboskolan i Frändefors. Det visade sig att alla ledamöter, ersättare och åhörare gott och väl fick plats i musiksalen/aulan. Och det var ju bra.

Det var ett tämligen lugnt sammanträde, inte en enda votering till exempel. Naturligtvis var det några pikar och engagerade inlägg, men mötet ledde inte till några personliga osämjor. Fast det brukar nog inte kommunfullmäktigemötena leda till. I varje fall inte för det mesta…

Det var som jag har skrivit i tidigare bloggar ett möte där året 2016 stod i fokus. Sammanträdet behandlade Årsredovisningen och nämndernas verksamhetsberättelser. Och naturligtvis beviljade politikerna varandra ansvarsfrihet för det gångna året. Fast det gjorde de av någon konstig anledning innan verksamheterna hade diskuterats…

Som vanligt var vänsterpartisterna Lutz Rininsland och undertecknad framme i talarstolen på dessa punkter. Jag framförde något förkortade, och ibland lite förändrade, versioner av mina bloggar i ämnena. (Se ärende 1 om ansvarsfrihet, ”Hur gick det 2016? (1)”, ärende 2 om bokslut och årsredovisning, ”Hur gick det 2016? (2)” och ärende 3 om nämndernastired13 verksamhetsberättelser, ”Hur gick det 2016? (3)”.)

Det blev dock inga större diskussioner om 2016. Det tycktes som om inte alla tyckte att det var särskilt intressant…

Bo Carlsson (C) förde de styrande partiernas talan, i den mån han var uppe i talarstolen i dessa ärenden. Carlsson menade att förra året innebar stora påfrestningar för kommunens verksamhet, och det naturligtvis på grund av den stora ökningen i invånarantalet. Carlsson menade vidare att nämnderna ändå lyckades upprätthålla kvaliteten och dessutom tog ett steg framåt. Vad detta steg framåt innebar förklarade dock inte Carlsson. Det var ju faktiskt så att årsredovisningen visade att av de 14 verksamhetsmässiga målen för 2016, så hade antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål hade inte bedömts vara uppfyllt. Årsredovisningen konstaterade följaktligen att det skedde en tydlig försämring av måluppfyllelsen sedan föregående år…

pengar40Bo Carlsson nämnde inte heller att verksamheterna, framför allt socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden, fick 40 milj kr mer att röra sig med under förra året tack vare oppositionen. Det var ju oppositionens budget som fick majoritet i april, mot de styrande partiernas vilja. Hade S+C+MP fått igenom sin budget så hade verksamheterna fått spara under året…

Detta påpekades naturligtvis av Rininsland, Kärvling och Gunnar Lidell (M). Lidell påpekade dessutom för Carlsson att ökningen av invånare inte kom som någon överraskning förra året, den började redan 2014-15… Carlsson kommenterade inte detta, eller de 40 miljonerna. Och för den delen inte heller någon annan från de styrande partierna…

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) kände sig nog tvingad att säga några ord efter att jag bland annat hade påpekat att Vänersborg måste göra något åt arbetsförhållandena på förskolor och skolor för att locka till sig legitimerade pedagoger.

Andersson menade att orsaken till bristen på legitimerade pedagoger berodde på att det inte utbildades tillräckligt många. Och visst, det är sant. Det är alldeles för få som vill bli lärare. Men naturligtvis beror detta på att arbetet som pedagog inte är särskilt lockande för dagens studenter, beroende på arbetsförhållandena –armarikors och lönerna. Men Vänersborg kan vara med och konkurrera om de pedagoger som faktiskt finns. Och dessutom, försöka locka till sig några av de många pedagoger som har slutat och börjat jobba i andra yrken.

Så diskussionen i fullmäktige visade ganska tydligt på de två ståndpunkterna – att göra något åt arbetssituationen för pedagoger i Vänersborg eller sitta med armarna i kors och se vad som händer.

När ärendet om ansvarsfrihet för NÄRF behandlades gjorde Marie Dahlin (S) sitt enda framträdande under kvällen.

sparkadOch Dahlin skrädde inte med orden. Hon menade att fullmäktige sparkade, som hon sa, Bo Carlsson (C) på grund av någon slags personlig vendetta. Och att verksamhetsåret 2015 (året som Bo Carlsson inte fick ansvarsfrihet för) inte var någon katastrof – i varje fall inte för vänersborgarna.

Det var väl inte riktigt dagens ärende, det handlade ju om år 2016, men hennes argument fick inte stå oemotsagda. Jag själv framförde att det låg massor av fakta och sakskäl för fullmäktiges beslut och om inte vänersborgarna märkte av turbulensen så gjorde denarf_logga anställda på NÄRF definitivt det.

För övrigt har den nye förbundschefen på NÄRF, som tillsattes i maj förra året, styrt upp verksamheten, och ekonomin, ordentligt. Det finns naturligtvis ytterligare en del att göra, men NÄRF är definitivt på rätt väg.

Och när revisor Torsten Gunnarsson tog till orda i frågan så sa han faktiskt att han instämde i det som jag hade sagt. Men han menade nog inte det jag sa om Bo Carlsson, utan det jag sa om den nye förbundschefen och utvecklingen på NÄRF…

kunskapsforbundet_vastNYNär ledamöterna i Kunskapsförbundet Väst skulle få ansvarsfrihet så passade Bo Carlsson på att istället ge några synpunkter på formalia. Carlsson kritiserade att kommunfullmäktige först beviljade ansvarsfrihet och sedan, efteråt, diskuterade frågorna (se ovan). Han framförde också kritik, rent formellt, på att de ledamöter som sitter i KFV:s direktion är jäviga när ansvarsfrågan diskuteras, vilket får till följd att de enda som har ordentlig sakkunskap i KFV:s verksamhet inte får delta i debatten. Han menade att ärendet kunde delas upp i två ärenden – ett där KFV diskuterades och ett där ansvarsfriheten togs upp.

Och det hade Carlsson helt rätt i. Det är bara det att precis detta har Vänsterpartiet framfört vid åtskilliga tillfällen under årens lopp, senast tidigare under kvällen…

ljunggren_dalboMen visst, det spelar väl egentligen ingen roll vem som framför synpunkterna. Det viktigaste är att de blir framförda. Men Bo Carlsson borde väl ha kunnat pratat med styresbroder Lars-Göran Ljunggren (S) innan dagordningen för sammanträdet fastställdes… Eller fungerar inte dialogen och samarbetet i kommunledningen?

Kommunfullmäktige beslutade att avsätta 50 milj kr till en renovering av kommunhuset. Det är snabba ryck, så snabb brukar inte kommunen vara när det gäller arbetsmiljön för personal ute på t ex förskolorna och skolorna… Men renoveringen behövs. Det är ganska ohållbart att ”kommunhusets personal” är spridd över hela stan.

Socialnämndens boendeplan antogs också, men planen är beroende av att fullmäktige i framtiden tillskjuter medel som fullmäktige beslutar om. Lutz Rininsland sa (se TTELA, ”Plan för särskilda boenden godkänd”):

”Nämnden får ekonomiska förutsättningar genom fullmäktiges budgetbeslut. Ni som fullmäktigeledamöter tar på er att vid budgetbeslutet i juni respektera det beslut ni har tagit här i dag.”

sverigedemokraternaTill sist behandlades sverigedemokraternas motion. Ola Wesley (SD) yrkade inte ens bifall till sin egen motion.

”Jag har lärt mig.”

Sa Ola Wesley. Det han hade lärt sig var nog att fullmäktige varken kan bryta lagar eller ändra dem.

Och därmed var sammanträdet slut, och antagligen var det också sista gången som ett kommunfullmäktigesammanträde hölls på Dalboskolan. De två kvarvarande sammanträdena innan sommaruppehållet ska hållas i Folkets Hus festsal.

KF: Hur gick det 2016? (2)

24 april, 2017 Lämna en kommentar

arsredovisning2016Det ryms en oerhörd massa kunskap och erfarenhet i Årsredovisningen och i verksamhetsberättelserna. Enligt min mening borde de studeras minst en heldag i olika politiska konstellationer. Då skulle man kunna lära av året som har gått, både för att förstå den nuvarande situationen och för att göra det bättre de kommande åren.

Det finns olika sätt att göra nedslag i dessa dokument. De flesta av dom som styr, skulle antagligen välja ”godbitarna”, det bästa. Och det finns i och för sig mycket bra att välja på. Andra vill framför allt lyfta fram problemen och utmaningarna. Kanske beror det på att de tillhör oppositionen, kanske beror det på att det är utmaningarna som kommunen måste komma till rätta med för att utvecklas och bli ännu bättre.

Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) tillhör naturligtvis den första kategorin, och hon får också äran att inleda kommunens årsredovisning. Dahlin skriver att i Vänersborg händer det saker och att:

”Vi stärker våra positioner på en rad områden.”bygga_bostad

Och Dahlin tar helt naturligt upp att bostadsbyggandet ser ut att ha kommit igång på allvar och att det ser ljusare ut på arbetsmarknaden. Självfallet två väsentliga och bra saker för Vänersborg.

Men det är nog inte bara jag som noterar att Marie Dahlin inte nämner ett ord om den kanske allra största utmaningen i kommunen på kort sikt – förskolan och, framför allt, grundskolan… Det borde hon ha gjort tycker jag. Man får vara realist som kommunens starka kvinna.

resultatDet gick bra för Vänersborg rent ekonomiskt förra året:

”Det sammanställda resultatet för koncernen uppgick till 90 mkr. Av koncernens resultat stod kommunen för 59 mkr, ABVB (Vänersborgsbostäder; min anm) för 10 mkr, KFV (Kunskapsförbundet Väst; min anm) 3 mkr, FABV (Fastighets AB Vänersborg; min anm) för 17 mkr, sammantaget ger detta ett resultat på 90 mkr.”

Det politiskt mest intressanta är att den budget som Marie Dahlin (S), Bo Carlsson (C) och Marika Isetorp (MP) styrde Vänersborg med förra året (om de nu styrde överhuvudtaget) var oppositionens budget. Och en budget som togs mot de styrandes vilja. Och när den togs så målade de styrande partierna upp mycket pessimistiska bilder, i väldigt dystra färger, för Vänersborgs närmaste framtid.

Men nu ser vi resultatet. Oppositionens budget innebar 40 milj kr mer till i_was_wrongverksamheterna, t ex 16 milj kr mer till BUN, och ändå gjorde kommunen ett överskott för 2016 på hela 59 milj kr.

Kanske går någon från socialdemokraterna, centerpartiet eller miljöpartiet upp i talarstolen på onsdag – och säger att de missbedömde situationen och att det visade sig att oppositionen hade rätt…

Trots positiva ekonomiska resultat har kommunens måluppfyllelse blivit sämre i år än förra året. Precis som revisorerna påpekar så har antalet helt uppfyllda mål halverats från 8 till 4 mål och ett mål har inte bedömts vara uppfyllt. Kanske skulle ytterligare ett antal miljoner ha delats ut till verksamheterna…?

Det mål, som inte uppfylldes, var för övrigt ett mål som handlade om kommunens dialog med invånarna. Kommunen skriver:

”… minskade medborgarnas Nöjd-inflytande-index till 37 procent, där rikssnitt var 40. Andelen invånare som tycker att kommunen har en öppen dialog med sina invånare minskade till 48 procent (-4). Invånarna är nöjdare än rikssnittet med tillgång till information, men har lägre nöjdhet för kontakt, påverkan och förtroende.”

fortroende_litetDet är ett problem att vänersborgarna har så lågt förtroende för kommunens företrädare. Det har hängt med sedan åtminstone arenatiden, och när man pratar med vänersborgare idag så tycks missnöjet vara störst med byggnadsnämnd och byggnadsförvaltning. Det pekar också Svenskt Näringslivs ranking på, där Vänersborg hamnade på en mycket förödmjukande 243:e plats. (Se ”Företagsklimatet – och Ursand”.)

Det är avgörande att kommunens invånare får en ökad tillit och ett ökat förtroende för kommunens politiker och tjänstemän. Men kanske krävs det en ändring av de politiska styrkeförhållandena för att kunna uppnå det…

bunDet finns en hel del att säga om kommunens försämring av måluppfyllelsen, men jag tänkte i vanlig ordning titta lite närmare på Barn- och Utbildningsnämnden.

Fast i kommunens övergripande målavstämning tar inte förskola och grundskola någon större plats. Men det kanske är symptomatiskt? Även om det faktiskt står något mer än förra året.

Det finns också en särskild resultatavstämning som kommer från Barn- och Utbildningsnämnden själv. Sedan kommer ännu fler, och andra, mål i nästa ärende om nämndernas verksamhetsberättelser. Jag är inte helt övertygad om syftet med, eller det logiska i, denna uppdelning. Men min oförståelse och ”motsträvighet” till upplägget kan också bero på att jag inte hittar syftet och ändamålsenligheten med hela styrmodellen… Det här med New Public Management (NPM) har enligt min mening gjort sitt…

LGR11_2Dessutom är inte alla mål särskilt relevanta för den verksamhet som pågår i förskolorna och skolorna. Det är mer kommunens mål med BUN, inte BUN:s uppgift och ansvar som huvudman. Men det kanske är så det ska vara i kommunen, den kanske kan kombineras. I förskolan och grundskolan är det i varje fall Skollagen och Läroplanerna som gäller…

plopp_yellowHur som helst. I ärende 2, om Årsredovisningen, finns det 19 mål för BUN. Det anses att 9 av dem är uppnådda under 2016. De är symboliskt och pedagogiskt markerade med gröna ploppar. 9 mål har delvis uppnåtts, de är markerade med gula ploppar. Ett mål har en röd plopp framför sig, det har inte uppnåtts – alla har nämligen inte fått sitt förstahandsval inom barnomsorgen tillgodosett inom fyra månader.

plopp_greenDessa mål uppnåddes under 2016:

  • ”Andelen barn och ungdomar som upplever trivsel, trygghet, arbetsro och motivation till lärande ska öka.”
  • ”Samverkan mellan föreningsliv och skola ska öka.”
  • ”I ökad grad kan barnens och elevernas vårdnadshavare känna sig nöjda med de samverkansformer som finns mellan hem och barnomsorg/skola.”
  • ”Öppettiderna i förskola och fritidshem ska i större utsträckning möta vårdnadshavarnas behov.”
  • ”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”
  • ”Samverkan sker med hem, andra myndigheter och övriga aktörer.”
  • ”Arbetssätt och arbetsformer utvecklas för att bidra till effektivare verksamhet.”

trygghetMålet att barnens och ungdomarnas trivsel, trygghet, arbetsro och motivation ska vara hög får alltså en grön plopp. Men det tycks mig vara en sanning med modifikation, i varje fall när det gäller arbetsron. Stora klasser och trånga klassrum gör det inte lätt ute på skolorna. Här skulle vi politiker kunna ge personalen betydligt bättre förutsättningar. Föräldrarna på en del förskolor kände sig för övrigt inte heller helt trygga.

eyes2Jag är också lite tveksam till den gröna ploppen för målet:

”Den goda kvaliteten inom förskola och grundskola ska synliggöras.”

Jag vet inte vilken god kvalitet som åsyftas. God kvalitet i förhållande till de förutsättningar pedagogerna får av politikerna? OK, i så fall går jag med på det. Men det är inte riktigt så det presenteras…

elever2Barn- och Utbildningsnämnden står inför stora utmaningar. Bakgrunden är naturligtvis den stora barn- och elevökningen. Mellan 2013 och 2016 ökade elevantalet i grundskolan med över 700 elever – från 4.024 till 4.739 elever. Bara under 2016 var ökningen 276 elever. Och elevantalet fortsätter att öka. Det har ökat med 99 elever bara under det första kvartalet i år.

Kommunen måste bestämma vad den vill med förskola och skola och vilken ambitionsnivå man ska ha. Ledamöterna i Barn- och utbildningsnämnden uttalade i varje fall sin enhälliga åsikt på det senaste nämndsmötet:pengar5

”det i grunden är fel att alltid snegla på besparingar inom utbildning inför i stort sett vartenda budgetbeslut i Vänersborg. Det borde vara självklart att alltid i första hand satsa på barn och unga.”

Det ska väl i fullständighetens namn och påpekas att Vänersborg i jämförelse med riket i sin helhet ligger lågt om man jämför kostnader per elev. För att Vänersborg ska nå upp till riksgenomsnittet när det gäller de totala ekonomiska resurserna till nämndens samtliga verksamheter (förskola, fritids, pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola) skulle Barn- och Utbildningsnämnden behöva ett tillskott på bortåt 70 miljoner kronor. Och tittar man bara på personaltätheten inom nämndens verksamhetsområden så skulle nämnden behöva omkring 35 miljoner kronor…

investering4Kommunen står inför stora investeringar kommande år, det är sant. Liksom för stora utmaningar när det gäller t ex flyktingmottagande och en åldrande befolkning. Men det är också så att dagens barn, ungdomar och gamla inte ska behöva stå tillbaka, spara och få det sämre för att en framtida generation ska få det bättre…

%d bloggare gillar detta: