Arkiv
KF: Mer pengar till skolan!
Gårdagens sammanträde bjöd endast på två överraskningar. Ja, egentligen tre. Kommunfullmäktige fick nämligen besök av Voice. Det var ju Lucia och ledamöter och åhörare fick njuta av ett traditionellt Luciatåg och sånger som hör högtiden till. Det var stämningsfullt och fint. (Klicka här.)
Dagordningen innehöll väldigt många ärenden. (Se dagordning “Imorgon Lucia – och KF”.) De flesta ärenden klubbades dock igenom i snabb takt. Några diskuterades men beslutsförslagen blev ändå de förväntade.
I detta blogginlägg tänkte jag bara skriva om de ärenden där utfallen blev annorlunda än förväntat.
Den första överraskningen kom redan på ärende 9, “svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Förra gången detta ärende skulle avgöras, i februari i år, blev ärendet som bekant återremitterat. Det var de styrande partierna (S+C+KD+MP) som använde rättigheten till minoritetsåterremiss för att skjuta ett förväntat voteringsnederlag på framtiden. Fullmäktiges beslut om återremiss överklagades till Förvaltningsrätten som underkände den felaktiga motiveringen till återremissen – och upphävde därmed beslutet. (Se “Imorgon Lucia – och KF”.)
Men skam den som ger sig. Mats Andersson (C) hade repat nytt mod efter det nesliga och förödmjukande nederlaget i Förvaltningsrätten. Kommunalrådet Andersson yrkade på en ny återremiss. Denna gång hade han tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) formulerat en ny motivering:
“Kommunfullmäktige återremitterar ärendet till kommunstyrelsen med motivering att komplettera genom att utreda lagligheten i att, med förbehåll, påkalla regelverk enligt motionens att-satser.”
Motiveringen lyser av obstruktion, “vi vill inte, vill inte”. Andersson framförde inte heller några argument för varför ett regelverk skulle kunna tänkas vara olagligt när ingen vet vilka regler som regelverket ska innehålla.
Det är lite beklämmande att två kommunalråd så tydligt visar sitt missnöje mot majoritetens uppfattning och vilja. Eftersom ärendet efter Förvaltningsrättens beslut betraktades som att det behandlades för första gången i kommunfullmäktige så kunde den styrande minoriteten med sina 22 röster mot oppositionens 28 besluta om en “ny” återremiss.
Jag kommer inte att överklaga återremissbeslutet eftersom motiveringen denna gång är korrekt formulerad rent formellt. Förvaltningsrätten bedömer nämligen endast lagligheten i beslut och inte hur bra eller kloka de är…
Det blev en viss diskussion om Sverigedemokraternas motion om att “tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid”. I sak ifrågasattes inget, men Gunilla Cederbom (V) ansåg att motionen enligt kommunfullmäktiges praxis skulle betraktas som “besvarad” och inte “bifallen”. Samhällsbyggnadsförvaltningen hade nämligen börjat genomföra de åtgärder som motionen yrkade på. Det tyckte motionären Torbjörn Moqvist (SD) var helt ok, och så beslutade också kommunfullmäktige.
Det var flera ärenden på dagordningen om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården. Det var flera med mig som hade förväntat sig en längre debatt i dessa ärenden. Så blev inte fallet.
Ann-Helen Selander (M) hade efter kontakt med Bolagsverket kommit till slutsatsen att en fusion av bolagen hade varit att föredra istället för en likvidation. Men Selander och moderaterna ville inte fördröja processen ytterligare och avstod därför från andra yrkanden. Kommunfullmäktige beslutade enligt beslutsförslagen i samtliga ärenden kring dessa bolag.
Ärende 24, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024” var något av kvällens “höjdpunkt”. TTELA hade en artikel i dagens “papperstidning” (se TTELA “Förslaget: 30 miljoner kan rädda kommunverksamheter”), men det var en artikel skriven innan gårdagens kommunfullmäktige. På TTELA:s hemsida finns det däremot en kortare artikel om gårdagens budgetbeslut. (Se “Nattis på Lanternan i Vänersborg räddat”. Artikeln kommer säkerligen att ”fyllas på”.)
I blogginlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!” beskrev jag förslaget från de styrande partierna och i inlägget “Vänersborg har råd med en bra skola för alla!” Vänsterpartiets syn.
Moderaterna och Liberalerna hade innan sammanträdet inte presenterat något eget förslag, men de lämnade ett förslag i början av sammanträdet. Det visade sig att även M+L ville ge mer pengar till verksamheterna, närmare bestämt 28 milj kr. Den summan fördelades så att barn- och utbildningsnämnden skulle få 10,5 milj kr, socialnämnden 10 milj, samhällsbyggnadsnämnden 5 milj, kultur- och fritidsnämnden 1,5 milj och kommunstyrelsen 1 milj kr.
Det intressanta var att M+L ville ge mer pengar till barn- och utbildningsnämnden än de styrande partierna… Inte så mycket som Vänsterpartiet dock, som ville ge 15,1 milj till BUN. (Vi lade till 1,7 milj jämfört med vårt yrkande i kommunstyrelsen. De 1,7 milj skulle kompensera BUN för eventuell hyreskostnad för en tom Norra skola under höstterminen.)
Det blev en del diskussion i kulisserna. Vänsterpartiet påpekade för de styrande att M+L:s “bud” innehöll mer pengar till BUN – och jag antar att de blev något förskräckta. De visste ju att Vänsterpartiet prioriterar förskola och skola…
“Utmaningarna för kommunen är just nu stora. Skenande pensionskostnader, försvar av bibehållen välfärd och en bra skola samt ett ökat behov av investeringar är några av de utmaningar vi måste klara.”
Så stod det sammanfattningen av ärendet och det var ungefär med de orden som kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som förste talare inledde debatten. Han fortsatte med att presentera de styrande partiernas nya förslag. Ja, det var delvis ett nytt förslag – de styrande partierna hade lagt till några extra miljoner till barn- och utbildningsnämnden, +4,5 milj. Det var enligt Vänsterpartiets uppfattning inte tillräckligt, men i politiken får man ibland vara både realist och villig att kompromissa. Det var så här långt som de styrande partierna var villiga att sträcka sig.
De styrande partiernas förslag såg ut så här:
- Barn- och utbildningsnämnden tilldelas sammanlagt 10 mnkr varav 3,4 mnkr för bevarande av Lanternan, 4,5 mnkr för att trygga anställningar och 2,1 mnkr till anpassad grundskola.
- Socialnämnden tilldelas 10,0 Mkr. Socialnämnden uppmanas bevaka att det förebyggande arbetet för de med försörjningsstöd kan fortsätta.
- Kultur- och fritidsnämnden tilldelas 1,0 mnkr för ökad måluppfyllelse.
- Samhällsbyggnadsnämnden tilldelas sammanlagt 5,0 mnkr varav 3,0 mnkr för kapitalkostnader som följer av underhåll av Dalbobron och exploateringsverksamhet samt 2,0 mnkr för underhåll av fastigheter.
- Kommunstyrelsen tilldelas sammanlagt 8,0 mnkr varav 4,0 mnkr avsätts till förfogandeanslaget, 3,4 mnkr för ökade kostnader inom IT-säkerhet och 0,6 mnkr för ökade hyreskostnader för arkivet.
Det var sammanlagt 34 milj kr som de styrande föreslog skulle delas ut till nämnderna nästa år. Och eftersom Mats Andersson (C) inte yrkade på någon återremiss så blev förslaget från de styrande också fullmäktiges beslut. Vänsterpartiet röstade för de styrandes förslag…
Det kan noteras att Sverigedemokraternas samtliga tio ledamöter av någon outgrundlig anledning avstod från att rösta. Har de ingen uppfattning i kommunens viktigaste ärenden?
Det återstod en del ärenden på dagordningen.
David Karlsholt (MBP) har på grund av studier flyttat till en annan kommun, men han ville ändå behålla sitt uppdrag som ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige ansåg att han fick det.
Henrik Harlitz (M) hade lämnat en interpellation (kan laddas ner här) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). (Augustssons svar kan laddas ner här.) De debatterade frågan och Harlitz gick ganska hårt åt Augustsson för att kommunens vattentjänstplan inte var färdig trots att den enligt lagen ska börja gälla vid årsskiftet. Augustsson försvarade sig med att enligt en enkät av Svenskt Vatten var 54% av landets kommuner inte klara i tid.
Ida Hildingsson (V) presenterade sina motioner (se “Imorgon Lucia – och KF”) och även en tredje. Den hade rubriken “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”. Motionen var inlämnad tillsammans med Göran Svensson (MBP). (Motionen kan laddas ner här.)
Även Vänsterpartiets Gunilla Cederbom presenterade en motion, “Undvik halkolyckor – öka utdelning av broddar!”. (Den kan laddas ner här.) En mycket angelägen motion i en i Vänersborg mycket omdiskuterad fråga.
Årets sista kommunfullmäktige avslutades kl 22.10. Vill man se sammanträdet i efterhand så kan man gå in på kommunens webb-TV (klicka här). Här kan man välja att se de enskilda ärendena och också se Luciatåget.
Anm. På Facebook har det nybildade partiet “Sunt Förnuft” skrivit en del om sammanträdet och recenserat de olika partiernas framträdande. (Klicka här.)
Imorgon Lucia – och KF
I natt kommer Lusse ner till Midgård – från Valhall, eller var hon nu befinner sig mellan högtiderna. Hon kommer i sin vita klädnad för att gästa och hjälpa oss dödliga. 
Den kommande natten är nämligen farlig, övernaturliga makter är i rörelse bland skuggorna.
Lusse var ett annat namn på kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja. Det var hon, och även hennes bror Frej, som stod i centrum för den hedniska kulten vid midvinter. Det gällde att besvärja ljusets makter för att få solen och ljuset, och fruktbarheten, att återvända. Det här kunde naturligtvis inte den kristna kyrkan acceptera. Kyrkan hittade till slut ett okänt katolskt helgon på Sicilien vars namn påminde om namnet Lusse – Lucia! Och varför inte? Kyrkan gjorde om Lusse/Freja till ett kristet helgon… Lucia betydde också ljus, och ljus var ju förknippat med Freja. Bingo typ.
Vi får se om de folkvalda får skåda ljuset imorgon när kommunfullmäktige sammanträder.
Kommunfullmäktiges dagordningen har följande utseende:
Det är väldigt många ärenden för fullmäktige att behandla, men läser ledamöterna de 581 sidorna, som underlaget består av, så är de väl förberedda.
Mötet börjar med två medborgarförslag, om att sänka hastigheten på Djupedalsvägen/Öxneredsvägen och om att säkra barnens skolväg i vinterväglag. De förslagen ska remitteras till kommunstyrelsen och, antar jag, samhällsbyggnadsnämnden för beredning.
Fullmäktige ska fatta beslut om fyra medborgarförslag som är färdigberedda. Det är två medborgarförslag om solcellsparker, ett om museum för militärflyg i Vänersborg och det sista om att inrätta en familjecentral i centrala Vänersborg. Kommunstyrelsen föreslår att samtliga ska avslås utom förslaget om museet som ska anses besvarat. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Moderaterna Henrik Harlitz och Tor Wendel lämnar in en motion om “Policys och varumärken”. De yrkar att kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda om det är förenligt med kommunallagen att särbehandla varumärken och organisationer, i detta fall att Krav och Fair Trade namnges i kommunens måltispolicy. Motionen ska i vanlig ordning remitteras vidare för beredning.
Det blir en repris på ärende 9, “svar på motion om minskad tvångsanslutning till vatten och avlopp”. Det här ärendet handlar om en motion som lämnades in av Lena Eckerbom Wendel (M) den 15 februari 2022. Motionen syftar till att ett regelverk ska tas fram som ska göra det tydligt vilka valmöjligheter som fastighetsägare har vid inrättandet av ett kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Regelverket ska göra det möjligt att skjuta upp anslutning till det kommunala VA-nätet så länge som fastighetsägaren kan visa att anslutning inte behövs med hänsyn till skyddet för hälsa och miljö.
Den 15 februari i år återremitterades ärendet av kommunfullmäktige. Det var den styrande minoriteten som drev igenom en så kallad minoritetsåterremiss. (Se “KF 2b: VA-motionen och lagen“.) Jag överklagade beslutet till Förvaltningsrätten eftersom jag menade att det var en ”maskerad bordläggning”. Förvaltningsrätten gav mig rätt (se “Förvaltningsrätten spolade Mats Anderssons VA-yrkande”) och 
nu ska hela ärendet tas om. Jag vet inte om det kommer att bli en repris av debatten i februari eller om det blir ett nytt återemissyrkande eller – vad som händer. Det kommer att bli lite spännande. (Jag har skrivit en hel del om motionen och hur ärendet på sätt och vis fortsatte i samhällsbyggnadsnämnden – se t ex “Fattar politikerna i SBN olagliga VA-beslut?”.)
Kommunstyrelsen föreslår att SD:s motion om att tillåta parkering på lastplatser under kvällar och nattetid ska bifallas och att Vänsterpartiets motion om att införa Huskurage i AB Vänersborgsbostäder ska avslås. (Se “KS sammanträder 29/11”.)
Flera ärenden handlar om det nya bolaget på Halle- och Hunneberg och avvecklingen av de gamla “bolagen”, dvs Hunnebergs Kungajakt- och viltmuseum AB och Stiftelsen Bergagården. Precis som på det senaste KS-sammanträdet. (Se “KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.) Då var det en ganska tuff debatt mellan S och M. Jag har en känsla av att det kan upprepas imorgon.
Sedan följer en rad ärenden som, tror jag, ordförande Annalena Levin (C) kommer att klubba igenom i tämligen rask takt. Det är ärenden som inte är kontroversiella utan mer av “formell” natur. Flera av dem har jag berört i samband med att de behandlades i kommunstyrelsen den 29 november. (Se “KS sammanträder 29/11” och “KS (29/11): Inte viktigt med legitimerade lärare?”.)
Ärende 24 är kvällens utan tvivel viktigaste ärende, “Budgetåtgärder för bevarande av välfärden – Förslag till tilläggsbudget 2024”. I blogginlägget “KS (29/11): Viktig tilläggsbudget!” beskrev jag förslaget från de styrande partierna och i inlägget “Vänersborg har råd med en bra skola för alla!” Vänsterpartiets syn. (TTELA beskrev förslagen i dagens papperstidning, se “Förslaget: 30 miljoner kan rädda kommunverksamheter”.)
Vänsterpartiet har inför morgondagens fullmäktige ändrat i sitt yrkande precis som de styrande partierna. Det beror på att direktiv “uppifrån” (Stockholm alltså) föreskriver att statsbidrag på sammanlagt 56 milj kr ska periodiseras. 28 milj kr måste bokföras på 2023 och 28 milj på 2024. Det betyder ett oväntat budgeterat överskott nästa år och det i sin tur innebär att de styrande partierna inte behöver röra de undanlagda pengarna i RUR (resultatutjämningsreserven).
Vänsterpartiet tycker att de styrande partierna förslag är utmärkt, med ett undantag. Vänsterpartiet vill att barn- och utbildningsnämndens budgetram utökas med ytterligare 9,6 milj kr utifrån de styrande partiernas förslag. Det är 7,9 milj kr för att kunna behålla legitimerade lärare och, vilket är nytt, 1,7 milj för att kompensera barn- och utbildningsnämnden för att nämnden tvingas betala hyra för en tom Norra skola höstterminen 2024. Även dessa pengar ryms inom överskottet, RUR behöver inte användas. (Om någon undrar, Lanternan blir kvar och verksamheten där kommer att fungera som vanligt.)
Det blir en spännande och mycket viktig diskussion. Beslutet kommer att ha stor betydelse för kommunens välfärdsverksamheter. Det ska också bli intressant att se förslaget från M+L. De presenterade inget förslag i kommunstyrelsen.
Jag ser att det nu i slutskedet har inkommit två motioner och en interpellation.
Ida Hildingsson (V) har lämnat de båda motionerna, “Inför resegaranti i färdtjänsten!” och “Inkludera hanteringen av skyddade personuppgifter i socialtjänstens systematiska kvalitetsarbete”.
Den första motionen yrkar att:
“kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt berörda nämnder och instanser att ta fram en resegaranti i färdtjänsten, vilken också förs in i “Riktlinje för Färdtjänst och riksfärdtjänst” och i de avtal som finns med utförare.”
Och den andra motionen yrkar att:
“uppföljningen kring hanteringen av skyddade personuppgifter bör tydligare inkluderas i Vänersborgs socialtjänsts systematiska kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.”
Henrik Harlitz (M) ställer sin interpellation (kan laddas ner här) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Den handlar om vattentjänstlagen som riksdagen förra året beslutade ska gälla från och med den 1 januari 2024.
Harlitz frågar:
- “När ska kommunens högsta styrande organ få informationen om att Vänersborgs kommun inte uppfyller de nya kraven som gäller från den 1/1 2024 i tidigare nämnda lag?“
- “När är det planerat att Vänersborgs kommun kommer uppfylla lagens krav gällande vattentjänstplan?”
Och med det så har jag gått igenom de flesta av kommunfullmäktiges ärenden. Kom ihåg att det går att följa sammanträdet på kommunens webb-TV – klicka här.
Och om inte kommunfullmäktige har fått skåda ljuset under kvällen så hoppas jag att de åtminstone har bjudits på en Lussekatt innan hemfärd. Katten var ju Frejas heliga djur…
KF 2 (13/9): Motioner, avsägelser och andra beslut
Det tog kommunfullmäktige (KF) tid att behandla alla medborgarförslag. (Se “KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, bro och broddar”.) Sedan skulle KF avgöra ödet för ett antal motioner. Det gick fortare, det var väl bara en som ledde till en ordentlig debatt.
Mathias Olsson (SD) yrkade inte ens bifall till sin egen motion om en temalekplats anpassad för alla. Olsson sa att han hade underskattat risken med tunga rullstolsgungor. Han menade att man:
“måste prioritera säkerheten och minska på valfriheten”
Vänsterpartisterna Lutz Rininsland och Stefan Kärvling hade också en motion som skulle behandlas, nämligen motionen “Andra alternativ för sociala investeringsfonder”.
Rininsland inledde debatten med att yrka bifall till motionen med hänvisning till förvaltningens slutsats och förslag. Han gick igenom motionen och förklarade noggrant och tydligt vad som var avsikten med den. Benny Augustsson (S) gick i svaromål och menade att sociala investeringar var en grundtanke, en högprioriterad verksamhet för honom och socialdemokraterna. Mats Andersson (C) ville inte förstå, utan påpekade att det var en krånglig att-sats i motionen och att vi motionärer lät påskina att det nuvarande styret inte har några sociala ansatser.
Det är inte utan att man blir lite trött på Andersson. Vi hade haft samma diskussion i kommunstyrelsen och där och då hade jag förklarat att att-satsen var olyckligt formulerad, men att det bland annat berodde på att motionen skrevs under förra mandatperioden. Det hade Rininsland dessutom redan påpekat i sitt anförande.
Hur Mats Andersson fick till det att Vänsterpartiet inte ansåg att styret har några sociala ansatser förstod jag inte heller. Till Andersson, och Benny Augustsson, sa jag att Vänsterpartiet alltid hade stött de sociala investeringar som de styrande partierna hade föreslagit, och att tanken på sociala investeringsfonder var en utveckling av sociala investeringar.
Både Rininsland och jag betonade att vi önskade se en utredning, något som kommunstyrelseförvaltningen klart och tydligt hade föreslagit. Omkring hälften av Sveriges regioner och kommuner har infört sociala investeringsfonder och då kunde det väl vara läge att utreda om det var något också för Vänersborgs kommun.
Det var det inte. Det var bättre att använda överskott, alltså t ex det överskott som kommunen hade på sammanlagt över en halv miljard(!) kronor 2020-2022, till att betala tillbaka lån på investeringar i framför allt byggnader – 
nya byggnader och ombyggnader/renoveringar. Det skapade utrymme till sociala investeringar sa Augustsson. Jag menade att det kanske var bättre att prioritera människor före byggnader…
De styrande partierna har nu ett ypperligt läge att visa att det ligger något i vad Benny Augustsson (S) säger. Det kan de göra genom att t ex skjuta till mer pengar till alla barn och elever. Det måste ju ha blivit många miljoner “frigjorda” nu efter att kommunen använt hundratals överskottsmiljoner till att betala tillbaka lån och för att slippa låna till ”traditionella” investeringar… (Se “BUN: Klarar skolan det statliga uppdraget?”.)
För övrigt hänvisar jag till bloggen “KF (13/9): Sociala investeringsfonder” för mer fakta och argument om sociala investeringsfonder.
Anders Strand (SD) yrkade, till skillnad från partikamraten Mathias Olsson, bifall till sin egen motion. Det hjälpte inte, fullmäktige avslog den ändå. Däremot kan man hålla med om att stationsområdet i Vargön är oerhört misskött och att fastighetsägaren Trafikverket borde göra något åt området. (Kanske en rastgård för hundar.)
Moderaternas båda motioner om Frändefors fick kommunfullmäktige på bättre humör. Den första om den fördjupade översiktsplanen förklarade KF besvarad och den andra om att anlägga en motionsrunda blev bifallen.
Från och med nästa sammanträde med kommunfullmäktige har alla som skriver ett medborgarförslag möjlighet att under högst 2 minuter presentera sina förslag.
Ärende 18, “Uppdrag – Omfångsrika ärenden inför beslut”, är ursprungligen ett ärende som är resultatet av tre “demokratimotioner” från Lutz Rininslands (V) tangentbord. Rininsland var nöjd med hur motionerna hade behandlats och ansåg att kommunfullmäktige kunde förklara uppdraget slutfört. I underlaget framkom dessutom att vi kan förvänta oss några ytterligare förbättringar framöver.
Alla politiker får uppdaterade, reviderade, ”Förhållnings- och etiska regler” att förhålla sig till i fortsättningen. Kommunfullmäktige biföll enhälligt reglerna. Det gjordes trots att Lutz Rininsland (V) menade att allt kan ha en gräns. Han tänkte på politikernas förtroende för tjänstepersonerna på förvaltningarna. Det står nämligen i de etiska riktlinjerna att politikerna:
”visar respekt för föredragande och deras sakkunskap”
Rininsland menade att han ibland upplever att förvaltningarna skriver utan att se helheten, det är bara den ena sidan av en sak som beskrivs. Och så citerade han de etiska reglernas definition av “Undanhållande av information”:
“Att ha tillgång till kunskap och information ger förståelse, makt och delaktighet. Undanhållande av information får dig att känna dig utanför.”
Jag håller med Rininsland och det har sannolikt framgått av mina bloggar vid upprepade tillfällen. Kommunens olika förvaltningar har gjort många utredningar under årens lopp där slutsatsen tycks ha bestämts först och sedan har resten av utredningen gått ut på att leda slutsatsen i bevis. Det som har talat mot slutsatsen har utelämnats… (Se t ex “Betraktelse över avslagen motion”.)
I Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, står det i 1 kap 9 §, att:
“Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”
Formuleringen “iaktta saklighet och opartiskhet” kallas “objektivitetsprincipen”. Den är grundläggande och central för en tjänsteperson. Tjänstepersoner måste alltså vara opartiska, sakliga och korrekta. Mot alla, i alla sammanhang. Objektivitetsprincipen slås även fast i Förvaltningslagen 5 § andra stycket. Politiker omfattas för övrigt inte av objektivitetsprincipen. (Se ”Objektivitetsprincipen i grundlagen”.)
I skolkretsar brukade vi alltid säga att respekt får man inte, den förtjänar man.
Det var något förvånande att kommunfullmäktige ansåg att definitionen av en tomt i “Regler för tomtkö i Vänersborgs kommun” var ok:
“Styckebyggt hus inrymmande en bostad och avsett till helårsbostad att användas för eget bruk av ett hushåll.”
Jag undrar hur många utanför möteslokal Bojorten som håller med.
Kommunfullmäktige antog även en “Strategi för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning”. Ida Hildingssons (V) tilläggsyrkande om att även utarbeta en lättläst version av strategin bifölls av kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige antog 24 av 30 klimatlöften. Gunilla Cederbom (V) ansåg att det är viktigt att kommunen även försöker flytta fram positionerna på de områden där det inte anses som att löftena går att uppfylla. Cederbom menade bland annat att kommunen borde jobba på att förändra och samla inköpsorganisationen. Hon menade också att kommunen skulle kunna bli bättre på att återanvända arbetskläder.
Vänsterpartiet var som synes aktivt i stort sett i samtliga ärenden. Partiets fyra ledamöter var uppe i talarstolen vid ett flertal tillfällen.
Det var en del val och avsägelser. James Bucci och Gunnel Boman blev valda till Vänsterpartiets nämndemän i tingsrätten. Rasmus Gråberg (V) blev ny ersättare i miljö- och hälsoskyddsnämnden och Daniel Peltola (L) valdes till ersättare i Halle- och Hunneberg AB.
Erik Vessby (SD) ska efterträda Lisbet Henriksson (SD) som ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Josefin Wesley (SD) var tänkt att ta Henrikssons plats som förste ersättare i kommunfullmäktige. Wesley avsade sig emellertid också sin plats. Det betyder att Sverigedemokraterna, kommunens näst största parti, inte längre har en enda ersättare kvar i kommunfullmäktige. En avsägelse till i SD och det blir en tom plats i kommunens högsta beslutande församling.
Det står inte riktigt rätt till bland Vänersborgs Sverigedemokrater. Visst kan det vara oenigheter och motsättningar i partier och organisationer, men SD tar nog ändå priset. Huruvida Lisbet Henriksson har rätt eller inte vet jag inte, men hon skrev i sin avsägelse:
“Mitt beslut baseras på samarbetssvårigheter i vår SDGrupp som jag anser olösliga.”
Ingen rök utan eld tänker jag…
Det kom slutligen in nya medborgarförslag till fullmäktige – en om temalekplats vid Mariero eller Lyckhem och två förslag om att anlägga en hundrastgård i Vargön. Moderaterna, som röstade nej till skyddsräcke på Dalbobron, lämnade in en motion om systematiskt arbete för suicidprevention.
Klockan 22.20 slog kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) klubban i bordet och förklarade sammanträdet avslutat. Trötta ledamöter reste sig från stolarna, rafsade ihop iPads och datorer och vandrade sakta iväg hemåt i ett höstmörkt Vänersborg…
===
PS. Det går att se hela fullmäktigedebatten i efterhand på kommunens webb-TV – klicka här.
Anm. Jag har i flera bloggar behandlat ärendena som avhandlades: ”Sommaren är slut – KS på onsdag”, ”KS på onsdag alltså”, ”KS uttalar sig mot “angiverilagen””, ”Om gårdagens KS (30/8)” och ”Kommunfullmäktige 13/9”.
KF (13/9): Sociala investeringsfonder
På kommunfullmäktiges sammanträde imorgon onsdag ska Lutz Rininslands (V) och Stefan Kärvlings (V) motion ”Andra alternativ för sociala investeringsfonder” behandlas. (Motionen kan läsas här – ”Motion: Sociala investeringsfonder”.) Kommunstyrelsens förslag är att fullmäktige ska avslå motionen.
Definitionen av begreppet investering är: En företagare satsar pengar för att köpa in maskiner, verktyg och byggnader för att producera varor och tjänster. Syftet med investeringen är att öka eller effektivisera produktionen för att skapa framtida vinster.
Definitionen har efterhand vidgats och för ett antal år sedan, omkring 2010, blev det mycket populärt att även prata om sociala investeringar. Man menade då att man faktiskt kunde investera även i människor. Satsade man pengar idag så skulle man få avkastning senare. Satsade man på barn och unga nu kunde det medföra att de klarade sig bättre i livet och då skulle satsningen betala sig. Den sociala investeringen hade precis som “vanliga investeringar” ett mer långsiktigt perspektiv. Därför användes begreppet ofta när det gällde barn och unga.
Som Miljöpartiet skrev i den motion om sociala investeringsfonder som partiet lämnade in 2014, och som så småningom blev avslagen:
“investeringar i förebyggande arbete, som kommer barn och unga till nytta”
Fördelen med sociala investeringar, att investera i människor, handlar om att förbättra både för individerna och för samhället genom att investera i program och projekt som t ex kan minska arbetslöshet, förbättra utbildning och minska kriminalitet. 
Det blir fördelar för de enskilda personerna som kan hjälpas till sysselsättning, utbildning osv. Men samhället, kommunen, sparar också pengar genom t ex minskade kostnader för socialtjänsten, rättsväsendet och hälso- och sjukvården.
Miljöpartiet skrev i sin motion (det var en bra motion, det är därför jag citerar):
“tidiga insatser faktiskt kan spara pengar åt kommunen på lång sikt”
Det framgår av de sociala investeringarnas syfte att det är svårt att tänka budgetår. Syftet med sociala investeringar är mer långsiktiga. Projekten är också oftast större och kräver även att man bortser från så kallade stuprör. De sociala investeringarna gör det ofta nödvändigt med, samtidigt som det främjar, samarbete och samverkan mellan flera aktörer. Det kan vara olika kommunala förvaltningar men ibland också tillsammans med privata aktörer och ideella organisationer. Satsningarna är nästan alltid resurskrävande. Det kan t ex hända att nya arbetssätt och metoder behöver utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för olika verksamheter.
Tanken på sociala investeringar födde också tanken på sociala investeringsfonder.
Fonder innebär att kommuner och regioner avsätter delar av ett överskott i en fond. De här pengarna satsas på långsiktiga lösningar snarare än att vara kortsiktiga reaktioner på akuta problem. De ekonomiska medlen i de sociala investeringsfonderna ska användas till att skapa mer hållbara förändringar i samhället.
Ett sista citat från Miljöpartiets motion:
“Genom investeringsfonden avsätts särskilda medel för att skapa verktyg för att testa nya vägar och tänka nytt.”
Sociala investeringsfonder används alltså ofta till särskilda satsningar utanför det vanliga sättet att arbeta. Investeringen innebär, som “vanliga” investeringar, också ett visst risktagande, men syftet och förväntningarna är självklart att satsningarna ska ge bra resultat och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt – och individuella “vinster”.
Den 4 november 2020 lade Vänsterpartiet förslaget om sociala investeringsfonder på sittande kommunstyrelse. Det var i samband med pandemin då kommunen gjorde extremt stora överskott. Kommunens överskott hamnade på den svindlande summan av över en halv miljard kronor under 3 år, 2020-2022.
En viktig fördel med sociala investeringsfonder är att det är möjligt att överföra pengar i fonden till följande år. Det var en av anledningarna till att Vänsterpartiet återigen väckte tanken. 
Det skulle ha varit bra att ha några tiotals miljoner avsatta i en sådan fond till sämre tider. Så tänkte Vänsterpartiet då, och så tänkte patriarken Jakobs son Josef (1 Mos 41:26-36) när han föreslog farao att bygga upp spannmålsförråden under de goda åren för att ha till de svåra. (Se ”KS (3): Sociala fonder”.)
Kommunstyrelseförvaltningen har tidigare utrett fondtanken. Det var i samband med att Miljöpartiets motion behandlades och avslogs. Förvaltningen skrev:
“Införande av social investeringsfond med återbetalningskrav ska inte genomföras utifrån utredningen. Det finns dock andra alternativ för sociala investeringar som skulle passa Vänersborgs kommun bättre.”
Det var det där med återbetalningskrav, också kallat återföringskrav, som stjälpte förslaget. Investeringar ska ju återbetalas. 
Men flera av de kommuner och regioner som har infört sociala investeringsfonder, och det var för några år sedan omkring hälften av alla kommuner och regioner i Sverige, har gjort den erfarenheten att återbetalning inte fungerar så bra. De har därför helt enkelt tagit bort återbetalningskravet. De menar att det är svårt att räkna på, även om de är övertygade om att de sociala investeringarna betalar sig – och betydligt mer till.
Kommunstyrelseförvaltningens utredning var för övrigt tämligen positiv. Och då skrev Rininsland och jag vår motion om sociala investeringsfonder. Vi tog så att säga bort återbetalningskravet och skrev i motionen:
“Misslyckanden är dyra, och kan i regel kostnadsberäknas för den enskilda och för samhället. Förebyggande arbete är billigare, och även om nyttoeffekten inte kan beräknas borde den vara långt större än insatsen.”
Vi tog istället sikte på att kommunstyrelseförvaltningen skrev att “det finns dock andra alternativ … som skulle passa Vänersborgs kommun bättre”.
Och motionen fick rubriken “Andra alternativ för sociala investeringsfonder”.
Kommunstyrelseförvaltningen tycks fortfarande vara positiv till tanken om sociala investeringsfonder. Den föreslog politikerna i KSAU att besluta att:
“kommunfullmäktige bifaller motionen och beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda alternativ och möjligheter till inrättande av social investeringsfond.”
KSAU och sedan kommunstyrelsen instämde dock inte i förvaltningens beslutsförslag. Det är svårt att förstå eftersom det inte handlar om något skarpt beslut just nu, utan en utredning – en utredning som kommunstyrelseförvaltningen dessutom är positiv till. Men de tidigare besluten i KSAU och KS spelar naturligtvis ingen roll, kommunfullmäktige fattar sina egna beslut.
Det handlar alltså om en utredning av ett förslag som hälften av Sveriges kommuner och regioner har infört. Det handlar om att Vänersborgs kommun kan ha tankarna, planerna och besluten klara, så att den dag Vänersborgs kommun återigen gör större överskott så har kommunen regler och villkor för de sociala investeringsfonderna på plats. Men det blir ett senare beslut. Nu handlar det alltså om en utredning.
Motionens att-sats kanske förvillar. Den blev inte bra. Det är inte alltid så lätt att skriva motioner eller medborgarförslag. Det har många fått erfara. Att-satsen borde ha haft följande lydelse:
“Kommunfullmäktige beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återuppta arbetet kring tanken med sociala investeringar.”
Å andra sidan har ju kommunstyrelseförvaltningen föreslagit ett bra beslut till KSAU, alltså:
“Förslag till beslut
Kommunfullmäktige bifaller motionen.
Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att utreda alternativ och möjligheter till inrättande av social investeringsfond. Återrapportering av uppdraget görs till kommunstyrelsen.”
På kommunfullmäktiges sammanträde imorgon tänkte jag yrka bifall till Lutz Rininslands (V) och min motion (V) genom att yrka bifall till kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut.
Kommunfullmäktige 13/9
På onsdag, den 13 september, sammanträder kommunens högsta beslutande organ. Det är första gången som kommunfullmäktige samlas efter sommaruppehållet.
Dagordningen är diger – hela 38 ärenden och sammanlagt 808 sidor för ledamöterna att studera.
De flesta av dessa ärenden känner regelbundna läsare av denna blogg till. Ärendena som fullmäktige ska fatta beslut om har samtliga behandlats, eller 
beretts som det riktiga och formella begreppet lyder, av kommunstyrelsen. Jag skrev om flera medborgarförslag i bloggen “Sommaren är slut – KS på onsdag”, motioner i “KS på onsdag alltså” och gjorde en sammanfattning om ärendenas utgång i kommunstyrelsen i bloggen “Om gårdagens KS (30/8)”. (Titta gärna i dessa bloggar för mer fakta om varje ärende.)
Det är utifrån diskussionen i kommunstyrelsen som man får veta hur det ska gå i kommunfullmäktige. I kommunstyrelsen (KS) talar nämligen partierna om vad de har för åsikter i de olika ärendena, lägger fram sina argument och inte sällan visar de sina ställningstaganden i de voteringar som genomförs. Det är sällan det händer några överraskningar när ärendena kommer till kommunfullmäktige (KF).
Men ibland händer det…
Ett sådant ärende skulle kunna vara ärende 3, “Svar på medborgarförslag om införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV) inom Vänersborgs kommun”. I KS slutade ärendet med en votering. Med röstsiffrorna 8-7 beslutade KS att föreslå KF (kommunfullmäktige alltså) att avslå medborgarförslaget. 
Kristdemokraterna, som denna mandatperiod är med och styr kommunen, röstade mot att införa valfrihet enligt LOV. Det går emot partiets officiella linje. Kommer KD att fortsätta gå emot partilinjen i fullmäktige? Vi får hoppas det. Det ska bli intressant att se hur KD kommer att agera…
Vänsterpartiet framförde annorlunda uppfattningar i KS om flera medborgarförslag. Vi (Vänsterpartiet alltså) yrkade bifall till medborgarförslagen om införande av “anropstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen” och “inköp av broddar”. I det sistnämnda förslaget röstade även MBP för bifall till medborgarförslaget.
Vänsterpartiet yrkade på återremiss på medborgarförslaget “om skyddsräcke på Dalbobron” (återigen tillsammans med Medborgarpartiet). Förslaget är nu uppe i 
KF för tredje(!) gången. Det har blivit återremitterat vid de två tidigare tillfällena. Nu är det nog dags för ett avgörande…
Vänsterpartiet, och jag förmodar MBP, vill sannolikt fortfarande se ett skyddsräcke på Dalbobron. 
Dessutom ser det ut som om de nya konstruktionerna på broräckena är sämre än de gamla… Det har enligt uppgift rapporterats 21 incidenter de senaste 5 åren, varav 4 incidenter sedan 2021. Och tyvärr, ytterligare en allvarlig incident på bron alldeles nyligen. Det lutar åt att Vänsterpartiet röstar på bifall till medborgarförslaget.
Det har kommit in flera nya medborgarförslag. De ska dock inte avgöras på onsdag, utan bara skickas vidare (remitteras) till kommunstyrelsen och/eller någon nämnd för beredning. Den här gången kan inte författarna till förslagen redogöra för dem i fullmäktige. Det kommer däremot de som skickar förslag till KF i oktober att kunna göra. På onsdag ska nämligen KF besluta om just detta. Alla förslagsställare ska få presentera sina förslag under x minuter. (Hur många minuter beslutas på onsdag.) Det ska bli intressant att se vilken kommuninvånare som blir först.
Det har inkommit två medborgarförslag om boule-banan på Sjövallen. Förslagen vill att kommunen ska bygga, eller hjälpa till att bygga, en “carport” som kan fungera som ett sol- och regnskydd. Eftersom jag bor i området och ser hur ofta det spelas boule så kan jag tycka att det handlar om en relativt låg kommunal investeringskostnad som kommer många tillgodo. Vi får se vad kommunen så småningom kommer fram till.
Ett annat förslag från en kommuninvånare handlar om att kommunen ska ordna fler fritidsgårdar – i alla delar av kommunen:
“Det är viktigt att vi inte glömmer bort våra barn och ungdomar i hela kommunen. En trygg plats att gå till och som många barn och ungdomar ser som ett andra hem.”
Vänersborgarna är kreativa.
“Jag har ett förslag på att anlägga en ny badplats vid Skaven. Har hittat en avskild plats som jag tror skulle passa bra.”
Det skriver en annan kommuninvånare, och bifogar en karta och ett foto över den föreslagna badplatsen. 
Här bör det byggas åtminstone två badbryggor, se röda markeringar på fotografiet.
Förslaget kan vara värt att titta på extra noga. Det kommer att bli många bostäder på Skaven/Öxnered vad det lider. En badplats skulle nog göra området än attraktivare och populärare.
Det föreslås av en annan invånare att det ska anläggas en:
“skateramp och en gjuten pool för kommunens barn och ungdomar som är intresserade av skateboard.”
Och varför ska denna anläggning inte ligga i Blåsut? Undrar förslagsställaren. Och det kan man ju fråga sig.
Det är många bra förslag som kommer från Vänersborgs invånare. Och om de genomförs skulle de sannolikt öka trivseln på många sätt bland invånarna. Det är väl bara fråga om hur mycket pengar kommunen kan avsätta till alla dessa “fritidsaktiviteter”, de är ju inte lagstadgade. Men å andra sidan, det är ju inte Arena Vänersborg heller.
Det är flera motioner som kommer att avslås. Det förstår man utifrån behandlingen i KS. Mathias Olssons (SD) motion om “temalekplats anpassad för alla” kommer att avslås. Det kommer också partikollegans Anders Strands motion om “underhåll och utveckling Vargöns stationsområde” att göra. Samma öde går även Lutz Rininslands (V) och min egen motion om “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” till mötes. Jag ska dock försöka göra ett sista desperat försök att påverka ledamöter genom att senare, men innan sammanträdet, skriva en blogg om varför det är en bra motion med en utmärkt idé.
Kommunstyrelsen var mer positiv till två motioner från Moderaterna som båda handlade om Frändefors. Det ska, så småningom, bli en fördjupad översiktsplan och en motionsrunda i samhället.
I samtliga de övriga ärendena så kommer kommunfullmäktige att vara överens om de stora dragen. I några ärenden kommer i varje fall Vänsterpartiet att framföra några synpunkter, kanske gör andra partier det också. Det kommer att handla om att, så att säga, förbättra besluten, inte att ändra meningen med dem. Det skulle dock kunna bli fråga om att återremittera några ärenden innan förbättringarna kan beslutas.
När det gäller ärende 25, klimatlöftena, så finns det några löften som kommunen inte anser vara realistiska att uppfylla under en treårsperiod. (Se “Om gårdagens KS (30/8)”.) Det borde framgå av underlaget, kan man tycka, hur kommunen tänker sig att arbeta mot att uppfylla dem. Vad krävs för att det röda (=uppfylls inte) ska bli grönt? Vilka steg kan kommunen ta för att närma sig det gröna? Det vore väl en viktig information och ett viktigt arbete…?
Ärende 22, ”Riktlinjer för att förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda”, blir allt viktigare. Tyvärr är titeln på riktlinjerna något missvisande, eftersom de föreslagna riktlinjerna inte innehåller något avsnitt om hur hat, hot och våld ska förebyggas. Som jag ser det måste titeln ändras eller också måste riktlinjerna kompletteras med ett avsnitt om förebyggande arbete.
I ärende 23, “Regler för tomtkö i Vänersborgs kommun”, ska kommunen anta nya regler. De regler som finns för närvarande lämnar nämligen:
“stort utrymme för tolkning och de nya reglerna syftar till att åtgärda detta, för en mer rättssäker hantering av kommunens tomtkö. De nya tomtköreglerna tydliggör hur processen ska genomföras och vilka regler som gäller vid köp av tomt.”
Och så läser man de nya reglernas definition av en tomt:
“Med tomt menas i dessa regler: Styckebyggt hus inrymmande en bostad och avsett till helårsbostad att användas för eget bruk av ett hushåll.”
Reglerna vänder sig till personer som står i tomtkö, personer som inte har någon tomt. Men som vill ha – för att bygga ett hus på. Jag tror faktiskt att reglernas definition av tomt är fel. Och jag förstår inte varför inte Plan- och bygglagens (PBL) definition av tomt används (4 §):
“ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål”
I regler som handlar om kö till tomter bör begreppet tomt vara rätt definierat kan man tycka.
Det kan noteras att det blir allt färre Sverigedemokrater kvar i fullmäktigeförsamlingen. Från att ha varit 5 ersättare är det nu bara, efter drygt 8 månader in på mandatperioden, en enda kvar. Lisbet Henriksson avsäger sig nämligen sin plats i KF. Motiveringen visar på att SD i Vänersborg sannolikt har stora problem:
“Mitt beslut baseras på samarbetssvårigheter i vår SDGrupp som jag anser olösliga”
Men till sist – en glad nyhet.
Rasmus Gråberg ska väljas in som ersättare i Miljö- och hälsoskyddsnämnden som ersättare för Vänsterpartiet. (Välkommen i gänget Rasmus!)
Kommunfullmäktige sammanträde kan som vanligt följas på kommunens webb-TV.
Om gårdagens KS (30/8)
Kommunstyrelsen (KS) fattade inte bara beslut om att sända en protestskrivelse till regeringen igår. (Se “KS uttalar sig mot “angiverilagen””.) Tvärtom, det var bara ett av 38 ärenden.
Sammanträdet inleddes som brukligt med några informationspunkter. Först ut var IT-enheten som informerade om “Digitalisering och Digital Mognad”. Det var en intressant presentation som inte minst visade hur komplex digitaliseringsfrågan är. Det handlar inte bara om teknik, utan lika mycket om användarna. Det är inte heller svårt att skönja stora kostnader i framtiden, bland annat till kompetensutveckling. Det blir mer information om digitaliseringen senare i höst.
Ingrid Lindkvist, projektledare på Näringslivsavdelningen, informerade om “Industriell symbios”. Det var också en intressant och lärorik föredragning. Industriell symbios är en:
”process där underutnyttjade resurser från en aktör eller process blir råvara för någon annan. Industriell symbios möjliggör att resurser används mer hållbart och bidrar till den cirkulära ekonomin.”
Kommunstyrelsen fick en rad konkreta exempel på ”symbioser” mellan företag i kommunen.
Miljöstrategerna Boel Carlsson och Hedvig Särg hade en längre genomgång av kommunens klimatlöften 2024–2026. Det var ett av ärendena som kommunstyrelsen senare under mötet skulle fatta beslut om. Det är “Klimat 30”, dvs Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen, som har ställt upp ett antal klimatlöften. Det är 30 löften där kommunen har rådighet. Sedan bjuds kommunerna i Västra Götaland in för att försöka uppfylla så många som möjligt av dem.
Under 2021-22 genomförde kommunerna i länet tillsammans klimatlöften som beräknas ha minskat utsläppen med drygt 75.000 ton koldioxidekvivalenter. Kommande tre år hoppas “Klimat 30” kunna överträffa det. Av de 30 löftena bedöms det som realistiskt att Vänersborgs kommun kan uppfylla 24 medan 6 löften inte bedöms som realistiska att uppfylla.
Kommunstyrelsen föreslog enhälligt att kommunfullmäktige skulle ställa sig bakom förslaget att anta klimatlöftena.
HR Controller Johan Wass var som vanligt mycket intressant att lyssna på. Han pratade om sjukfrånvaron och hur kommunen arbetar med att försöka sänka den. Vi fick återigen höra att sjukfrånvaron är högre i Västra Götaland än för snittet i Sverige. Trestadsområdet har högre sjukfrånvaro än resten av VGR och Vänersborg har högst i Trestad… Och än så länge kan ingen förklara varför.
Kommundirektör Tegenfeldt informerade skriftligt om vad som hade hänt sedan sist. Det var en gedigen rapport. Kommunalråden redovisade också vad de hade gjort sedan sist. Det gör de alltid i punktform, sedan får ledamöterna ställa frågor.
Denna gång fick vi höra om möten med Trafikverket. Vid sådana tillfällen har kommunstyrelsens ordförande Augustsson (S) en tendens att “gå igång”. Och vad han berättar så är det helt förståeligt. Trafikverket verkar inte vara den bästa och mest effektiva av statens myndigheter, långt därifrån. Och tyvärr får en kommun som Vänersborg lida för det, t ex ingen ny järnvägsbro och därmed utebliven GC-bro och total passivitet kring stationsområdet i Vargön.
Det blev ingen diskussion om revideringen av styrdokumentet ”Förhållnings- och etiska regler för förtroendevalda”. Det skickades vidare till kommunfullmäktige. Det var ganska självklara regler, nästan för självklara. Det hade nog egentligen räckt att hänvisa till kristendomens gyllene regel:
“Allt vad ni vill att människor ska göra er, det ska ni också göra mot dem!”
Även riktlinjerna för att “förebygga och hantera hat, hot och våld mot förtroendevalda” skickades till kommunfullmäktige.
Jag skrev om en del medborgarförslag som behandlades av kommunstyrelsen i bloggen “Sommaren är slut – KS på onsdag”, liksom om ett antal motioner i bloggen “KS på onsdag alltså”. Läs gärna dessa bloggar för mer information.
Medborgarförslaget om införande av anropstyrd trafik med trafikformen Flexlinjen avslogs. Det var bara, om jag antecknade rätt, Vänsterpartiet som ville bifalla det. Samma öde, dvs avslag, drabbade förslaget om att införa valfrihetssystem enligt lagen om valfrihet (LOV). Det gick dock ända till votering. De styrande partierna och Vänsterpartiet fick majoritet, 8-7, för ett avslag.
Medborgarförslaget om inköp av broddar till pensionärer avslogs. Vänsterpartiet och Medborgarpartiet ville bifalla förslaget. Vi ansåg att kommunen skulle kunna tolka förslaget mer flexibelt, som att de som har behov skulle kunna få broddar av t ex hemtjänsten. Ordförande Augustsson (S) ansåg att det inte var så medborgarförslaget var formulerat – och såg istället fram mot en motion.
Kommunstyrelsen biföll delvis medborgarförslaget om förändrade menyer i skolmatsalen. Elever och bespisningspersonal ska bli mer delaktiga i skapandet av menyer så att de maträtter som serveras är de rätter som eleverna äter.
Det blev återigen diskussion kring medborgarförslaget om skyddsräcke på Dalbobron. Gunilla Cederbom (V) menade att det var svårt att värdera de olika alternativen i utredningen och efterlyste ett bättre underlag från förvaltningen. Cederbom ansåg inte heller att förvaltningen hade utrett det som kommunfullmäktige begärde i sin återremiss. Vänsterpartiet och Medborgarpartiet yrkade återigen på återremiss på förslaget. Den inställningen hade inte något av de andra 7 partierna.
Alla de beskrivna medborgarförslagen ska vidare till kommunfullmäktige, även förslaget om broddar. Det ska också följande motioner som avslogs av kommunstyrelsen.
Lutz Rininslands (V) och Kärvlings (V) motion om “Andra alternativ för sociala investeringsfonder” föll inte resten av kommunstyrelsen på läpparna. De tyckte inte ens att förslaget var värt en utredning, trots att omkring hälften av landets kommuner och regioner har infört sådana fonder. Det är lite anmärkningsvärt tycker jag, särskilt när kommunstyrelseförvaltningen föreslog bifall till motionen. Jag återkommer kring sociala investeringsfonder när det närmar sig kommunfullmäktige.
Inte ens Sverigedemokraterna själva yrkade bifall till Mathias Olssons (SD) motion om “temalekplats anpassad för alla”. Det är svårt att förstå SD i Vänersborg, det gör bara de som röstade på dem i valet… Motionen blev avslagen.
Anders Strand (SD) yrkade däremot bifall till sin egen motion om “underhåll och utveckling Vargöns stationsområde”. Det hjälpte inte, den blev också avslagen.
Det var som väntat bara moderaternas motioner om en fördjupad översiktsplan över Frändefors och en motionsrunda i samma tätort som inte blev avslagna.
Kommunfullmäktige kommer att få ta ställning till om författarna till medborgarförslag ska få tillfälle att presentera sina förslag i fullmäktige i fortsättningen. Kommunstyrelsen ansåg det.
Samtliga andra ärenden på den långa ärendelistan, dagordningen, bifölls enhälligt av kommunstyrelsen. Det blev knappast ens några diskussioner, på sin höjd några frågor och några åsikter. (Du hittar dagordningen här.)
Sammanträdet började som vanligt kl 08.30 och avslutades kl 16.18.
Händelserikt KF (3): Trygghet, rondell och landsbygd
I två tidigare bloggar har jag beskrivit tre av kommunfullmäktiges ärenden förra onsdagen. (Se “Händelserikt KF (1): Styr och ledning” och “Händelserikt KF (2): Sikhall och sponsring”.) I denna blogg tänkte jag ta upp de ärenden som återstår där det blev oenigheter och voteringar. (En redogörelse för de andra ärendena, de som behandlades av ett enigt fullmäktige, finns i bloggen “Viktiga ärenden på KF”.)
Men först kan konstateras att kommunfullmäktige, i all enighet, beslutade om bolagsordning och ägardirektiv för det nya kommunala aktiebolaget Halle- och Hunneberg AB. Ordförande i det nya aktiebolaget blir Annalena Levin (C), vice ordförande Ann-Helen Selander (M) och som övriga ordinarie ledamöter valdes Helge Kneese (KD), Anders Strand (SD) och James Bucci (V).
Moderaterna hade motionerat om ökad trygghet i Vänersborgs kommun. Ann-Helen Selander (M) argumenterade för motionen. Hon belade med statistik att det är förhållandevis mycket brottslighet i Vänersborg och att en stor andel av invånarna inte känner sig trygga, särskilt inte de äldre.
Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) argumenterade mot motionen. Hans åsikt var att det arbetas mycket med de bitar som motionen behandlar. Arbetet har tagit mer fart de senaste åren, bland annat i det Brottsförebyggande rådet (BRÅ), och det kommer att så småningom synas i statistiken. Motionen, fortsatte Augustsson, slår därför in öppna dörrar samtidigt som några av motionens yrkanden är polisens ansvar. Augustsson poängterade att samarbetet mellan polisen och kommunen var bra.
Ann-Helen Selander (M) menade att det måste göras mer. Hon fick medhåll av Mathias Olsson (SD) och Göran Svensson (MBP).
Kommunfullmäktige beslutade efter votering att motionen skulle anses besvarad. Röstsiffrorna blev 26 mot 24, en socialdemokrat avstod från att rösta. (Vänsterpartiet höll denna gång med de styrande partierna.)
Moderaterna hade även motionerat om att kommunen ska projektera och anlägga en cirkulationsplats vid korsningen norr (väster?) om Dalbobron, vid infarten till Blåsut och Öxnered. Det skrev jag om i bloggen “Viktiga ärenden på KF”.
Motionären Dan Åberg (M) var både besviken och förvånad över den behandling motionen hade fått. Cirkulationsplatsen (rondellen) fanns med i MRP 2015 och skulle byggas 2017 berättade Åberg. Sedan 
sköts investeringen upp till 2020, försvann igen och kom tillbaka 2023. Och nu var den återigen försvunnen.
Ann-Marie Jonasson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, menade att rondellen var nödvändig, men att det inte fanns några pengar just nu. Dessutom ligger hälften av ansvaret för korsningen hos Trafikverket. Det sistnämnda omöjliggjorde att kommunen självt anlade rondellen. Jonasson fick medhåll av Benny Augustsson (S), medan Henrik Harlitz (M) stödde sin partikamrat.
Kommunfullmäktige beslutade att avslå motionen efter en votering som slutade 34-16. Både V och SD stödde kommunstyrelsens förslag om avslag. (En SD-ledamot avstod.)
Kärvling hade suttit lugnt i salen ganska länge vid det här laget. Men efter ärendet om cirkulationsplatsen vid Dalbobron var det dags igen. Kommunfullmäktige skulle behandla motionen om att inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Den har jag också bloggat om. (Se “Nej till landsbygden?”.)
Jag stod ganska länge i talarstolen och redogjorde för syftet med en landsbygdsutvecklare. (Se bloggen.) Jag betonade också att motiveringen till förslaget om avslag av motionen var väldigt subjektivt. Den utgick från slutsatsen att en landsbygdsutvecklare inte var något bra och sedan argumenterades det för detta med mycket svaga argument.
I motionssvaret stod det att:
“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”
Fast inte hade någon politiker gjort detta val… Ingen gick i svaromål på dessa tämligen kritiska påpekanden, trots att Lutz Rininsland (V) upprepade dem.
Bo Carlsson (C) pratade om en del bra saker som görs i kommunen, t ex om Gröna Klustret på Nuntorp och skolor på landsbygden. Det var inget nytt och hade egentligen inget med motionen att göra. Carlsson erkände dock att det i grunden var en bra motion. Men att det i nu-läget var läge att yrka på avslag på grund av kommunens ekonomi. Bo Carlsson är ibland bra på att sitta på två stolar samtidigt…
Benny Augustsson (S) uttryckte sin förvåning. Han ansåg att det var en förvaltningsfråga att anställa folk och inte politikens. Augustsson har en tendens att gömma sig bakom kommunens förvaltningar… Annars var det nog Mats Anderssons (C) argument som tog priset (inte exakt citat):
“Landsbygdsfrågan är en för viktig fråga för att hänvisas till en person.”
Göran Svensson (MBP) yrkade bifall till motionen. Han tyckte att en tjänst som landsbygdsutvecklare kunde inrättas genom en omfördelning av tjänster eller delar av tjänster. Det fick Dan Nyberg (S) att reagera. En sådan tjänst skulle kosta lika mycket som 2-3 undersköterskor i socialförvaltningen. Och ställde alternativen mot varandra – landsbygdsutvecklare eller undersköterskor. Göran Svensson reagerade kraftigt mot denna jämförelse. Undrar förresten hur många fler tjänster som kostnaderna för arenan skulle räcka till…?
Jag begärde i vanlig ordning votering. Motionen avslogs med 43 röster mot 7. Det var bara Vänsterpartiet och Medborgarpartiet som röstade för motionen. Moderater och Liberaler röstade mot motionen fast de sa inget i ärendet. Det gjorde inte heller Sverigedemokraterna, men de säger å andra sidan nästan aldrig något…
Sammanträdet avslutades med en fråga från Lutz Rininsland (V) till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).
Västtrafik ville ha kommunens synpunkter på ett nytt framtida erbjudande av seniorbiljett. Västtrafik ville ha svar på två “dialogfrågor”. Och eftersom det har kommit så många medborgarförslag om Avgiftsfria Seniorkort från 65 år i kollektivtrafiken så undrade Rininsland:
“Är det kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens ordförande som avger svar på dialogfrågorna?”
Benny Augustsson svarade att Västtrafiks frågor skulle upp i KSAU (kommunstyrelsens arbetsutskott) och sedan till kommunstyrelsen.
Sedan var kommunfullmäktige slut. Klockan var då 22.40.
Nej till landsbygden?
För drygt ett år sedan, den 8 april 2022, skrev jag en motion med yrkandet att kommunen ska inrätta en tjänst som landsbygdsutvecklare. Tanken hade väckts efter ett besök i Brålanda.
Landsbygdsutveckling är inget nytt påfund. Det arbetas med landsbygdsutveckling i t ex Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund. Länsstyrelsen ger dessutom stöd åt ett sådant arbete. Sedan 2012 finns det även ett nätverk för landsbygdsutvecklare och dessutom har flera kommuner i vår närhet landsbygdsutvecklare
En landsbygdsutvecklare kan fungera som stöd för utvecklingen av kommunens landsbygdsområden. Hen ska arbeta för att främja landsbygdens sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhet. Landsbygdsutvecklaren kan fungera som projektledare och samordnare. Vidare som en kommunikationslänk mellan företagare, invånare, föreningar och kommunen. Jag har beskrivit det mer i detalj i motionen. (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)
Behandlingen och svaret på motionen gör mig besviken. Hade svaret varit att kommunen har det kärvt med pengar just nu, så hade jag kunnat förstå det. Men det är inte motiveringen till förslaget om avslag.
Överlag reagerar jag, återigen, på att beskrivningarna i svar och yttranden från förvaltningen inte låter politikerna göra, så att säga, egna fria val. Slutsatserna tycks vara bestämda redan innan motiveringarna skrivs och sedan letar man bara argument som talar för dessa slutsatser. I det här svaret finns t ex inget positivt med en landsbygdsutvecklare. Istället borde motionssvar, yttranden osv beskriva och förklara för- och nackdelar med olika alternativ. Sedan är det upp till politikerna att prioritera och bestämma sig.
I motionssvaret står det att:
“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”
Det finns vad jag vet inga politiker som har varit med och gjort det valet. De som bor på kommunens landsbygd var nog inte heller med.
Ett av de viktigaste argumenten i underlaget för att avslå motionen verkar vara:
“Kommunens arbete inkluderar naturligt såväl stad som landsbygd eftersom det är så kommunen geografiskt ser ut.”
Det tål att upprepas. Inkluderingen och arbetet sker av sig självt eftersom det är så kommunen ser ut geografiskt…
Med andra ord, allt sker automatiskt. Det finns en landsbygd innanför kommungränsen och då bara det händer. Vilket kan få en att ställa frågan varför andra kommuner i Sverige har landsbygdsutvecklare eller varför det har inrättats ett Landsbygds- och infrastrukturdepartement i regeringen. Jag menar, det finns ju en landsbygd inom Sveriges gränser, och då borde väl landsbygden med samma resonemang inkluderas automatiskt…?
Det andra tunga argumentet är att kommunen gör allt redan. Därför behövs det ingen landsbygdsutvecklare… Fast å andra sidan, skulle man kunna säga att sker det så mycket i Vänersborgs kommun för landsbygden borde det kanske finnas någon som samordnar, leder och prioriterar allt som görs.
Och visst görs det bra saker för landsbygden i kommunen. Jag menar inget annat. Det fattas väl bara, med alla de politiker från landsbygden som sitter i Vänersborgs fullmäktigeförsamling. Och alla kommunalråd vi har haft på 10-talet från bygderna kring Frändefors och Brålanda.
Jag tror dock inte att alla invånare på landsbygden upplever det som att kommunen gör tillräckligt för landsbygden. Har inte alla som sitter i kommunfullmäktige hört från invånare på landsbygden att de undrar vad de får för skattepengarna? I dagarna har det hörts från Vargön, om Hallevibadet, och senast från Vänersnäs, där namnlistor cirkulerar om att få tillhöra Grästorp.
Även om det görs bra saker för landsbygden i kommunen, i underlaget räknas upp flera bra saker, så finns det väl inget som säger att det inte skulle kunna göras ännu bättre.
“Vänersborgs kommun har valt att inte ha en specifik tjänst för landsbygdsutveckling”
Så står det i motionssvaret. Vem har valt…? Hur och när?
Jag gör valet att yrka bifall till en specifik tjänst för landsbygdsutveckling.
PS. Kommunfullmäktige har tidigare avslagit en motion som också handlade om landsbygdsutveckling. Det var min motion om kartläggning av obebodda hus, se “Betraktelse över avslagen motion”. Då gick ingen i fullmäktige upp i talarstolen och argumenterade mot motionen. Fullmäktige avslog motionen utan att muntligt förklara varför. Vi får se om någon politiker säger något denna gång – nu på onsdag.
KF: Sponsring och donationer 2
Anm. Fortsättning på bloggen “KF: Sponsring och donationer 1”.
På det senaste sammanträdet med kommunstyrelsen den 3 maj så behandlades de tre dokumenten “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. De två första går vidare till kommunfullmäktige den 17 maj.
De flesta politiker verkar ha tröttnat på hela ärendet eller också bryr de sig inte. Jag vet inte. De röstade i varje fall “nej” till mitt återremissyrkande i kommunstyrelsen och “ja” till dokumenten. Moderaterna stödde emellertid mitt förslag till återremiss. Det framfördes inga argument i sak till varför majoriteten tyckte dokumenten var bra. Det enda som framfördes var att det var viktigt att beslut om bidragspengar kunde gå snabbt…
Dokumenten kring sponsring, donationer, evenemangs- och marknadsföringsbidrag har uppdaterats en del sedan sist. De har blivit bättre. Så 
har det kompletterats med att ansökningar om kommunala bidrag ska vara kopplade till:
“kommunens vision och aktuella inriktningsmål”
Flera viktiga punkter i motionen, som kommunfullmäktige faktiskt beslutade om den 28 mars 2018 (se “KF: Sponsring och donationer 1”) och som jag sedan påpekade skriftligt i KS (=kommunstyrelsen) 2020, är fortfarande inte fullt ut tillgodosedda. Det är något anmärkningsvärt, eftersom KS lade stor tyngd på “kraven” när den beslutade om en återremiss den 2 juni 2021.
Ska man vara snäll så kan man säga att bra dokument kan bli ännu bättre. Vill man spetsa till det så – dokumenten är ofullständiga och inget i sak har hänt med dem sedan januari 2020…
I motiveringen till min återremiss i förra veckans KS (kan laddas ner här), och som jag också tänkte lämna in på onsdagens KF, möjligtvis något omarbetad, uttryckte jag det så här:
“Dokumenten är stringenta och uppdaterar och tydliggör kommunens policy och regler på de berörda områdena. Dokumenten svarar bra mot motionens syfte och yrkanden. Det finns emellertid några avsnitt där det skulle behövas en fördjupad utredning för att dokumenten ska bli ännu bättre.”
Det är framför allt tre saker i dokumenten som borde ha “utvecklats”.
Motionen, liksom både KF och KS, lade stor vikt vid transparens och öppenhet. I “Riktlinje för sponsring och donationer” står det, punkt 3:3:
“ett sponsorförhållande ska präglas av öppenhet och får inte arrangeras så att allmänhetens möjligheter till granskning försvåras”
Det är ett helt riktigt konstaterande och i linje med fullmäktiges uppdrag. Problemet är emellertid att det skulle behöva utvecklas i dokumenten. Hur ska information nå allmänheten kring t ex vad det finns för bidrag att söka och till vilka ändamål, vilka föreningar och evenemang som får och har fått bidrag, hur ansökningarna såg ut, hur mycket pengar som kommunen delade ut och till vem och till vad, samt vilka resultat uppföljning och utvärdering gav?
Det enda som står kring transparens och öppenhet är punkt 11, och den formuleringen är faktiskt ny:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Den öppenhet som ska prägla hela hanteringen av pengar och möjlighet för allmänheten att granska faller som jag ser det platt till marken. Anser verkligen fullmäktige att kommunen “präglas av öppenhet” när den hänvisar invånarna till att läsa alla nämnders verksamhetsberättelser för att få information?
Som jag ser det är detta snarast ett sätt att dölja t ex ett sponsorförhållande, tillgången till information försvåras. Det är ju faktiskt så att inte ens alla politiker läser alla nämnders verksamhetsberättelser. Om man sedan tar det ett steg vidare. Vad ska en läsare av en verksamhetsberättelse göra om hen upptäcker någon tveksamhet eller felaktighet? Ska personen överklaga till förvaltningsrätten? Antagligen har ett beslut om sponsring eller bidrag vid det tillfället redan vunnit laga kraft…
Som det är nu och som det sannolikt kommer att fortsätta vara så är det inte helt lätt att få information. Som exempel. Jag ställde den 14 februari i år följande frågor till kommunstyrelseförvaltningen när jag i diariet hade upptäckt att IBK Vänersborg hade fått marknadsföringsbidrag från kommunen:
- IFK resp IBK Vänersborg får marknadsföringsbidrag från kommunen. Jag undrar om det finns några andra föreningar som får detta marknadsföringsbidrag?
- Vilka kriterier måste en förening uppfylla för att få marknadsföringsbidrag?
- Hur vet föreningarna att kommunen delar ut marknadsföringsbidrag och att det går att söka? Hemsidan?
- Hur finansierar kommunen marknadsföringsbidragen och hur mycket finns det i ”potten”?
Jag har inte fått några svar på mina frågor trots tre påminnelser…
De nya reglerna blir i praktiken lika slutna och “gömda” som idag. Den bristande öppenheten och svårigheten att granska kommunens hantering av sponsring och bidragspengar kommer att fortsätta. Och det är synd – och onödigt.
Kommunens hemsida och andra sociala medier, t ex Facebook, är viktiga och idag den naturliga informations- och kommunikationskanalen med föreningar och invånare. Det vore enkelt att nyttja dessa kanaler för öppenhet och transparens. Det sägs emellertid ingenting om hemsida eller sociala medier i de tre dokumenten.
Motionen betonade att det skulle bli tydligt vilka nämnder och politiker/tjänstepersoner som ska kunna fatta beslut om sponsring och bidrag. 
Och i samma punkt, 3:3, i riktlinjerna uppfattades detta rätt. Det står:
“sponsring får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”
Det är oerhört viktigt att allmänheten inte ens ska kunna få anledning att misstänka att det inte har gått rätt till när kommunen delar ut bidrag av olika slag. Som jag vet att invånare har och har haft synpunkter på. Men formuleringen i riktlinjen är till intet förpliktigande. I punkt 3:2 står det nämligen:
“beslut om sponsring kan delegeras”
Och då är vi där igen. Enskilda politiker och tjänstepersoner ska alltså kunna fatta beslut på egen hand. Då uppkommer lika säkert som “amen i kyrkan” en “risk för misstanke om muta eller otillbörlig hänsyn”. Min åsikt är att enskilda politiker eller tjänstepersoner inte ska fatta beslut om sponsringspengar eller andra kommunala bidrag av sådant här slag.
Det var när jag nämnde detta i kommunstyrelsen som argumenten haglade om hur viktigt det var att föreningar och andra skulle kunna få snabba besked från kommunen. Nämndmöten skulle inte hinnas med… Jag skojar inte, flera ledamöter i kommunstyrelsen framförde detta argument. Pengar kunde med andra ord delas ut lite på lösa boliner och lite hipp som happ, bara det gick fort. Det är svårt att låta bli att undra varför vi har en kommunstyrelse eller kommunfullmäktige och inte bara låter kommunstyrelsens ordförande fatta alla beslut… Snabbt och lätt…
Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ordförande har för övrigt av tradition beviljat pengar till olika föreningar och evenemang. Det var en av orsakerna till att Jonathan Axelsson och jag skrev motionen. Det var nämligen flera invånare som hade synpunkter på detta. Vi tyckte att det var oerhört viktigt att flera personer, att politiker i en nämnd fattade protokollförda beslut.
Det saknas också regler kring uppföljning och utvärdering. Tidigare citerade jag punkt 11 i riktlinjerna:
“Beviljad sponsring och bidrag ska redovisas med tillhörande uppföljning och utvärdering, i ansvarig nämnds verksamhetsberättelse.”
Punkten är alltså helt ny och den täcker inte bara transparensen och öppenheten utan är också ett svar på kommunstyrelsens “krav” på uppföljning och utvärdering. Punkten upprepas för övrigt i policyn medan den saknas helt i reglerna. Det här är alltså allt som står om uppföljning och utvärdering i dokumenten.
Det saknas med andra ord helt formella krav på uppföljning och utvärdering. Det torde innebära en betydande svaghet och brist vid en analys av effekterna av hur föreningar har använt skattebetalarnas pengar, det må handla om sponsring, donationer, marknadsföring eller evenemang. Hur vet kommunen att de olika ekonomiska bidragen har uppnått sitt syfte?
I både policyn och riktlinjerna slås det t ex fast att:
“Sponsringen ska ge Vänersborgs kommun ett mervärde i form av stärkt varumärke.”
Det är ju en tämligen meningslös utsaga om det inte görs någon formell och ordentlig utvärdering.
Det finns ytterligare funderingar på de tre dokumenten.
Varför gäller “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde” bara kommunstyrelsen och inte kommunens alla nämnder? Eller finns det inga evenemangs- och marknadsföringsbidrag hos andra nämnder? Det framgår inte. Däremot står det i riktlinjerna, punkt 3:2, att:
“Beslut att sponsra eller godkänna att ta emot sponsring av kommunal verksamhet ska fattas av berörd nämnd eller styrelse.”
Kommunstyrelsen ska enligt reglerna bestämma en årlig budget för evenemangs- och marknadsföringsbidrag, men andra nämnder? Eller hade de inga sådana pengar?
En annan fråga. Hur kan kommunen undvika risken att det blir “först till kvarn” som gäller vid ansökningarna. I motionen skrev Axelsson och jag att det borde finnas:
“två eller tre fasta ansökningsdatum för evenemangs- och marknadsföringsbidrag per år i syfte att kunna prioritera de ansökningar som bedöms leda till bäst effekt utifrån bestämda kriterier”
Till sist. Jag vet att det finns många synpunkter från bland annat föreningslivet om hur kommunen sköter sina egna evenemang. Punkt 10 i riktlinjerna tar upp detta:
“Vänersborgs kommun har ett flertal egna evenemang som arrangeras till exempel Aqua Blå och Oktobermarknaden. Dessa större kommunala evenemang som ska samfinansieras av flera nämnder ska anges i Mål- och resursplanen.”
Det är allt som står och jag tror knappast att alla föreningarna är helt tillfreds med enbart denna formulering…
Det är många frågor och frågetecken och det ska noteras att ingen politiker svarade på eller kommenterade dessa i kommunstyrelsen. Kanske gör de det nästa vecka i kommunfullmäktige…
Det ser ut som en majoritet i fullmäktige tänker godkänna de aktuella dokumenten kring de olika typerna av kommunala ekonomiska bidrag. Det är synd att dessa viktiga dokument då inte är fullständiga…
Anm. De tre dokumenten kan laddas ner här: “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.
KF: Sponsring och donationer 1
På onsdagens kommunfullmäktige ska det fattas beslut om två nya kommunala dokument – “Policy för sponsring och donationer” och “Riktlinje för sponsring och donationer”. Kommunfullmäktige ska också ge:
“kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamheter, som senare ska antas av kommunfullmäktige”
Kommunstyrelsen behandlade ärendet den 3 maj. Då uttalade sig majoriteten i kommunstyrelsen positivt till dokumenten och beslutade dessutom att anta “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Så stod det i varje fall i protokollet, men kan det stämma? Bör inte kommunfullmäktige ta de andra två dokumenten först?
I kommunstyrelsen argumenterade jag mot hela beslutsförslaget och yrkade istället på en återremiss. Det framfördes bara ett enda argument från majoriteten – det var viktigt att besluten om pengar till t ex sponsring och marknadsföring kunde fattas snabbt…
Innan jag går in på dokumenten mer i detalj och den kommande behandlingen i kommunfullmäktige, så vill jag gärna ge en historisk bakgrund. Den kommer att visa hur de styrande partierna och/eller kommunens förvaltning kan obstruera beslut. För någon annan slutsats kan jag inte dra…
Den 21 september 2016 satte Jonathan Axelsson (M) och Kärvling (V) sina namnteckningar under motionen “Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Det var en historisk motion i Vänersborg. Det var första, och hittills enda, gången en moderat och en vänsterpartist skrev en gemensam motion. (Du kan läsa motionen i sin helhet här, “V och M skriver gemensam motion” och du kan ladda ner den här.)
Axelsson och jag skrev motionen för att kommunen skulle bringa ordning och tydlighet, transparens och likvärdighet i hur de olika kommunala bidragen fördelades och användes. Det var egentligen inget 
konstigt, många kommuner hade klara och tydliga regler och riktlinjer. I Vänersborg fanns det knappast några regler överhuvudtaget. Kommunala bidrag handlar exempelvis om marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring. Och dessutom vilka pengar som delades ut och av vem och varför. Inget av detta var tydligt, transparent eller känt av den breda allmänheten.
Motionen yrkade att kommunfullmäktige skulle uppdra åt kommunstyrelsen att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden:
- “ta fram ett förslag på vilka typer av bidrag gällande evenemang, jubileer, marknadsföring och sponsring som ska finnas tillgängliga att söka i kommunen,”
- “ta fram förslag på rutiner för hur bidragen ska handläggas och beslutas, utifrån transparens och likabehandlingsprincip,”
- “ta fram förslag på årlig budget till respektive bidrag.”
- “utarbeta en tydlig policy för hur kommunen ska hantera föreningar som vill marknadsföra event eller verksamhet på kommunens hemsida och via sociala medier.”
Efter nästan 2 år (2 år!), den 28 mars 2018, biföll kommunfullmäktige motionen och de fyra yrkandena i sin helhet. (Se “Gårdagens KF (1): Marknadsföring och kommunala bidrag”.)
I kommunstyrelsen den 21 januari 2020, efter ytterligare 2 år alltså, så presenterades resultaten av förvaltningarnas arbete. Resultatet bestod av tre dokument: “Riktlinje för sponsring och donationer”, “Policy för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”.
Det fattades inga beslut på kommunstyrelsen vid det tillfället utan hela ärendet skulle tillbaka till kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Det sades att tanken var att ledamöterna kunde skicka synpunkter till förvaltningen. Synpunkterna skulle då tas i beaktande i det fortsatta arbetet. Jag vet inte om någon annan skickade synpunkter, det redovisades aldrig. Jag gjorde i varje fall det, en bilaga på 10 sidor.
Den 2 juni 2021, ytterligare 1,5 år senare, skulle kommunstyrelsen ta upp ärendet igen. Tre dokument presenterades återigen – “Policy för sponsring och donationer”, “Riktlinje för sponsring och donationer” och “Regler för evenemangs- och marknadsföringsbidrag inom kommunstyrelsens verksamhetsområde”. Då återstod det, skrev kommunstyrelseförvaltningen i underlaget, att utarbeta ett “styrande dokument för marknadsföring av externa evenemang och verksamhet”.
Det var i princip samma tre dokument som tidigare. (Och det fjärde dokumentet återstod alltså fortfarande att utarbeta, 1,5 år senare.) Det hade endast skett några språkliga ändringar i dokumenten, inget annat. Det var en stor besvikelse och de synpunkter på 10 sidor, som jag hade lämnat, hade inte gett några som helst resultat i förslaget.
Det hade alltså inte hänt något på 1,5 år med förslagen till dokument. Eftersom jag inte ansåg att uppdraget som kommunfullmäktige hade gett var verkställt den 21 januari 2020, när jag skrev mina 10 sidor, så tyckte jag naturligtvis inte att det var det denna gång heller. De synpunkter jag lämnade i januari 2020 gällde således fortfarande.
Jag yrkade därför återremiss på kommunstyrelsen den 2 juni 2021. Motiveringen var helt enkelt att kommunstyrelsen inte hade verkställt det uppdrag som den hade fått av kommunfullmäktige.
Som motivering till min återremiss (man kan ladda ner återremissyrkande här) anförde jag att beslutsunderlaget behövde kompletteras så att det framgick hur:
- “offentligheten och transparensen kan och ska öka”
- “kommunen kan och ska använda marknadsföringsbidrag, evenemangsbidrag och sponsring för att styra mot kommunens vision och inriktningsmål”
- “bedömningskriterier kopplade till kommunens mål och prioriterade områden ska utformas”
- “sponsring och bidrag kan och ska utvärderas”
- “samtliga dokument ska utformas för regler och riktlinjer ska kunna gälla hela kommunen”
- “kommunens egna evenemang, t ex Aqua Blå och Oktobermarknaden, kan och ska drivas och sponsras”
Offentlighet och transparens spelade en oerhört viktig roll i Axelssons och min motion. Vi menade att t ex kriterier, ansökningstider och ansökningshandlingar för de kommunala bidragen skulle finnas samlade på kommunens hemsida. Samtliga ansökningar liksom beslut skulle kommuniceras offentligt och finnas tillgängliga på samma hemsida, där det också skulle framgå vilket belopp som en förening ansökte om och hur mycket som beviljades.
Det fanns inte med i förslagen till dokument.
Det var också intressant att det fjärde dokumentet fortfarande inte var klart, trots att det nu hade gått över 3 år sedan kommunstyrelsen hade fått uppdraget av fullmäktige…
På kommunstyrelsen den 2 juni 2021 yrkade Henrik Harlitz (M) bifall till mitt yrkande om återremiss. Harlitz betonade det fjärde av fullmäktiges uppdrag (i motionen), om marknadsföring på kommunens hemsida och via sociala medier, inte var verkställt. Marie-Louise Bäckman (KD) och Gunnar Henriksson (L) instämde.
Ordförande Augustsson fann att kommunstyrelsen hade röstat för en återremiss.
Nästa onsdag ska kommunfullmäktige fatta beslut i ärendet.
Fortsättning följer i bloggen ”KF: Sponsring och donationer 2”.
Stefan Kärvlings blogg 
Senaste kommentarer