Arkiv

Archive for the ‘VA’ Category

Beslut om Vattentjänstplan 1

27 november, 2025 Lämna en kommentar

Den 3 december avslutar kommunstyrelsen det politiska året 2025 med sitt sista sammanträde. Sedan ska ett flertal nämnder och kommunfullmäktige göra detsamma innan jul- och nyårshelgernas politiska lugn inträder.

Kommunstyrelsen har som vanligt en diger dagordning med många ärenden. Ett av ärendena har varit en riktig långkörare och håller nu på att gå i mål. I varje fall, för att ta en liknelse från dataspelens värld, på en nivå. Nu ska kommunen äntligen gå vidare och hamna på en högre nivå. Och där kommer det att finnas nya utmaningar att ta sig an; troligtvis med både diskussioner, överklaganden osv som följd.

Det handlar om vatten och avlopp (VA).

Kommunstyrelsen (KS) ska föreslå att:

“Kommunfullmäktige antar vattentjänstplan 2025-2036.”

VA-frågan har genom åren nötts och blötts i Vänersborgs kommun. Den har debatterats både bland allmänheten, fastighetsägare och i de politiska organen. Kommuninvånare har tvingats in i verksamhetsområden på oklara och ofta lagstridiga grunder, tvånganslutits till det kommunala VA-nätet, tvingats betala hundratusentals kronor i anslutningsavgifter och ibland tvingats sälja sina sommarstugor eller bostadshus eftersom de inte klarade dessa summor.

Vänersborgs kommun har använt den så kallade Blåplanen som riktmärke för utbyggnaden av VA-systemet och inrättandet av verksamhetsområden. Det är en plan som fortfarande gäller och som har felaktiga utgångspunkter, eftersom den tolkar Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) på ett oriktigt och inkorrekt sätt. Blåplanens och kommunens tolkning av Vattentjänstlagen bortsåg även från prejudicerande domar i Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Nu ska, äntligen, den tidigare Blåplanens del 2 om vatten och avlopp upphöra att gälla. Den 17 december ska kommunfullmäktige fatta det avgörande beslutet.

Det beslut som Sveriges riksdag fattade den 21 juni 2022 om en ny, eller snarare en uppdaterad, vattentjänstlag (LAV) ska äntligen verkställas fullt ut i Vänersborgs kommun. Kommunen har ju inte tidigare anpassat sin praxis till rättsläget. En av förändringarna i lagen var att bestämmelsen i 6 § om kommunens ansvar att ordna allmänna vattentjänster ändrades för att bli mer flexibel. Lagen innehåller nu en skrivning om att ”särskild hänsyn” ska tas till:

“förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”

Kraven är inte lika högt ställda på enskilda anläggningar som på de kommunala avloppsreningsverken. (Se ”Riksdagen ändrar i VA-lagen”.)

En annan nyhet i Vattentjänstlagen är att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun. (Se “Ny vattentjänstplan på gång!”.) Planen skulle ha varit klar och börjat gälla i varje kommun från den 1 januari 2024. Det var emellertid få kommuner som hann få den färdig tills dess.

En vattentjänstplanen ska innehålla (LAV 6b §):

“kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.”

Planen ska också bedöma vilka åtgärder som behövs för att hantera ökad belastning på VA-anläggningar vid skyfall.

Vattentjänstplanen ska alltså innehålla kommunens långsiktiga bedömning av behovet av nya verksamhetsområden för kommunala vattentjänster 10-12 år framåt. Den kommer emellertid inte att vara juridiskt bindande. Det kommer att krävas särskilda beslut av kommunfullmäktige om varje nytt verksamhetsområde. Kommunen ska även, minst vart fjärde år, pröva om vattentjänstplanen är aktuell.

Det har varit en lång process med kommunens vattentjänstplan. Den har varit på både samråd och granskning, där kommuninvånare och fastighetsägare har fått tycka till. Kommunens nämnder och styrelser har också fått lämna synpunkter.

Men nu är kommunens förslag till vattentjänstplan klart och den är mycket intressant ur kommunal historisk synvinkel… Det visade sig redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) att stora förändringar hade skett i kommunens, dvs samhällsbyggnadsförvaltningens, syn på Vattentjänstlagen (LAV). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet på Vänersnäs skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. Och förslaget till vattentjänstplan fick justeras igen. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

Det är framför allt kommunens definition av “större sammanhang” (samlad bebyggelse) som har förändrats. Det är ett mycket viktigt begrepp i lagen, LAV 6 §:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse…”

I det liggande förslaget till vattentjänstplan står det:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning. I den tidigare VA-planen identifierades bebyggelsegrupper med ned till fyra närliggande bostadshus med hjälp av GIS-analys. (GIS=Programvara som hanterar geografisk information; min anm.) Bebyggelse med åtta bostadshus eller fler bedömdes som ett större sammanhang, sammanlagt 38 områden. Den praxis som nu vuxit fram utifrån Lag om allmänna vattentjänster utgår i stället från att det bör vara minst 20 närliggande bostadshus för att det ska ses som ett större sammanhang.”

Kommunen har dock svårt att erkänna sina historiska misstag som föranledde så många sorger och bedrövelser hos enskilda kommuninvånare. Kommunen skriver “den praxis som nu vuxit fram” och i beslutsförslaget förklaras den ändrade definitionen:

“Främsta anledningen är ändrad lagstiftning”

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) skrev i ett yttrande:

“Förslaget att ändra tidigare utbyggnadsområden på Vänersnäs till tänkbara utvecklingsområden är en logisk följd av länsstyrelsens tillsynsbeslut 23 januari 2025.”

De som bestämmer i kommunen vill gärna bortse från att vattentjänstplanens “nya” definition på “större sammanhang” är gammal. Den har funnits i stort sett i hela landet sedan många år tillbaka. Ja, utom i Vänersborg då… Men redan i maj 2021 diskuterades begreppet “större sammanhang” i kommunfullmäktige. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.) Och i den tuffa debatten i fullmäktige ett år senare, den 16 mars 2022, sa James Bucci (V) (se “VA-debatten i KF (6): Tre rekvisit”):

“Blåplanen bygger ju på felaktiga antaganden. Den är framtagen med hänsyn till antalet fastigheter 6-8-nivån. Lagen jobbar med 20-30. Så Blåplanen är framtagen på felaktiga grunder.”

Det var bland annat den felaktiga vänersborgska definitionen, som fick sådana ödesdigra konsekvenser för enskilda fastighetsägare, som Vänsterpartiets James Bucci och Stefan Kärvling vände sig och argumenterade mot. Och som ingen i de styrande partierna, framför allt Benny Augustsson (S) och Dan Nyberg (S), kunde förstå. Det blir ju gärna så när man blint följer tjänstepersonernas underlag.

Till begreppet “större sammanhang” hör självklart också hur tätt husen, som har “behov av VA-tjänster”, ligger. Även här hade Blåplanen felaktiga utgångspunkter, som Vänsterpartiet naturligtvis också påpekade. I det nya förslaget till vattentjänstplan har kommunen rättat till felaktigheten:

“ett ”större sammanhang” om minst 20 bostäder med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”

I Blåplanen bedömdes sammanlagt 38 områden som ett större sammanhang. Bara på Vänersnäs fanns 6 föreslagna verksamhetsområden, i det nu aktuella förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs…

Fortsättning följer ”Beslut om Vattentjänstplan 2”.

===

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:KS 2025, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan

VA-haveriet i Grästorp drabbar Vänersborg

23 november, 2025 1 kommentar

Grästorp är Vänersborgs grannkommun i öster. Åker man från kommunhuset, och väljer vägen mellan bergen, tar det knappt 30 min att avverka de 26 kilometrarna till Grästorp.

Ibland har jag hört från folk i gränstrakterna mellan kommunerna att näset en gång i tiden tillhörde Grästorps kommun. Jag kan dock inte hitta några belägg för detta, men enligt VGN Släktforskare hörde Vänersnäs till Grästorps socken fram till år 1816. Däremot har Grästorps Energi ägt telefonstolpar och -ledningar på Vänersnäs fram till våra dagar, och gör det troligtvis fortfarande. (Se “KF-beslut mot bättre vetande (5)”.)

Kommunerna tycks annars inte ha så mycket gemensamt med undantag av att Vänersborg och Grästorp har haft en del samarbete kring Halle- och Hunneberg under åren. En del av Hunneberg ligger faktiskt i Grästorps kommun. För omkring 5 år sedan behandlade kommunstyrelsen däremot ett helt annat samarbete med Grästorps kommun. Det var den 3 juni 2020 och det gällde vatten och avlopp, VA. I ett blogginlägg (se “KS 3/6 (3): Älgmuséet, VA med Grästorp, DP Nordkroken och Vassbotten”) skrev jag att Grästorps kommun ville samarbeta med Vänersborg kring VA:

“…för att tillgodose vattenbehovet och avlasta Forshalls avloppsreningsverk med avloppskunder i området Flo Klev-Flo-Salstad.”

Tjänstepersoner från Grästorps kommun hade i december 2019 tagit kontakt med Vänersborg för att sondera möjligheterna till samverkan. I underlaget kunde ledamöterna också läsa att kapacitet och rening i bland annat avloppsreningsverket i Grästorps kommun var starkt begränsad och medgav inte den önskade anslutningen. Det konstaterades att kommunerna kunde:

“försörja varandra med dricksvatten av samma kvantitet, men att ett samarbete kring spillvattnet (avlopp) är endast till nytta för Grästorp.”

Vänersborgs kommun var vid denna tid i färd med att bygga ut VA-nätet till Gardesanna på Vänersnäs. Ledningarna skulle grävas ner tämligen nära kommungränsen till Grästorp. Det kunde bli ett konstruktivt samarbete – en “win-win-situation”. Sammankopplingen av ledningsnätet skulle öka säkerheten för verksamheten i Vänersborg.

Kommunstyrelsen beslutade den 3 juni 2020 att godkänna avsiktsförklaringen mellan Grästorp och Vänersborg. Avsiktsförklaringen var ett steg på vägen att:

“visa att kommunerna är positiva till samverkan och till att skapa ett slutligt VA-försörjningsavtal”

Avsiktsförklaringen undertecknades av Vänersborgs kommunstyrelseordförande Benny Augustsson (S) och kommunstyrelseordförande Kent Larsson (M) i Grästorp. Den var dock inte juridiskt bindande. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) sa senare att den kunde betraktas som ett slags handslag.

Den 22 februari 2021 beslutade kommunfullmäktige i Grästorp att investera 27 milj kr år 2021-2022 för ny VA-ledning från Grästorps tätort till Vänersborgs kommun, i enlighet med tecknad avsiktsförklaring.

Avtalet tycktes vara mer av en formalitet som kommunerna skulle komma överens om och skriva på lite senare. Kommunerna litade på varandra. Vänersborgs kommun började bygga VA-ledningar och bygga om pumpstationer. Och Grästorp började dra ledningar mot Vänersborg. Förbindelsepunkten skulle ligga vid Munkesten, i området vid avfarten till Vänersnäs.

Arbetena för Vänersborgs del, för att möjliggöra en anslutning mellan kommunerna, kom att kosta 7,8 miljoner kronor extra, dvs det var kostnader för anslutningen till Grästorp och inget som Vänersborg egentligen direkt hade nytta av. Grästorp byggde ledningar för 28 milj kr.

Tiden gick och det blev aldrig av att de två grannkommunerna skrev under något avtal. Och så kom överraskningen, eller chocken. Grästorps kommun skrev till Vänersborg att de ville ha ett möte. Det genomfördes den 7 april 2025. Grästorp meddelade att de önskade avbryta samarbetet…

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) skrev den 22 april i ett brev till Grästorps kommun:

”Grästorp betonar att de tar det fulla ansvaret för beslutet och att de hoppas bibehålla det goda samarbetsklimatet som finns med Vänersborgs kommun…”

Den 28 april 2025 beslutade kommunfullmäktige i Grästorp:

  • “att inte fullfölja pågående projekt med reservvattenledning,
  • “att för närvarande inte fullfölja pågående projekt med ledning för avlastning av kommunens reningsverk.”

Nya Lidköpingstidningen skrev den 8 maj 2025 (låst artikel):

“Projektet avbröts när budgeten på 28 miljoner kronor förbrukades, och arbetet med vattenledningarna är nu avslutat på obestämd tid, medan avloppsledningen är pausad.”

Pengarna tog slut och Grästorp beslutade att avbryta projektet trots att arbetet bara hade kommit ungefär halvvägs… Grästorps kommun hade med andra ord grävt ner 28 miljoner i marken i “Flo-slätta”. Helt i onödan. Och vilka följder det spruckna samarbetet skulle få för avlastningen av avloppsreningsverket i Grästorp förtäljer inte historien. Det var ju det som var själva orsaken till Grästorps intresse av att koppla ihop ledningarna.

De bortkastade, eller nedgrävda, miljonerna rörde upp känslor i Grästorp. Nya Lidköpingstidningen skrev artiklar, publicerade insändare osv. Det debatterades i sociala medier och i kommunfullmäktige med ett 50-tal åhörare. Många undrade, och undrar fortfarande, hur det kan ha gått så fel. Och det är lätt att förstå.

Det havererade VA-projekt har inte bara drabbat invånarna i Grästorp, det har även drabbat Vänersborgs skattebetalare. Det har TTELA skrivit om. (Se TTELA “Vänersborg kräver Grästorp på nästan åtta miljoner”.)

Vänersborgs kommun hade alltså lagt ner 7,8 miljoner kronor extra för att Grästorps kommun skulle kunna ansluta sig till Vänersborgs VA-nät och avloppsreningsverk. Allt enligt den avsiktsförklaring som hade undertecknats.

I brevet till Grästorp från den 22 april skrev Ann-Marie Jonasson (S) att Vänersborg hade lagt ut 7.783.483 kr:

“som avser särkostnader för Grästorps kommun.”

Och Jonasson konstaterade att Vänersborgs kommun:

“emotser betalning till Kretslopp & Vatten, Samhällsbyggnadsnämnden”

Svaret från kommunstyrelsens ordförande i Grästorp, Robert Fransson (M), kom efter en vecka, den 29 april 2025:

“Grästorps kommun har tagit emot fordran från Vänersborgs kommun. Fordran bestrids preliminärt i sin helhet då det saknas avtal som grund för aktuell fordran.”

 Den 28 maj beslutade kommunstyrelsen i Grästorp formellt att bestrida fordran. En månad senare(!) skickade Grästorp ett brev om det officiella och formella beslutet till Vänersborgs kommun. 

Grästorp hänvisade till att det inte finns någon avtal:

“En avsiktsförklaring binder dock inte parterna på det sätt som krävs för att man ska kunna hävda att ett betalningsansvar inträder med mindre än att det specifikt framgår.”

Och fortsatte:

“Vid en genomgång av de beslut som ligger till grund för projektet finns varken beslut från kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige om att ingå avtal med Vänersborg.”

Det var rätt så till vida att ett avtal inte hade ingåtts, men kommunstyrelsen i Vänersborg fattade beslut den 3 juni 2020 om att godkänna avsiktsförklaringen. Och avsiktsförklaringen undertecknades sedermera av de båda ordförande i respektive kommunstyrelse.

Slutsatsen och det karga beskedet från Grästorp blev följaktligen:

“Den framställda fordran bestrids därför i sin helhet.”

Jag undrar vad invånarna i Grästorp säger om en kommunledning som investerar 27 milj kr i VA-ledningar till Vänersborg innan de juridiska förutsättningarna föreligger för att slutföra projektet…?

För nästan två veckor sedan ställde jag en fråga till Vänersborgs kommun om Vänersborg tänker efterskänka pengarna eller om kommunen står fast vid kravet. Det har inte fattats något beslut om det än, blev svaret.

Det verkar dock som om Vänersborgs kommun har tagit hela kostnaden utan att ha bokfört någon fordran på Grästorp. Det kan tyda på att Vänersborg inte tror att fordran är legitim. Det kan även bero på att de styrande i kommunen avstår från att visa handlingskraft, och vinna politiska poäng (lagom till ett valår), för att de riskerar en dom där Vänersborg förlorar prestige, och kronor (t ex juridiska kostnader). De ansvariga följde ju aldrig upp avsiktsförklaringen med ett avtal.

Samtidigt skulle man kunna tycka att tvisten borde prövas eftersom chansen trots allt finns att få tillbaka nästan 8 miljoner till skattebetalarna. Invånarna i Vänersborgs kommun anser knappast att det är ok att “utan strid” efterskänka 8 miljoner till en kommun som fattar ogenomtänkta och felaktiga beslut. Vänersborgs kommun har ju fattat tillräckligt många felaktiga beslut på egen hand som skattebetalarna måste stå för.

Det sägs att inte heller Grästorp har bokfört skulden, inte ens bokat en reserv för en senare rättstvist. “Elaka tungor” säger att kommunledningen desperat försöker visa acceptabla siffror i bokslutet eftersom det blir det sista innan valet nästa höst.

Det kan spekuleras vilken av kommunerna som skulle få rätt i en rättstvist. I en insändare i Nya Lidköpingstidningen skrev en juridiskt bevandrad person så här: 

“Om VK (=Vänersborgs kommun; min anm) väljer att pröva kravet rättsligt saknar det betydelse i den prövningen vilken rubrik avtalet har. Det som ligger till grund för prövningen är hur parterna har agerat. Det är uppenbart att båda parter utfört åtgärder som går extremt långt utöver innebörden av en avsiktsförklaring. Dessutom har GK (Grästorps kommun; min anm) lovat att ta fullt ansvar för det avbrutna VA-samarbetet. I denna del ligger GK illa till och kommer sannolikt inte att få någon framgång utan möjligen endast ökade kostnader.”

Insändarskribenten menar sammanfattningsvis att rubriken på ett ”avtal” saknar betydelse vid en juridisk prövning av avtalets innehåll. Det som är av betydelse är texten, innehållet, i avtalet (vad har de kommit överens om) och parternas handlande efter att avtalet ingåtts. I detta fall kan man konstatera att ”avsiktsförklaringen” medförde att Grästorps kommun investerade 28 miljoner kronor och Vänersborg nästan 8 miljoner kronor. Dessutom kan man ju tillägga att Grästorps kommun har betonat att den tar det fulla ansvaret för beslutet att avbryta samarbetet…

Grästorps kommun har låtit en konsult gå igenom olika beslut som fattats i Grästorps kommun vad avser VA-ledningarna till Vänersborg. Här framgår med tydlighet att avsiktsförklaringen omedelbart satte i gång ett antal aktiviteter i kommunen, bland annat avsattes en budget och arbetet med att få ledningarna på plats påbörjades. Denna rapport skulle Vänersborgs kommun kunna ha nytta av om Vänersborg väljer att stämma Grästorps kommun. Rapporten visar att Grästorp inte för en sekund hade uppfattat avsiktsförklaringen på annat sätt än att det var ett genomförandeavtal som kommunerna tecknade med varandra. (Rapporten kan laddas ner här.)

Hur en rättsprocess slutar är det svårt att sia om. Det är enklare att fälla ett moraliskt omdöme. Det var Grästorp som tog initiativet och som drev processen. Vänersborg ställde snällt upp och hjälpte till med kostnadskrävande investeringar.

Som jag ser det bör Grästorp ta sitt ansvar och ersätta Vänersborgs kommun. Det är inte Vänersborgs fel att Grästorps ledningsdragning har havererat och att 28 milj kr har grävts ner i åkermarken kring Flo.

===

PS. Idag publicerade James Bucci (V) del 18 i sin bloggserie ”Bron”. Den är ett måste för alla som intresserar sig för Dalbobron:
”A game of Dalbobridge anyone?”

Kategorier:Grästorp, Samhällsbyggnadsnämnden, VA

Stora förändringar i Vattentjänstplanen

19 maj, 2025 Lämna en kommentar

Den 10 februari i år avslutade jag ett blogginlägg med orden:

“Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.”

Nyfikenheten har stillats. På torsdag ska samhällsbyggnadsnämnden ha sammanträde och då ser jag rubriken på dagordningens ärende 11:

“Förslag till vattentjänstplan”

Wow! Det finns ett förslag till Vattentjänstplan på bordet!

Det kommer antagligen att bli en del diskussion kring Vattentjänstplanen. De politiska partierna har ju haft mycket olika åsikter om den kommunala VA-utbyggnaden, enskilda avlopp, tvångsanslutningar osv. Men tittar man på de beslutsförslag som nämnden ska ta ställning till handlar det först om:

“att ställa ut bifogat förslag till Vattentjänstplan samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering för granskning på kommunens digitala anslagstavla i 6 veckor.”

Samhällsbyggnadsnämnden ska också besluta att skicka “bifogad Vattentjänstplan och miljöbedömning samt uppdaterad dagvattenplan med skyfallshantering” på remiss, eller granskning, till kommunstyrelsen, några av kommunens nämnder och till närliggande kommuner. Det verkar alltså inte som det förväntas att politikerna ska diskutera innehållet i planen. Vi får se om de styrande partierna med socialdemokrater och centerpartister tar till orda…

Förslaget till vattentjänstplan är mycket intressant. Redan inför samrådet (se “Samråd om vattentjänstplanen! (1)”) hade stora förändringar skett i förvaltningens syn på Vattentjänstlagen (LAV) och framför allt definitionen av “större sammanhang” (samlad bebyggelse). Och när Länsstyrelsen sedan i början på året prövade kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet skärptes kraven på att följa skrivningarna i Vattentjänstlagen ytterligare. (Se “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.)

I början av förslaget till vattentjänstplan slås det fast:

“Kommunen gör idag en annan bedömning av begreppet bebyggelse i ett ”större sammanhang”, där de flesta områden som tidigare sågs som utbyggnadsområden nu fått annan klassning.”

I det första förslaget, det förslag som gick ut på samråd förra året, föreslogs att kommunen skulle inrätta 6 verksamhetsområden för vatten och avlopp – Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Gaddesanna utvidgad (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget och Kristinelund. I detta förslag står det:

“Utbyggnadsområden är områden med ett tydligt behov av en förändrad VA-försörjning, där utbyggnad av kommunala vattentjänster föreslås. Till utbyggnadsområden föreslås två områden: Floget och Kristinelund.”

Oops… Från Blåplanens tidigare föreslagna 6 verksamhetsområden på Vänersnäs, till 4 områden i samrådsförslaget, till… I det nu framlagda förslaget till vattentjänstplan föreslås inget område bli verksamhetsområde på Vänersnäs!

Det är svårt att utifrån de stora VA-debatterna 2021 (se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”) och framför allt 2022 (se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”) avhålla sig från att utropa “vad var det vi sa!”. Men jag lägger band på mig och förblir tyst…

Det är alltså bara Floget vid kanten till Hunneberg i Västra Tunhem och Kristinelund (väster om Katrinedal på andra sidan 45:an) som föreslås bli nya verksamhetsområden. De 4 tidigare tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs har tillsammans med Båberg utvidgad, Boteredssjön och Gundlebo hamnat i en grupp kallad “tänkbara utvecklingsområden”. Det är områden som vattentjänstplanen beskriver där det:

“inte finns behov av kommunala vattentjänster utifrån miljö- och hälsoskydd även om de uppfyller kravet på minst 20 bebyggda fastigheter i ett större sammanhang. Inom dessa områden kommer behovet att omprövas vid kommande uppdateringar av vattentjänsplanen.”

Och det är klart att områden kan utvecklas och förändras så att andra ställningstaganden kan behöva göras om några år. (Ordet ”omprövas” bör nog läsas som ”prövas på nytt”.)

Det ska också noteras att det står i förslaget att även området Skytteklev (Vänersnäs) finns med i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”.

Skytteklev uppfyller:

“kravet på minst 20 bebyggda byggnader (det har nog blivit något fel i formuleringen här; min anm) men saknar förutsättningar för bebyggelseutveckling och även bedöms sakna behov av allmänna vattentjänster.”

Orsakerna till att det inte föreslås att fler verksamhetsområden inrättas i något av områdena i gruppen “tänkbara utvecklingsområden” är bland annat att detaljplan saknas, området är inte utpekat som ett utvecklingsområde för nya bostäder, det finns ingen allmän kommunal dricksvatten- eller avloppsledning i närheten samt att fastighetsägare har inkommit med synpunkter i samrådet och framfört att behov inte finns för allmänna vattentjänster i området.

Alla dessa skäl gäller dock inte samtliga områden i gruppen “tänkbara utvecklingsområden”. Men, som det uttrycks i planen om varje område:

“Sammanvägt anses det i dagsläget inte finnas ett behov av allmänna vattentjänster”

Kommunens bedömning är att det för närvarande är möjligt att genom enskilda anläggningar tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i dessa områden. Det är i sammanhanget viktigt att notera att enskilda VA-anläggningar måste kunna godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. 

Det finns också ett antal områden som ingår i en grupp kallad “bevakningsområden”:

“Det finns 16 områden som idag inte uppfyller kravet på minst 20 byggnader. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”

 De 16 “bevakade” områdena är Hemmingstorp (Vänersnäs), Hönsemaden (Vänersnäs), Stora Agnevik – Snikås (Vänersnäs), Stora Lunden (Vänersnäs), Hallby Östra (Vänersnäs), Grytet (Vänersnäs), Lilleskog (Härveden), Långsjö (Stora Hästefjorden), Lilla Skuleboda (Väne Ryr), Sjövik-Ljungmossen (Väne Ryr), Forstena, Timmervik (Kättarebol), Timmervik (Vinterhålet), Västra Bleken (Sundals Ryr), Bollungen (Sundals Ryr) och Kleverud.

Kommunens nya förslag till Vattentjänstplan är som synes helt annorlunda än tidigare förslag. Min uppfattning är att kommunen äntligen följer Vattentjänstlagens paragrafer. Det betyder också att förslaget verkar väldigt bra. (En gardering är dock på plats, bloggaren känner inte till förhållandena i alla delar av kommunen.)

Det ska tilläggas att enligt Vattentjänstlagens 6b § är inte kommunens vattentjänstplan juridiskt bindande. Det betyder att kommunfullmäktige senare har möjlighet att utvidga eller skapa nya verksamhetsområden för allmänna vattentjänster. Dessutom ska Vattentjänstplanen prövas av kommunfullmäktige minst vart fjärde år om den är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster.

Det finns säkerligen flera besvikna fastighetsägare – fastighetsägare som vill ansluta sig till kommunens VA-nät. De har en möjlighet till det. I vattentjänstplanen står det:

“Samhällsbyggnadsförvaltningen kan, där tekniska förutsättningar och erforderlig kapacitet finns, erbjuda fastighetsägare eller samfälligheter att ansluta sig via avtal.”

Slutligen. Det går att ladda ner förslaget till Vattentjänstplan på kommunens webbplats – klicka här. (På sidan 193 återfinns “Vattentjänstplan 2025-2036. Granskningshandling”.)

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Centerpartiet, Nyheter och politik, S, Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Inget vatten till förskolor och skolor?

3 mars, 2025 Lämna en kommentar

OBS! Kl 22.00 Kokningsrekommendationen hävs! (Se längst ner i inlägget.)

Alla vänersborgare är vid det här laget väl bekanta med att det kan finnas “bajsbakterier” i dricksvattnet i kommunens VA-ledningar. (Se “Drick inte vattnet!”.) Det visade ju ett vattenprov som togs förra veckan i Vattentornet. Ett nytt prov togs i fredags och svaret på det provet ska enligt uppgift kunna komma senare idag måndag.

Så fortfarande gäller:

KOKA VATTNET!

I en artikel i TTELA i fredags stod det (se TTELA “Vänersborgare uppmanas: Koka ert dricksvatten”):

“Skolor och äldreboende kommer att få tankar med rent vatten utkörda.”

Enligt uppgifter från skolor i Vänersborg så stämmer inte detta. Följande meddelande skickades hem till vårdnadshavarna idag på en av kommunens grundskolor:

“Vi har fått information om att det gäller fortsatta kokningsrestriktioner i centrala Vänersborg samt att förskolor och skolor inte kommer få några vattentankar till sig. Vi kommer koka upp vatten som eleverna kommer få dricka utav, men det kan också vara bra om ni skickar med era barn/ungdomar en flaska vatten till skolan idag så att vi klarar oss hela dagen.”

Jag vet inte om det gäller samtliga förskolor och skolor i de drabbade områdena, dvs de som får vatten via vattentornet på Mariero. Och till “nya vattentornet” (som vi äldre vänersborgare alltid har sagt) kommer väl vattnet från vattenverket på Skräcklan antar jag.

Jag förstår att det kan vara svårt att hinna med att få tag i vattentankar som dessutom ska transporteras ut till alla(?) förskole- och skolenheter. Men i det här läget är det viktigt att det i så fall går ut information om detta. Jag kan inte se någon sådan information på kommunens hemsida eller på Facebook. Jag vet för övrigt inte om kommunen har kört ut vatten till äldreboendena.

Vänersborg, och antagligen de flesta andra kommuner i landet, är definitivt inte rustat för situationer som denna. Vilket får följden att skolpersonal måste koka vatten istället för att fokusera på undervisning…

Tillägg kl 19.00. Det verkar som informationen om att det inte finns dricksvatten på skolorna har gått ut till samtliga berörda vårdnadshavare via InfoMentor. På en annan av kommunens grundskolor formulerade rektorerna följande meddelande till vårdnadshavarna:

”Det är fortsatta rekommendationer om att koka vattnet innan användning. I förra veckan var det prat om att det skulle placeras ut vattentankar på skolor men så kommer det inte bli. Köket jobbar med kokning av vatten för att kunna servera till maten men vi har ingen möjlighet att ge eleverna vatten under resten av skoldagen. Är eleverna i behov av att dricka vatten under skoldagen behöver eleven ta med sig vatten i vattenflaska hemifrån. Vi återkommer så fort vi får mer information.”

OBS! OBS! OBS!

Kl 22.00 på måndagskvällen kom ett SMS till en stor del av Vänersborgs kommuns invånare:

”Kokningsrekommendationen hävs!
Efter provtagning och analys hävs nu den kokningsrekommendation som gällt i centrala Vänersborg med omnejd sedan i fredags. Flertalet prover har tagits sedan dess och provsvaren visar att alla värden är godkända och ligger inom Livsmedelsverkets gränsvärden. Det innebär att dricksvattnet är hälsosamt och rent.
– Provsvar och analysresultat idag visar att vi kan vara helt trygga med att dricksvattenkvaliteten är säkerställd och därför kan vi nu häva kokningsrekommendationen, säger Daniel Larsson verksamhetschef för Kretslopp & Vatten i Vänersborgs kommun.
MVH Vänersborgs Kretslopp & Vatten”

Kategorier:Nyheter och politik, VA

Drick inte vattnet!

28 februari, 2025 Lämna en kommentar

Kl 12.02 idag fick jag ett SMS. Jag hade precis ätit en dagens på en av stans restauranger, druckit två glas vatten och satt med kaffekoppen i handen. Det var ett massutskick från Kretslopp & Vatten (se kommunens hemsida):

“Kokningsrekommendation! Kretslopp och vatten rekommenderar kokning av drickvatten i några områden i kommunen. Prover i vattentornet i Mariero påvisar förekomst av intestinala enterokocker i dricksvattnet, bakterier som kan innebära ökad risk för vattenburen smitta. Kretslopp och vatten rekommenderar att alla i nedan angivna områden som har kommunalt vatten ska koka allt sitt dricksvatten.”

“I några områden”…? Kokningsrekommendationen gällde:

“Centrala Vänersborg, Vargön, Lilleskog, Blåsut, Öxnered, Onsjö, Båberg, Grunnebo, Väne-Ryr och Trestad Center.”

På min karta är det hela Vänersborgs kommun utom Brålanda, Frändefors och Vänersnäs, exkl Gardesanna. Det torde röra sig om åtminstone 30.000 invånare. Undantagna är naturligtvis de med egna brunnar, därför kan invånarna på Vänersnäs dricka sitt vatten. Oppositionspartierna i kommunfullmäktige sa ju nej till tvångsanslutning till kommunens VA-nät…

Det får mig för övrigt att tänka på VA-debatten i kommunfullmäktige i mars 2022 när Dan Nyberg (S) varnade för att de “25 fastighetsägarna” på Vänersnäs (Nybergs siffra) som ville behålla sina enskilda VA-system skulle förorena bad- och dricksvattnet för 800.000 människor runt Vänern… (Se “VA-debatten i KF (2): Vänern”.) Hur var ordspråket…?

“Städa först framför din egen dörr innan du städar framför dina grannars”

Dricksvattnet i Vänersborg innehåller alltså “intestinala enterokocker”. I TTELA säger enhetschefen på Kretslopp & Vatten (se TTELA “Vänersborgare uppmanas: Koka ert dricksvatten”):

“Det är ju en mag- och tarmbakterie, men om den är farlig kan jag inte svara på.“

Några sökningar på Internet och en fråga till Chat GPT ger snabbt svar. Intestinala enterokocker utgör sällan någon fara, förutom obehaglig magsjuka, men de kan orsaka allvarliga infektioner hos riskgrupper, särskilt inom sjukvården (Chat GPT):

  • “Enterokocker kan orsaka allvarliga infektioner på sjukhus, särskilt hos patienter med katetrar, sår eller nedsatt immunförsvar.
  • “Om bakterierna sprids till blodet kan de orsaka livshotande infektioner.”
  • “En sällsynt men allvarlig infektion som kan uppstå när enterokocker når hjärtat.”
  • “Vissa stammar, som vancomycinresistenta enterokocker (VRE), är svåra att behandla och kan spridas i vårdmiljöer.”

Men faran är inte över med de beskeden. På bland annat Borlänge Energis hemsida står det:

“Om det finns sådana bakterier i dricksvattnet är det stor risk att vattnet också innehåller sjukdomsframkallande mikroorganismer.”

Bakterierna ifråga lever i tarmkanalen hos varmblodiga djur, inklusive människor. Finns de i dricksvattnet är det därför troligt att bakterierna kommer från fekalt avfall, t ex avloppsvatten som innehåller bajs. Och bajs innehåller även andra “mindre nyttiga” bakterier…

Enhetschefen säger också till TTELA att:

“Proverna togs i tisdags”

Det betyder att vänersborgarna borde ha kokat vattnet åtminstone sedan i tisdags. Och kanske ännu längre tillbaka… Hiriwa Filter, ett företag som säljer vattenfilter skriver (se “VAD ÄR INTESTINALA ENTROKOCKER?”):

“Intestinala enterokocker är mer resistenta mot ogynnsamma miljöförhållanden och desinfektionsprocesser än E. coli, vilket gör dem till pålitliga indikatorer på långvarig förorening i vatten.”

Kommunen har enligt samhällsbyggnadsnämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) tagit prover idag. Det betyder att vattnet ska kokas åtminstone över helgen. Om proverna nu inte påvisar fortsatt förekomst av intestinala enterokocker vill säga… TTELA har intervjuat en expert på Livsmedelsverket. Läs gärna den artikeln, “Livsmedelsverkets expert reder ut i dricksvattenkaoset: Då behöver du koka vattnet”.)

I diskussionerna om Hallevibadet de senaste veckorna har vi fått höra att badet är farligt och att säkerheten inte kan garanteras. Det klingar lite falskt i mina öron – kommunen kan ju faktiskt inte garantera säkerheten för de fastigheter som är inkopplade på det kommunala VA-nätet. Och hur ska Vänersborg klara sig om kriget kommer…?

TTELA skriver att skolor och äldreboende kommer att få tankar med rent vatten utkörda. Jag tycker att kommunen borde ordna vattentankar på fler ställen i kommunen.

Och följ de riktlinjer som kommunen anger på hemsidan (klicka här):

  • “Koka allt vatten som ska drickas eller användas i matlagning.”
  • “Koka upp vattnet i en kastrull eller vattenkokare tills det bubblar kraftigt. Bakterier dör när vattnet kokas.”
  • “Häll upp det kokta dricksvattnet i väl rengjord kanna, flaska eller annan behållare och låt det svalna. Låt det stå i rumstemperatur eller svalare – gärna i kylskåpet.”
  • “Använd kokt vatten även till tandborstning.”
Kategorier:VA

KS imorgon onsdag (26/2)

25 februari, 2025 1 kommentar

Dagarna går fort. I morgon onsdag sammanträder kommunstyrelsen (KS). I gårdagens inlägg (se “KS på onsdag (26/2)”) fanns dagordningen med och jag beskrev ett antal ärenden. Nu redogör jag för några till.

Kommunstyrelsen (KS) ska “rekommendera” kommunfullmäktige (KF) att anta en “social hållbarhetsstrategi”. Strategin syftar till att göra Vänersborgs kommun till ett:

“socialt hållbart samhälle, för alla som lever och verkar här, idag och i framtiden.”

Det är en mycket ambitiös målsättning som filosofer, politiker, ekonomer, teologer osv har ägnat mycket tid och tankemöda kring i hundratals år. Nu ska politikerna och tjänstepersonerna i Vänersborg ta sig an uppgiften att förändra och förbättra Vänersborgs kommun.

Det är inget fel på att ha ideal, drömmar och visioner och strategin uttrycker dem på ett tydligt och korrekt sätt. Men när de ändå inte går att förverkliga, i synnerhet inte i Vänersborgs kommun – vad är då meningen?

I strategin kan man läsa att i Vänersborgs kommun:

  • “växer barn och unga upp till trygga individer med en positiv livsstil där de under uppväxten väljer bort alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar.” 
  • “har kvinnor och män, flickor och pojkar samma makt att forma samhället och sina egna liv”
  • “är alla invånare lika i värde och värdighet, ingen människa diskrimineras eller behandlas sämre än någon annan på grund av dennes grupptillhörighet”
  • “är en hållbar, inkluderande och säker kommun”
  • “utgår verksamheten från invånarna”
  • “beslut tas utifrån barnets bästa”

 Det är naturligtvis bra om kommunen försöker fokusera på dessa frågor och har höga målsättningar, men är de inte orealistiska? Inte ens i de beslut vi fattar idag följs ju dessa målsättningar. Kommunen lyssnar knappast på invånarna, ser inte alltid till barnens bästa, har hemlösa på gatorna, invånare i arbetslöshet, extrema inkomstskillnader, trångboddhet, utslagning i skolan, våld och kriminalitet…

Är jag därmed motståndare till förslaget till “social hållbarhetsstrategi”? Självklart inte, men det finns för många dokument i kommunens servrar – och för lite verkstad.

Det finns dock en formell invändning i ärendet. Strategin har inte diskuterats i kommunens nämnder och styrelser, endast genom:

“remissförfarande där samtliga förvaltningar har fått yttra sig.”

Det är alltså inga nämndspolitiker som har varit inblandade i beredningen, bara tjänstepersoner i förvaltningarna. Det är något anmärkningsvärt kan jag tycka eftersom olika nämnder, dvs politiker, pekas ut i strategin som huvudansvariga för att det arbetas med målen och deras förverkligande.

Strategidokumentet avslutas med två korta meningar under rubriken “Uppföljning och utvärdering”:

“Strategin redovisas och följs upp årligen i ordinarie uppföljningsprocess.”
“Utvärdering sker efter halva strategiperioden.”

Det är mycket “luddiga” formuleringar. Var ska strategin redovisas, följas upp och utvärderas? Vem utvärderar?

Ärende 9 handlar om en plan för suicidprevention, eller på sätt och vis två planer. KS ska ställa sig bakom handlingsplan för suicidprevention 2021–2025 och fastställa planen för 2026–2030. Planerna har stora likheter men den senare är “uppdaterad” på olika sätt.

Kommunen har en nollvision i det suicidpreventiva arbetet och syftet är att med suicidpreventiva åtgärder minska antalet suicid och suicidförsök. Planen syftar också till att öka kunskapen om psykisk hälsa och ohälsa. Det står mycket som är bra i planerna och vad jag förstår så ligger kommunen ganska långt framme i arbetet.

Men, som vanligt, frestas jag att skriva, det är nog flera som undrar över kommunens förhållande till teori och praktik. I planen för 2026-2030 står det:

“Det är viktigt att beakta suicid i planeringen av den fysiska miljön. Detta kan göras genom att analysera risker för suicid i de befintliga miljöerna och i planeringen och byggandet av nya miljöer. Det handlar om att minska tillgänglighet till medel och metoder för självmord.”

Jag tänker naturligtvis på det beslut som fattades om skyddsräcke/skyddsnät på Dalbobron. Då var pengar viktigare än suicidprevention… (Se “KF 1 (13/9): LOV, flexlinje, mat, bro och broddar”.)

Även om detta dokument kan en viss begreppsförvirring råda. Det handlar om en plan, men är inte en plan enligt kommunens definition betydligt mer konkret? Är egentligen inte denna plan mer av en strategi? Ja, det kan man undra. Särskilt med tanke på att det i planen står:

“Utifrån dessa är fyra lokala huvudspår framtagna. Inom dessa skapas sedan konkreta aktivitetsplaner.”

Planen lyfter fram fyra huvudspår, men åtgärderna ska tas fram i andra dokument. Tas fram av vem kan man för övrigt undra…?

Det blir till att fråga.

Även nästkommande ärende, “Samhällskontrakt som arbetsform”, handlar mycket om visioner och förhoppningar. Arbetsformen, eller metoden, ska användas för uppnå ökad inkludering och människors samhällstillhörighet samt minska ojämlikhet och utanförskap. Själva arbetsmetoden samhällskontrakt innebär att:

“olika aktörer samverkar för att lösa samhällsproblem. Metoden bygger på principer som inkludering, lika villkor, gemensamt ansvar och att sätta frågan i centrum. Metoden syftar till att stärka den kollektiva förmågan att formulera problem, identifiera behov och tillvarata lokala resurser.”

Det finns även flera “tekniska” ärenden på kommunstyrelsens dagordning.

Samhällsbyggnadsförvaltningen vill stycka av fastigheten Sörbyn 8:2, Allégatan 22 i Brålanda, och sälja den del av fastigheten där byggnaden står. Det är inte vilken byggnad som helst, det handlar om byggnaden som var kommunhuset i Brålanda – den tid då Brålanda var en egen kommun. (På den gamla goda tiden som kanske några brålandabor skulle uttrycka det.)

Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har utfört en konsekvensbeskrivning utifrån önskemålet om avyttring. Det är enligt kommunens riktlinjer rutin när det handlar om avyttring/försäljning av kommunala byggnader. KSF:s slutsats är:

“… en försäljning av fastigheten [bör] inte genomföras innan dess att planeringen av området och en eventuell ny detaljplanering är genomförd och antagen. Att avvakta den pågående planeringen kring tågstoppet underlättar för en hållbar helhetslösning i området…”

Kommunstyrelsens beslut blir därmed sannolikt att huset inte ska säljas. Sedan kan man flika in att det är viktigt att detaljplanen över området kommer igång så fort som möjligt. Kommunen behöver en detaljplan för att alla förberedelser, och investeringar, ska hinnas med inför det kommande tågstoppet.

Samhällsbyggnadsnämnden har påbörjat investeringar som inte har hunnit bli klara inom beräknad tid. Därför behöver fullmäktige fatta ett beslut som så att säga flyttar investeringspengar från 2024 till 2025. Det är i sin ordning.

Under ett av investeringsobjekten står det:

“Vad gäller projekt för takbyte av Arena Vänersborg har större del av projektmedlen redan förskjutits i samband med MRP 2025 då upphandlingen drog ut på tiden. Prognosen var då att 2.000 tkr skulle hinna förbrukas under 2024 men på grund av ytterligare fördröjningar föreslås en tilläggsbudget om 1.955 tkr.”

Kommunen har avsatt nästan 22 milj kr för att byta tak i arenan. Trots det verkar inget företag vara villigt att åta sig uppdraget. Kan det bero på att företagen vet att 22 milj inte räcker? Att det finns betydligt fler fel på arenan än vad politikerna tror…? Och med tanke på diskussionen kring Hallevibadet (se “KF-beslut: Hallevibadet ska hyras ut”) och av Karl af Geijerstams ledare (se TTELA “Därför borde Hallevibadet rivas”): Är Arena Vänersborg säker att vistas i? Uppfyller takkonstruktionen säkerhetskraven?

I oktober 2022 lämnade Tor Wendel (M) en motion (se “Ny VA-motion från M”) om att det:

“utreds om det vore lämpligare att beslutsförslag om nya verksamhetsområden bereds av Miljö- och Hälsoskyddsnämnden istället för Samhällsbyggnadsnämnden.”

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ändrades en del vid årsskiftet 2022-2023, bland annat ändrades den viktiga 6 §. Miljöaspekten betonas numera betydligt hårdare än förut. Motionen bifölls i kommunfullmäktige och imorgon ska utredningen behandlas.

Från att ha varit positiv till Wendels motion har jag sedan jag läst utredningen ändrat uppfattning. Jag håller med KSF:s bedömning att det är:

“lämpligare om Samhällsbyggnadsnämnden fortsatt har det huvudsakliga ansvaret för att bereda beslutsförslag om nya verksamhetsområden.”

Det viktigaste argumentet för detta hittas i Kommunallagen 6 kap. 7 § andra stycket:

“En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.”

Kommunens utredning visar detta mycket tydligt. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan inte enligt min mening vara ansvarig för att bereda och inrätta nya verksamhetsområden och samtidigt utöva tillsyn enligt Miljöbalken på samma verksamhet. Det höll för övrigt Chat GPT med om…

KS ska föreslå KF att anta “Kommunala föreskrifter om användningen av den allmänna VA-anläggningen”. Föreskrifterna ser ok ut, men de är på en detaljnivå som är svår att bedöma. (Det går att ladda ner förslaget till föreskrifter här. Ändringar från tidigare föreskrifter är markerade med gult.)

Det ska även ske en revidering av kommunens avfallsföreskrifter. Kommunstyrelseförvaltningen (KSF) har yttrat sig om förslaget till föreskrifter. Jag förmodar att föreskrifterna kommer att beslutas i ett senare skede när samhällsbyggnadsnämnden är klar med revideringarna.

Kommunstyrelsen ska besluta att anta “Medborgarlöfte i Vänersborgs kommun 2025-2026”. Medborgarlöftet utgår från den överenskommelse som slutits mellan Vänersborgs kommun och Polisen. Prioriteringen i år och nästa år är:

  • “Rikta åtgärder mot normbrytande beteende bland ungdomar och unga vuxna i riskzon för att bli brottsaktiva.”
  • “Rikta åtgärder mot brottsaktiva ungdomar och unga vuxna.”
  • “Utveckla samarbetet med föreningsliv och civilsamhälle.”

Kommunstyrelsen ska bevilja, är det tänkt, Fastighets AB Vänersborg (FABV) en tillfälligt utökad checkkredit på 15 milj kr. Beslutet ska gälla tills om- och tillbyggnationen av fastigheterna på Hunneberg är klara, dvs till den 31 mars nästa år. 

Fastigheten vid Hunneberg diskuterades mycket när FABV köpte Bergagården av Sveaskog. Det fanns de som varnade för de kommande kostnaderna. Det är, förutom renoveringar av byggnaderna, en samhällsmast för mobiltäckning, VA-anslutning, fiber mm. Vad blir kostnaderna för FABV? Och vilka inkomster har bolaget för att täcka kostnaderna?

I FABV:s bolagsordning står det i § 6, “Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning”:

“Kommunfullmäktige i Vänersborgs kommun ska få ta ställning till beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, innan bolaget fattar beslut i frågan.”

Börjar inte kostnaderna bli så stora att de är av “större vikt”? Och när jag ändå har bolagsordningen framme på skärmen. I § 4 står det att ändamålet med bolagets verksamhet är följande:

“Bolaget ska bedriva sin verksamhet utan vinstsyfte i avsikt att stödja utvecklingen av ett starkt affärs- och näringsliv i Vänersborgs kommun som grund för sysselsättning och goda levnadsbetingelser.”

Halle och Hunneberg har stora värden för kommuninvånarna och turisterna, men vilken betydelse har bergen egentligen för ett ”starkt affärs- och näringsliv” i kommunen? 

Kommunfullmäktige ska anta ”Biblioteksplan 2025-2028 Vänersborgs kommun”. Imorgon ska kommunstyrelsen besluta att förslaget ser helt ok ut.

Det var ett långt blogginlägg, till och med längre än vanligt. Men så blir det antagligen också ett tämligen långt sammanträde med kommunstyrelsen imorgon.

Anm. Du kan läsa om kommunstyrelsens beslut här – ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.

Kategorier:Allmänt Vänersborg, Arena Vänersborg, Bergagården, Brålanda, Fastighets AB, KS 2025, Medborgarlöfte, Polis, VA

När beslutas Vattentjänstplanen?

18 februari, 2025 Lämna en kommentar

Regionfullmäktige är Västra Götalandsregionens högsta beslutande församling. Idag tisdag sammanträder/sammanträdde regionfullmäktige i Bojorten. (Regionens webb-utsändning hittar du här.)

Det fina vädret lockade till en promenad till kommunhuset. Det var läge att studera hur det går till när regionen genomför sina sammanträden. Jag hamnade mitt i en interpellationsdebatt. Den var föranledd av en interpellation av Ed Kahrs (M) om gemensamma insatser för att stärka barns och ungas psykiska välmående. Frågan var riktad till Carina Örgård (V), ordförande i beredningen för psykisk hälsa, och hade följande lydelse:

“Vilka insatser anser du att Västra Götalandsregionen kan bidra med och vilka åtgärder bör vidtas för att öka kunskap och kompetens, samsyn och omhändertagande av barn och unga som lider av psykisk ohälsa?”

Det var en intressant debatt, särskilt eftersom jag avslutade min lärarkarriär på BUP-skolan. Det finns egentligen mycket att berätta om mina erfarenheter därifrån, men det får bli någon annan gång. (Interpellationssvaret från Örgård kan du läsa här.)

När jag satt på åskådarläktaren fick jag ett meddelande. Meddelandet tog mig snabbt tillbaka till den kommunala verkligheten. Det kom från en fastighetsägare på Vänersnäs som undrade hur det går med vattentjänstplanen och den kommunala VA-dragningen.

Det hade jag alldeles glömt. I samband med att jag nyligen skrev två inlägg om vattentjänstplanen (se “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)” och “Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”) ställde jag frågan till Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) om hur långt man hade kommit med planen. Jag hade inte hunnit få något svar när jag skrev inläggen.

Det har jag fått nu. Svaret från samhällsbyggnadsförvaltningen löd:

“Frågan om Vänersborgs vattentjänstplan landade på mitt bord för ett par månader sedan. Jag har skrivit klart det första utkastet för någon vecka sedan och skickat det till enheterna för Miljö, Plan och Bygg samt Kretslopp och Vatten för synpunkter. Jag kommer också i det underlag som presenteras inför politiken ta hänsyn till det samråd som skett under 2024. Det beräknar jag ha gjort klart under vår/sommar-25 för att därefter behandlas politiskt i respektive nämnder och slutligen beslutas av Kommunfullmäktige (KF).
Min gissning är att ärendet kommer upp till KF under höst/vinter 2025. Men det är ni i politiken som avgör.”

 Politiken “som avgör” i det här fallet är de styrande partierna, framför allt de två ordförandena Ann-Marie Jonasson (S) i samhällsbyggnadsnämnden och Benny Augustsson (S) i kommunstyrelsen. Vi oppositionspolitiker har inte mycket att säga till om när det gäller vilka ärenden som ska upp på kommunens dagordningar…

Jag hoppas att fastighetsägaren och andra är nöjd med informationen. Det ska tilläggas att fastighetsägaren ifråga inte var särskilt intresserad av att eventuellt bli tvångsansluten. Men hur det kommer att gå med kommunens Vattentjänstplan ligger som framgår en bit fram i tiden. 

Och det är egentligen inte klart med en Vattentjänstplan. Den dag då planen är beslutad så ska inrättandet av verksamhetsområden upp på dagordningen. Varje verksamhetsområde är ett eget ärende eftersom en vattentjänstplan inte är juridiskt bindande. Sedan kan varje enskild fastighetsägare överklaga ett verksamhetsområde och en anslutning osv.

Det kommer att hinna rinna stora mängder vatten och fekalier genom de enskilda avloppen innan det blir dags för anslutningar till kommunens VA-nät – både frivilliga sådana och tvångsanslutningar.

Vem vet, det kanske till och med kan bli en valfråga.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:Samhällsbyggnadsnämnden, VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)

10 februari, 2025 Lämna en kommentar

Anm. Detta inlägg är en direkt fortsättning på “Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)”.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök på Vänersnäs. Det var efter att en fastighetsägare begärt att Länsstyrelsen skulle göra en tillsyn och pröva kommunens skyldighet att inrätta ett verksamhetsområde i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet.

Representanterna för Länsstyrelsen konstaterade att fastigheterna inom området Änden och Hallby Södra (inklusive skolan) var relativt tätt lokaliserade. Detta är ett område som föreslås bilda ett verksamhetsområde i Vänersborgs kommuns förslag till vattentjänstplan (planen som var ute på samråd). Länsstyrelsen konstaterade också, precis som vattentjänstplanen, att bebyggelsen är gles i områdena kring Grytet och norr om skolan (Rasmustorpet). I Grytet har inte heller kommunen föreslagit något verksamhetsområde. Här delar Länsstyrelsen alltså kommunens bedömning. Länsstyrelsen anser att Grytet respektive Rasmustorpet är separata delområden och anledningen till det är att avståndet helt enkelt är för stort till Hallby Södra för att kunna anses vara en samlad bebyggelse (ett större sammanhang).

Det är emellertid intressant att kommunen i förslaget till vattentjänstplan har föreslagit att Rasmustorpet ska ingå i Gaddesannas verksamhetsområde. Gaddesanna är ett verksamhetsområde sedan några år tillbaka, inrättat och utbyggt sedan Länsstyrelsen hade förelagt kommunen detta. I vattentjänstplanen vill kommunen utvidga befintligt verksamhetsområde med området kring Rasmustorpet. Kommunen kallar det “nya” verksamhetsområdet för “Gaddesanna, utvidgat”. Länsstyrelsen har inte undersökt och bedömt om detta verksamhetsområde är ett större sammanhang i Vattentjänstlagens (LAV) mening.

Länsstyrelsens bedömning var emellertid att områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet inte tillsammans kunde betraktas som samlad bebyggelse (större sammanhang) i LAV:s mening. Därför utgick Grytet och Rasmustorpet. De två områdena uppfyllde var för sig inte vattentjänstlagens krav på samlad bebyggelse/större sammanhang.

Länsstyrelsen gick vidare och gjorde fler bedömningar. Länsstyrelsen kom faktiskt fram till slutsatsen att även området “Södra-Hallby” ska betraktas som två olika områden:

“Utifrån Länsstyrelsens fältbesök görs bedömningen att det är två separata delområden där det är ett avstånd på drygt 150 meter mellan områdena.”

Det betyder enligt Länsstyrelsen:

“Delområde 1 (Änden), som omfattar enbart 9 fastigheter, når inte upp till kravet på fler än 20 fastigheter och ska därför inte anses utgöra samlad bebyggelse.”

Oops… I kommunens förslag till vattentjänstplan betraktades Änden och Hallby Södra som en samlad bebyggelse och skulle tillsammans bilda ett verksamhetsområde. Och så kommer Länsstyrelsen och anser att det är två delområden. Det betyder att fastighetsägarna i delområdet Änden inte får ingå i något verksamhetsområde… En del blir antagligen glada för det, andra kanske blir mindre glada.

Hallby Södra ska dock anses som ett större sammanhang enligt Länsstyrelsen, trots att det bara finns 16 bostadsfastigheter i området. Det beror på att Vänersnäs skola finns i området och den anses motsvara minst 15 hushåll.

Länsstyrelsen bedömning lär sätta “myror i huvudena” på tjänstepersonerna i kommunhuset. Det blir till att ändra i förslaget till vattentjänstplan. Igen, antar jag.

Det räcker inte, skriver Länsstyrelsen att ett område kan anses utgöra samlad bebyggelse (större sammanhang) för att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Och därför fortsätter Länsstyrelsen att titta på hälso- och miljörekvisiten i området Hallby Södra. Och detta har säkerligen lett till en invasion av myror i kommunhuset…

Länsstyrelsen utgår från LAV 6 §:

“Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…”

Länsstyrelsen börjar med att betrakta hälsorekvisitet:

“Länsstyrelsen kan dock konstatera att även om det av handlingarna i ärendet framgår att de enskilda avloppen är bristfälliga, så bör avloppshanteringen inom de flesta fastigheter kunna lösas genom andra lösningar som exempelvis genom separata system som WC till sluten tank och en separat rening för BDT-avloppen.”

Oj. “separata system”… Vad menar Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen skriver, och jag citerar ett längre avsnitt eftersom det kan ha stor betydelse för fastighetsägarna på Vänersnäs – och antagligen på flera ställen i kommunen, för att inte prata om tjänstepersonerna på Kretslopp & Vatten:

“Länsstyrelsen gör sammanfattningsvis bedömningen att det på merparten av fastigheterna inom Hallby-Södra inklusive skolan (delområde 2) finns förutsättningar för att på ett godtagbart sätt tillgodose behovet av både vattenförsörjning och omhändertagande av spillvatten i området genom enskilda anläggningar. Bristerna inom möjligheten till avloppsrening samt de brister på dricksvattenkvalitet som identifierats för enskilda fastigheter är därmed inte av tillräcklig omfattning för att det av hälsoskäl ska finnas behov av att förelägga kommunen om att inrätta ett verksamhetsområde för avlopp och dricksvatten.”

Länsstyrelsen anser alltså att det inte är möjligt att förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde på Hallby Södra heller… Det torde i praktiken betyda att om kommunen ändå föreslår ett verksamhetsområde i området så, antar jag, kan fastighetsägarna överklaga beslutet (till Mark- och miljödomstolen). Länsstyrelsen har ju gett dem argument…

Länsstyrelsen avslutar sin bedömning med att analysera miljörekvisitet enligt LAV 6 §. Och det kan jag avslöja direkt, Länsstyrelsens resonemang gör ingen i kommunhuset glad…

Länsstyrelsen konstaterar att samtliga delar av området Hallby Södra har avrinning till Dättern och att Dättern har problem med övergödning:

“Recipienten (Dättern alltså; min anm.) har måttlig ekologisk status och otillfredsställande status för näringsämnen.”

Länsstyrelsen slår fast:

“För Dättern som helhet är jordbruket den största påverkanskällan till övergödning men enskilda avlopp är också betydande och står för ca 9,3% av den antropogena fosforbelastningen.”

Enligt min mening är det inte omöjligt att Länsstyrelsen faktiskt överskattar de enskilda avloppens betydelse. Varför är inte Grästorps och Nossebros avloppsreningsverk medtagna i bedömningen? Dessa avloppsreningsverk ligger vid Nossan – och Nossan rinner ut i Dättern… Och att avloppsreningsverk släpper ut stora mängder kväve och fosfor samt andra skadligare ämnen, som t ex kemikalier och mediciner, är allmänt känt.

Men ok, en tiondel av utsläppen kommer från enskilda avlopp… Men vad släpps ut från Hallby Södra?

“De enskilda avlopp som idag finns i Hallby -Södra inklusive skola (delområde 2) som skulle kunna innebära näringsämnesbelastning på Dättern är dock placerade långt från Dättern, från 300 meter – 1,4 km. Påverkan från dessa avlopp bedöms vara liten i relation till den totala belastningen från utsläpp från jordbruk och andra områden med enskilda avlopp.”

Och Länsstyrelsens slutsats blir:

“En kommunal anslutning av Hallby-Södra bedöms därför inte ge en tillräckligt stor minskning av näringspåverkan för att anse att miljörekvisitet i 6 § vattentjänstlagen är uppfyllt.”

Länsstyrelsens uppfattning om verksamhetsområden i det undersökta och bedömda området torde ha framgått väldigt tydligt, men Länsstyrelsen avslutar ändå sin bedömning med en sammanfattande slutsats.

“Med den information som finns idag om de befintliga dricks- och spillvattenanläggningarna och förhållandena i området gör Länsstyrelsen den sammanvägda bedömningen att ansvaret att tillhandahålla vattentjänster för fastigheterna i området i anslutning till Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan samt Rasmustorpet, inte faller på kommunen.”

Det är en tung slutsats för Kretslopp & Vatten… Vänersborgs kommun har uppenbarligen värderat och bedömt hälso- och miljörekvisiten på ett helt annat sätt än Länsstyrelsen. Och det får konsekvenser på de planerade verksamhetsområdena.

Man skulle kunna se Länsstyrelsens bedömning som en slags kalibrering av hur kommunen ska göra sina bedömningar. Länsstyrelsens bedömning torde därför få återverkan även på andra områden på Vänersnäs och också för andra delar av kommunen. Det är inte bara så att kommunen får omvärdera sina tolkningar av lagen – fastighetsägare har fått hjälp av Länsstyrelsen med argument i yttranden och/eller överklaganden på den kommande vattentjänstplanen.

Som t ex “Gaddesanna, utvidgat”, dvs området kring Rasmustorp. Skulle Länsstyrelsen verkligen se ett behov av verksamhetsområde, när miljö och hälsa i Vänersborgs kommun har yttrat att VA i detta område borde gå att lösa enskilt? När området dessutom har avrinning mot Dalbosjön (Vänern) som inte har några problem med övergödning. Min gissning är att Länsstyrelsen knappast skulle anse att området Rasmustorp uppfyller hälso- och miljörekvisiten för inrättandet, eller utvidgning, av ett verksamhetsområde.

Länsstyrelsen har gjort en, i varje fall för mig, överraskande bedömning efter tillsynen på Vänersnäs. Den skiljer sig från de tidigare “traditionella” bedömningarna från myndigheter. Men visst är det en sund och rationell bedömning som Länsstyrelsen, äntligen, har gjort. Det tycks som om synen på enskilda avlopp och markretentionens betydelse har spridit sig. Och att tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster äntligen är synkroniserad med och anpassad till lagstiftarens syften och domar i Mark- och miljööverdomstolen.

Jag får också en upplevelse av deja-vu från de debatter som förekommit i Vänersborgs kommun – i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. (Se “VA-debatten i KF (1): Yrkanden”.) Länsstyrelsen upprepar ju faktiskt samma argument som vi i Vänsterpartiet använde i debatterna kring förslagen om att inrätta verksamhetsområden på Vänersnäs för några år sedan. Länsstyrelsen utgår från vattentjänstlagen och vad det faktiskt står i lagen, precis som James Bucci och jag gjorde. Då möttes vi av sarkasm, ironi och påhittade, fantastiska argument. Som t ex att de enskilda avloppen på Vänersnäs skulle kunna förgifta dricksvattnet i Vänern för 800.000 personer… (Se “VA-debatten i KF (7): Övriga trådar”.)

De lärdomar som Vänersborgs kommun måste ta med sig utifrån Länsstyrelsens bedömning är att det inte bara handlar om att hitta ”större sammanhang” i bebyggelsen. Det har nämligen funnits en tendens i kommunen att anse att där det finns större sammanhang (ett begrepp som kommunen i och för sig ofta har tolkat mycket vidsträckt och omfattande, dvs felaktigt) så finns det också mer eller mindre automatiskt ett behov. Så är det inte. Kommunen underskattar betydelsen av att verkligen reda ut om det finns ett tillräckligt stort behov utifrån hänsynen till ”skyddet för människors hälsa eller miljön”. (LAV 6 §).

Det ska bli mycket intressant att så småningom få kommunens vattentjänstplan i sin hand.

Anm. Läs gärna inlägget ”När beslutas Vattentjänstplanen?”.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Vad händer med Vattentjänstplanen? (1)

9 februari, 2025 Lämna en kommentar

Den 21 juni 2022 beslutade riksdagen om en ny vattentjänstlag, Lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Det var egentligen mer en uppdatering av lagen än en ny lag. En av nyheterna var att det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun. (Se “Ny vattentjänstplan på gång!”.) Runt om i landet satte kommunerna igång arbetet med att ta fram en vattentjänstplan, så även Vänersborgs kommun. Det var bråttom, vattentjänstplanen skulle finnas färdig i varje kommun den 1 januari 2024. Det var få kommuner som hann få planen klar till detta datum.

I Vänersborgs kommun utarbetades ett förslag till vattentjänstplan och den gick ut på samråd förra sommaren. Då hade berörda fastighetsägare möjlighet att lämna in synpunkter. Förslaget till vattentjänstplan skickades även ut på remiss till några av kommunens nämnder. (Längst ner finns länkar till de blogginlägg som jag skrev om förslaget och svaren från två av remissinstanserna.)

Vattentjänstplanen borde alltså ha varit klar för länge sedan, men det var antagligen många synpunkter som skulle tas i beaktande. Jag förmodar emellertid att arbetet fortskrider för fullt inom kommunhusets väggar, även om det inte har sipprat ut någon information från Sundsgatan om arbetet, t ex om tidsplanen eller hur långt Kretslopp & Vatten (samhällsbyggnadsförvaltningen) har kommit med planen. På kommunens webbplats hittar jag inte heller någon information. (Se “Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp”.) Jag har skrivit till ansvarig tjänsteperson men inte fått något svar, inte än i varje fall.

Vattentjänstplanen ska enligt LAV omarbetas och kompletteras utifrån alla synpunkter som har lämnats under samrådet. Sedan ska det nya förslaget ut på granskning – under minst 4 veckor. Då kan faktiskt fler synpunkter lämnas från berörda fastighetsägare och förslaget till plan eventuellt omarbetas ytterligare. Men då blir det troligen i mindre omfattning. När förslaget till Vattentjänstplan för Vänersborgs kommun är klart ska det som vanligt vandra från samhällsbyggnadsnämnden via kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för beslut. Och även på denna “resa” kan det naturligtvis hända saker.

Parallellt med kommunens arbete har Länsstyrelsen under flera år arbetat med en begäran från en boende i Grytet på Vänersnäs. Denna begäran inkom redan den 21 maj 2022 till Länsstyrelsen. Det är alltså snart 3 år sedan och till och med innan riksdagen fattade beslut om en ny vattentjänstlag. Länsstyrelsens svar, dvs beslut, kom den 23 januari i år, 2025 alltså. I beslutet står det en hel del intressant om VA-frågan på Vänersnäs. Länsstyrelsens beslut och bedömningar kan faktiskt få återverkningar och kanske till och med komplicera, och försena, kommunens arbete med vattentjänstplanen ytterligare.

Fastighetsägaren på Vänersnäs begärde av Länsstyrelsen att den skulle göra en tillsyn och pröva Vänersborgs kommuns skyldighet att inrätta verksamhetsområde för vatten och spillvatten i området Grytet, Änden, Hallby Södra och Rasmustorpet – på Vänersnäs alltså. En rad skäl anfördes för att det kommunala VA-nätet skulle byggas ut och fastigheterna kunna ansluta sig.

Vänersnäsbon menade att området utgjorde ett större sammanhang, statusen på de enskilda VA-lösningarna var dålig, området översvämmades ofta och avloppsvatten kunde rinna ut i Dättern. Hen menade vidare att dricksvattnet hade anmärkningar och att risken var överhängande för att vattenkvaliteten var bristfällig i ett stort antal fastigheter. En annan fastighetsägare på Vänersnäs hade också yttrat sig och höll till största delen inte med om denna beskrivning.

Det ska nämnas att både Samhällsbyggnadsförvaltningen, dvs Kretslopp och vatten, och Miljö- och byggnadsförvaltningen också yttrade sig till Länsstyrelsen.

Den 10 december 2024 gjorde Länsstyrelsen ett besök i området. Efter besöket gjorde Länsstyrelsen en sammanvägd bedömning och beslutade följande den 23 januari:

“Länsstyrelsen lämnar begäran om tillsyn av Vänersborgs kommuns skyldighet att anordna en allmän va-anläggning för fastigheter inom områdena Grytet, Änden, Hallby Södra inklusive skolan och Rasmustorpet, se karta bilaga 1, utan åtgärd och avslutar ärendet.”

I nästa blogginlägg, del 2, kommer jag att mer noggrant gå igenom Länsstyrelsens resonemang kring större sammanhang, hälsorekvisitet och miljörekvisitet. Länsstyrelsen bjuder nämligen på ett tänk som sannolikt både komplicerar och fördröjer kommunens arbete med den nya vattentjänstplanen…

Fortsättning i inlägget ”Länsstyrelsens bedömning får stora konsekvenser (2)”.

==

Om vattentjänstplanen:

Kategorier:VA, vattentjänstplan, Vänersnäs

Rekordmycket bajsvatten

16 oktober, 2024 1 kommentar

Det poppade upp en notis i min mobiltelefon:

“Rekordmycket bajsvatten släpps ut från reningsverken”

Det var ett inslag från P4 Jämtland. Det var lite överraskande, det är ju inte ofta man får nyhetstips från Jämtland. Men det har hänt. Och rubriken lät ju spännande…

Jag trodde först att radioinslaget handlade om Åre kommun. Åre har figurerat i media de senaste 5-6 åren på grund av de utsläpp som skett av orenat avloppsvatten, dvs bräddning. Och visst, P4 Jämtland hade ett färskt inslag om att Åre hade bräddat i ett vattenskyddsområde (Se “Åre erkänner: Släppte ut bajsvatten i vattenskyddsområde”.) 

Men denna gång handlade radioinslaget om en annan jämtländsk kommun. P4 Jämtlands reporter Fredrik Vestberg intervjuade VA-chefen Helen Löfgren på Strömsunds kommun i norra Jämtland. Löfgren berättade att kommunens ledningsnät inte klarade av “topparna” vid t ex snösmältning och störtskurar. I inslaget intervjuade Vestberg även strateg Erik Karlsson på branschföreningen Svenskt Vatten. Karlsson konstaterade att utsläppen ökar i landet och att det får konsekvenser. Det bräddas nämligen nästan alltid i vattendrag. Till skillnad från enskilda avlopp skulle jag vilja tillägga.

Fredrik Vestberg talade i inslaget om en ny rapport från Svensk Vatten. Jag skrev till honom och han skickade mig länken till rapporten “Resultatrapport för VASS Drift 2023”. (Den kan laddas ner här.)

Resultatrapporten är en nationell sammanställning av basfakta och driftresultat från år 2023 av vattenförbrukning, läckage och vattenförluster mm. Det handlar om både dricks- och avloppsvatten.

Och bräddningar… 

Rapporten bygger på svar från 231 kommuner, vilket motsvarar 94 procent av Sveriges befolkning. (Sedan har samtliga nyckeltal som redovisas i rapporten extrapolerats att gälla för hela landet utifrån de kommuner som besvarat undersökningen.)

Det släpptes ut stora mängder avloppsvatten förra året. Man ska dock komma ihåg att VA-systemen kan vara konstruerade så att avloppsvattenflödet i varierande grad också inkluderar dagvatten (främst i områden med kombinerade ledningsnät) och så kallat tillskottsvatten. Det sistnämnda består i huvudsak av inläckande grundvatten och dricksvatten som läckt ut från vattenledningarna samt dränvatten (=vatten i marken som avleds genom dränering) från husgrunder.

Mängden obehandlat avloppsvatten som bräddades från ledningsnät eller avloppsreningsverk förra året i Sverige var 30.630.623 kbm (kubikmeter). Det är detsamma som 30.630.623.000 liter, alltså 30 miljarder 630 miljoner 623 tusen liter… Det var mer än det dubbla i jämförelse med ett “normalår” och den största mängd som släppts ut under de senaste 10 åren.

Det handlar alltså om utsläpp som huvudsakligen hamnar i vattendrag. I Vänersborgs fall bräddas det orenade avloppsvattnet ut i Vänern vid Göta älvs utlopp och i Frändeforsån som mynnar i Vänern… Holmängens avloppsreningsverk i Vänersborg bräddade förra året 29.869 kubikmeter (29.869.000 liter). Det beräknas dessutom att det bräddades sammanlagt 590 kubikmeter, dvs 590.000 liter, från pumpstationerna i ledningsnätet. I Brålanda bräddades det 2.408 kbm (2.408.000 liter) och 32.020 kbm på ledningsnät och pumpstationer. (Se “VA och utsläppen 2023”.)

Den största delen av Sveriges befolkning är anslutna till kommunala VA-system. Procentuellt håller sig andelen anslutna på samma nivå, knappt 90 procent, både för dricksvatten och spillvatten. Drygt 10 procent av befolkningen har således enskilda VA-lösningar.

Det är ofattbart att kommuner i Sverige, som t ex Vänersborgs kommun, genom åren har “jagat” enskilda avloppslösningar (se t ex “Solvarm, pris och uppmärksammat naturhus”) och tvångsanslutit fastighetsägare till det kommunala VA-nätet. Det är uppenbarligen inte de enskilda avloppen som är boven när det gäller förorenade sjöar och vattendrag i landet. Och värre blir det för de kommunala VA-systemen i takt med klimatförändringarna och den ökade mängden nederbörd.

För övrigt innehåller rapporten “Resultatrapport för VASS Drift 2023” (kan alltså laddas ner här) en mängd nyckeltal. Eftersom vi diskuterade förväntade resultat, nyckeltal etc i barn- och utbildningsnämnden i måndags noterar jag att det finns några intressanta sådana för Kretslopp och Vatten (i samhällsbyggnadsnämnden). Ett nyckeltal i rapporten är den totala dricksvattenförbrukningen per person och dygn. Två andra handlar om personal. Det är antalet anställda inom drift och underhåll i förhållande till ledningsnätets längd och antal anställda inom ledning, utredning, planering och beställarfunktioner i förhållande till antalet servisanslutningar, dvs antal kunder. Det skulle kunna vara intressant att jämföra sådana nyckeltal med andra kommuner.

Det fanns flera intressanta inslag om avlopp och bräddningar på P4 Jämtland och resultatrapporten är också värd att åtminstone ögna igenom.

PS. Hur enskilda avloppsanläggningar klarar sig i konkurrensen med reningsverken har jag bland annat skrivit om här: “Kommunens avloppsrening (3/3): Varför tvångsanslutning?”, “VA (1/2): Skiter björnar i skogen?” och “VA (2/2): ”Mene mene tekel u-farsin”. Och Solvarm…”.

Kategorier:Reningsverk, Samhällsbyggnadsnämnden, VA