Arkiv

Författararkiv

VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.

Debatten om att införa verksamhetsområden på Vänersnäs hade pågått i ca 40 minuter. Den hade varit både intensiv och engagerad, även om det var ganska få ledamöter som deltog aktivt. De som yttrade sig var pålästa och argumenten var i regel genomtänkta och baserade på fakta. Även om jag tyckte att det fanns någon som kanske försökte sig på att, som de säger i det engelska parlamentet:

”misleading the house”

Eller om personen själv kanske hade blivit missledd…

Debatten fortsatte med att en ny röst hördes. Kenneth Borgmalm (S) ställde en fråga till Lena Eckerbom Wendel (M):

“Idag ska vi ju bara bestämma om att inrätta verksamhetsområden, men vilka som ska ansluta sig blir ju en senare fråga. Varför tar Lena Wendel upp den andra frågan idag?”

Innan Lena Eckerbom Wendel hann svara (ordförande Annalena Levin tillåter inte repliker, man är tvungen att begära ordet), så upplyste Lutz Rininsland (V) Benny Augustsson (S) om hur Vänsterpartiet egentligen uppträdde i riksdagen när tvångsanslutningen nyligen diskuterades. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”.) Vänsterpartiet tillsammans med S och MP reserverade sig inte mot det borgerliga förslaget som Augustsson hade gjort gällande, utan dessa tre partier ville inte föregripa den kommande propositionen. Vänsterpartiet avstyrkte därför de borgerliga motionerna, men invände alltså inte i sak

Och då blev Lutz Rininsland (V) tillrättavisad av fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C). Hon menade att det var fel att ta upp riksdagen. Det har hon påpekat för Rininsland vid tidigare tillfällen. Av någon anledning som faktiskt är svår att förstå. Det är ofta svårt att gå förbi riksdagen eftersom riksdagen fattar oerhört många beslut som direkt angår kommunerna. Och denna gång var det ju faktiskt kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) som hade dragit in Vänsterpartiets agerande i riksdagen i fullmäktiges debatt. Utan att bli tillrättavisad…

Jag kände mig tvungen att kommentera Kenneth Borgmalms fråga till Eckerbom Wendel ovan. Och delar av den kommentaren återgavs senare i TTELA.

Kommunen har ju tidigare inrättat verksamhetsområden vid dalslandskusten, sa jag, och fortsatte:

“Vi har ju ett berömt exempel vid Sikhall som ville slippa att vara med i ett beslutat verksamhetsområde, vilket samhällsbyggnadsnämnden sa nej till. Den ville inte ens pröva ärendet. Och när James Bucci motionerade om det i samhällsbyggnadsnämnden så fick han inte heller initiera det här ärendet, så att det är ett moment 22. Kommer man in i ett verksamhetsområde så har Vänersborgs kommun inte tillåtit några undantag, utan då är man med. Och Solvarm var tvungen att gå till mark- och miljödomstolen för att överhuvudtaget slippa att betala 200.000 kr för en anslutning. Så det är ett moment 22 att säga så här. Vänersborgs kommun gör inga undantag. Det kan vara bra att veta det.”

TTELA skrev (se TTELA “Nytt beslut om VA tas senare”):

“Har man kommit in i ett verksamhetsområde, då är man med. Vänersborg gör inga undantag, sa Stefan Kärvling (V) inför beslutet.”

Det är inte så ofta som jag blir citerad i lokaltidningen…

Lena Eckerbom Wendel (M) svarade på Borgmalms (S) fråga. Eckerbom Wendel hänvisade till 9 § i LAV (Lagen om allmänna vattentjänster), och fortsatte:

“Man kan inskränka verksamhetsområdet. Då ingår du inte i verksamhetsområdet och du kommer inte få rätten att ansluta dig till kommunalt VA. Där finns det också en 24 § som säger att du ska betala om det behövs, om det med hänsyn till skyddet … behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Och den är ju när du är inom ett verksamhetsområde men inte vill bli betalningsskyldig för du behöver ingen vattentjänst och det skulle t ex vara en obebyggd tomt där detaljplanen inte säger att du ska bygga nånting. Det är uppenbart obehövligt. … Vi som kommun skulle behöva bli tydligare hur man gör den bedömningen och hur man meddelar fastighetsägarna att det faktiskt finns en möjlighet där i god tid. Men det som det ena beslutet handlar om är hur stort ska verksamhetsområdet vara och det andra är, finns det en fastighet som inte behöver ansluta sig inom verksamhetsområdet. Det handlar mer om 24 §…”

Eckerbom Wendel tyckte också att det var viktigt att fullmäktige, innan ett beslut, fick veta om det fanns några VA-anläggningar i området som kommunen skulle tvingas lösa in och betala för.

Debatten började närma sig slut. Samtliga ledamöter visste ju att kommunfullmäktige skulle besluta om att återremittera ärendet. De flesta väntade på den ajournering som hade begärts. …då vissa skulle få jobba mer än andra… Motiveringen till återremissen skulle ju få sin slutliga lydelse.

Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Mats Andersson (C) begärde ordet:

“En del vill ha kommunalt VA och andra inte.”

Så är det naturligtvis. Men att Andersson tog upp det i detta läge var naturligtvis för att förringa alla de som protesterade mot att bli tvångsanslutna till kommunens VA-nät. Det fanns liksom lika många som hade en annan åsikt menade han uppenbarligen. Vilket självklart Andersson inte hade en aning om.

Andersson fortsatte med att upprepa Augustssons (S) argument:

“Samtidigt som Vänersborgs kommun då är ålagda av Länsstyrelsen att möjliggöra kommunalt VA och det som har sagts tidigare också är att år 2016 beslutades Blåplanen som anger den långsiktiga planeringen och i den ingår även del 2, VA. Alla partier ställde sig bakom denna Blåplan utan undantag.”

 Länsstyrelsen hade fortfarande inte förelagt Vänersborg något annat än att inrätta ett verksamhetsområde i Gardesanna. Det här har jag skrivit om tidigare – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)”. Och Blåplanen innehöll självklart inget juridiskt bindande beslut om att införa verksamhetsområden någon annanstans på Vänersnäs.

Även nästa “argument” hade redan diskuterats, Andersson sa:

“Men jag vill också flika in det som Lena påpekar här för att det är två delar i det här som man har sammanblandat. Det ena är att upprätta ett verksamhetsområde, det andra handlar om vilka, var och när som eventuellt då får en obligatorisk anslutning i det här verksamhetsområdet.”

Sedan upprepade Andersson (C) även Augustssons ord om att det var pandemin som hade orsakat den bristande dialogen. Mats Andersson framhöll också flera gånger att han hade varit i kontakt med en tjänsteman. Han nämnde av någon anledning inget om sina eventuella kontakter med de berörda på Vänersnäs.

Kärvling replikerade på Anderssons uttalande om Länsstyrelsens eventuella ålägganden:

“Jag skulle vilja se det åläggandet. Var finns det?”

I detta läge började fullmäktige (genom mitt försorg i detta anförande) en parallell diskussion om Benny Augustssons (S) yrkande om bifall till kommunstyrelsens förslag samtidigt som han också ville vara med och motivera en återremiss.

Det sista ordet i själva VA-debatten fick det fd kommunalrådet, Gunnar Lidell (M), numer kommunfullmäktiges 1:e vice ordförande:

“Historisk sett så vill jag dra mig till minnes, nu ska inte jag säga att det är ett exakt minne, men det var väl så att ett antal fastighetsägare med strandnära och sjönära läge, bokstavligt talat nästan under vattennivå på Gardesanna, ville bygga ut hus men fick avslag gång på gång för det gick inte att bygga eftersom de inte hade godkända avlopp. Då ville man göra ett gemensamt reningsverk lite högre liggande men det fick man inte. Om jag inte minns helt fel, så fick man inte det för kommunen ville inte ha mindre reningsverkssamfälligheter utanför Holmängen och övriga reningsverk. Och om jag inte heller minns helt fel så var det en eller flera fastighetsägare som vände sig så småningom till Länsstyrelsen och fick deras blåslampa på kommunen att dra fram VA till Gardesanna.”

Gunnar Lidell, som har bättre minne än han ville påskina, hade nog helt rätt i sin historiebeskrivning. Han fortsatte:

“Jag kan inte minnas att vi har fått några förelägganden eller pekpinnar åt Vänersnäs-hållet till i övrigt. Gardesanna är roten till detta och är ju väldigt bra att det är på gång och möjliggör fler boende i sjönära lägen. Men med kunskap, i alla fall evidensbaserad kunskap om hur kommunen hittills har agerat när det gäller att man har tagit verksamhetsplan ja, jag har flaggat för det i fullmäktige. Tänk nu på att om vi tar ett bifall till det här beslutet idag så är det i princip oåterkalleligt. De minnesgoda kommer ihåg att jag har sagt det åtminstone 5-6 gånger när vi har tagit verksamhetsområden i kommunen. Med kunskap om hur kommunen sen förvaltningsvis hanterar möjligheten att göra undantag så är mer än motiverad till att yrka återremiss. … Vi kan inte gång på gång köra över våra kommuninvånare, inte hur som helst.”

Det här tyckte jag var mycket väsentligt att lyfta en sista gång. Det fanns inga förelägganden från Länsstyrelsen (mer än Gardesanna) och när besluten om verksamhetsområden är fattade i kommunfullmäktige så medger förvaltningen inga som helst undantag – då ska alla tvångsanslutas vilket de vill eller ej. Det kändes bra att Gunnar Lidell (M) konstaterade detta så här i slutet av debatten.

Vid det här laget hade de styrande partierna sannolikt gett upp hoppet om att få igenom sitt förslag. Ingen begärde replik på Lidells anförande.

VA-debatten följdes av en diskussion om hur förslagen skulle ställas mot varandra. Den redogörelsen avslutar min bloggserie. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (5/5)”.)

===

Bloggserien består av följande bloggar:

VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5)

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)”.

Debatten om införande av verksamhetsområden på Vänersnäs var livlig. Den hade dock så långt enbart förts av två moderater och två vänsterpartister. Och en socialdemokrat.

…och dessa skulle också fortsätta diskussionen…

Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) begärde återigen ordet.

Augustsson menade att verksamhetsområdena i Blåplanen bara var ungefärliga. Det var riktat till James Bucci (V). Sedan riktade han sig till mig och förklarade att Förvaltningslagens 25 § inte gällde i detta ärende. Och det hade Augustsson antagligen rätt i. Men så menade han att i det här fallet var det enbart vattentjänstlagen som gällde:

“Och den lagen är jättetuff. Ska man bara gå efter den lagen så har kommunen med råge uppfyllt det som är vad gäller information.”

Och då blev det inte riktigt korrekt.

Sedan var det Lena Eckerbom Wendel (M) som fick ordet, igen:

“Det är flera beslut för varje fastighet här. Det ena är det som fullmäktige tar om att det ska vara ett verksamhetsområde. Det är en sorts beslut. Det andra är sen vad som blir konsekvenserna för den enskilda fastigheten, där man t ex ska visa att man faktiskt har ett fullgott egen anläggning. Då behöver man inte ansluta sig nu. Sen kan man ju diskutera hur bra våra processer är på att kommunicera och hantera den sortens beslut, men det är en annan sak. … Ska vi har ett verksamhetsområde här eller inte. Där är beslutsunderlaget vi har fått idag otillräckligt.”

Det var som sagt inte särskilt många ledamöter som var aktiva i debatten. Å andra sidan var de aktiva väldigt aktiva. Eckerbom Wendel följdes av ytterligare en moderat, Dan Åberg.

Åberg (M) hänvisade till riksdagen som alldeles nyligen hade tagit ett uttalande om att tvånget att ansluta sig till det kommunala VA-nätet borde tas bort. (Vilket undertecknad hade uppmärksammat Åberg på, något som Åberg också berättade för de som lyssnade.)

Dan Åberg fortsatte:

“Det var 38 områden (i Blåplanen; min anm) som ingick i det här. Och man gjorde en prioritering i Blåplanen och dom aktuella områdena som ligger nu då, dom kom på plats 34 till 36. Alltså bland de sist prioriterade områdena.”

Och vem återkom igen om inte undertecknad bloggare. Jag riktade mig mot Augustssons senaste inlägg och började med att citera LAV 6 §:

Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang…

Jag betonade inledningen – “om det med hänsyn…”. Det behövdes nämligen inget kommunalt VA i området eftersom alla fastighetsägare hade godkända VA-anläggningar. Sedan citerade jag LAV 9 §:

Om det inom verksamhetsområdet finns en fastighet eller bebyggelse som uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §, får verksamhetsområdet inskränkas så att det inte omfattar den fastigheten eller bebyggelsen.”

Jag avslutade anförandet:

“Den här information har ju inte alls gått ut till dom berörda på Vänersnäs på nåt sätt. Utan kommunen har sin stora tunga näve och slått i bordet – “ni skall alla anslutas. Punkt, slut.” Och jag hävdar fortfarande att det är inte så den här kommunen ska jobba. Det är inte så som jag eller Vänsterpartiet vill att kommunen ska behandla sina invånare. Vi är till för invånarna och inte tvärtom.”

James Bucci (V) replikerade Augustsson genom att utveckla sin inställning till Blåplanens föreslagna verksamhetsområden kontra de områden som var aktuella idag:

“För det inringade området är det som menades med större sammanhang som LAV refererar till. Det som är utanför det inringade området är inte längre större sammanhang, för annars hade ju ringen dragits större för att omfatta fastigheter då. Gränsen drogs ca 100 m i Vänersborgs kommuns bedömningar och man har med hjälp av GIS då ritat in ring runt fastigheter som faller in under större sammanhang. Det som faller utanför större sammanhang skall inte tagas med i ett verksamhetsområde. Så enkelt är det.”

Det började hetta till i debatten…

Benny Augustsson (S) återkom, och vände sig till Dan Åberg (M). Augustsson upprepade argumentet att kommunen följer den VA-plan som Länsstyrelsen går efter och som gör att Vänersborg inte får några fler ålägganden:

“Om vi nästa gång lämnar in att vi inte kommer att fullfölja den planen så är nog risken väldigt, väldigt stor att vi ändå får ett åläggande kring dom här verksamhetsområdena framöver.”

Augustsson påpekade också för Kärvling att Vänsterpartiet i riksdagen:

“röstade emot den motionen (Augustsson menade riksdagens uttalande mot tvångsanslutning som Dan Åberg redogjorde för tidigare; min anm) och reserverade sig också mot den motionen så att Stefan följer inte sina egna riksdagsmän i den här frågan i alla fall. För den var väldigt tydlig från Vänsterpartiet sida och också från S och MP.”

Augustsson hade inte riktigt helt klart för sig vad som hade hänt i riksdagen…

Och sen levererade Augustsson det “avgörande argument” som många makthavare använder sig av:

“vi ska jobba för invånarna i vår kommun, ja vi ska jobba för alla våra invånare i kommunen.”

Innebörden var uppenbarligen att de i Vänersnäs dels talade i egen sak och dels bara var en liten del av kommunens invånare. Vänersnäsarna representerade med andra ord bara särintressen och sig själva. Till skillnad från Augustsson själv… Han representerade alla de andra invånarna i kommunen. Det är ett farligt argument tycker jag – det här med att man utger sig för att representera “de andra”, utan att veta vad “de andra” anser. Och i och med det gör anspråk på att företräda det “rätta”, det “sanna”- “folkviljan”, ”alla våra invånare”…

Lena Eckerbom Wendel (M) gjorde en ingående analys av LAV:

“…måste man ansluta sig? Och den biten är väldigt tunn i underlaget. Det tycker jag är den viktigaste biten i återremissmotiveringen att få klart för oss vilka i verksamhetsområdet uppfyller kriterierna för att inte behöva ansluta sig för dom har bra anläggningar idag. Eller vilka är det som ändå ska ansluta sig, men där vi behöver lösa in en anläggning. Det påverkar våra ekonomiska förutsättningar. Och vi har en historik av att ha varit otydliga i dom här besluten tidigare, så jag tror att det kan vara bra att ha god dokumentation för beslutsunderlaget innan vi fattar beslut om verksamhetsområdens omfattning.”

Sedan var jag bara tvungen att ta upp Benny Augustssons (S) påståenden om att Länsstyrelsen på något sätt hade förelagt kommunen att inrätta de aktuella verksamhetsområdena:

“Den enda krav som den här tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen, har på Vänersborgs kommun är … VA-utbyggnaden, VA-verksamhetsområdena i Gardesanna. Jag kan inte hitta, Benny, nånstans där Länsstyrelsen kräver verksamhetsområden på nåt annat ställe … Jag kan ha missat nåt och då vill jag gärna att du visar det.”

Kommunstyrelsens ordförande replikerade direkt:

“Ja, den handlingen Stefan Kärvling pratar om det är ju den vi har pratat om till stor del hela den här debatten, det är Blåplanen. I och med att vi har lämnat in en Blåplan där det finns en plan för VA-utbyggnaden i där så är det inga förelägganden kring den här för då vet Länsstyrelsen om att vi bygger ut i den takt som är och vi måste rapportera in två gånger om året i vilket läge vi befinner oss i den utbyggnaden. Om vi är försenade på vissa områden så måste vi också förklara varför vi är försenade i det. Och så.”

Och Augustsson upprepade för säkerhets skull:

“Det är Blåplanen som är den handlingen och det är den också Länsstyrelsen går efter eftersom vi fick lämna in rapport två gånger om året i det.”

Jag har i efterhand sökt i kommunens Blåplan efter det som Augustsson påstår. Dessutom har jag begärt ut handlingar i ärendet som skulle kunna ge belägg för Augustssons påståenden. Jag hittar fortfarande inga andra förelägganden från Länsstyrelsen än det som gäller Gardesanna. Det är ett föreläggande från den 25 juni 2015 om att inrätta ett verksamhetsområde i en del av Gardesanna. (Det är en mindre del än det verksamhetsområde som kommunen senare, förra året, beslutade om. Dessutom gällde föreläggandet bara spillvatten, avlopp, och inte dricksvattnet.) I detta föreläggande pratas det i och för sig om en rapportering till Länsstyrelsen två gånger om året. Men som sagt, det gällde uttryckligen endast Gardesanna.

I Blåplanen nämns för övrigt också en ”anmodan” från Länsstyrelsen att bygga ut VA i sommarstugeområdet i Nordkroken.

Del 2 av Blåplanen, som handlar specifikt om vatten och avlopp, inleds istället med:

“För arbetet med VA-delen av Blåplanen har de riktlinjer som tagits fram av länsstyrelsen i Stockholms län varit vägledande.”

I del 1 av Blåplanen står det och jag citerar med anledning av Augustssons uttalanden:

“Genom bland annat ett föreläggande från länsstyrelsen identifierade Vänersborgs kommun ett behov av långsiktig VA-planering.”

Det föreläggande som åsyftas är föreläggandet om Gardesanna. Det fick alltså, enligt författarna till Blåplanen, kommunen att göra en bättre planering. Och i denna planering samverkar kommunen med regelbundna möten och gemensamma projekt med andra parter – men Länsstyrelsen nämns inte…

Med andra ord, jag väntar fortfarande på att Benny Augustsson (S) ska skicka någon typ av belägg för sina påståenden under sammanträdet.

Om jag ändå ska försöka tolka Augustsson så snällt jag kan… Det skulle möjligtvis kunna vara så att kommunen, och Augustsson själv som vid tillfället var ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, blev rädd för att Länsstyrelsen i framtiden skulle komma med kritik och förelägganden på andra områden i kommunen än bara i Gardesanna. Därför ville kommunen undvika framtida förelägganden genom att helt självpåtaget ligga före i VA-planeringen. Och att ligga före i planeringen är naturligtvis bra, även för kommunens egen skull. Men det står alltså inget i varken Blåplanen eller i Länsstyrelsens föreläggande kring Gardesanna som antyder att Länsstyrelsen krävde fler verksamhetsområden. Men, som sagt, det kanske var så här som Augustsson tänkte.

Augustsson avslutade sitt inlägg med att lite bittert konstatera:

“Jag förstår ju också vart det här lutar … Jag yrkar bifall fortfarande till kommunstyrelsens förslag men om det då blir en återremiss så kommer vi också att ha ett yrkande i den återremissen. Jag flaggar för det.”

Hur Augustsson nu skulle kunna ha ett yrkande i en återremiss när han samtidigt yrkade på att inrätta ett verksamhetsområde…

Det återkommer jag till i en kommande blogg. (Se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (4/5)”.)

===

Bloggserien består av följande bloggar:

VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)

Anm. Denna blogg är en direkt fortsättning på ”VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)”.

Efter att Dan Åberg (M), Stefan Kärvling (V) och Ola Wesley (SD) hade yrkat på att ärendet om att inrätta ett verksamhetsområde på Vänersnäs skulle återremitteras hade turen kommit till kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). Han ville inrätta verksamhetsområdena på Vänersnäs redan samma kväll. Oavsett om de berörda fastighetsägarna ville eller inte.

Augustsson ville påskina att det fanns många på Vänersnäs som välkomnade inrättandet av verksamhetsområdena. Hur han visste det, det vet jag inte. Det hade ju inte förts någon dialog med de berörda. Och det medgav Augustsson. Men det hade i varje fall kommit något mail, sa Augustsson, där personen ifråga ville ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Om det var fler än alla de mail som motståndarna till tvångsanslutning skickade berättade han inte…

Benny Augustsson (S) menade att det var pandemin som omöjliggjorde fysiska möten enligt Blåplanen, och det var olyckligt. Och det var också på grund av pandemin som kommunen nöjde sig med att skicka ut ett brev till de berörda fastighetsägarna. Detta var dock ett helt ok förfarande tyckte Augustsson, det var en dialog:

“Det finns telefonnummer, det finns mailadresser så att det har funnits full möjlighet att komma tillbak med frågor och så kring det här.”

Benny Augustsson (S) tog också upp Blåplanen och vad han menade var Länsstyrelsens inblandning i VA-frågan. Det var Länsstyrelsen som hade krävt en Blåplan och en VA-plan för framtida utbyggnad.

“Och sen får jag mycket till mig att det bara är Gardesanna som liksom har åläggande i det men det är ju tack vare att vi varje år två gånger om året redovisar in till, vad heter det, Länsstyrelsen om hur vi ligger till med vår utbyggnad kring VA och därför vet dom i vilken takt vi bygger ut och därför får vi heller inga förelägganden på de andra områdena.”

Det här återkom bland annat jag till senare i debatten. Det var nämligen inte riktigt sant det Augustsson uppgav…

I TTELA:s referat av debatten i fullmäktige nämndes inte Lena Eckerbom Wendel (M). (Se TTELA “Nytt beslut om VA tas senare”.) Det var orättvist, Eckerbom Wendel var mycket aktiv. Det var dessutom hon som höll i pennan i utarbetandet av en reviderad motivering till återremissen. (Ett arbete som faktiskt pågick under hela debatten, och som stundtals gjorde det lite svårt att koncentrera sig på vad alla talare sa… Utkasten och formuleringarna skickades fram och tillbaka.)

Eckerbom Wendel (M) inledde sitt anförande:

“Beslutsunderlaget är inte riktigt tillräckligt för att vi ska kunna fatta beslut och känna oss helt trygga i om vi uppfyller de olika paragraferna i lagen om allmänna vattentjänster, dels det, och dels i hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut här. Så jag yrkar på en återremiss här.”

Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) är en central lag i sammanhanget. I den allra första paragrafen i LAV står det:

Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.”

Flera talare kom under debatten tillbaka till LAV.

Lena Eckerbom Wendel (M) hade börjat skissa på en formulering till återremissen, men den var inte klar. Hon läste vad som stod på “fusklappen” just nu, som hon uttryckte det:

“…bedömningarna om vad det är som är större sammanhang och hur uppfylls 6 § i lagen om allmänna vattentjänster. Tidplanen för genomförandet. Ekonomiska förutsättningar inklusive hur många är det som ingår i området som inte behöver ansluta sig och hur många anläggningar som finns där som är godkända idag som kommunen därför kan behöva lösa in och om det är lämpligt med en detaljplan för området och vilka synpunkter som man har inhämtat i dialogen med berörda fastighetsägare. Jag förväntar mig att det finns en sån dialog gjord…”

Jag tror att man kan säga att själva stommen till motiveringen var klar.

James Bucci (V), som tillsammans med Kärvling yrkat återremiss redan i kommunstyrelsen och dessutom formulerat en ny återremiss till fullmäktiges sammanträde, tog till orda:

“…det saknas dokumentation av befintliga anläggningar och hade man valt att göra det arbetet så hade det framkommit att så gott som alla anläggningar inom berört område har besiktigats för ca 10 år sen och dom som har behövt bättras för att komma upp till den här godtagbara standarden som behövs, dom har fått göra dom årgärderna … Det finns så gott som ingen fastighet inom dom berörda verksamhetsområdesförslagen idag som är i behov av att bättra på eller bli påkopplad på kommunalt vatten och avlopp pga att dom har godtagbara anläggningar i dagsläget.”

Det var en viktig aspekt i frågan som Bucci lyfte. 

“Sedan upplever jag också att det har varit ett trixande med fastigheter som man har tagit med i området. Man har lagt till fastigheter som inte fanns med i de inringade större sammanhangen … i Blåplanen 2015. Det har tillkommit fastigheter som har legat utanför och så har det också fallit bort fastigheter som legat inom det som varit upptaget i Blåplanen. Så jag vet inte riktigt vad förvaltningen har jobbat med, hur man har valt att jobba för att få fram det här begreppet större sammanhang. När man lägger till fastigheter som ligger fler hundra meter utanför egentligt inringat område i Blåplanen och tar bort fastigheter blir för dyra att jobba med…”

Sedan var de 3 minuterna slut och ordförande Levin (C) avbröt Bucci. Inte heller Bucci hann riktigt med att avsluta sin tankegång…

Vänsterpartisten Bucci följdes av vänsterpartisten Kärvling.

Jag var tvungen att kommentera Benny Augustssons (S) påstående att kommunens brev till vänersnäsarna var en form av dialog. För så var det inte. I utskicket från kommunen meddelades att fastigheten ifråga skulle ingå i ett verksamhetsområde. Och passade det inte så var det bara att överklaga beslutet. Punkt, slut.

Det stod inget om att fastighetsägarna kunde “höra av sig om de hade några frågor eller synpunkter”… Det fanns inga planerade möten eller samråd. (Inte heller några digitala distansmöten.) Det var inte så här som kommunen ville att förhållandet mellan politiker/tjänstemän och kommunens invånare skulle se ut. I alla dokument, inriktningsmål, förväntade resultat och allt vad det hette pratades det vitt och brett om att invånarna skulle ha inflytande.

Jag tog också upp tråden från Bucci om miljöaspekten. Det var viktigt tyckte jag att detta blev helt klart för alla intresserade. De enskilda avloppen skulle självklart uppfylla gällande miljö- och hälsokrav. Det var dock viktigt att notera att lagarna inte föreskrev att de enskilda anläggningarna måste vara bättre än t ex den kommunala avloppsreningen. I Miljöbalken 9 kap 7 § står det:

“Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.”

VA-anläggningarna i de tänkta verksamhetsområdena på Vänersnäs fungerade efter 10 år fortfarande som de skulle. Och de kunde fortsätta att göra så i ytterligare kanske 20 år. Inga av anläggningarna i de aktuella områdena var utdömda. Kvällens fråga var alltså ingen miljöfråga.

Sedan återkom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Fortsättning följer – se VA Vänersnäs: Debatten i KF (3/5).

===

Bloggserien består av följande bloggar:

VA Vänersnäs: Debatten i KF (1/5)

25 maj, 2021 2 kommentarer

I England finns det ett uttryck som beskriver när en ledamot för parlamentet bakom ljuset:

”misleading the house”

Jag tror att vi var med om just detta i fullmäktiges långa debatt om verksamhetsområden på Vänersnäs. Vem eller vilka jag tänker på överlåter jag åt läsarna att avgöra.

Vänersborgs kommunfullmäktige diskuterade alltså VA-frågan på Vänersnäs. Skulle det inrättas två verksamhetsområden? Lite enkelt uttryckt skulle man kunna säga att frågeställningen handlade om kommunen skulle tvinga fastighetsägarna att ansluta sig till det kommunala VA-nätet fast de varken ville eller behövde kommunalt vatten och avlopp.

Till saken hör naturligtvis att en anslutning skulle medföra betydande kostnader för varje fastighetsägare. Det kostar omkring 200.000 kr i anslutningsavgift (ledningar, sprängningar mm på den egna tomten ej inräknade) och sedan ca 6.000-7.000 kr per år. Det kan faktiskt innebära att kostnaderna för anslutningen överstiger fastighetens värde. En del fastighetsägare har helt enkelt inte råd med sådana här kostnader. En anslutning kan därför leda till att fastighetsägaren tvingas sälja den fastighet som hen kanske har bott på i årtionden och i några fall är den gamla fädernegården. Det kan också vara svårt att få lån om man är 70+.

Jag har beskrivit de flesta, om inte alla, aspekter av ärendet i tidigare bloggar. (Se ”VA på Vänersnäs (1/2)”, ”VA på Vänersnäs (2/2)”, ”KS: Ja till VA Vänersnäs”, ”KF 3 (12/5): VA Vänersnäs” och ”KF: ÅTERREMISS!”.) I den här bloggserien tänkte jag ”bara” återge och kommentera vad som sades på kommunfullmäktiges sammanträde onsdagen den 12 maj. (Det går att kontrollera mina citat och tolkningar genom att titta på debatten i efterhand – se kommunens webb-TV.) Det framfördes mycket fakta i debatten, på så sätt blir det en del “repetition”. Orsaken till det utförliga referatet är att VA-frågan i högsta grad fortsätter att vara levande och aktuell. Inte bara för de berörda i Vänersnäs. Frågan har tidigare varit uppe på bordet i Dalsland och kommer så att bli igen. VA-problematiken är definitivt intressant för invånare i hela kommunen, i varje fall om man bor på landsbygden.

Det är naturligtvis också intressant hur kommunens olika partier och politiker ställer sig i VA-frågan. Vilka är för tvångsanslutning och vilka inte? Det är ju faktiskt val nästa år. Och man ska inte luras av att ett enigt kommunfullmäktige röstade på en återremiss i ärendet. De styrande partierna “omvändes nämligen under galgen”… S+C+MP insåg att de skulle förlora i en votering och ändrade, inte sin grundläggande uppfattning, utan sitt yrkande – för att undkomma ett pinsamt nederlag…

I debatten nämndes ofta kommunens så kallade Blåplan. Redan den första talaren i ärendet tog faktiskt upp och citerade denna vid flera tillfällen.

Blåplanen är en plan som kommunen har antagit för drygt 5 år sedan och som syftar till att (citerat från Blåplanen):

“synliggöra vilka konsekvenser mark- och vattenanvändning kan få för våra vattenförekomster. Syftet är också att ge ett helhetsperspektiv när det gäller grund- och ytvattenförekomster.”

Blåplanen ska utgöra:

“ett underlag för kommunens översiktsplan, ett planerings- och beslutsunderlag för byggnation, vatten- och avloppsanläggningar, miljö- och hälsorelaterade insatser samt ett kunskapsunderlag utifrån vattendirektivet.”

Blåplanen är så att säga ett underlag för planering och “riktiga” beslut. Det som står i Blåplanen är således inga “juridiska måsten”, utan varje införande av ett verksamhetsområde måste t ex beslutas av kommunfullmäktige trots skrivningarna i planen.

Dan Åberg (M) inledde debatten.

Det Åberg sa fick nog de styrande partierna att inse att kvällen inte skulle utveckla sig riktigt som de hade tänkt och planerat. Moderaterna hade ju i kommunstyrelsen röstat med de styrande partierna (S+C+MP) för att införa verksamhetsområden. Och nu visade det sig att M, liksom troligen då också allianspartierna L+KD, hade ändrat uppfattning. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) förstod naturligtvis direkt vad detta innebar.

 Dan Åberg började med att citera Blåplanen:

”För att arbetet med VA-strategiska frågor ska fungera krävs god kommunikation mellan olika delar av den kommunala organisationen och med enskilda.”

Och konstaterade:

”Det har inte fungerat full ut med det här.”

I Blåplanen, som det ofta hänvisades till också i ärendets handläggning i kommunstyrelsen, stod det också, vilket Åberg påpekade:

”De områden som ska anslutas till kommunalt VA kommer som utgångspunkt att detaljplaneras innan VA byggs ut om det finns intresse från fastighetsägare.”

Det framgår inte i några handlingar överhuvudtaget, sa Dan Åberg, om fastighetsägarna hade haft möjlighet att diskutera införandet av en detaljplan. Det var tydligen ytterligare en sak som kommunen hade glömt… Men det fanns mer.

I Blåplanen står det också:

”Vid antagande av Blåplanens vatten- och avloppsdel kommer berörda fastighetsägare att informeras av Vänersborgs kommun genom dialogmöten, där de boende ges möjlighet att lämna synpunkter.”

Dan Åberg (M) konstaterade att kommunen hade missat att kommunicera med de berörda på Vänersnäs, trots att det i Blåplanen (och andra dokument) fanns flera avsnitt som betonade vikten och nödvändigheten av dialog. Åberg hann med att ta upp ytterligare en aspekt av frågan innan han blev avbruten av ordförande Annalena Levin (C). Talartiden på 3 minuter tog nämligen slut.

En talartid på maximalt 3 minuter är för övrigt en alldeles för kort tid. Det kan vara svårt att avsluta tankegångar på denna begränsade tid.

Åberg tog upp begreppet “samlad bebyggelse”. Det var för övrigt något som Vänsterpartiet hade med i sitt yrkande redan i kommunstyrelsen. Begreppet “samlad” eller “sammanhållen bebyggelse” finns med i Plan- och bygglagen (PBL), som Åberg hänvisade till i sitt anförande:

bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark”

Åberg menade att den gängse definitionen syftar på en bebyggelse på 10 till 20 hus, men att Vänersborgs kommun gör en egen tolkning.

Efter Dan Åberg var det min tur.

Jag började med att definiera “kvällens problem” – fullmäktige var i färd med att fatta ett beslut om att enskilda människor skulle tvingas betala stora summor pengar för något som de inte ville ha och inte behövde. Och det utan att ens ha frågat de berörda vad de tycker eller ens ge dom en chans att föra en dialog med kommunen.

Sedan yrkade jag på att ärendet skulle återremitteras och läste helt enkelt upp James Buccis och min motivering till detta yrkande. Det skilde sig en del från det yrkande vi lade i kommunstyrelsen. (Se “KS 28/4: VA på Vänersnäs”.) Jag återger inte hela yrkandet eftersom det senare under sammanträdet kom att ersättas av ett annat. (Även om det mesta återfanns i den slutliga versionen.)

Motiveringen till yrkandet om återremiss innehöll fyra punkter.

En punkt handlade om “samlad bebyggelse/större sammanhang” och att kommunen skulle visa att alla fastigheter i de föreslagna verksamhetsområdena ingick i begreppet. En annan punkt tog upp kommunikationen med de berörda och en tredje att kommunen enligt Blåplanen skulle efterfråga intresset för en detaljplan innan verksamhetsområdet eventuellt inrättades.

Dessa punkter hade Dan Åberg nämnt i sitt anförande. Den 4:e punkten i vår motivering till återremissen var att det skulle:

“upprättas en dokumentation om vad det finns för enskilda VA-anläggningar i området och om de uppfyller de gällande miljö- och hälsokraven.”

Sedan gjorde Ola Wesley (SD) sitt enda inlägg under debatten:

“Kommunen har ju skött detta under all kritik när dom inte ens har diskuterat, dom har inte ens varit ute på plats och sett hur det ser ut”

Och först som 4:e person på talarlistan kom kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S). De andra tre talarna hade alla yrkat på att ärendet skulle återremitteras. Det gjorde inte Augustsson…

Det skriver jag om imorgon – se “VA Vänersnäs: Debatten i KF (2/5)”.

===

Bloggserien kommer att bestå av följande bloggar:

Ska socialnämnden spara ytterligare?

23 maj, 2021 1 kommentar

Budgetarbetet för 2022 är i full gång. På kommunstyrelsens sammanträde den 2 juni ska alla partiers budgetförslag för nästa år behandlas och på fullmäktiges sammanträde den 16 juni så fattas det slutliga beslutet.

Det är väl ingen större hemlighet att det prutas och det sparas, på alla håll och kanter – pengarna vill inte räcka till för allt man vill åstadkomma.

De kommunala verksamheterna står inför samma dilemma i år…

Kommunens verksamhet i t ex förskolor, skolor, äldreboenden och hemtjänsten är i full gång. Naturligtvis. Det finns stora behov på alla plan. Personalen “på golven” vill göra sitt allra bästa för att barn och elever, äldre och sjuka ska få en sådan bra undervisning, vård, omsorg och tillvaro som möjligt.

Resurserna är dock knappa. Pengarna räcker inte till för alla uppgifter, önskemål och behov som finns. Och den nämnd som i nuläget har störst problem med att få pengarna att räcka är socialnämnden.

Alla löften i riksdagen om förändringar och förbättringar för t ex äldre och sjuka stannar mestadels i prat eller i otillräckliga, kortsiktiga och ogenomtänkta resurser. (Se nedan.) Socialnämnden i Vänersborg, liksom i många andra kommuner, sparar och skär ner – och står inför fortsatta besparingar. Allt för att hålla sig inom den tilldelade budgeten… 

I onsdags sammanträdde socialnämnden. Delårsrapporten behandlades, och det var inga muntra besked som gavs till politikerna. Förvaltningen skrev:

“Årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr.”

Och fortsatte:

“Flera aktiviteter pågår för att försöka minska prognosticerat underskott. Bedömning görs att det prognosticerade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd, köpta platser samt avancerad sjukhusanknuten ”hemsjukvård”.”

Och så drog socialchefen slutsatsen att:

“Socialnämnden behöver, utifrån det ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.”

Det var bara ett parti som reagerade, Vänsterpartiet. Ida Hildingsson (V) yrkade (citat ur protokollet):

“socialnämnden begär ett tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstödet enligt det prognostiserade underskottet på 6.7 mkr. Detta för att inte belasta äldreomsorgen och övriga verksamhetsområden mer än vad som redan görs i nuläget i form av besparingar för att bära upp försörjningsstödskostnaden. De negativa konsekvenser ytterligare besparingar skulle få, beskrivna av förvaltningen, är viktigt för socialnämnden att vara lyhörd inför och därmed ta sitt ansvar att försöka motverka denna utveckling genom att begära ett tillfälligt tilläggsanslag.”

Det blev votering. Inga andra partier stödde förslaget. De tyckte inte att nämnden skulle begära något tilläggsanslag från kommunfullmäktige. De ansåg tydligen att socialförvaltningen istället skulle “hämta hem” det prognostiserade underskottet genom fortsatta besparingar. (Göran Svensson (MBP) avstod från att rösta.)

Ida Hildingsson (V) reserverade sig mot nämndens beslut. Jag återger reservationen i sin helhet. Jag tycker att den är lärorik och att den ger en bra bild av socialnämndens situation.

===

Reservation i ärendet 2 ”Delårsrapport per april och helårsprognos 2021” – Socialnämnden 2020-05-19”

Uppföljning av nämndernas verksamhet sker som bekant vid tre tillfällen, i delårsbokslut efter tertial 1 och efter tertial 2 samt i bokslutet för hela perioden. För socialnämndens del gäller att underskott redovisas avsevärt oftare än någon enstaka gång ett överskott. Detta sagt med tanke på det totala utfallet.

För enskilda verksamheter och för olika anslagsbindningsnivåer kan sägas att svängningar är utmärkande. Förändringar i verksamheten påverkar prognoserna och utfallet. Plus eller minus är regeln, ”enligt budget” undantaget.

Det är korrekt att prognoser vid delårsbokslutet per augusti borde vara mera pålitligt än den utvecklingen som kan avläsas i slutet på april. Därför har socialnämndens anhållan om tilläggsbudgetering ofta beslutats i samband med det senare delårsbokslutet. Beviljas nämndens begäran så förbättras situationen alldeles i slutet på ett budgetår.

Fördelen med att söka och få beviljat ett tillägg tidigare borde vara att nämndens planering av verksamheten kan ske med större tillförsikt att göra rätt. Ovissheten är påfrestande och belastar ledningen och personalen. Det får också negativa konsekvenser, mycket utförligt beskrivna av förvaltningen och de fackliga organisationerna vid flertalet tillfällen, för den service som ska möta upp kommuninvånarnas behov av stöd och omsorg. Pandemins oförväntade följder för verksamhetens volym, insatser och ekonomi har inte heller underlättat att hålla balans, vilket bör tas extra hänsyn till.

I det aktuella delårsbokslutet är det två uppgifter som betonas i förvaltningens redovisning. Det är dels att årsprognosen visar ett beräknat underskott på 6,7 mnkr, men framförallt att utvecklingen av försörjningsstödets kostnader går åt helt fel håll med ett prognostiserat underskott på 21.6 mnkr, vilket noteras att 20,7 mnkr redan är utbetalt försörjningsstöd.
I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: “Bedömning görs att det prognostiserade underskottet inte kan hämtas hem fullt ut under innevarande år baserat på kostnad för försörjningsstöd…

Det pågår flertalet insatser för att bryta den negativa trenden, att andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd ska minska. Men denna process måste tillåtas ta tid för att inte ytterligare belasta och spara inom andra viktiga verksamhetsområden (däribland äldreomsorgen), mer än vad som redan görs i nuläget, genom att det tillförs tillräckligt med budgetmedel.

Att se till hur förvaltningens ekonomiska möjligheter att utveckla och bedriva god verksamhet inom samtliga områden påverkar helheten är också av vikt i detta sammanhang. Något som förvaltningen uttryckligen vill och behöver satsa på är det förebyggande arbetet för att minska behovet av biståndsbedömda insatser, en måluppfyllelse som idag inte uppfylls enligt det aktuella delårsbokslutet. Då behövs en budget som tillåter detta.

I ärendets sammanfattning skriver förvaltningschefen: ”Socialnämnden behöver … ta ställning till om tillfälligt tilläggsanslag till budget 2021 ska begäras hos kommunfullmäktige gällande kostnad för försörjningsstöd.” Detta är en tydlig signal som inte bör bortses ifrån eller skjutas på framtiden. Ingen ledamot skulle ha varit förvånad om presidiet i förslaget till nämnden skulle formulerat en sådan begäran och ställt under proposition.

När så inte skedde, valde jag att komma med ett eget yrkande.

Vill också hänvisa till vår reservation i MRP 2021. I november 2020 skrev vi: “Vänsterpartiet håller med förvaltningschef med ledning och de fackliga organisationerna, som gör bedömningen att nämnden skulle behöva tillföras ytterligare budget för att klara verksamheten såsom den är uppbyggd idag. Inom socialförvaltningens område finns resursbehov beskrivna främst inom individ- och familjeomsorgen och inom arbete, sysselsättning och integration.” Vilket stämmer överens med utfallet i det aktuella delårsbokslutet samt i den konsekvensbeskrivning och riskbedömning som gavs av förvaltningen i samband med ärendet MRP 2022-2024 vid sammanträdet i april.

Jag vill reservera mig till förmån för mitt eget yrkande.

Ida Hildingsson
Vänsterpartiet
2021-05-20

===

Jag fick ett påpekande av en läsare:
”I april kom V överens i riksdagen med M och KD (SD anslöt) om att komma med ytterligare 4 miljarder som faller ut andra halvan 2021 och sedan även 2022 och 2023. Pengarna ger Vänersborg möjlighet att få förbättringar i omsorgen/äldreomsorgen finansierade av staten motsvarande 15-16 milj kr – under förutsättning att Vänersborg ”vill” förbättra verksamheten.”

Måndagens BUN (17/5)

I måndags sammanträdde barn- och utbildningsnämnden (BUN) återigen på distans. Det blev ett ganska kort möte. Ordförande Bo Carlsson (C) upplöste församlingen redan kl 11.15.

Det blev egentligen bara diskussioner på två av ärendena. Och då var det kanske inte helt oväntat en viss vänsterpartist som framförde några kritiska synpunkter. Det var en del av de tankar som jag redogjorde för i mina två bloggar inför sammanträdet. (Se “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (1)” och “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (2)”.)

Tyvärr är inte alla politiker i nämnden speciellt diskussionslystna. Det blir ofta en diskussion mellan undertecknad och tjänstemännen. Det är inte riktigt så det ska vara, eftersom förslagen framför allt borde försvaras av politikerna i presidiet, dvs nämndens tre ordförande Bo Carlsson (C), Gunnar Henriksson (L) och Christin Slättmyr (S). Presidiet tittar ju på tjänstemännens förslag på sina presidiemöten och så att säga godkänner dom. I och med det har ju beslutsförslagen blivit politikernas, och kanske framför allt ordförandes.

Tjänstemännen har självklart en viktig funktion på nämndens sammanträden. De sitter ju inne med “expertkunskapen” och kan leverera fakta och svara på frågor. Men besluten, det är politikernas område.

Förvaltningschefen och förvaltningsekonomen föredrog delårsrapporten. Det handlade självklart en hel del om de förväntade resultaten och de olikfärgade plopparna… Nämnden fick som vanligt till sig en fördjupning.

Jag framförde tvivel på mål- och resultatstyrningen. Särskilt uttryckte jag min förvåning, och mina tvivel, över att BUN med 63 personal färre i grundskolan jämfört med året innan och otillräckliga resurser till elever i behov av särskilt stöd ändå gör ett så bra resultat. Sex av de förväntade resultaten hade markerats med gröna ploppar, dvs resultaten var uppfyllda eller prognostiserades bli uppfyllda under året, och de andra tre plopparna var gula, dvs delvis uppfyllda.

“Nåt är fel” – tror jag att jag sa.

Henrik Josten (M) tyckte inte heller att “ploppsystemet” var något bra system, medan nämndens 1:e vice ordförande Gunnar Henriksson (L) var mycket tillfreds med mål- och resultatstyrningen. Dock utan närmare förklaring. Han hoppades även att det snart skulle bli 9 gröna ploppar… Han utlovade emellertid inte mer resurser till verksamheten…

Prognosen för BUN år 2021 är ett plus/minus-noll-resultat. Förvaltningen informerade om att det hela tiden pågår:

“Ett intensivt budgetarbete på alla nivåer för att nå ett nollresultat.”

Det är ett uppdrag från kommunfullmäktige att hålla sig inom budgetramarna. Uppdraget kunde dock komma i konflikt med både Skollag och Arbetsmiljölag påpekade jag. Ingen politiker tog emellertid upp den tråden.

Tjänstemännen konstaterade unisont att det fanns stora utmaningar i verksamheten. Det nämndes språkliga utmaningar, utmaningar kopplade till trygghet, hot och våldssituationer och en ”utmaning” att få fler barn att börja i den kommunala förskolan. (Ordet “problem” används aldrig av några tjänstemän nu för tiden.)

“Vi ser ett jättestort behov t ex av tidiga insatser.”

Sa en tjänsteperson.

“Mer resurser skulle göra verkligheten så mycket bättre.”

Sa en annan. En tredje slog kort och gott fast att:

“Det behövs mer resurser.”

Som sagt, politikerna var tysta. Jag vet inte, kanske skämdes de…

Det andra ärendet som upptog en längre tid av sammanträdet var då den så kallade skolmiljarden skulle fördelas. Det skrev jag om i bloggen “Barn- och utbildningsnämnden 17/5 (2)”.

Förvaltningen ville fördela pengarna bland alla elever i hela grundskolan, inklusive förskoleklassen. (Eller var det politikerna i presidiet som ville det…?)

Vänsterpartiet hade synpunkter på fördelningen. Och det var egentligen helt i enlighet med den linje som Vänsterpartiet har drivit hela tiden, både i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige. Magnus Lilja och jag yrkade att pengarna skulle gå enbart till högstadiet. Det är bara eleverna i högstadiet som har haft distansundervisning och det är dom som snart ska gå ur grundskolan och få sina avgångsbetyg – betyg som de ska söka till önskade program på gymnasiet med. Det är lite tid kvar för att säkra godkända betyg eller att höja dom, så att de har större chans att komma in.

Yrkandet är ganska utförligt och jag återger det i slutet av bloggen.

I diskussionen framförde jag att det vore bra om fler politiker yttrade sig, och det gav ett visst resultat.

En socialdemokrat frågade lite kritiskt om pengarna till förskoleklassen, drygt 177.000 kr, verkligen kunde komma till nytta. Henrik Josten (M) undrade om förvaltningen hade tagit reda på vilka brister det rörde sig om hos eleverna och var pengarna behövdes bäst. Gunnar Bäckman (KD) undrade hur pengarna skulle användas rent praktiskt, det var ju bara en månad kvar av läsåret.

På den sistnämnda frågan svarade förvaltningschefen att det ordnades sommarskola för högstadiet. Vilket jag tyckte var ett bra exempel på vad Vänsterpartiet menade att pengarna till högstadiet skulle användas till. Och då sa Henrik Josten (M):

“Jag håller med, ta bara bort vänsterpartiet.”

Ytterligare två socialdemokrater, inklusive 2:e vice ordförande Christin Slättmyr, begärde ordet och framförde stöd för förvaltningens (presidiets?) förslag om fördelning.

Det visade sig strax innan voteringen, som begärdes av Vänsterpartiet, att, efter fråga från ordförande Carlsson (C), det var ganska få som hade läst Vänsterpartiets yrkande. Ordförande gav då några minuter för genomläsning. Det hjälpte inte. Vid voteringen var det bara två vänsterpartister mot resten – 2-9…

De som inte hann läsa igenom hela yrkandet kan läsa igenom det här nedan. Och det har andra intresserade också möjlighet att göra. (Du kan även ladda ner yrkandet här.)

Barn- och utbildningsnämndens sista sammanträde innan sommaren är den 14 juni.

===

Vänsterpartiets yrkande

Ärende 6: Budget 2021 – Fördelning av tilläggsbudget för skolmiljarden

Förvaltningen föreslår att fördelningen av “skolmiljarden” ska beräknas utifrån antal elever i respektive verksamhet. Och det är som vi ser det inte så som staten har avsett att statsbidraget ska användas.

Syftet med “skolmiljarden” är mycket tydligt. Pengarna ska:

“bidra till goda förutsättningar för kommunerna att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin”.

Statsbidraget ska användas till att betala för de extra åtgärder som krävs för att kompensera eleverna för att de har gått miste om den undervisning som sker fysiskt i klassrummen. Pengarna ska användas för att bekosta extra åtgärder, sådana åtgärder som kostar pengar som inte var avsatta i budgeten innan pandemin. Statsbidraget är inte tänkt för att täcka underskott och ”svarta hål”.

Och det är ju faktiskt bara högstadieeleverna som inte har fått “den utbildning de har rätt till”. Det är nämligen bara eleverna i högstadiet som har haft distansundervisning. Det har inte några elever i 0-6 haft. Eleverna i förskoleklassen, låg- och mellanstadierna har varit i klassrummen under hela pandemin. Visst har en del elever stannat hemma, framför allt i början av pandemin, men det är alltid elever frånvarande. Och visst har fler pedagoger än vanligt varit sjuka, men det är alltid ett antal pedagoger som är sjukskrivna (precis som på andra arbetsplatser). Så det är ingen kvalitativ skillnad, “bara” en kvantitativ. Men. Det görs aldrig några särskilda ekonomiska insatser om någon lärare är sjuk. Tvärtom, det ska ju sparas in så mycket som möjligt på vikarier. Nämndens majoritet har beslutat:

“Restriktivitet vid återbesättande av vakanta tjänster samt återhållsamhet med vikarier i verksamheterna.”

Dessutom har alla elever i de yngre åldrarna ganska mycket tid kvar av sin skolgång för att ta igen förlorad undervisning. Det har inte eleverna i högstadiet och framför allt inte eleverna i åk 9. Det är många elever i de senare årskurserna som är i stort behov av extra resurser för att kompensera för distansundervisningens följder under coronan.

Utbildningsdepartementet skrev den 14 april:

”Konsekvenserna har varit särskilt kännbara för de som redan innan pandemin behövde olika former av stöd, men även för många andra elever som nu inte kan nå sin fulla potential. Många elever i gymnasieskolan och högstadiet i grundskolan som haft distansundervisning under en längre tid har påverkats negativt och vissa inslag i undervisningen har varit svåra att genomföra.”

Vi yrkar att

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fördela erhållen tilläggsbudget 2021 om 2.880 tkr avseende skolmiljarden till grundskola årskurs 7-9.

Stefan Kärvling     Magnus Lilja
Vänsterpartiet      Vänsterpartiet

Kategorier:BUN 2021, delårsrapport

Solvarm vann!

19 maj, 2021 8 kommentarer

Det är en glädjens dag på Sikhall!

Familjen Solvarm fick idag ett permanent tillstånd av miljö- och hälsoskyddsnämnden för sitt cirkulära och mycket omtalade VA-system, det så kallade “System Two”.

Det var oppositionens ledamöter som röstade för Göran Stenmans (V) yrkande på ett permanent tillstånd. De fyra som röstade för detta beslutsförslag var förutom Stenman (V) själv, Piotr Gabrys (M), Lennart Bergh (M) och Mathias Olsson (SD).

Underbart!

Tyvärr var det tre ledamöter som fortfarande höll fast vid förvaltningens (tjänstemännens) förslag. Det förslaget handlade som bekant om ett förlängt tidsbegränsat tillstånd med mängder av villkor och krav. Jag skrev om detta förslag i en tidigare blogg “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”. Om förslaget hade antagits hade det inneburit att Vänersborgs kommuns miljö- och hälsoskyddsnämnd hade gått emot domen från Mark- och miljödomstolen från den 11 juni 2018. Domen slog ju fast att Solvarms VA-system sammantaget var bättre än kommunens.

De tre politiker som INTE ville ge familjen Solvarm ett permanent tillstånd för sitt unika VA-system var ledamöterna från de styrande partierna – Ann-Marie Jonasson (S), Anneli Guilotte (S) och Johan Andersson (C). Kom ihåg dessa partier i valet nästa år. Och alla ni centerpartister i Gestad- och Sikhallsområdet, notera hur centern röstade…

Varför röstade de emot? Ja faktum är att det är svårt att veta. Det framfördes nämligen inga argument från deras sida – varken för tjänstemännens förslag eller mot Göran Stenmans (V) förslag. Det var en stor tystnad. Och varför ordförande Ann-Marie Jonasson (S), som i kommunfullmäktige betonade sin lojalitet mot Sveriges lagar, hellre lyssnade på sina egna tjänstemän än de som är experter på lagarna, och miljöfrågor, domarna i Mark- och miljödomstolen, är det många som nu frågar sig.

Dessa ledamöters ställningstagande gör mig faktiskt bedrövad. Och särskilt för att de inte ens framförde några argument för sitt ställningstagande. 

Jag avslutar bloggen med att helt enkelt återge det beslut som Miljö- och hälsoskyddsnämnden fattade med röstsiffrorna 4-3 på Göran Stenmans (V) förslag.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar Anders Solvarm tillstånd till avloppsanläggningen System Two på fastigheten Vänersborg Sikhall 1:20. Till anläggningen får anslutas spillvatten från WC samt BDT. Även matavfall från matavfallskvarn får anslutas.

Villkor/försiktighetsmått

  1. Avloppsanläggningen ska uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen mätt som BOD7 (mått på mängden syreförbrukande ämnen i avloppsvattnet) och anges som utgående halt mg/l.
  2. Avloppsanläggningen ska uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (totalmängd fosfor) och anges som utgående halt mg/l.
  3. Avloppsanläggningen ska uppnå minst 50 % reduktion av kväve (totalmängd kväve) och anges som utgående halt mg/l.
  4. Avloppsanläggningen ska kontrolleras regelbundet. Kontrollerna ska dokumenteras och på begäran tillhandahållas tillsynsmyndigheten.
  5. Provtagning avseende BOD7, totalfosfor, totalkväve, intestinala entrokocker och escherichia coli ska genomföras vid ett tillfälle under januari månad varje år vid punkt Ö. Proverna ska analyseras av ett oberoende laboratorium som är ackrediterad av Swedac. Analysresultaten ska tillställas tillsynsmyndigheten.
  6. Avvikelser och driftstörningar ska skyndsamt meddelas tillsynsmyndigheten. Vid behov ska fastighetsägaren skyndsamt upprätta en åtgärdsplan.

För handläggning av ärendet tas ut en avgift om 8 400 kr /8 x 1 050 kr).”

Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut är inte bara en seger för familjen Solvarm, utan också för rättvisa och sunt förnuft! Och miljön!

Imorgon avgörs Solvarms öde

18 maj, 2021 5 kommentarer

Imorgon, onsdagen den 19 maj, sammanträder miljö- och hälsoskyddsnämnden. Och återigen finns Solvarm och familjens internationellt och nationellt uppmärksammade cirkulära VA-system på dagordningen. Det så kallade ”System Two”. Det framgår mer eller mindre, kanske framför allt mindre, tydligt av nämndens dagordning…

 

Förvaltningen (tjänstemännen) är oerhört mån om att ingen information ska “läcka ut”. Vänersborgarna får således inte ens reda på att det är Solvarms naturhus i Sikhall som ska behandlas på morgondagens sammanträde… Det är bara nämndens ledamöter som får reda på det, och det är bara dom som får läsa underlagen och beslutsförslaget. Inga andra.

Tjänstemännen hänvisar till att alla underlag är arbetsmaterial eller att det är GDPR som sätter stopp. Jag tvivlar starkt på alla förklaringar, eller snarare bortförklaringar. Varför ska just handlingarna från miljö- och hälsoskyddsnämnden (och byggnadsnämnden) och miljö- och byggnadsförvaltningen hållas undan från allmänhetens insyn? Alla de andra nämnderna, t ex samhällsbyggnads-, social- och barn- och utbildningsnämnden, och även kommunstyrelsen, publicerar sina handlingar på kommunens hemsida. Det är bara att gå till “Vänersborgs kommuns anslagstavla”, klicka på “Kallelser och beslutsunderlag” och ladda ner handlingarna från vilka nämnder som helst. Ja, utom miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden då…

Vad som än är orsaken till hemlighetsmakeriet så innebär det en betydande inskränkning av demokratin. Andra intresserade, t ex andra politiker eller “vanliga” kommuninvånare, har inga möjligheter att läsa och sätta sig in i ärendena, diskutera med nämndens politiker – och försöka påverka dem. Ja, inte ens den som direkt berörs, i det här fallet familjen Solvarm, har fått ta del av underlagen till morgondagens sammanträde, och beslutsförslag. Och det sistnämnda tror jag till och med strider mot Förvaltningslagen.

Som jag ser det, måste politikerna ta krafttag, främst dom i ledande ställning. De måste se till att det blir en ändring. Kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) och de andra i presidiet måste helt enkelt se till att verkställa kommunfullmäktiges beslut från den 12 februari 2020. Kommunfullmäktige beslutade då att bifalla Lutz Rininslands (V) motion “Öppenhet på den digitala anslagstavlan”. (Du kan läsa mer om fullmäktiges beslut här och du kan ladda ner själva beslutet här och Rininslands motion här.)

Motionen yrkade att:

“nämndernas handlingar skall göras tillgängliga för allmänheten på den digitala anslagstavlan med beaktande av eventuella restriktioner av lagar och föreskrifter.”

Eller? Det kanske istället vore något för SVT. SVT sände ju igår ett reportage om en annan person som har råkat illa ut i den vänersborgska byråkratin, David på Juta. Eller som han egentligen heter, Bengt Davidsson. (Se här.) Kanske skulle SVT fortsätta sina reportage om Vänersborgs kommun med att hälsa på kommunens jurister och kanske också ta en tur till Sikhall och Solvarm? På Sikhall kan de ju också stanna till på “Politikerhyllan” och ta ett snack med Magnus Larsson… Fast det är klart, då lär det bli en långfilm…

Undertecknad bloggare har inte heller tagit del av Miljö- och hälsoskyddsnämndens handlingar. Sedan i onsdags förra veckan går det nämligen inte ens för nämndens ledamöter att ladda ner dom. De kunde bara läsa handlingarna. Det betydde också att ingen av ledamöterna kunde vara “olydig” och skicka handlingarna vidare till någon annan, t ex till bloggare…

Några vänsterpartister påpekade snabbt ”felet”. Och det visade sig vara ett tekniskt fel – funktionen föll bort i en ”migrering”. Från och med idag fungerar allt som det ska igen. Så vi får se om några “visselblåsare” delar med sig av handlingarna…

Jag har emellertid fått reda på att inget i det långa beslutsförslaget från förvaltningen (tjänstemännen) till nämnden (politikerna) har ändrats. Förslaget är identiskt med det som lades fram inför april-sammanträdet. Och det beslutsförslaget kan du läsa här, se “Solvarm 9: Förvaltningens nya krav”. Huruvida handlingarna har kompletterats med Solvarms skrivelse (se “Solvarm 10: Solvarms brev till nämnden”) eller Göran Stenmans (V) alternativa beslutsförslag (se “Solvarm 11: Stenmans förslag”) vet jag inte.

Nämndsledamöterna borde för övrigt inte nöja sig med att läsa igenom förvaltningens underlag. Om de läser t ex mina bloggar så får de inte bara historiken för “System Two” klara för sig – de får också ta del av Solvarms synpunkter under hela “resans” gång. Och Mark- och miljödomstolens dom… (Mark- och miljödomstolens dom kan du ladda ner här.)

Vi får se vad miljö- och hälsoskyddsnämnden fattar för beslut i morgon. Går de emot sina tjänstemän? Jag hoppas det. Nämndens ordförande Ann-Marie Jonasson (S) sa ju faktiskt på kommunfullmäktige att:

“vi har nämnder som har en lag att följa. Och det här är ju också en sådan nämnd då. … Vi följer den lagstiftning vi har och den ska vi fortsätta följa.”

Och då hoppas jag att Jonasson tar med sig den inställningen till mötet. För vill man följa lagar innebär det också att man har respekt för de som är experter på att tolka dem, nämligen landets domstolar. Och då följer man även domsluten..

I det här faller betyder det att respektera och följa Mark- och miljödomstolens dom från den 11 juni 2018. En dom som alltså konstaterade att Solvarms kretsloppsystem var likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder.

Vågar vi hoppas på att Ann-Marie Jonasson (S) följer lagen och domsluten?

Vågar Solvarm hoppas på att Ann-Marie Jonassons nämnd följer lagar och domslut?

====

PS. Du har väl inte missat den nyinsatta filmen på bloggen ”SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan” (se längst ner vid PS). Niklas Claesson (M) filmar och kommenterar när han joggar förbi Bengt Davidssons Juta. 

====

SVT sätter Vänersborg och Juta på kartan

17 maj, 2021 2 kommentarer

Återigen placeras Vänersborg på kartan. Och inte heller denna gång för något positivt…

SVT har varit ute på Restad och hälsat på Bengt Davidsson och hans fru på fastigheten Juta. Det skrev jag om igår. Och idag har SVT i några kortare inslag skildrat Davidssons och hans frus situation och kampen mot Vänersborgs byggnadsnämnd.

Du kan se avsnitten här, “Bengt kan inte parkera utanför sitt eget hus”, och det lite längre avsnittet, “Bengt ville bygga ut drömhuset – förlorar halva tomten: “Vaknar med gråten i halsen””. Du kan också se när plan- och bygglovschef Annika Karlsson svarar på några frågor – ”Kommunen: Beslutet följer lagen. Och till sist, här kan du se Västnytts lite längre inslag från kl 18.30.

Inslagen i SVT tar framför allt upp den tomtplatsavgränsning som kommunen har gjort och det är ett helt riktigt angreppssätt. Det är tomtplatsavgränsningen som är roten till det onda.

Syftet med en tomtplatsavgränsning är att bestämma gränsen mellan det område där fastighetsägaren kan hävda privat zon och det område som allmänheten har möjlighet att använda. Tomtplatsavgränsning görs vid strandskyddsdispenser.

Så här fastställde byggnadsnämnden avgränsningen för Davidssons Jutahus (se karta till vänster).

Vid denna tomtplatsavgränsning användes märkligt nog en karta från 3 juli 2017. (Se karta till höger.) Den var inte aktuell.

Kartan som byggnadsförvaltningen ritade på visade inte den om- och tillbyggnad av Jutahuset som Davidsson hade gjort (med bygglov utfärdat av byggnadsnämnden) efter att han hade köpt fastigheten.

Fotot (till vänster) visar hur Jutahuset ser ut nu, med den nya altanen. Pinnarna i marken visar gränsen för tomtplatsen. Notera att tomtplatsavgränsningen inte är markerad på ett sådant sätt som byggnadsnämnden kräver. Davidsson måste markera den med ett staket, en mur eller en häck. Hur det nu ska gå till… Men allmänheten måste veta var den privata hemfridszonen ligger. 

Kommunens tomtplatsavgränsning ledde till en del problem. Jag ska bara nämna några här.

Det blev t ex omöjligt för Davidsson och hans fru att vända bilen inom hemfridszonen. De var tvungna att göra det på den “allemansrättsliga tillgången till strandområden” som miljöbalken uttrycker det… Och man undrar också hur byggnadsnämnden tänker sig att sopbilen ska vända. Eller var en ambulans eventuellt skulle ställa sig om Davidsson eller hans fru helt plötsligt blir sjuka… (Vilket hände tidigare i år förresten.) Hade byggnadsförvaltningen kommit springande med en viteslapp om de hade sett det?

Bengt Davidsson har också ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade, han har en rörelsestörning. Realist som Davidsson är befarar han att han i framtiden kommer att behöva en handikappramp. Det lär emellertid bli omöjligt att bygga en sådan med kommunens avgränsning…

Byggnadsnämnden har i praktiken exproprierat Davidssons tomt och gjort den helt oanvändbar. Kvar har blivit ett brant berg och en svåråtkomlig tomtmark som den rörelsehindrade Davidsson inte ens klarar av att gå i… Och frun kan på sin höjd odla lite krasse i en kruka…

Franz Kafka skulle vara imponerad.

Plan- och bygglovschef Annika Karlsson medverkar i SVT:s reportage. Hon har följande kommentar om Davidssons “problem”:

“Det är ju en avvägning mellan privatpersonen å ena sidan som kan tycka att det här är naturligtvis begränsande för, när man bor inom strandskyddet medans för allmänheten i Vänersborg så är det väldigt viktigt att kunna passera här till exempel.”

Och då undrar jag hur Karlsson tänker. För det är faktiskt svårt, eller omöjligt, att se att byggnadsnämnden och förvaltningen överhuvudtaget har tagit Davidssons rättmätiga synpunkter i beaktande.

Och hur tänker Karlsson om allmänhetens möjlighet att passera Juta? Det är ju faktiskt inga som helst problem för allmänheten att passera Juta på väg mellan Restad och Önafors. (Eller tvärtom.) Det finns en vandringsled längs älven. Leden kommer från söder, fortsätter längs älven förbi Juta och leder till bron i norr. Bron som för övrigt Davidsson själv har bekostat och satt dit. Allmänheten behöver inte gå över Davidssons altan eller förbi huset. Människorna kan gå längs älven. Vilket för övrigt i stort sett alla också gör.

Det kan även noteras att om allmänheten ska passera Juta så måste de gå över bron. Det finns ingen annan väg förbi Juta. Såvida man inte klättrar ner i ravinen och hoppar över bäcken för att komma vidare. (Det är dock inte många som gör det…) Och utan Davidssons bro skulle människor tvingas vända om och gå tillbaka… De hade inte kunnat passera Davidssons fastighet.

Sedan fortsätter plan- och bygglovschef Annika Karlsson i SVT:

“När det gäller myndighetsutövningen, då är det ju gällande lagstiftning som vi tillämpar…”

Det kanske kan få folk att tro att byggnadsnämnden och dess förvaltning har lagen på sin sida. Det är inte så enkelt.

I Miljöbalken 7 kap 25 § står det:

“Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses.”

Det står alltså att ”hänsyn skall tas” även till Davidssons och hans frus intressen. Och det är ju egentligen tämligen självklart. Det är ju faktiskt Davidsson som äger fastigheten. Det är alltså helt på sin plats att byggnadsnämnden även ser till Davidssons intresse – och inte bara allmänhetens… 

Och i 7 kap 18 f § i Miljöbalken:

“Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten”

Allmänheten har fri passage längs älven… Och tack vare Davidssons bro kan syftet med strandskyddet uppnås som är att:

trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden”

Det skulle alltså gå att tillgodose både allmänhetens och Davidssons intressen på ett bättre sätt med Davidssons förslag till tomtplatsavgränsning (se flygfotot ovan) än den byggnadsnämnden i Vänersborg har fastställt…

Det finns andra lagar som antagligen är tillämpliga i fallet Juta. Jag tänker då på Plan- och bygglagen 8 kap. 9 §, där lagen beskriver hur tomter ska utformas. Jag sparar dock detta resonemang till ett annat tillfälle.

Istället tänkte jag avsluta dagens blogg med att citera två politiker i kommunen, ett kommunalråd och ett före detta.

Den 18 februari, hade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) tillsammans med fem andra KS-ordförande en debattartikel i tidningen “Dagens Samhälle”. Den handlade om strandskydd. En mening i debattartikeln hade följande lydelse:

“…det borde även fortsättningsvis gå att kombinera en blomstrande landsbygd med ansvarsfull miljöhänsyn och allemansrättslig tillgång till stränderna.”

Men det kanske bara gällde Dalsland… Eller också får Benny Augustsson ta ett allvarligt snack med de socialdemokratiska representanterna i byggnadsnämnden.

Efter morgonens utsändningar i SVT så twittrade fd kommunalrådet och nuvarande vice ordförande i kommunfullmäktige Gunnar Lidell (M):

Detta är ingen bra reklam för Vänersborg, tvärtom! Om Bengt istället för gräs o äpple odlar havre (på ”åkermarken”)gäller inte allemansrätten från ca 1april-1sep, är det bättre?”

Och så länkade Lidell till SVT. Den andra tweeten formulerades så här:

“Eller OM det nu var ängsmark innan, ängsmark bör betas av får/häst/kor, sätt en inhägnad runt området, lämna gångväg längst ned mot älven klart. Då kan myndighetsutövarna försöka promenera bland komockor mm…
#tolkareglerhumant #slutakrångla

Det finns, som framgår av Lidells tweet, även andra aspekter av striden mellan Bengt Davidsson och hans fru och Vänersborgs kommun.

Det är tråkigt att Vänersborg ska figurera i media på ett sätt som gör att man skäms som vänersborgare.

Det finns anledning att återkomma till Bengt Davidsson på Juta.

==

Nyhet 18/5! Niklas Claesson (M) filmade och kommenterade i morse när han var ute och joggade vid Juta-torpet. Filmsnutten måste ses – KLICKA HÄR!  

 

==

Bloggar om Davidsson på Juta:

SVT har besökt David på Juta

16 maj, 2021 4 kommentarer

Kommer ni ihåg David på Juta? I sju bloggar mellan den 6 mars och 12 mars skildrade jag hans kamp mot byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden i Vänersborg. (Se länkar längst ner i bloggen.)

Det visade sig att även SVT tyckte att fallet ”Byggnadsförvaltningen och David på Juta” var intressant… Så intressant att SVT har varit ute på Juta på Restad och filmat…

SVT har inte nöjt sig med att filma Juta och de aktuella “stridsobjekten”. Journalisten har också intervjuat David och även varit inne på kommunhuset och talat med tjänstepersoner i miljö- och byggnadsförvaltningen.

Spännande…

Imorgon måndag (17 maj) sänds inslaget på TV. Enligt uppgift, säker sådan, ska det sändas i “sin helhet” på SVT Väst på morgonen. Därefter ska enligt planerna en kortversion finnas med i morgonsändningarna på SVT1 – och sedan återkommer den långa versionen i SVT1 på kvällen. Självklart kommer man också att kunna se inslaget på SVT:s hemsida.

Detta inslag får ingen vänersborgare missa! (17/5 Här kan du se det korta inslaget! och här det längre!)

I inslagen kommer naturligtvis Davids riktiga namn att användas. Så då kan jag redan nu passa på att avslöja att David i verkligheten heter Bengt Davidsson.

Som alla trogna bloggläsare kommer ihåg har Davidssons kamp mot byggnadsförvaltningen och byggnadsnämnden pågått i många år… Och tisdagen den 2 mars behandlade byggnadsnämnden återigen fallet. Tjänstemännen i den numera omtalade miljö- och byggnadsförvaltningen hade, i vanlig ordning, utarbetat ett beslutsförslag till politikerna i byggnadsnämnden. Förslaget var omfattande.

Beslutsförslaget hade följande lydelse:

“Byggnadsnämnden förelägger fastighetsägare 1 & 2 tillika rättelseskyldig 1 & 2, Bengt Davidsson & <<Bengts fru>>, vid solidariskt fast vite om 50.000 kr, att utföra följande åtgärder på fastigheten RESTAD 3:2”

Och så räknades 8 punkter upp, som Bengt Davidsson och hans fru var tvungna att åtgärda:

  • “Ta bort odlingslott med inhägnad placerad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 2 st utemöbler placerade utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 4 st planterade trädgårdsträd med inhägnad utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st staket vid sydöstra fastighetsgränsen utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 8 st trädgårdsbelysning utanför tomtplatsavgränsning
  • Ta bort 1 st privatiserande skylt vid entrén till fastigheten
  • Upphör att klippa gräsmatta utanför tomtplatsavgränsningen, marken kan slås 2ggr/år.
  • Markera den östra tomtplatsavgränsningen, mot Göta älv, med staket, mur eller häck.”

Tjänstemännens förslag blev också, inte helt oväntat, även byggnadsnämndens beslut, även om beslutet inte var enhälligt:

”Byggnadsnämnden förelägger om rättelse enligt utsänt förslag.”

Byggnadsnämnden beslutade vidare att åtgärderna skulle vara utförda senast 3 månader efter det att beslutet hade vunnit laga kraft. Åtgärderna skulle också utföras på ett sådant sätt att naturmiljön inte kom till skada. Och efter “återställningen” skulle:

“området utanför tomtplatsavgränsningen uppfattas som allemansrättsligt tillgängligt.”

Om inte Davidsson och hans fru följde beslutet så skulle ett vite (böter) utgå på 50.000 kr. De skulle också betala 10.000 kr för tillsynen i strandskyddsärendet. (Den summan ska under alla omständigheter betalas.) 

Byggnadsnämnden, och -förvaltningen, motiverade beslutet med att det som gjorts på Jutafastigheten inte fick utföras inom strandskyddsområde. Och det hänvisades naturligtvis till olika lagparagrafer.

Det nämndes i sammanhanget ingenting om att det var den förre fastighetsägaren som hade genomfört i stort sett samtliga åtgärder på Juta. Davidsson hade dock klippt gräsmattan… (Se “Byggnadsförvaltningen och David på Juta (6/7)”.) Och i och med att det mesta redan fanns ”på plats” när Davidsson köpte fastigheten, så trodde han naturligtvis att det var helt i sin ordning att tomten såg ut som den gjorde.

Det ska också tilläggas att när den förre fastighetsägaren vidtog dessa åtgärder på fastigheten antog han att de var lagliga. Det fanns nämligen ingen tomtplatsavgränsning på den tiden. Och enligt säkra uppgifter fick han till och med instruktioner av byggnadsförvaltningen om hur han skulle göra, t ex var skyltar kunde placeras. Med andra ord, man skulle faktiskt kunna säga att de åtgärder som den förre fastighetsägaren vidtog på tomten var lagliga, då. Och det utgick självklart Davidsson ifrån att det var sedan också. Men de blev ”olagliga” när Davidsson köpte fastigheten och byggnadsförvaltningen gjorde tomtplatsavgränsningen…

Det är definitivt något som inte stämmer… Vi får se om SVT tar upp det i nyhetsinslaget.

Davidsson har överklagat. Han och hans fru har synpunkter på de flesta av byggnadsnämndens förelägganden. Davidsson tänker också ansöka om en ny strandskyddsdispens.

Men det tänker jag återkomma till vid ett senare tillfälle.

Innan jag avslutar denna blogg så vill jag bara svara på en fråga som flera av de kommuninvånare som brukar promenera vid Juta har ställt.

Ja!

Ja, det är Bengt Davidsson som med egna pengar har uppfört den klassade bron över den djupa ravinen och bäcken – och som gör det möjligt för alla “flanörer” att gå från Restad över Juta till Önafors. Kommunen har inte något med det att göra, kommunen har t ex inte betalat en krona…

== 

Bloggar om Davidsson på Juta:

%d bloggare gillar detta: