Stefan Kärvlings blogg

Kommunfullmäktige i Vänersborg sammanträdde igår under 4 timmar. Hade det inte funnits tre oppositionspartier i församlingen, jag tänker på Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Välfärdspartiet, så hade sammanträdet varat i kanske 30 min…

Kommunens största oppositionsparti, dvs Socialdemokraterna, sa inget. Inte en enda gång hade de 12 folkvalda ledamöterna från Socialdemokraterna, varav flera sitter på av skattebetalarna avlönade ordförandeposter, synpunkter på de beslut som fullmäktige fattade. Inte en enda gång var en socialdemokrat uppe i talarstolen och talade om vad Socialdemokraterna ansåg i de viktiga frågorna och varför. (Fast nu är jag inte riktigt rättvis. I slutet, efter mer än 3,5 timmars förhandlingar, så äntrade Bengt Larsson talarstolen och påpekade att det var fel på ett namn i handlingarna om vem som skulle väljas som ordinarie i BUN…)

”Vad är detta?”

sa några åhörare under pausen.

Det hindrade emellertid inte Socialdemokraterna från att rösta. Mini-alliansen och Socialdemokraterna hittade varandra under kvällens omröstningar. Betongpartierna slöt upp ”som en man”, eller kvinna, mot oppositionen. Det var nästan rörande. Gunnar Lidell (M) gjorde till och med en kovändning (Lidell använde själv uttrycket) för att det skulle bli enighet bland ”de stora”.

Det är nästan så att man anar att vi har sett återfödelsen av en ny allians i Vänersborg, ”storalliansen”. Eller kanske mer träffande, ”betongblocket”. Den storallians som i början av mandatperioden hindrade att kommunens tredje största parti fick några ordförandeposter… (Läs om det fula politiska spelet här.) I det sammanhanget gjordes också en gemensam budget upp mellan skål och vägg. Ska det bli så i år också?

”Det är demokrati”

sa Lena Eckerbom Wendel (M) under sammanträdet.

”Det råder demokrati”

sa Gunnar Lidell (M).

På något sätt kändes det som proklameringen av betongblockets återfödelse…

Tonen anslogs faktiskt till och med innan själva sammanträdet började. Ordförande Anders Forsström (M) överlämnade Svenska Bandyförbundets utmärkelse ”Årets bandyarena” (läs mer här) till Arena-Fritids chef Peter Nilson. Ni vet, den där tavlan där det står:

”visionärerna bakom bygget [har] fått sin revansch ”

Men det läste inte Forsström upp. Han insåg väl hur provocerande detta var. Men alla visste ju vad som stod. Alla visste ju att Bandyförbundet av någon outgrundlig anledning vill återupprätta dem som struntade i fullmäktiges arenabeslut.

Applåder hördes från fullmäktige. Alla applåderade dock inte…