Stefan Kärvlings blogg

År 2022 genomfördes OECD:s internationella kunskapsundersökning PISA (Programme for International Student Assessment) för åttonde gången. Studien har genomförts sedan 2000 och görs vart tredje år.

Syftet med PISA är att utvärdera och jämföra utbildningssystemen i olika länder. Det gör man genom att mäta 15-åriga elevers kunskaper och färdigheter i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Undersökningen fokuserar inte bara på att testa traditionella kunskaper, utan även på att bedöma elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper i verkliga situationer och deras förmåga att lösa problem. (PISA-undersökningen 2022 kan laddas ner här.)

Svenska 15-åringar tappade stort i såväl matematik som läsförståelse i Pisa 2022, och rasade ned till samma nivå som bottenåret 2012. Då talades det om en Pisachock. Det tredje kunskapsområdet, naturvetenskap, visar också en försämring, men den är inom felmarginalen. Trots tappet ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i alla tre ämnen, eftersom flertalet andra länder också har backat. Det anser man beror på pandemin. Då ska man komma ihåg att de svenska skolorna, till skillnad från i andra länder, hölls öppna i relativt hög utsträckning. De flesta förväntade sig därför inte att resultaten i Sverige skulle sjunka på detta sätt.

Skolminister Lotta Edholms (L) dom över de drastiskt sjunkande svenska resultaten är tuff:

“Jag skulle säga att det är något av en kunskapskollaps.”

Skillnaderna mellan de elever som presterar sämst och de som presterar bäst har ökat i både matematik och naturvetenskap. I matematik blev det generellt försämrade resultat i hela den svenska elevgruppen, men det är framför allt elever från socioekonomiskt svaga hem som tappade mest.

Elevernas hembakgrund spelar alltså en fortsatt stor roll för resultaten. Den fjärdedel elever med de mest gynnade hemförhållandena presterar i snitt 99 poäng bättre i matte än den fjärdedel med de minst gynnade hemförhållandena. Denna resultatskillnad har ökat i Sverige sedan 2012.

Elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk. Och det gör de även om man bortser från socioekonomisk bakgrund. Invandrarbakgrund har alltså större betydelse än vad man tidigare har trott.

Ytterligare ett negativt besked är att skillnaden i läsning fortsatt är stor mellan killar och tjejer. 30 procent av de 15-åriga killarna är svaga läsare, bland tjejerna är andelen 18 procent. Det är skrämmande siffror, särskilt pojkarnas.

Och det är inte omöjligt att utvecklingen fortsatt har gått åt fel håll. Åsa Fahlén, ordförande i Sveriges Lärare (lärarnas fackförening), säger (se “Fackets oro efter Pisa-raset”):

“Tyvärr är risken stor att de omfattande besparingarna inom skolan har gjort att situationen är ännu sämre idag än resultaten visar.”

Jag tror att det är så, de nedskärningarna inom skolan som vi idag ser i Sverige, och Vänersborg, gör att det är stor risk att situationen idag är ännu sämre än när PISA-undersökningen gjordes.

Tidningen “Vi Lärare” skriver idag, 11 dec (se “Struntade i budgeten – får ”tillrättavisning” av kommunen”), om rektor Main Rimmö på Hansåkerskolan i Stugun, Ragunda kommun. Hon valde att bryta mot kommunallagen genom att inte hålla sig till budgeten. Rimmö säger att om hon hade gjort det skulle hon ha brutit mot Skollagen:

“Jag har sagt till kommunstyrelsen att jag vill ha det svart på vitt; att jag får bryta mot skollagen. Jag vill ha ett intyg från kommunstyrelsen där de säger att “det är okej, Malin. Det är viktigare att du har budgeten i balans än att du ger eleverna stöd. Att skollagen inte gäller i Ragunda.””

Är det så i Vänersborg också? Bryter rektorer mot Skollagen?

Det måste hända något i Sverige. Staten och kommunerna måste ta krafttag för att höja resultaten i skolan. Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket (se “Pisa: Kraftigt ras för Sverige i matematik och läsning”) säger:

“Satsa på lärare. Fortsätta satsningen på tryckta läromedel och se till att det finns resurser utifrån det kompensatoriska ansvaret för att sätta in tidiga stödinsatser för elever som riskerar att hamna efter.”

Även om ansvaret för att tillföra ökade ekonomiska resurser till svensk skola bör ligga på staten, i varje fall i dessa för kommunerna svåra tider, har Vänersborg en del pengar. Trots att 2024 antagligen blir det ekonomiskt sämsta året på mycket länge så finns det faktiskt ett budgeterat överskott. Vänersborg har också en reserv, resultatutjämningsreserven (RUR), på 50 milj kr. Och visst, kommunen behöver pengar till underhåll och investeringar, men inom förskola och skola handlar det om unga människor. Vänsterpartiet anser att barn och ungdomar måste prioriteras. De ska inte behöva stå tillbaka därför att kommunen måste reparera Dalbobron eller renovera kommunhuset. Ökade resurser till barn och ungdomar är en social investering för framtiden.

Kommunledningen kan inte skylla på att kommunen måste ha kvar en massa pengar till en framtid som kan bli ännu sämre. Framtiden är här. Det är just vad PISA-resultaten visar. Eleverna i Sverige halkar efter, de lär sig inte det de ska. Det är en tragedi, inte bara för eleverna själva utan för hela samhället. De elever som behöver skolan allra mest lämnas i sticket. Det är en utveckling som är förödande – den banar väg för ökade klyftor, ökad utslagning, psykisk ohälsa och kriminalitet.

För övrigt anser Vänsterpartiet, och jag, att skolan bör förstatligas!