Stefan Kärvlings blogg

På kommunstyrelsens sammanträde den 26 februari fattade de styrande partierna (S+C+KD+MP) och SD+MBP beslut om de så kallade budgetanvisningarna, eller som det kallas mer “populärt”, budgetramarna. M+L+V deltog inte i beslutet. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.)

Budgetanvisningarna anger vilken ekonomisk tilldelning som de olika nämnderna kan förvänta sig för nästa år, 2026. Det ska dock noteras att det slutliga budgetbeslutet fattas av kommunfullmäktige i juni. Budgetanvisningarna är som vanligt en slags råkopia eller framskrivning av den budget som gäller i år. (Som i sin tur var en “råkopia” från budgeten året innan osv.) Det blir i stort sett inga nya pengar till någon nämnd för att öka kvaliteten i verksamheterna eller för nya uppgifter och behov. Nämnderna får emellertid en inflationskompensation på 1,8% och kompensation för höjda hyror. Det finns också centralt avsatta budgetmedel för löneutvecklingen. Så brukar det vara i Vänersborgs kommun.

Budgetanvisningarna budgeterar ett resultat för kommunen som helhet nästa år på +52 milj kr. (I budgeten för 2024 budgeterades ett överskott på +1 miljon, bokslutet för 2024 visade ett överskott på +69 milj kr.) Jag tror dock att det budgeterade resultatet för 2026 är lika osäkert som flera av de andra siffrorna i budgetanvisningarna, som t ex inflationsprognosen. Det beror dock inte på de styrande partierna utan på läget i både Sverige och världen. Och då togs ändå beslutet om anvisningarna före Trumps utspel om höjda tullar…

En ny befolkningsprognos presenterades den 4 mars, dvs efter beslutet om anvisningarna. Den ändrade förutsättningarna för budgetarbetet. Prognosen visar nämligen volymminskningar i både förskola (1-5 år) och i grundskolans verksamheter (6-15 år). Från 2025 till 2028 är prognosen att antalet barn i åldern 1-5 år kommer att minska med cirka 150 barn (7,0%), antalet 6-12-åringar prognostiseras att minska med cirka 60 barn (1,7%) och antalet 13-15-åringar med cirka 30 barn (1,9%). För BUN är det av stor vikt att se hur befolkningsutvecklingen slår i olika delar av kommunen. De prognoserna presenteras dock inte förrän senare i april.

Den starkare statliga styrningen inom utbildningsområdet kommer också att ställa krav på kommunen. Följande punktlista listar vad som är på gång. (Det går att hoppa över listan. Den är inte nödvändig för att förstå förvaltningens budgetförslag.)

Det är många förändringar på gång inom förskolans och grundskolans område:

• Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier.
• Den 1 september 2025 träder ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare i kraft. Programmet innehåller två bärande delar: en nationell plan för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare respektive förskollärare. Förvaltningen utreder konsekvenserna.
• I mars 2025 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om en 10-årig grundskola. Förslaget innebär att förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan.
• Det införs ett nytt kapitel i skollagen om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte och att huvudmannen ska se till att det på varje förskole- och grundskoleenhet finns en beredskapsplan och ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
• I februari 2025 presenterade en statlig utredning ett förslag till ett nytt betygssystem. De nya betygen föreslås införas höstterminen 2028.
• I februari 2025 presenterades en statlig utredning om ändringar i läroplanerna. Utredningen föreslår att den nya läroplanen införs 2028, samtidigt som den tioåriga grundskolan. (NATO-kunskap ska antagligen införas i ämnet samhällskunskap. Tur man är pensionär…)
• I mars 2025 presenterades den statliga utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid. Förslagen föreslås träda i kraft till höstterminen 2027.
• En statlig utredning har i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov. Även regleringen om stödinsatser i grundskolan ska ses över. Det ska bland annat bli enklare att placera elever i mindre och flexibla undervisningsgrupper.
• En statlig utredning har i uppdrag att bland annat överväga och föreslå hur det kan införas en obligatorisk språkförskola för barn som visar påtagliga brister i språkutvecklingen i svenska. Utredningen ska även föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, föreslå en reglering som säkerställer att barngrupper på alla förskolor har lämplig storlek och överväga om det även behövs en reglering för att säkerställa lämplig personaltäthet. Utredningen ska också komma med förslag om hur det kan införas tydligare krav på kunskaper i svenska språket för personalen i förskolan.
• En statlig utredning har i uppdrag att föreslå en nationell beräkningsmodell för skolpengen som ska fastställa en lägstanivå för hur mycket resurser varje kommun minst ska tilldela sin egen skolverksamhet och vad ersättningen till enskilda huvudmän minst ska vara.

Det blev kanske en liten överkurs med denna långa uppräkning. Men det kommer att få betydelse för BUN och kommande budgetar, kanske redan för budgeten nästa år. Det är bra att hålla i minnet att staten knappast kommer att fullt ut stå för kostnaderna för en enda av ovanstående reformer.

Det pågår flera utvecklingsarbeten i barn- och utbildningsförvaltningen. Förskole- och grundskoleorganisationen håller på att ses över som ett resultat av prognoserna om minskade barn- och elevantal. Jag har dock ingen kännedom om hur resonemangen går t ex om det är aktuellt att lägga ner någon skolenhet. Det föreligger vidare ett uppdrag kring anpassad grundskola och ett tämligen omfattande utvecklingsarbete gällande särskilt stöd. Det pågår även en utredning om hur kommunens grundskolor är utformade och anpassade för elever i behov av olika former av stöd, t ex NPF. Det kan också nämnas att det arbetas med AI och digitalisering samt krisberedskap och säkerhet. Jag tror att tjänstepersonerna på förvaltningen har en hel del, och kommer att få ännu mer, att stå i. Och jag ser ytterligare kostnader framför mig…

Det finns också osäkerheter kring framtida kostnader gällande underhållsbehov på de fastigheter som nämnden hyr. Sedan är det som vanligt omöjligt att känna till hur många asylsökande med barn och ungdomar som kommer till Restad Gård.

Utifrån alla ovanstående förutsättningar, och självklart särskilt utifrån budgetanvisningarna och den nya befolkningsprognosen, har barn- och utbildningsförvaltningen under våren sett över och arbetat med att anpassa sina verksamheter för nästa budgetår. Förvaltningen har beskrivit effektiviseringar och besparingar och hur den tänker omfördela och omprioritera resurser osv. Det förslag till budget för 2026 som förvaltningen har tagit fram ska politikerna i BUN ta ställning till på fredag.

Barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 fastställdes i budgetanvisningarna till 1.022.101.000 kr. Det är alltså drygt 1 miljard kronor… Förra året var motsvarande belopp 1.019.610.000 kr. För nästa år är det alltså tänkt att BUN ska få knappt 2,5 milj kr mer…

Jämfört med förra årets budget så har följande ändringar och justeringar gjorts:

“Inflationskompensationen ökar ramen med 5.910 tkr. (“tkr”=tusen kronor; min anm.) Då personalomkostnadspålägget sänks justeras ramen ned med 6.231 tkr. För höjda hyreskostnader (till följd av fastighetsunderhåll) tillförs 1.772 tkr. Ramen utökas med 552 tkr då de generella statsbidragen i statsbidragspåsen justeras upp med motsvarande summa. Det tillfälliga anslaget om 1.000 tkr till kvalitetshöjande arbete för att uppnå gymnasiebehörighet tas bort.”

Barn- och utbildningsförvaltningen anlägger ett mycket positivt perspektiv på den ekonomiska situationen. Och det är “volymminskningarna” som ger anledning till denna optimism. Volymminskningen är minskningen av antalet barn och elever de närmaste åren. Förvaltningen skriver:

“Volymminskningarna frigör medel som kan användas för att genomföra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden från 15 till 25 timmar för barn 3-5 år i allmän förskola och göra insatskoordinatorn till en permanent resurs inom förskolan.”

Satsningarna förutsätter dock en oförändrad kommunal barn- och elevpeng, dvs att den totala budgeten till BUN inte minskar. Det skulle alltså betyda att BUN får lika mycket pengar för att utbilda färre barn.

Men, nya satsningar i dessa kärva ekonomiska tider? Ja, volymminskningarna innebär att det är möjligt att säga upp moduler och andra externa lokaler och att dra ner på centrala tjänster skriver förvaltningen. Det kanske ger någon eller några miljoner i besparing, samtidigt som detta är nödvändigt för att betala IT-enheten för ökade kostnader…

Förvaltningen resonerar vidare:

“Volymminskningarna frigör resurser om man räknar med oförändrad kommunal barn- och elevpeng. En oförändrad kommunal barn- och elevpeng innebär att samma medel per barn och elev delas ut 2026 som 2025.”

Och det låter ju fortfarande positivt, men förvaltningen kan naturligtvis inte trolla. Citatet fortsätter:

“För enheterna innebär volymminskningarna att det blir färre antal barn och elever på enheterna. Om det blir färre barn och elever på enheterna får enheterna en lägre budget. Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Personalstyrkan måste minskas… Och det gäller både förskola och grundskola.

“Personalminskning motsvarande 8.852 tkr behöver genomföras om nuvarande barn- och elevpeng/fritidspeng kvarstår.”

Det är märkligt att förvaltningen skriver att volymminskningen frigör medel samtidigt som man skriver att enheternas budget minskar… De “frigjorda pengarna” ska framför allt användas till satsningen i förskolan. Som för övrigt är helt rätt tänkt, bara det inte behöver betalas av andra barn och elever…

Denna resultaträkning finns med i underlaget:

Omkostnaderna, t ex skolskjutsar och skolmåltider, ökar för varje år liksom räntor och avskrivningar. (Siffrorna för 2025 och 2026 är “prognoser”.) Intäkterna minskar också något jämfört med innevarande år.

Personalkostnaderna är intressanta. De beräknas med förvaltningens förslag att minska 2026 jämfört med i år med 7,4 milj kr. Med andra ord, en ordentlig besparing, “effektivisering”. Jämför man med personalkostnaderna för 2024 så ser man en minskning av personalkostnaderna med hela 28,7 milj kr… Och det i en kommun där kommunens högsta beslutande organ kommunfullmäktige har antagit inriktningsmålet:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

I det här inlägget har jag gett en tämligen omfattande och grundlig sammanfattning av det förslag till budget för 2026 som förvaltningen lägger fram för politikerna på fredag. Saknar någon förklaringar och svar så håller jag med – förslaget ger upphov till flera frågor. De fem fackförbunden i skolans värld har också en del synpunkter. Det ska dock understrykas att förvaltningens, och nämndens, uppdrag är att upprätta en budget utifrån de budgetanvisningar som kommunstyrelsen beslutade i februari.

Del 2 om budget 2026 hittar du här: ”BUN: Budget 2026 (2/2)”.