Hem > Budget 2026, investeringar > Intensivt budgetarbete

Intensivt budgetarbete

29 april, 2025 Lämna en kommentar Go to comments

Det pågår ett intensivt budgetarbete i kommunen just nu. Alla förvaltningar har utarbetat budgetförslag för 2026 utifrån kommunstyrelsens budgetanvisningar. (Se ”Kommunstyrelsens beslut (26/2)”.) Politikerna i alla kommunens nämnder har också hunnit med att fatta beslut. De har gått på förvaltningarnas linje och budgetförslag.

Denna vecka lyfts budgetarbetet och diskussionen upp “en nivå”. Budgetberedningens möten duggar nämligen tätt. Det är möten tre dagar i rad, måndag till onsdag.

Budgetberedningen består av kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och gruppledarna från de partier som inte har plats i arbetsutskottet.

De här politikerna är med i budgetberedningen: Benny Augustsson (S), Mats Andersson (C), Henrik Harlitz (M), Lena Eckerbom Wendel (M), Anders Strand (SD), Stefan Kärvling (V), Magnus Ekström (KD), Göran Svensson (MBP), Cecilia Prins (L) och Anna-Karin Sandberg (MP). (Se kommunens hemsida.)

Budgetberedningen har till uppgift att bereda budgeten inför kommunstyrelsens junisammanträde. Då lägger kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) ett förslag för de styrande partiernas räkning, S+C+KD+MP. Då förväntas också att alla de andra partierna lägger sina förslag. Det brukar emellertid inte vara fallet, de förslagen kommer vanligtvis till kommunstyrelsens möte i juni. De kan också läggas direkt i kommunfullmäktige.

Det är en svår och “tung” uppgift att lägga budgetförslag. Därför får politikerna i budgetberedningen mängder med information. De måste läsa alla nämnders budgetförslag (se som exempel barn- och utbildningsnämndens förslag) och får träffa alla nämndspresidier och förvaltningsledningar i kommunen. De ställer frågor, diskuterar, funderar och ibland försöker de också få en samsyn kring kommunens ekonomiska situation och hur den ska hanteras i framtiden. Vi får se hur det går med den saken i år.

Budgetberedningens arbete är inte offentligt och därför inget för ett blogginlägg. Däremot är ganska mycket underlag offentligt som budgetberedningen arbetar med, t ex nämndernas budgetförslag utifrån kommunstyrelsens anvisningar. De finns att ladda ner på Vänsterpartiets hemsida (faktiskt enklare än på kommunens webbplats).

Den 4 juni ska beslut fattas i kommunstyrelsen om vilket huvudförslag som ska lämnas till kommunfullmäktige. Det blir i stort sett alltid förslaget från kommunstyrelsens ordförande, dvs de styrande partierna. Fullmäktige beslutar om budgeten för 2026 (MRP 2026-2028) två veckor senare, den 18 juni. Inte förrän då fastställs vilka eventuella satsningar kommunen vidtar, eller mer troligt, nedskärningar och besparingar. Kanske behöver det också skjutas på vissa satsningar.

Det ekonomiska läget har nog inte varit så mörkt och svårt sedan Arena Vänersborg byggdes… Det trodde man i och för sig också inför t ex 2024, men då blev det ändå ett stort överskott i kommunens resultat. Men denna gång är det emellertid svårt att se någon ljusning i horisonten. Det är dock inte enbart kommunens egen förskyllan, det är snarare världsläget, Sveriges ekonomiska situation och den förda politiken av landets högerregering.

Det finns mycket att skriva om de budgetförslag som nämnderna har utformat och beslutat om. Väldigt mycket… Det återkommer jag till. I detta blogginlägg tänkte jag inte göra det. Jag ska “bara” redogöra för alla de investeringar som kommunen planerar att genomföra under 2026-2028. Det är en diger lista.

Investeringar

Kommunen står inför en oerhörd mängd investeringar. En del investeringar, kring t ex fastigheter, har skjutits upp och nu har tiden kommit ikapp. Andra investeringar måste göras utifrån nya lagkrav som t ex VA och renhållning. Några investeringar utgörs av mer eller mindre storslagna planer inför framtiden, men för kommunen ändå viktiga investeringar. (De flesta av socialnämndens investeringar, t ex äldre- och LSS-boenden, utförs av Vänersborgsbostäder och räknas inte som kommunala investeringar. Socialnämnden betalar däremot för investeringarna via hyrorna.)

När kommunen investerar använder den delar av eventuella överskott, men framför allt lånar kommunen upp pengar. Här pratar vi om en kraftigt ökad upplåning för kommunen. Sedan amorterar, återbetalar, kommunen årligen lånen till en viss ränta. Räntan på kommunens lån beräknas ligga på i snitt 2,75% nästa år.

Här nedan redovisas de största investeringarna i kommunen som är på gång fram till och med år 2028. (Investeringar inkl förklaringar mm kan laddas ner här. Se sid 46) Det handlar om mycket pengar, oerhört mycket pengar, och det är “bara” de största investeringarna… (Siffrorna anger investeringarnas totala kostnad i miljoner kronor.)

  • Skräcklans vattenverk: 272 mkr (total kostnad, pågående investering, kvar att investera: 56 mkr)
  • Reservoar Skräcklan: 32 mkr
  • Lågreservoar Brålanda: 36,5 mkr
  • Dagvattenanläggning Nordkroken: 11,8 mkr
  • Mariedalskolan – Idrottshall: 47,6 mkr
  • Brålanda förskola: 60,6 mkr
  • Brålanda skola: 33,8 mkr
  • Förskola Frändefors: 9 mkr
  • Öxnereds förskola: 20 mkr
  • Idrottshuset Vänersborg (B-huset och arenataket): 81 mkr
  • Brätte ishall: 17,5 mkr
  • Vänersvallen, Lilla Vallen konstgräs: 6,5 mkr
  • Mötesplats för unga: 54 mkr
  • Brätte ridskola: 8 mkr
  • Boende socialpsykiatri: 25 mkr (Vänersborgsbostäder)
  • Dalbo- och Residensbron: 40 mkr
  • Bro hamnkanalen: 9,5 mkr (+Trafikverket 5,5 mkr)
  • Sanden södra: 348 mkr (minus ev exploateringsbidrag 140 mkr)
  • Sanden norra: 85 mkr
  • Brättelänken: 41 mkr
  • Personbilstunnel Skaven/Öxnered: 32,5 mkr
  • VA/Fiber Bergagården: 10 mkr
  • Samhällsmast Hunneberg: 14,8 mkr (bidrag VGR?)
  • Utbyggnad kretsloppspark: 15 mkr
  • Förändrad avfallshantering: 65 mkr
  • Vänersborgs hamn (påldäckskaj): 37,2 mkr
  • Investeringsunderhåll: 72 mkr
  • Markinköp: 30 mkr

Summan av alla föreslagna investeringar 2026-2028 är hisnande 1.375,4 milj kr, nästan 1,4 miljard kronor alltså. Och då är inte nya lokaler för Räddningstjänsten (“brandstation”) inräknad (110 mkr) eller nytt badhus (230-330 mkr). Dessa investeringar är inte beslutade än. Inte heller tågstoppet i Brålanda är med… Eller det eftersatta underhållet på kommunens fastigheter som beräknas uppgå till ca 230 milj kr (2025)…

Det är svårt och i stort sett helt omöjligt att prioritera bort några av dessa investeringar tror jag. Eller? Några investeringar måste sannolikt prioriteras bort. Men vilka? Sanden?

Kommunen har en tuff tid framför sig…

Kategorier:Budget 2026, investeringar
  1. Profilbild för Jenny
    Jenny
    30 april, 2025 kl. 08:24
    Svara

    Skjut på Norra Sanden och satsa på Norra skolan som skola. Med 85 miljoner så borde man komma långt om man gör en renovering med mindre ingrepp. (Behövs ens alla de pengarna?)

    Ytterst är kommunen summan av alla kommunmedlemmar – alla vi som bor här. (Därför jag ibland använt ett språkbruk med ”vi”.)

    Varför skall det satsar på ett evenemangs- och turistområde, ställplatser, gästhamn, när vi som bor i stan inte ens har tillgång till vardagsservice i vår stadsdel? Varför är det viktigare att det är trevligt för turister än att innerstans barn, som också är kommunmedlemmar – fast utan rösträtt, har en smidig vardag? Varför skall familjerna lägga mycket tid och pengar på transport?
    Mina barns busskort kostar över 10.000:- per läsår, ett sådant nerköp från att ha haft en trevlig promenad på under 500 m. (Dessutom har man valt att inte synka skolans starttid med bussen för de barn som bor längst bort. Fick uppmaningen att klaga hos ”bussbolaget”. Någon som tror att Västtrafik gör om hela stjärntrafiken för att Holmängensskolan valde att byta starttid från 08:10 till 08:00?)

    Några citat ur ”Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan” av Carl-Henrik Adolfsson (2014)
    https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:712915/FULLTEXT02.pdf

    ”Utifrån den forskning som haft ett specifikt fokus mot de yngre eleverna går det inte att hitta några studier som stödjer att en stor skola skulle gynna elevers skolprestationer. Däremot går det att hitta studier som pekar mot det motsatta, det vill säga att elever i de lägre åldrarna skulle gynnas av att gå på en mindre skola.”

    ”Vad en del forskningsresultat (se t ex Walberg & Walberg, 1994; McMillen, 2004) också tagit fasta på är att de i synnerhet verkar vara vissa elevgrupper i grundskolan, såsom elever med utländsk bakgrund och elever med lägre socioekonomisk status, som gynnas av att studera vid en mindre skola. McMillan (2004) menar exempelvis att det är just hos dessa elevgrupper som de stora skillnaderna kan utläsas mellan små respektive stora skolor. Detta gäller för grundskolans alla årskurser och märks tydligast, enligt McMillian, i ämnet matematik. Som kommer att visas längre fram blir dessa samband än mer tydliga när skolstorlek sätts i relation till andra faktorer som exempelvis elevers närvaro och skolavhopp. ”Vanliga” elevers skolprestationer verkar däremot inte, enligt McMillans studie, påverkas lika mycket av skolstorleken.”

    Utifrån detta tror jag att det skulle finnas ytterligare gynnsamma effekter, förutom minskat transportbehov, av att fördela om skolkapaciteten på Huvudnäsön så att Norra återstartas med en parallell och att antingen Mariedal eller Tärnan minskar med en parallell.
    Mariedal är den allra största skolan och bedriver dessutom delar av sin verksamhet i inhyrda lokaler. Det är genom att gå ur inhyrda lokaler kommunen verkligen kan spara riktiga pengar. Tomställningen av Norra ger ju inget. Mariedal ligger dock i ett område med mer socioekonomisk gynnsam profil och då tål ju barnen stora skolor bättre.
    Tärnan är också en stor skola och ligger i ett ”Område med stora socioekonomiska utmaningar”. Där är det kommunala lokaler så för de behöver man hitta annan användning. Jag kan tänka mig att det behövs fler grupprum nu när pendeln svänger mot att stödåtgärder skall utföras som undervisning i mindre grupper. Språkförskola och lokaler för möten med socialtjänsten är annat som kanske kan passa.

    Det är dags att släppa Marie Dahlins vision om Vänersborg som en utpräglad turistkommun och istället fokusera på att göra det här till en kommun där det är bra att leva och bo. Satsa på oss som har 300+ gästnätter! Vi konsumerar också och betalar dessutom kommunalskatt. Och en plats där det är bra att leva är ofta en plats som är trevlig att besöka.

    Gillad av 1 person

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.