Stefan Kärvlings blogg

Två dagar efter att Lucia har besökt vårt avlånga land avslutar barn- och utbildningsnämnden (BUN) sitt politiska verksamhetsår 2025.

Det har varit ett lugnt och konstruktivt år i nämnden med bra och givande diskussioner. Nämnden har oftast fattat sina beslut i samförstånd och enighet. Det har varit få meningsskiljaktigheter och därmed också få voteringar.

Det är ett resultat av ordförande Bo Carlssons (C) sätt att sköta sitt ordförandeskap. Carlsson lyssnar på ledamöterna och finns det olika uppfattningar lägger han tid på information och samtal för att ledamöterna ska få en fördjupad kunskap. Då ökar förutsättningarna att förstå varandra och förhoppningsvis komma överens. Vilket också oftast sker.

Jag kommer bara ihåg ett undantag under året. Det var när nämnden beslutade att skjuta uppförandet av en ny idrottshall för kommunens största skola Mariedalskolan framåt i tiden. Jag tror att det var för tredje gången. Det reserverade sig Vänsterpartiet emot. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.)

De flesta oenigheter när det gäller förskola, fritidshem, anpassad grundskola och skola finns ju på så att säga ett “högre plan”. Det är i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige det finns skiljaktigheter och det är där debatter och voteringar sker. Vid de tillfällena handlar det naturligtvis nästan alltid om pengar. Hur mycket ska kommunen satsa på barnen och ungdomarna? Efter de ekonomiska besluten i framför allt fullmäktige är det bara för nämnden att acceptera dem, och göra det bästa utifrån förutsättningarna.

Det är en ganska lång dagordning på måndagens sammanträde.

Ärendena är viktiga men inte särskilt upphetsande. Det är mestadels formella beslut som måste upp till politikerna i nämnden för att bli giltiga. Jag har faktiskt svårt att se att det ska bli några diskussioner överhuvudtaget. Däremot skulle jag kunna tänka mig att de sista informationspunkterna, förvaltningschefens och ordförandes information, skulle kunna ge upphov till diskussion. I tisdagens TTELA hittade vi t ex en insändare från en elev på Silvertärnan som efterlyste en skolgård. (Se “Vi på Silvertärnan i Vänersborg vill ha en skolgård”.)

“Många barn är vana att röra på sig mycket från när man gick på mellan- och lågstadiet då man var tvungen att gå ut. … Sen kommer de hit i sjuan och förväntas att sitta still i sex till åtta timmar utan att röra på sig och få frisk luft.”

Nämnden har hört om problemet med Silvertärnans skolgård tidigare, men jag trodde nog att det redan var löst. På måndag lämnar antagligen förvaltningen mer information i frågan. Det är för övrigt positivt att ungdomar engagerar sig och skriver t ex insändare.

Kommunstyrelsen har fattat beslut om att använda en så kallad befolkningsbaserad resursfördelningsmodell i arbetet med budgeten för kommande år. (Se “KS: Ny resursfördelningsmodell”.) Om en sådan modell skulle få genomslag i budgetarbetet skulle det vara till stor nackdel för BUN, eftersom antalet barn och unga minskar de närmaste åren. Kanske tar förvaltningschefen upp denna fråga.

Det ska väl inte heller stickas under stol med att de kommande årens elevminskning antagligen kommer att ge upphov till både mer engagerade och uppslitande debatter både bland politiker och allmänhet. Det finns 17 kommunala grundskolor och två fristående aktörer (Fridaskolan och Vänersnäs skola). Det krävs ingen “rocket science” för att inse att det kommer att bli svårt eller omöjligt för kommuner som Vänersborg att behålla alla kommunala skolor… 

Det blir som vanligt en hel del information på sammanträdet. Och det första ärendet handlar just om förvaltningens arbete med att se över förskole- och grundskoleorganisationen. Utredningen är inte klar men nämndens politiker ska få reda på hur arbetet fortskrider.

Det är två ärenden om arbetet med budgeten för 2027. Jo, det ska vara 2027. Budgeten för nästa år, 2026, är nämligen redan klar och alla nödvändiga beslut är fattade. Nämnden ska få information om upplägget av budgetarbetet och också information om den omvärldsanalys som ger de ekonomiska förutsättningarna för kommunens budgetarbete – och de kommande diskussionerna.

Förvaltningen har även arbetat med ett uppdrag gällande kamerabevakning På måndag ska tjänstepersonerna informera politikerna om nuläget.

Förvaltningen ska vidare informera om:

“det nationella professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer samt konsekvenser för barn- och utbildningsförvaltningen.”

Riksdagen har beslutat om ett nationellt professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer. Det trädde i kraft den 1 september i år. På sin webbplats skriver Skolverket (se här):

“Syftet är att utveckla undervisningens kvalitet, stärka professionerna och öka skolyrkenas attraktionskraft, för att i förlängningen bidra till att öka likvärdigheten i utbildningen för barn och elever.”

Det är nästan så att man får intrycket att regeringens förtroende för rektorers, förskole- och skollärares kompetens inte är det största. Men visst behöver pedagogerna, som alla andra yrkesgrupper, fortlöpande kompetensutveckling. Hur den ska utformas verkar det emellertid finnas en del oklarheter kring. Men som vanligt kan man misstänka att det blir kommunerna som får stå för den största delen av kostnaderna för statens reformer…

Revisorerna har granskat nämnden för att se om den har säkerställt en ändamålsenlig styrning och uppföljning för att minska sjukfrånvaron. Och det har nämnden i stort sett gjort, och dessutom håller åtgärder redan på att vidtas för att göra arbetet ännu bättre. BUN liksom kommunen i stort arbetar mycket med att minska sjukfrånvaron.

Några riktlinjer ska revideras som en följd av att BUN har beslutat om att erbjuda alla vårdnadshavare en avgiftsfri allmän förskola om 25 timmar i veckan, istället för som tidigare 15 timmar, för barn i åldern 3-5 år. (Det förutsätter dock att kommunfullmäktige fattar samma beslut nästa onsdag som BUN tidigare har gjort – se BUN 15/9.)

BUN ska också revidera och fastställa avgifter i förskola och fritidshem utifrån de beräkningar som Skolverket har kommit fram till för de kommuner som tillämpar maxtaxa.

Nämnden ska även fastställa bidragsnivåerna för 2026 till den fristående utbildningsverksamheten i kommunen, t ex Fridaskolan. Staten har även på detta område bestämt reglerna för hur mycket pengar som BUN ska avsätta.

Månadsuppföljningen för november visar att det ekonomiska resultatet uppgår till 0,8 milj kr och att prognosen för 2025 är en budget i balans.

Nämnden ska vidare fatta beslut om att utse barn- och elevhälsochef Magnus Henriksson till verksamhetschef för barn- och elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser. Det är nog ingen som har något att erinra kring detta trots att Henriksson är en stor supporter till Gripen…  😁

Till sist ska förvaltningschef Bråberg och ordförande Carlsson informera nämnden om vad de har gjort sedan sist – och kanske om annat som kan vara till nytta för nämndsledamöterna att känna till. Det finns självklart också möjligheter att ställa frågor.

Nästa gång som BUN sammanträder är det ett nytt år.