Arkiv

Archive for the ‘verksamhetsplan’ Category

I morgon sammanträder BUN

16 november, 2025 Lämna en kommentar

Efter att tillsammans med dottern bevistat en fantastisk konsert i Scandinavium med det australiensiska metalcorebandet Parkway Drive så är det dags att förbereda sig inför årets nästa sista sammanträde med barn- och utbildningsnämnden (BUN). Imorgon måndag kl 08.30 kommer nämndens eminente ordförande Bo Carlsson (C) att slå klubban distinkt i pulpeten och proklamera mötet öppnat.

Dagordningen denna novemberdag är relativt kort:

Det kommer som vanligt att presenteras en mängd viktig information för nämnden, men det finns inga ärenden som, som jag kan se, kommer att leda till oenigheter eller voteringar. Det blir på sin höjd frågor och diskussioner. Som det brukar bli.

Barn- och utbildningsförvaltningen fick förra året ett uppdrag av nämnden att göra en utredning om den anpassade grundskolan. Bakgrunden var de senaste årens ökning av elever i den anpassade grundskolan. Denna ökning får nämligen både ekonomiska och organisatoriska konsekvenser. Imorgon ska utredningen redovisas.

Den anpassade grundskolan är till för elever mellan 7 och 16 år (årskurs 1 till årskurs 9) som har en intellektuell funktionsnedsättning. Dessa elever bedöms:

“inte ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i grundskolan.”

I den anpassade grundskolan är utbildningen anpassad för att möta varje elevs förutsättningar och behov.

I Vänersborgs kommun är den anpassade grundskolan för årskurs 1-6 lokaliserad vid Mariedalskolan och årskurs 7-9 vid Torpaskolan. Under vårterminen 2025 så hade Mariedalskolan mellan 53 och 56 elever inskrivna och Torpaskolan hade 33 elever inskrivna. Det är också möjligt för elever att läsa integrerat. Det innebär att eleven kan gå i grundskolan och ändå läsa enligt de kursplaner som gäller för den anpassade grundskolan.

Ökningen av elever i den anpassade grundskolan kan ses i hela landet, men den är större i Vänersborg. Det har också inneburit att kostnaderna för anpassad grundskola har ökat kraftigt – från 32,5 milj kr år 2022 till 54,4 miljoner kronor år 2025. En elev i den anpassade grundskolan kostar omkring fyra gånger så mycket som en elev i grundskolan. Elevökningen kommer att fortsätta. Nästa år beräknas 113 elever gå i den anpassade grundskolan jämfört med 101 i år (inkl integrerade elever och elever som går i annan kommun).

På Mariedalskolan används externt hyrda lokaler till 85%. Det finns möjlighet att ta emot fler elever, men utemiljön har vissa brister. Kommunen hyr av Hemsö. Lokalerna på Torpaskolan är kommunens, men de är i behov av verksamhetsanpassningar. Verksamheten upplever också att lokalerna är trånga, särskilt för de elever som läser ämnesområden. Inför läsåret 2025/2026 blir ämnesområdeseleverna fler, vilket ytterligare kommer att göra lokalerna trångbodda

En tanke i utredningen är möjligheten att minska långa skolresor för elever i Dalslandsdelen. Det bedöms att det skulle gå att starta upp en anpassad grundskola i Frändefors sett till den överkapacitet i yta som finns på Frändeskolan och Dalboskolan. En anpassning beräknas kosta cirka 6 milj kr. För att gå vidare krävs dock en fördjupad utredning.

Under ärendet “Information om översyn av förskole- och grundskoleorganisation” får nämnden uppdaterad information om nuläget i uppdraget. Det finns inga handlingar utskickade i ärendet.

BUN ska sedan godkänna en upprättad rapport angående internkontrollen. Syftet med internkontrollen är att säkra en effektiv förvaltning och att undvika att det begås allvarliga fel. Det är mycket som granskas, och det är viktigt. Men det kanske inte är det mest intressanta för nämndens politiker… Vi politiker får i hög grad lita på förvaltningen i ett sådant här ärende – och sedan får revisorerna avgöra om vi gjorde rätt eller inte. 

Kontrollområdet “Elevers rätt till särskilt stöd” är emellertid intressant. EY (Ernst & Young) gjorde förra hösten en fördjupad granskning av det särskilda stödet och kom fram till att BUN (se “BUN får skarp kritik från revisorerna”):

“inte har säkerställt ett ändamålsenligt arbete med särskilt stöd i grundskolan.”

Under vårterminen 2025 genomfördes en omfattande kartläggning av hela processen kring särskilt stöd. Samtliga skolenheter deltog. Utifrån kartläggningen arbetar nu enheterna med analys av processen för särskilt stöd på den egna skolenheten. I april 2026 kommer BUN att få en redovisning av kartläggningen och:

“det uppföljande arbetet som sker på samtliga enheter årskurs 1–9 för att säkerställa alla elevers rätt till särskilt stöd.”

Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att fortsätta arbetet kring det särskilda stödet.

Nämnden ska få en verksamhetsuppföljning. Denna gång har uppföljningen rubriken “Hälsa i fokus”. Det är ett mycket viktigt område. Det finns inget underlag utskickat i förväg.

BUN ska få besök av stadsarkitekten som ska prata om, och förhoppningsvis få synpunkter på, den Arkitekturpolicy som kommunen ska ta fram.

Som vanligt presenteras en månadsuppföljning. Den visar att det ekonomiska resultatet uppgår till +2,4 milj kr för oktober. Prognosen för 2025 är en budget i balans. Man kan också konstatera att barn- och elevminskningen fortsätter.

Måndagens “tunga” ärende är ärende 7: “Budget 2026, Mål- och resursplan 2026-2028; Verksamhetsplan 2026-2028”. Det är en verksamhetsplan för nämnden och en för förvaltningen.

Förvaltningen beskriver nämndens verksamhetsplan så här:

“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2026- 2028. Utifrån inriktningsmålen har barn- och utbildningsnämnden processat fram förväntade resultat – uppnå, med tillhörande ambitionsnivåer och förväntade resultat – genomföra.”

Kommunfullmäktige har beslutat om fem inriktningsmål, tilldelade målvärden och ett antal riktade uppdrag. Dessa ska alla nämnder arbeta efter. Det finns emellertid ett inriktningsmål som särskilt angår BUN:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Då har fullmäktige satt ambitionen att andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram ska vara 86,0% nästa år och 86,4% år 2028. Det är en ambitionshöjning.

Naturligtvis tar de flesta för givet att ett sådant här inriktningsmål följs av en ekonomisk satsning på t ex fler pedagoger. Men så är det inte i Vänersborg. I Vänersborgs kommun tycks det viktigaste vara själva dokumenten, och formuleringarna i dem. Sedan får tjänstepersonerna göra så gott de kan. Och blir det bra resultat så är det tack vare politikernas tydligt formulerade mål (i dokumenten) och om verksamheterna inte når upp till målen så är det självklart alla anställdas fel…

Barn- och utbildningsnämnden har satt upp tre förväntade resultat som är kopplade till detta inriktningsmål. Ett av resultaten är, återigen, behörighet till yrkesprogram. BUN har lägre ambitionsnivåer än fullmäktige, men det kan bero på att fullmäktige ser till kommunen som helhet – nämnden ser bara till de kommunala skolorna. Och BUN är mer realistisk, utifrån t ex tilldelade ekonomiska medel. Det är intressant att kommunfullmäktige har större tilltro till Fridaskolans utveckling än till de kommunala skolornas.

Nämndens två andra förväntade resultat är “Elever i åk 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt” och “Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen, kommunala skolor”. Förväntningarna är höga på att båda resultaten ska bli bättre. Det känns inte riktigt som nämnden har tänkt rätt. De tre förväntade resultaten är lite motsägelsefulla.

Ett annat förväntat resultat är att “Barn 1-5 år inskrivna i förskola, hemkommun, andel (%)” ska fortsätta öka. Det kommer säkerligen att uppnås med tanke på att kommunfullmäktige gav klartecken till BUN att fatta beslut om att utöka den avgiftsfria vistelsetiden i allmän förskola för barn 3-5 år från 15 till 25 timmar. (Se “BUN (15/9): Fortsatt diskriminering på Mariedal?”.)

Under benämningen “Förväntade resultat – genomföra” ska en uppföljning genomföras av kvaliteten i undervisningen i fritidshemmet.

Enligt beslut om Mål- och resursplan 2026–2028 fastställde kommunfullmäktige barn- och utbildningsnämndens budgetram 2026 till 1.027,1 milj kr, alltså drygt 1 miljard. Efter detta beslut har nämndens ram justerats upp med 28,3 milj kr för lönerevision vilket ger en total budgetram för 2026 om 1.055,4 milj kr.

De ekonomiska medlen fördelas på följande vis:

Det kan nämnas att nämnden tillämpar en resursfördelningsmodell där 95% av verksamhetsbidraget i förskola, förskoleklass, grundskola samt fritidshem fördelas ut till de olika enheterna per barn och elev medan återstående 5% fördelas enligt social struktur utifrån vårdnadshavares utbildningsbakgrund.

I Verksamhetsplanen för förvaltningen, som vi politiker bara ska ta del av och inte fatta beslut om, noterar jag följande formulering:

“Genom att lyfta fram barnens röster strävar rektorerna efter att inspirera ansvariga politiker att fatta modiga beslut.” 

Tyvärr klingar denna vädjan oftast ohörd. Det skulle kunna behövas modiga beslut med tanke på att barn- och utbildningsförvaltningen framåt ser:

“ett fortsatt behov av ett intensivt arbete för att möta barn och elever i behov av särskilt stöd vilket innefattar både språkliga och psykosociala behov. Över tid har även behoven av extraordinärt stöd ökat … Med extraordinärt stöd avses ett mycket omfattande personligt stöd, exempelvis minst 1 personal och/eller mycket omfattande behov av hjälpmedel för att eleven ska kunna delta i den ordinarie verksamheten.”

Och till sist ytterligare några utmaningar för barn- och utbildningsnämnden:

“Kopplat till barn- och utbildningsnämndens förväntade resultat finns fortsatt utmaningar kopplat till sjukfrånvaro, bemanning samt krav och resurser.”

Och med de orden hoppas jag att jag är tillräckligt förberedd inför morgondagens sammanträde.

==

James Bucci (V) publicerade idag del 15 i bloggserien om Dalbobron – ”Time to bring in The Police”.

BUN (18/11): Matte och pengar

19 november, 2024 Lämna en kommentar

Sammanträdet med barn- och utbildningsnämnden (BUN) blev längre än förväntat. Ordförande Bo Carlsson slog dock slutligen klubban mycket distinkt i bordet kl 14.12 och avslutade mötet.

Flera ledamöter var frånvarande vilket ledde till att Vänsterpartiets ersättare i nämnden, Peter Lénberg, fick tjänstgöra istället för ledamoten Gunnar Henriksson (L). Eftersom Henriksson är nämndens 2:e vice ordförande fick Lénberg överta även detta uppdrag. Det är första gången någonsin som en vänsterpartist har haft denna ärofyllda post i en “skolnämnd” i kommunen. Det visade sig dock att det var för bra för att vara sant. Det var ett misstag…

Det var för övrigt mycket olyckligt att Gunnar Henriksson (L) var frånvarande just på detta sammanträde eftersom verksamhetsuppföljningen handlade om Henrikssons absoluta favoritämne – matematik. Och det var en mycket, mycket intressant föredragning.

Singapore är ett land som under ett flertal år legat i mattetoppen i PISA-undersökningarna. Några lärare på Tärnanskolan undrade hur det kom sig. Hur undervisade de i matematik i Singapore för att uppnå de resultaten? Och varför skulle inte lärarna på Tärnan i Vänersborg kunna undervisa på samma sätt?

Elever, lärare och rektorer från Tärnanskolan berättade för nämnden om hur de arbetar i matte. Vi politiker fick en introduktion i teorierna bakom och även ett konkret exempel på hur en lektion går till.

Nämnden blev imponerad. Det pågår pedagogiska diskussioner i Sverige just nu och debatten handlar mycket om lärarledd katederundervisning i klassrummet. Singaporemodellen handlar inte om det. Modellen syftar till att elever (se här) ska få en:

“djupare förståelse för centrala begrepp och områden snarare än att lära sig regler och procedurer utantill.”

För att skapa denna förståelse används många konkreta föremål och bilder kopplade till det abstrakta. Modellen handlar sammanfattningsvis om att eleverna ska förstå matematik, lösa problem och att tänka – enskilt, tillsammans och under ledning av lärarna. 

Den för dagen alldeles nya ersättaren i nämnden, och tillika lärare i matte i åk 7-9, Maria Nilsson (KD) gjorde ett inspel som blev lite av pricken över “i:et”. Hon visade hur elevernas resonemang och lösning kunde göras om till en ekvation. Det var något i stil med en Samir är sex katter vilket kan bytas ut mot x och 6y… (Fråga mig inte mer…)

Eleverna från åk 3 respektive åk 4 klarade ovanstående uppgift – gör mina läsare det?

Under månadens lokalinformation fick BUN reda på att Öxnered förskola är evakuerad och tom. Det ska skaffas fler moduler som ska möjliggöra att barnen, som tillfälligtvis är placerade på Öxnereds skola och Holmängenskolan, ska kunna flytta ”tillbaka”.

Inte nog med att det är och har varit stora problem på Öxnereds förskola, även Tärnanskolan har problem – fuktproblem. Elever och personal drabbas av kliande ögon och hals, huvudvärk osv. Det finns risk för att alla väggar på hela skolan har drabbats. Tydligen diskuteras det om underhållspengar, eller snarare brist på, och har vi råd… Nämndens uppmaning till de lokalansvariga är, som en av ledamöterna formulerade det:

“Fixa det – och det fort!”

BUN behandlade en del andra ärenden som jag beskrev i mitt blogginlägg innan sammanträdet (se “BUN: Mörka moln på himlen”). I det inlägget skrev jag också en hel del om nämndens för sammanträdets viktigaste beslutsärende, “Verksamhetsplan 2025-2027 Barn- och utbildningsnämnden”.

BUN står inför personalneddragningar nästa år. Personalkostnaderna måste minska med 21,4 milj kr. Det blir många tjänster… Och eftersom det är svårt, eller omöjligt, att ändra organisationen mitt under ett läsår, dvs ht 2024-vt 2025, kommer de stora neddragningarna att ske under ht 2025. Besparingen för hela budgetåret 2025 måste alltså hämtas hem på ett halvt år, höstterminen 2025. Det finns inte särskilt mycket annat att spara på, personalkostnaderna är den stora och “påverkbara” kostnaden för nämnden.

Barn- och utbildningsnämnden har andra stora utgifter som måste finansieras och som det knappast går att spara på. De kostnaderna betalas av förvaltningen centralt och det som sedan blir kvar av det totala anslaget delas ut som barn- och elevpeng till verksamheterna. Förvaltningen visade på ett tydligt sätt vilka dessa centrala kostnader är:

Det ska noteras att i denna summa, 600 milj kr, ingår det också stora personalkostnader. Resten av BUN:s pengar, lite drygt 400 milj kr, fördelas som barn- och elevpeng ut till verksamheterna. Varje enhet, t ex en förskola eller en grundskola, får pengar utifrån hur många barn respektive elever som finns på enheten.

Som synes av tabellen nedan minskar antalet barn och elever i varje verksamhet, med undantag av anpassad grundskola. Ökningen av kostnaderna för antalet elever i den anpassade grundskolan motsvaras av elevminskningen i övriga verksamheter.

Fast minskar verkligen kostnaderna när elevantalet sjunker?

Anta att antalet elever som studerar på Torpaskolan minskar med 20 nästa läsår, det blir 2 elever färre i varje klass. Det innebär att Torpaskolan behöver minska sina kostnader med låt oss anta ungefär drygt en miljon (=antal elever * elevpengen). Det minskade elevantalet betyder emellertid inte att de faktiska kostnaderna automatiskt minskar med denna summa. Nä, långt därifrån. Elevminskningen kanske leder till att 20 färre matportioner behöver köpas in varje skoldag, ett antal läroböcker mindre, men det innebär inte att det behövs färre pedagoger. Det behövs fortfarande en lärare i klassrummet oavsett om det går 27 eller 29 elever i klassen. Det går inte heller att spara pengar på att säga upp lokaler. Det får kanske bli en speciallärare som får se sig om efter arbete i någon annan kommun… Fast det är inte heller någon bra idé. Inför 2024 omfördelades 15 milj kr i nämnden. Pengarna används till att ge elever det stöd de behöver. Det skulle egentligen behövas minst en dubbelt så stor summa… 

Men personalen måste minska… Och barn- och elevpengen 2025 blir dessutom något mindre nästa år, även om den inte är uträknad ännu. (Hösten 2024 är elevpengen 67.374 kr.)

Det var med tunga tankar som vandringen hemåt påbörjades efter avslutat sammanträde.

BUN: Mörka moln på himlen

16 november, 2024 1 kommentar

På måndag kommer ett antal skolintresserade politiker att bege sig till kommunhuset. Det är barn- och utbildningsnämndens (BUN) ledamöter och ersättare som samlas för sammanträde i konferensrum Vänersborg.

Dagordningen har följande utseende:

Sammanträdet börjar som vanligt med ett nedslag i verkligheten. Rektorer, lärare och elever ska presentera Tärnans förbättringsarbete i matematik.

Efter Tärnanskolans information ska nämndens politiker fylla i en enkät. Bakgrunden till den är att det i slutet av förra året påbörjades en utbildning för kommunstyrelsens ledamöter om:

“gränsdragningsfrågor mellan politik och tjänstemän och vad detta innebär i de olika rollerna”

Strax före sommaruppehållet, efter att utbildningen var slutförd, genomfördes en undersökning (enkät) bland de politiker och tjänstepersoner som deltagit. Enkäten ställde frågor kring förhållningssättet mellan förtroendevalda och tjänstepersoner. Resultatet visade på en förtroendekris mellan politiker och tjänstepersoner. (Se de fyra inläggen “Politiker och tjänstemän”.) Kommundirektörens ledningsgrupp föreslog, vilket kommunstyrelsen tyckte var ok, att en enkät skulle skickas ut till alla förtroendevalda samt de tjänstepersoner som arbetar nära de förtroendevalda i kommunens alla nämnder.

På måndag ska denna enkät genomföras i barn- och utbildningsnämnden.

BUN kommer att få viktig information om förskole- och skollokaler och sedan blir det redovisning av utförd internkontroll. Det sistnämnda låter kanske tråkigt, och det är det väl på sätt och vis, men det är nödvändigt, och lagstadgat.

Nämnden har bland annat kontrollerat “Barn och elevers rätt till särskilt stöd”. Förvaltningen har genomfört stickprovskontroller och då ställt frågor kring rutiner och rutinföljsamhet kring pedagogiska anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Resultatet av kontrollen var ganska bra, men samtidigt beskriver rektorer att det finns utmaningar, eller rättare sagt – problem… Förvaltningen konstaterar också att stickprovskontrollerna inte visar en fullständig bild och drar slutsatsen att det behövs en djupare analys. Kanske skulle nämnden ge förvaltningen uppdraget att genomföra en sådan analys…

Det ekonomiska resultatet för BUN uppgår till 10,8 milj kr för oktober. Det är mycket pengar men prognosen för hela året är fortfarande en budget i balans, dvs plus/minus-noll.

Måndagens “tunga” ärende är ärende 6: “Budget 2025, Mål och resursplan 2025-2027: Verksamhetsplan”. Det är en verksamhetsplan för nämnden och en för förvaltningen.

Förvaltningen beskriver verksamhetsplanen så här:

“Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges inriktningsmål, tilldelade målvärden och riktade uppdrag som beslutats i Mål- och resursplan 2025-2027. Utifrån inriktningsmålen har barn- och utbildningsnämnden processat fram förväntade resultat – uppnå, med tillhörande ambitionsnivåer och förväntade resultat – genomföra.”

Kommunfullmäktige har beslutat om fem inriktningsmål, tilldelade målvärden och ett antal riktade uppdrag. Dessa ska alla nämnder arbeta efter. Det finns ett inriktningsmål som särskilt angår BUN:

“Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”

Då har fullmäktige satt ambitionen att andelen elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram ska vara 85,6% nästa år och 87,2% år 2027. Nuläget är 85,5%.

Naturligtvis tar de flesta för givet att ett sådant här inriktningsmål följs av en ekonomisk satsning på t ex fler pedagoger. Men så är det inte i Vänersborg. I Vänersborgs kommun tycks det viktigaste vara själva dokumenten, och formuleringarna i dem. Sedan får tjänstepersonerna göra så gott de kan. Och blir det bra resultat så är det tack vare politikernas tydligt formulerade mål (i dokumenten) och om verksamheterna inte når upp till målen så är det självklart alla anställdas fel… De har ju inte uppnått de resultat som politikerna i all sin vishet har satt upp.

Alla barn- och utbildningsnämndens (BUN) förväntade resultat ska öka, det gäller andelen i procent:

  • “Barn 1-5 år inskrivna i förskola”
  • “Bedömningar för barngruppen som lämnar förskoleverksamheten som utifrån ”Matris 2 Läsa och skriva” bedömts på ”nivå 2” eller högre”
  • “Elever i åk 1 som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse”
  • “Elever i åk 9 som uppnått betygskriterierna i alla ämnen”
  • “Elever i åk F-6 med mer än 75% närvaro”
  • “Elever i åk 9, meritvärde” (ska öka i absoluta tal)

Under benämningen “Förväntade resultat – genomföra” ska en utredning genomföras om anpassad grundskola:

“För att bättre kunna planera budget, personal och lokalbehov behöver olika faktorer som påverkar utvecklingen identifieras för att därigenom bli bättre på att prognostisera utvecklingen och bättre förutse vilka konsekvenser som kan förväntas på kort och lång sikt.”

Det ska också utredas om hur det ska skapas förutsättningar för lärare och rektorer att genomföra kompetensutveckling inom ramen för det nationella professionsprogrammet.

I den ekonomiska översikten, som också ingår i verksamhetsplanen, noterar jag att personalkostnaderna inom BUN:s ansvarsområden minskar från 719,6 milj kr år 2024 till 698,2 milj kr år 2025. Det är en minskning med 21,4 milj kr. Var neddragningarna är tänkta att ske kan man få en bättre uppfattning om när man studerar minskningarna på de olika verksamheterna (den första siffran är årets summa, den andra, mindre summan, är nästa år. “mkr”=milj kr):

  • Nämnd och nämndadministration: 11,1 mkr till 6,3 mkr (=-4,8 mkr)
  • Förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år: 318,9 mkr till 307,4 mkr (=-11,5 mkr)
  • Förskoleklass: 35,2 mkr till 33,1 mkr (=-2,1 mkr)
  • Grundskola: 550,9 mkr till 542,8 mkr (=-8,1 mkr)

De partier som har beslutat om budgeten för nästa år är de som fick förtroendet av kommunens väljare i valet 2022. Och det hade inte heller blivit mer pengar till BUN om de två största partierna efter S, dvs M+SD, hade fått styra…

Så vad säger man?

I Verksamhetsplanen för förvaltningen, som vi politiker bara ska ta del av och inte fatta beslut om, noterar jag följande formulering:

“Genom att lyfta fram barnens röster strävar rektorerna efter att inspirera ansvariga politiker att fatta modiga beslut. Genom att förbättra resursfördelningen…” 

På ett annat ställe i förvaltningens verksamhetsplan står det, dock inte i samband med ovanstående – det är jag som tolkar och drar parallellen mellan dessa två lösryckta citat: 

“Gängkriminaliteten har fått ett starkt fäste runt om i landets kommuner och utvecklingen visar att fler barn och unga rekryteras till de kriminella nätverken, så även i Vänersborgs kommun.”

I förvaltningens verksamhetsplan kan man också läsa om BUN:s utmaningar framöver. De delas upp under rubrikerna “behov av stöd och extraordinärt stöd”, “ökad utsatthet och kriminalitet”, “AI”, “IT och måltider”, “Restad Gård”, “befolkningsförändringar” och, ett som är särskilt läsvärt, “Personalförsörjning”.

Nämnden ska också fastställa bidragsnivåer för fristående och enskilda verksamheter år 2025 innan förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) informerar om vad de gjort och vad som har hänt sedan det förra sammanträdet.

Det blir nog ett ganska kort sammanträde denna gång.

==

Efter barn- och utbildningsnämndens sammanträde skrev jag detta inlägg: ”BUN (18/11): Matte och pengar”.