Stefan Kärvlings blogg

Huvudman för förskolan och skolan är kommunen.

Den nya Skollagen som träder i kraft 1 juli ägnar ett särskilt kapitel åt huvudmannens uppgifter. Det är ett viktigt kapitel. Skolan har ju sitt uppdrag från riksdag och regering samtidigt som kommunen står för allt det ekonomiska, organisatoriska etc. Inte nog med det, all personal inklusive rektorer anställs av huvudmannen.

Det här förhållandet leder till en slags dragkamp om vem som egentligen bestämmer över skolan.

Kapitel 2 i den nya Skollagen reglerar huvudmannens ansvar för skolan.

Det mesta i kapitlet är en ganska tråkig läsning. En stor del handlar om vilka som får anställas i skolan, vilka behörighetskrav som ska ställas på rektorer och lärare osv.

Några intressanta ”detaljer” finns det dock även om detta. När det gäller undervisning säger Skollagen att huvudmannen ska använda lärare och förskolelärare som har en adekvat utbildning, dvs en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva. Det krävs någon typ av (adekvat) examen.

Som rektor eller förskolechef (rektor på förskolan ska i fortsättningen inte kallas för rektor) får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Här tycks det finnas ett visst ”friutrymme”. Hur avgör huvudmannen vem som har pedagogisk insikt? Huvudmannen har ju sällan något pedagogiskt intresse. Huvudmannens största intresse brukar vara om skolan håller budget eller inte. (Såvida inte skolans resultat slås upp i massmedia.) En bra rektor kan således i kommunens ögon vara en rektor som håller budget. När en rektor eller förskolechef ska anställas kan nog andra faktorer än pedagogisk insikt bli aktuella.

Skollagen slår fast att det ska finnas en elevhälsa. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Samma sak med Studie- och yrkesvägledare. I Skollagen står att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses.

”Ska finnas tillgång till” är naturligtvis ett luddigt begrepp. Syftet från lagstiftarens sida är nog ganska klart, men i praktiken är risken stor att huvudmannen i t ex besparingstider ofta drar ner på sådant här.

Huvudmannen ska vidare se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Lagen säger ”ges möjligheter till”, dvs i meningen tid och pengar. Skollagen förutsätter säkerligen också att den här kompetensutvecklingen är av god kvalitet. Det händer att huvudmannen prioriterar kompetensutveckling från andra premisser än styrdokumenten, t ex förordar kurser i arbetslagsutveckling.

I Vänersborg är mycket liten tid avsatt för utbildning, kompetensutveckling, i den nya Läroplanen. Huvudmannen utgår dessutom från att pedagogerna kan utbilda sig själva. Huvudmannen skickar några pedagoger på en endagskurs så att de kan kompetensutveckla resten av personalen på någon K-dag…

Huvudmannen har också en del ”fysiska” uppgifter. Det ska finnas lokaler och utrustning. Ganska självklart kan tyckas, men samtidigt säger Skollagen att utrustning ”som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas”. Dessutom ska det finnas ”lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”. Finns det datorer på alla skolor i Vänersborg så att det räcker till – för att ta ett exempel?

Det ska också finnas tillgång till bibliotek samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider (utan kostnad).

Andra viktiga uppgifter huvudmannen är att se till att det inte förekommer kränkande behandling. Ett kapitel ägnas åt detta.

Slutsats.

Huvudmannens, dvs kommunens, uppgift är att se till att rektorn och pedagogerna kan sköta sina jobb, dvs sina uppdrag givet från riksdag och regering. Huvudmannens uppgift är att se till att på alla sätt ge de nödvändiga verktygen för detta jobb.

Det framgår tydligt av Skollagen (och Läroplanerna) att det är rektorn och förskolechefen som är ansvariga för all pedagogisk verksamhet i skolan och förskolan.

Det står däremot inget i Skollagen eller Läroplanerna att rektorn och förskolechefen är ansvariga för t ex budget, fastighetsskötsel och personalfrågor.

I Vänersborg, och många andra kommuner, har sådana uppgifter, som budget, fastighetsskötsel och personalfrågor, pålagts rektorn och förskolechefen av den kommunala huvudmannen.

Nu är ju rektorn och förskolechefen anställda av kommunen. Eftersom det är huvudmannen som då också står för t ex rektorns löneutveckling så kan många rektorer komma i svåra valsituationer.

Detta är mitt fjärde inlägg om skolan. Det första handlade om Pisaundersökningen, det andra om rektorns statliga uppdrag och det tredje om rektorn i Vänersborg.