Stefan Kärvlings blogg

På onsdag sammanträder kommunfullmäktige. Då tas årsredovisningen för 2010 upp. En årsredovisning beskriver kommunens ekonomiska ställning och verksamhet vid räkenskapsårets slut. I redovisningen dras slutsatser om ekonomi, investeringar och hur man lyckats följa den uppsatta budgeten och de gemensamma målen för året.

Det kan tyckas vara ett tråkigt ämne, men som Simone Weil en gång skrev:

”Om man inte känner till det förflutna, förstår man inte nutiden och är inte lämpad att forma framtiden.”

Årsredovisningen handlar till stor del om ekonomi. Det finns många som glömmer att ekonomi inte är någonting i sig. Det är alltid verksamheten som är det viktiga. Det är nog det som kommundirektör Ove Thörnkvist menar när han i sin senaste blogg skriver:

”I grunden är vi en serviceorganisation. Vi skall vara behjälpliga för dem som bor och verkar i vår kommun.”

Det är annars inte bara ekonomer som emellanåt har svårt att se att de finns till för verksamheten. I Vänersborgs kommun gäller detta snarare vissa politiker.

I ”förordet” till årsredovisningen skriver kommunstyrelsens ordförande under 2010, Lars-Göran Ljunggren (S):

”Planeringsarbetet inför 2010 präglades av diskussioner om prioriteringar och besparingar och ledde fram till svåra men nödvändiga beslut om budgetneddragningar i nämnderna.”

De ”nödvändiga besluten” 2010 fick följande konsekvenser för Barn- och ungdomsnämnden/Barn- och ungdomsutskottet (nämnden fick ju inte ansvarsfrihet utan ersattes med ett utskott):

”Inom Barn- och ungdomsutskottet minskade personalkostnaderna med 20 Mkr, motsvarande ca 5 %.”

Det innebär en minskning av personalen med 40 personer. (I BUN:s bokslut för 2010 är siffran 49 personer.) Lars-Göran Ljunggren är förtjust. I sitt ”förord” skriver han:

”Ett storartat arbete av vår personal på alla nivåer har gjort att vi kunnat vända det besvärliga ekonomiska läget till ett överskott i 2010 års bokslut.”

Det är skillnad på personal och personal. En del av personalen tackar man för deras storartade arbete, den personal som blivit friställd nämns inte.

Besparingarna 2010 ledde till att fler barn togs emot i förskolan utan att personalen utökades.

”Personalkostnaden per barn har minskat med 3 %.”

Det är viktigt att komma ihåg att besparingarna 2010 inte var något undantag för förskola och grundskola.

Under 2008 och 2009 minskade elevpengen i Vänersborg med 2 568 kr per elev för elever i F-5 och med 2 753 kr per elev för elever i 6-9. Antalet utbetalda löner minskade under samma period för nämnden från 1459 till 1230, dvs en minskning med 223 personer. Antalet lärare per 100 elever var år 2008 8,2 st – år 2009 sjönk siffran till 7,8. (För att år 2010 vara nere i 7,2 lärare per 100 elever!) Inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.

Neddragningarna 2010 ledde enligt årsredovisningen till:

”I jämförelse med föregående läsår försämrades resultaten.”

Årsredovisningen nöjer sig i stort sett med detta lakoniska konstaterande. Bakom konstaterandet döljer sig hemska fakta om skolsituationen i Vänersborg:

• 56 elever (=12%) är inte behöriga till gymnasiet. Det placerar Vänersborg på plats 147 i landet. (Det finns 290 kommuner i Sverige.)
• 129 elever (=27%) gick ur grundskolan utan att vara godkända i alla ämnen. Det placerar Vänersborg på plats 212 i landet.
• Om man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer, t ex föräldrars utbildningsbakgrund, antal utlandsfödda etc, så hamnar Vänersborg på plats 257.
• Av elever med utländsk bakgrund var det 43 procent som inte fick godkänt i alla ämnen.
• Det genomsnittliga meritvärdet minskade (från 202 till 200). Vänersborg låg därmed på plats 196. (Tar man hänsyn till socioekonomiska faktorer – på plats 257.)
• Förändringen i resultat på de Nationella proven ledde till att Vänersborg på 2 år har sjunkit från plats 40 till plats 218 i matte, i engelska från 54 till 162 och svenska från 52 till plats 190.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rankar årligen Sveriges kommuner när det gäller skola och utbildning. Sammanvägs resultaten rankas Vänersborg som den 213:e ”bästa” kommunen i landet. Det innebär att Vänersborg trillade ner från plats 158. Om man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer, så hamnar Vänersborg på plats 257. (Plats 203 år 2009.)

Det finns de som säger att Vänersborg satsar lika mycket som andra kommuner på skolan, men att en större andel går till typ fastigheter. Det är inte sant. De svenska kommunerna satsar enligt SKL i genomsnitt 77.427 kr per elev (medianvärdet är 78.234 kr). Vänersborg satsar 74.694 kr. Det lägger Vänersborg på plats 92 i Sverige. (Det finns kommuner som satsar mer än 100.000 kr per elev.)

Dessutom. Neddragningarna som Vänersborg har gjort i grundskolan ger inte full effekt förrän 2011… Och inför hösten måste 9:orna ha godkänt i minst 8 ämnen för att vara behöriga till gymnasiet…

”Ett storartat arbete av vår personal på alla nivåer har gjort att vi kunnat vända det besvärliga ekonomiska läget till ett överskott i 2010 års bokslut.”

Så skriver alltså socialdemokraten Lars-Göran Ljunggren. För honom tycks det viktigaste vara ekonomin, inte verksamheten.

Vänersborgs kommun sviker sina barn och ungdomar.

De flesta vänersborgarna såg detta i höstens val. De fick, vad jag vet, samtliga politiska partier att lova att de skulle satsa mer pengar på förskola och skola. Vänersborg Just Nu skrev (26 aug) efter skoldebatten i kommunhuset:

”Samtliga partier var vid debattens slut överens om att höja kommunens låga ranking och öka lärartätheten, majoriteten vill också återgå till heltidsanställningar efter att ha gjort nerskärningar under lågkonjunkturen.”

Enskilda företrädare uttalade sig:

• Lars G Blomgren, folkpartiets starke man, sa i Vänersborg Just Nu den 19 aug: ”Vi satsar som skolparti på förskola, grundskola och gymnasium, med färre antal barn i förskolegrupperna och fler lärare i grundskolan.”
• Dan Nyberg (S) skrev i en insändare (Just Nu 16 sept): ”Med socialdemokraterna blir det mer satsningar i skola, sjukvård, barn- och äldreomsorg. Det blir ökad lärartäthet i skolan, ökad personaltäthet och mindre grupper i barnomsorgen.”
• I en moderat valannons kunde vi läsa: ”Satsa på kvalité i skolan! Större fokus på kommunens kärnverksamheter!”

Nu är vallöftena glömda. Den politik som socialdemokraterna och centerpartiet förde under den förra mandatperioden, ivrigt stödda av de borgerliga partierna med moderaterna i spetsen, fortsätter. De har i kommunstyrelsens föreslagit att inga mer pengar ska gå till våra barn och ungdomar jämfört med 2011.

Ibland går mina tanka till George Bernard Shaw. Han skrev en gång:

”Gamla män är farliga. Framtiden är likgiltig för dem.”

PS. (Med LCHF-kost kan dock gamla män bli som unga… Eller är det medlemskapet i Vänsterpartiet…?)