Stefan Kärvlings blogg

Jag har sagt det förut och jag säger det igen:

Nedskärningarna de senaste åren i skolorna i Vänersborg är katastrofala. De har fått förödande konsekvenser för eleverna i kommunen. Alla siffror och mått för kunskapsutveckling, t ex andel behöriga till gymnasiet, andel elever med godkända betyg, meritvärde osv, sjunker dramatiskt!

Det är inte bara eleverna som är förlorare, det är inte bara deras föräldrar som är förlorare, det är inte bara Vänersborg som är förlorare, det är kommuner som Vänersborg som gör att hela Sverige är förlorare.

Det pågår sedan en tid tillbaka en debatt i Sverige om de katastrofala resultaten för svensk skola. Allt fler röster hörs för att återförstatliga skolan. De ser att skolans enda räddning, det är att staten tar tillbaka huvudmannaskapet. Varför det? Jo, för att kommunerna ser skolan som en verksamhet, som vilken annan som helst. En verksamhet som lämpar sig bra att dra ner på, om det behövs pengar till ”viktigare” saker, som t ex arenor, fastighetsaffärer, fler avlönade och arvoderade politiker, musikarrangemang osv.

Vänersborg är en sådan kommun!

Vill vi att Vänersborg ska vara en kommun som kan användas i debatten om återförstatligande? Vill vi att man i en debatt om huvudmannaskapet ska kunna peka på Vänersborg och säga, se där – en kommun som skurit ner sina personalkostnader med 40 milj de senaste 3 åren? Se där en kommun, där kunskapsutvecklingen bland eleverna sjunker dramatiskt?

Vill vi det? Tydligen. I de borgerliga och socialdemokratiska budgetförslagen så skjuter man till 3 ynka miljoner. Man står inte ens för de 8 milj kr som nämnden själv begärde.

De här 3 miljonerna räcker nog inte ens till att köpa in ”böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjuda näringsriktiga skolmåltider” som det står i den nya Skollagen, och som träder i kraft i månadsskiftet…

Oavsett ett eventuellt framtida återförstatligande, just nu är kommunerna huvudmän för skolan. Vänersborgs kommun har faktiskt uppdraget för skolan redan nu. Kommunen har ansvaret för att skolans mål, som de har fastställts av riksdag och regering, genomförs!

Vänersborgs kommun måste ta sitt ansvar. Vi måste ta vårt ansvar för eleverna.

Vi kan inte acceptera att, och jag citerar från bokslutet för 2010:

”I Vänersborg var 88 procent behöriga till gymnasiet.”
”Andel elever som hade godkänt i alla ämnen låg på 73 procent, en stor försämring både jämfört med föregående år och med riket.”
”Av elever med utländsk bakgrund var det 57 procent som fick godkänt i alla ämnen…”
”I jämförelse med föregående läsår har resultaten försämrats.”

Det här är oacceptabelt! Det här måste vi ta tag i. Vi sviker Vänersborgs barn och ungdomar annars.

Det behövs mer resurser till elever i behov av särskilt socialt stöd. Undersökningar i kommunen visar att alltför många elever i Vänersborg mår dåligt, har ångest, har dålig självbild mm. Det behövs betydligt fler kuratorer, studie- och yrkesvägledare, fritidsledare, fritidspedagoger och andra vuxna i skolan som har tid med dessa barn.

Det behövs mer resurser till elever i behov av särskilt pedagogiskt stöd. Antalet elever som är i behov av särskilt stöd ökar ständigt. Många av dessa har oerhört svårt att uppnå målen för grundskolan. Det är inte heller en homogen grupp vi pratar om. De här eleverna har väldigt olika behov. Det finns behov av ett flertal speciallärare och resurspedagoger. Ju tidigare dessa elever får stöd ju bättre kommer de att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Det behövs mer resurser till att öka lärartätheten i grundskolan. En alltför stor andel av eleverna i Vänersborg går ur grundskolan med ofullständiga betyg. Det måste göras en insats, att inte bara diagnosticera problemen, utan att vidta åtgärder att komma tillrätta med dem. Varje elev behöver mer lärartid. Mindre undervisningsgrupper och klasser skapar bättre förutsättningar för kunskapsutveckling. Lärartätheten inom grundskolan i Vänersborg har minskat från 8,2 lärare per 100 elever år 2008, till 7,8 år 2009 och till 7,2 lärare per 100 elever år 2010. Det är betydligt lägre än genomsnittet i riket.

Det är som Skolverket skriver i en av slutsatserna till PISA-undersökningen, det är särskilt elever med sämre studieförutsättningar och svagt stöd hemifrån som är förlorarna. Det är de som är förlorare när lärartätheten sjunker och klasstorlekarna ökar och när antalet speciallärare, elevassistenter, SYV-funktionärer minskar i antal.

Gör vi inget, så kommer resultaten att sjunka ännu mer. I Delårsrapporten står det:

”Med de förändrade behörig­hetskraven från och med vårterminen 2011 är det sannolikt att andelen behöriga till gymnasiet sjunker.”

För att komma tillbaka till den nivå som rådde 2008, vilket inte på något sätt var ett speciellt bra år, måste skolan tillföras hissnande 40 miljoner kronor. 40 milj kr!

Skolan behöver mer pengar!

Vänsterpartiet krävde 20 miljoner kr mer när budgeten för 2012 behandlades i Barn- och Ungdomsnämnden. Vänsterpartiets förslag blev nedröstat. Då röstade vi på Centerns förslag på 8 miljoner kr mer. Det gjorde sossarna också. (M, FP och KD lade ett förslag om NOLL kronor mer!) Centerns förslag vann. 8 miljoner kr är bättre än noll. (Vill du veta mer om vad som hände i BUN, så klicka här!)

Nu är M, FP och KD, och S (!) samt C (!!), överens om ett budgetförslag på 3 miljoner! (Du läste rätt, centern stöder inte ens sitt eget förslag i nämnden!) Vänsterpartiet fortsätter att stödja BUN:s begäran på 8 miljoner kr mer. Det bör de andra partierna också göra. Det är för lite. Men det är mer än noll. Eller 3.