Stefan Kärvlings blogg

Inför varje budget skriker betongpartierna:

”Vargen kommer!”

Nu skriker de igen. Det gäller budgeten för 2013. Arbetet har kommit långt, så långt att den styrande mini-alliansen är färdig med sitt förslag. Visst, det kan bli ändringar. Snart ska budgeten diskuteras i kommunstyrelsen, sedan i nämnderna, tillbaka till kommunstyrelsen och däremellan bearbetas förslagen i den så kallade budgetberedningen. Budget 2013 beslutas slutgiltigt av kommunfullmäktige i juni.

Den är en lång resa och eftersom mini-alliansen, dvs de styrande partierna M, FP och KD, inte har egen majoritet i fullmäktige, lär det bli en del kompromissande innan budgetbeslutet tas. Oddset är inte speciellt högt på att mini-alliansen och socialdemokraterna kommer överens. Som de brukar. Möjligtvis kan Miljöpartiet stödja något enskilt förslag, där mini-alliansen och sossarna inte kommer överens. Mot att mini-alliansen lovar att bevara typ några träd någonstans i kommunen…  :)

Samtidigt med budgetarbetet så arbetar ekonomikontoret med årsredovisningen för 2011. Och det är naturligtvis viktigt att ha 2011 som bakgrund när beslut ska tas inför framtiden.

Vargen skulle komma 2011, också. Den kom aldrig. Prognosen var att Vänersborg skulle göra ett resultat på +3 miljoner kronor. Resultatet blev 32 miljoner kr bättre!

Så här ser resultatet ut för Vänersborgs kommun de senaste åren:

Inga vargar har synts till…

Resultatet för 2012 beräknas för övrigt bli 17 miljoner kr.

Jag tror att många medborgare blir förvånade när de ser resultaten för de gångna åren. Det är ganska många miljoner plus varje år… Och många undrar säkerligen, hur går dessa siffror ihop med alla neddragningar för våra barn och ungdomar?

Det går inte ihop.

Under 2008 och 2009 minskade elevpengen i Vänersborg med 2.568 kr per elev för elever i F-5 och med 2.753 kr per elev för elever i 6-9. Antalet utbetalda löner minskade under samma period för nämnden från 1.459 till 1.230, dvs en minskning med 223 personer.

Det ledde till att antalet lärare per 100 elever sjönk från 8,2 st år 2008 till 7,8 år 2009. Inom förskolan skedde en förtätning i grupperna till 18,5 barn per 2,85 personal. Förskolan tog emot 124 nya barn utan nyanställning.

2010 minskade personalkostnaderna återigen. Nu med 20 miljoner kr. Det innebar att personalen drogs ner med ytterligare 40 personer. (I BUN:s bokslut för 2010 var siffran 49 personer.) På förskolorna sparade man genom att ta emot fler barn utan att personalen utökades. Därför minskade personalkostnaden per barn med 3 %.

Vänersborgs barn och ungdomar har dragit ett stort lass de senaste åren. Resultatet för 2010 var följande:

• 56 elever (=12%) var inte behöriga till gymnasiet.
• 129 elever (=27%) gick ur grundskolan utan att vara godkända i alla ämnen.
• Av elever med utländsk bakgrund var det 43 procent som inte fick godkänt i alla ämnen.
• Det genomsnittliga meritvärdet minskade (från 202 till 200).
• Förändringen i resultat på de Nationella proven ledde till att Vänersborg på 2 år sjönk från plats 40 till plats 218 i matte, i engelska från 54 till 162 och svenska från 52 till plats 190.

Men för betongpartierna är inte detta något problem. Det viktiga är ju att det ekonomiska resultatet för kommunen blir bra! Och det blir det ju! Trots hot om vargar varje gång pengatilldelningen för Barn- och Ungdomsnämnden diskuteras.

Eller är det så vi får tacka våra barn och ungdomar för att de håller vargarna borta?

Jag har inte sett statistiken och siffrorna för 2011. Årsredovisningen är inte klar än – eller om den är klar, den har i varje fall inte skickats ut.

Nu har alltså mini-alliansen kommit med ett förslag för budget 2013.

År 2012 hade Barn- och Ungdomsnämnden 632.466.000 kr i budget. Nästa år, 2013, föreslår mini-alliansens partier, dvs M, FP och KD, att BUN ska få 626.530.000 kr.

Det betyder att BUN:s anslag minskar med 5.936.000 kr.

Nu är det inte riktigt så enkelt. Det göms en del bakom dessa siffror. Ekonomikontoret räknar med att en sänkt internränta med 1% minskar BUN:s kostnader för hyror, lån mm med 6.454.000 kr. Och då ser det ju bättre ut. Fast jag antar det är arenan som drar mest fördel av det här…

Nu ser det ju i varje fall ut som om nämnden faktiskt kommer att få en halv miljon mer att röra sig med enligt förslaget. Nä, det är inte klart än.

Av de 626.530.000 kr, som BUN ska få nästa år, så ska 4 miljoner kr mer än 2012 – gå till arenan. Det innebär att resten av BUN ska spara in 4 miljoner kr år 2013. Till arenan. ”Resten av BUN”? Ja, det finns inte så mycket att spara på. Det handlar naturligtvis om förskolan och grundskolan. Kanske räknar Lidell och Co att medborgarna vill lägga ner 5-6 skolor i kommunen….?

Det är dock inte riktigt klart än.

Nästa år får Vänersborgs kommun ökade statsbidrag med 2.843.000 kr. Statens pengar ska gå till, jag citerar:

• ”Fler nationella prov
• Lärarlegitimation
• Stärkta förutsättningar för elever med vissa funktionsnedsättningar
• Nya Skollagen
• Ökad matteundervisning”

Det betyder att kommunen faktiskt kommer att dra ner ytterligare 2.843.000 kr nästa år. Kommunen tar bort sina pengar – och ersätter de med statens. Ett nollsummespel. Eller?

Visst, på sätt och vis är det ett nollsummespel. Det är bara en hake. Statens bidrag ska användas till vissa saker, elever med vissa funktionsnedsättningar, fler nationella prov etc. Och dessa uppgifter måste kommunen göra. Alltså, det får barnen och ungdomarna betala genom ytterligare neddragningar.

Med andra ord. Nästa år ska Vänersborg spara ungefär 6,5 miljoner kr (4+2,843-0,5) på barnen och ungdomarna!

Och enligt broschyren ”framtidens skola”, så bryter kommunen redan nu mot Skollagen!

Oj, oj, oj!

Nu förstår man kanske betongpartiernas iver i den pågående medborgardialogen. Det är redan bestämt att våra barn och ungdomar ska få ännu mindre pengar nästa år. Men ni glömmer väl inte…? Arena Vänersborg ska fortsätta att få sina pengar! Och det ligger fortfarande inget förslag på att ändra arenans ägandestruktur eller att ändra inriktningen på verksamheten i syfte att minimera kostnaderna…

Det är emellertid inte bara BUN som enligt mini-alliansen ska spara nästa år. Det ska andra nämnder också göra, t ex socialnämnden. Och försörjningsstödet lär öka nästa år… (Jfr SAAB.) Och då slår mig en tanke:

Tänk om vargen verkligen kommer nästa år?

Tänk om Vänersborgs pengapåse inte räcker? Tänk om det inte finns pengar att uppfylla Skollagen? Tänk om det måste sparas på barnen och ungdomarna?

Kan vänersborgarna tänka sig en skattehöjning? En skattehöjning där pengarna går oavkortat till förskola och skola?

En skattehöjning på 10 öre skulle ge ett plus i kommunens kassa på 6,6 miljoner kr, 20 öre skulle ge 13,2 miljoner kr, 25 öre ger 16,5 miljoner kr,  30 öre ger  19,8 miljoner kr, 35 öre ger 23,1 miljoner kr, 40 öre ger 26,4 miljoner kr, 45 öre ger  29,7 miljoner kr och 50 öre ger 33 miljoner.

En skattehöjning på 25 öre innebär att den som tjänar 20.000 kr i månaden betalar 50 kr mer i skatt varje månad. En månadsinkomst på 30.000 kr innebär en höjd skatt på 75 kr i månaden.

Och tar vi i lite och höjer skatten med 50 öre, så betalar den med 20.000 kr 100 kr mer i månaden och den med 30.000 kr betalar 150 kr mer i månaden.

Inte så där jättemycket pengar. I varje fall inte om pengarna går till våra barn och ungdomar. Eller?

Det tål att tänka på.

Till slut har jag två reflektioner.

Alla betongpolitiker (och ekonomer) vill till varje pris ha ett så stort överskott som möjligt. Det tycks nästan pågå någon slags tävling betongpolitiker emellan: Störst överskott vinner. Typ.

Vad ska man då ha ett överskott till?

Gunnar Lidell:

”Ett positivt resultat underlättar inför framtiden, inte minst med tanke på den höga investeringsnivån.”

Det är inte investeringar i skolor som Gunnar Lidell (M) tänker på, när han uttalar sig på kommunens hemsida.

En orsak till att man vill ha ett överskott är att man vill ha en buffert för oförutsedda händelser. Men då undrar jag – kanske är katastrofala skolresultat en sådan händelse…? Eller att elever mår dåligt…?

Som övergripande ekonomiska mål för verksamheten så ska nämnderna hantera beslutade budgetmedel

”rationellt och effektivt så att de gör mesta möjliga nytta för kommuninvånarna. Detta utifrån de uppgifter som de fått sig delegerat av kommunfullmäktige eller som följer av lag.”

Skollagen kanske är en sådan lag?

.

PS. Överskottet i kommuners resultat används alltid till att minska behovet av ytterligare lån, inte till utgifter. Resultatet får inte tas med till nästkommande år. Det är lag på det, det gäller att beakta ”balanskravet”.

PPS. Vid femtiden idag: