Stefan Kärvlings blogg

Det här blir den tredje och sista rapporten från onsdagens kommunfullmäktige. Och jag har hunnit till ärende 6, Kindblomsvägen. Under de fem första punkterna var socialdemokraterna som vi vet tysta, som musslor. Något som de skulle fortsätta att vara för övrigt (se här). Och Gunnar Lidell (M) hade redan visat prov på några politiska ”lappkast” (se här). Något som han skulle fortsätta med för övrigt.

Betongpartierna ville ju att Modulbyggen Normstahl AB skulle få bygga fyra parhus i skogsområdet vid Kindblomsvägen. Motståndet från de kringboende, som ”spred sig” till Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Välfärdspartiet, gjorde att Normstahl till sist skrinlade sina planer. Faktiskt tycks kommunen ha fått Normstahls skrinlagda planer. Normstahl skriver så här i ett mail till förvaltningen:

”Skickar med det utkast som vi hade arbetat fram som Ni kan använda om Ni vill.”

Både Lutz Rininsland (V) och James Bucci (V) har försökt att få se utkastet. Antagligen så omfattas det inte av offentlighetsprincipen. I varje fall inte enligt samhällsbyggnadsförvaltningens tolkning… Samhällsbyggnadsförvaltningen låter inte Rininsland och Bucci se utkastet/planerna.

Lutz Rininsland (V) talade engagerat om skogsområdet och varför kommunen borde göra det gröna området till ett grönområde. Rininsland vädjade till Lidell, lyssna på mig typ. Men Gunnar Lidell (M) lyssnar inte på vänsterpartister.

Rininsland räknade upp flera politiker vid namn, som i ett tidigare skedde hade krävt en medborgardialog i ärendet. Rininsland tyckte att de skulle gå upp i talarstolen och berätta om de var nöjda med den dialog som genomförts. (Se här.) I stort sett var det bara företrädare för motståndarna till byggplanerna som svarade på Rininslands fråga – och de var inte positiva till hur dialogen genomförts. Fast Lidell (M) var positiv:

”Samhällsbyggnadsnämnden genomförde dialogen och jag har inget att erinra.”

I den här frågan hade Lidell redan lyssnat klart. Antagligen återigen på Tove af Geijerstam (FP). Som också hade ett inlägg, det andra av sammanlagt tre (mycket korta) inlägg från Folkpartiet denna afton:

”Jag vill inte recensera tjänstemännens insats.”

En något märklig ståndpunkt, anser jag, eftersom det var kommunfullmäktige som beslutade om en medborgardialog. Då borde väl fullmäktige också få ha synpunkter på dess genomförande.

I mini-alliansens Vänersborg finns det många frågor som inte berör politikerna utan bara tjänstemännen…

Hur som helst. Betongpartierna beslutade att markanvisningsavtalet och detaljplanen från 1933(!) ska gälla i fortsättningen också. Den är ju så ”robust” som byggnadsförvaltningen uttrycker det. Med andra ord, kommer det ett nytt företag och vill bygga, så ska det få det. Fast först ska frågan upp i fullmäktige igen…

Men vem vet. Den dagen kanske Lidell gör en kovändning. Man kan ju alltid hoppas.

När det gällde renhållningsordningen så var det som befarat. Det gick inte att ändra det avtal som kommunen redan hade ingått. Kommunfullmäktige var tvunget att säga ”ja”, vilket fullmäktige ville eller ej.

Per Sjödahl (MP):

”Härtill är jag nödd och tvungen.”

Marika Isetorp (MP):

”Jag är inte med och bestämmer.”

Morgan Larsson (VFP):

”Vi beslutar något som redan är beslutat. Skamligt.”

Lutz Rininsland (V):

”Tåget har gått.”

Och så sa kommunfullmäktige inte helt oväntat ”ja”…

Hela frågan var dock lite jobbig för Miljöpartiet. Miljöpartiet har nämligen en representant i upphandlingsutskottet, det utskott som står bakom det avtal som ansvarar för förändringen i sophämtningen.

”Bristande kommunikation”

erkände Sjödahl och Isetorp.

En annan miljöpartist, Anna-Karin Sandberg, hade lämnat in en motion om att begränsa eller förbjuda fyrverkerier med ljud. Kommunstyrelsen, under ordförande Lidells ledning, hade yrkat avslag på motionen.

Tove af Geijerstam (FP) begärde ordet för tredje gången och yrkade på återremiss. Det var ingen som sa mot detta. Inte heller Gunnar Lidell. Så klart. Han brukar ju lyssna på Tove af Geijerstam. Det gjorde han nu också. Och ändrade sig. Inte heller resten av kommunstyrelsens ledamöter sa för övrigt emot. Fast när det gäller socialdemokraterna är det kanske ett onödigt påpekande. De säger ju inget överhuvudtaget…

Kalhyggesfritt skogsbruk skulle också behandlas. (Se här.) Kommunstyrelsen med ordförande Gunnar Lidell (M) i spetsen hade beslutat att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen.

I denna fråga hade faktiskt socialdemokraten Madelaine Karlsson uttalat sig – i TTELA. Men i kommunfullmäktige var det säkrast att vara tyst. I varje fall om man är socialdemokrat. Centerpartiets Bo Carlsson stegade istället fram till talarstolen.

Bo Carlsson yrkade avslag på motionen. Carlsson ansåg att motionens intentioner var bra, men att de i dagsläget var tillgodosedda. Det pågår en skogsbruksutredning och då är det onödigt att ha en parallell utredning. Tyckte Bo Carlsson.

Det tyckte inte Per Sjödahl (MP). Sjödahl, som hade lagt motionen, menade att det inte fanns någon som helst motsättning mellan en skogsbruksutredning och en utredning om kalhygge.

Det intressanta är att om skogsbruksutredningen inte behandlar ett kalhyggesfritt skogsbruk och Sjödahl, eller någon annan, då lägger en kalhyggesmotion – i det läget kommer Bo Carlsson garanterat att säga att motionen kommer för sent.

Lite moment 22. Som det ofta är i Vänersborgs kommun. Men så blir ju resultatet ofta därefter… Inte helt sällan när Bo Carlsson har gripit in…

Lutz Rininsland (V) tyckte att hela hanteringen var mycket underlig. De förvaltningar som sitter inne med expertkunskapen och som har utrett motionen, Samhällsbyggnad och Miljö och Hälsa, var positiva. Skogssällskapet, som arbetar med skogsbruksplanen, hade inga invändningar. Och expertnämnderna, Samhällsbyggnad och Miljö och Hälsa, var positiva, inklusive ledamöterna från Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Det är också lite ”lustigt” att Socialdemokraterna i riksdagen har motionerat om kalhyggesfritt skogsbruk, något som också landsbygdsminister Erlandsson, Centerpartiet, har gjort till sitt…

Bo Carlssons ovan redovisade argument var så kraftfulla och tunga att kommunstyrelsens ordförande, den inte helt obekante Gunnar Lidell från moderaterna, gick upp i talarstolen, och sa:

”Jag har lyssnat på Bo Carlsson och med det som grund gör jag en kovändning och yrkar bifall till Bo Carlssons avslagsyrkande.”

Wow. Gunnar Lidell ändrade sig igen! För vilken gång i ordningen denna kväll?

Och inte nog med det. Som med ett trollslag så hade hela den borgerliga gruppen med 13 moderater, 5 folkpartister och 2 kristdemokrater också ändrat uppfattning. Det är svårt att inte bli imponerad över hur den insikt och övertygelse som plötsligt uppenbarades för Gunnar Lidell samtidigt spred sig som en övernaturlig och metafysisk våg från talarstolen till medvetandet hos de närvarande ledamöterna i mini-alliansen.

”Det råder demokrati”

sa Gunnar Lidell (M) under sammanträdet.

”Det är demokrati”

sa Lena Eckerbom Wendel (M) .

Att sammanträdet var ett exempel på det moderaterna (och vi andra) kallar demokrati hindrade dock inte att Lena Eckerbom Wendel (M) under kalhyggesdiskussionen(!) hade synpunkter på några rättigheter som Kommunallagen ger ledamöter i nämnder och styrelser, nämligen att reservera sig fast de inte är mot beslutet.

”Det är märkligt”

sa Lena Eckerbom Wendel (M) att det finns partier som använder sig av denna rättighet. Eller menade Eckerbom Wendel att det var Kommunallagen som var märklig…?

Vänsterpartiet har lämnat ett antal motioner som syftar till att bättre ta till vara Kommunallagens möjligheter att fördjupa demokratin. Det var motioner om användning av befintlig utrustning i sessionssalen, om att kommuninvånarna via sina datorer ska få tillgång till kommunens diarium och om möjlighet för nämnder att införa öppna nämndssammanträden. Lutz Rininsland (V) frågade om var dessa motioner har tagit vägen.

När Lutz frågade samma sak för 14 månader sedan, så sa fullmäktiges ordförande Anders Forsström (M) att han skulle kalla in ett gruppmöte för att behandla dem. Forsström har, 14 månader senare, fortfarande för avsikt att kalla in ett gruppmöte för att behandla dem…

Säger dessa exempel från fullmäktiges senaste sammanträde möjligtvis något om moderaternas syn på demokrati?