Stefan Kärvlings blogg

På måndag ska Barn- och Ungdomsnämnden alltså behandla några frågor som har med huvudmannaskapet för skolan att göra. Förutom ”Ramtimplan – fördelning av undervisningstid mellan årskurser”, som jag skrev om tidigare (här), så ska också  ”Inrättande av förstelärartjänster”, ”Riktlinjer för skolpliktsbevakning” och ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete” upp för beslut.

Inrättandet av ”förstelärartjänster” är väl inte så mycket att orda om. Det är utbildningsminister Jan Björklund (FP) som har infört respektive återinfört begreppen/tjänsterna, ”förstelärare” och ”lektor”. De ska vara karriärsteg för ”särskilt yrkesskickliga” lärare och de lärare som får dessa tjänster ska få högre löner än sina kollegor. ”Löneförhöjningarna” ska staten betala. Vänersborg har ansökt om och fått bidrag till att inrätta 10 förstelärartjänster.

Och det är väl bra. Förvaltningschefen ska enligt beslutsförslaget:

”… fastställa kriterier, hantera urvalsprocessen och anställningar.”

Det är naturligtvis viktigt att personalorganisationerna kommer in och får delta på ett tidigt stadium i arbetet, t ex med att fastställa kriterier. Det har redan hänt på flera ställen i Sverige att självsvåldiga chefer har tänkt utnyttja de statliga pengarna till annat än de egentligen är tänkta för. Det kommer naturligtvis inte att hända i Vänersborg, men det är ändå bra om lärarfacken får vara med tidigt i processen.

I Sverige är det obligatoriskt för alla barn att gå i skolan från det år de fyller 7 tills utgången av vårterminen det nionde året. Skollagen:

”Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt.”

Naturligtvis åligger det, enligt Skollagen:

”Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.”

Men ansvaret ligger också hos kommunen. Skollagen igen.

”Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång.”

Det är lite intressant att Skollagen använder begreppet ”kommunen” och inte ”huvudman”. Det borde rimligtvis betyda att kommunen är ansvarig för att eleverna på Fridaskolan eller andra friskolor fullgör sin skolplikt. Undrar om det är så? Undrar om friskolorna rapporterar elevernas frånvaro till kommunen?

Eftersom skolan är obligatorisk så måste eleverna gå i skolan, såvida de inte har giltiga skäl att utebli.

Och då kommer vi till ärendet för BUN. BUN ska på måndag fastställa riktlinjer för att se till att eleverna fullgör sin skolgång. Det är inget konstigt med det. Det har arbetats mycket i kommunen med ökad skolnärvaro. Det var ett modellområdesprojekt och en mängd personer har deltagit. Personerna har kommit från BUP, Socialtjänsten, gymnasiet, polisen, Ungdomsmottagningen, Barn- och Ungdomsförvaltningen osv.

Och när projektet är klart och alla möten med alla personer är avklarade så hamnar själva arbetet på, naturligtvis, den vanlige lärarens, klasslärarens/klassföreståndarens, bord. Det är läraren som ska ringa, samtala, kalla till möten, dokumentera osv. Samma lärare vars huvuduppgift är, eller borde vara, att undervisa… Ytterligare uppgifter som ska hinnas med…

Jag undrar om dessa arbetsuppgifter har samverkats med facken? Och om inte facken har varit involverade, så hamnar detta beslut i ett lite delikat läge… Ska politikerna i nämnden lägga på ytterligare arbetsuppgifter på lärarna, utan att tillföra mer pengar, utan att tala om vilka andra arbetsuppgifter som ska tas bort, utan att anställa nya lärare…? Eller är det självklart att det är rektor som reglerar arbetstiden utifrån de politiska besluten när den ordinarie tiden läggs ut på varje lärare? Så är det naturligtvis… Varje klasslärare/klassföreståndare utför ju flera av dessa uppgifter redan.

Jag funderar på en annan sak, en detalj men ändå. Begreppen ”klasslärare” används i riktlinjerna för 0-6 och ”klassföreståndare” för 7-9. Det måste innebära att ansvaret inte kan delegeras. Som det är nu på skolorna kan det hända att annan personal får detta ansvar kring närvaro/frånvaro, t ex elevassistenter, resurslärare, kuratorer etc. Ska inte det vara möjligt i fortsättningen?

Nämnden ska fastställa riktlinjerna. Är riktlinjerna ok? Tja, de är väl ok, men något ”överarbetade” kan jag tycka. Men. Riktlinjerna är alldeles för detaljerade för en nämnd att fatta beslut om. Inte ska vi politiker besluta att

”all rapportering ska ske i EdWise/Lärplattformen”

eller att

”alla skolor ska ha en noggrann, systematisk frånvarouppföljning i enlighet med de kommunövergripande rutinerna.”

Och i de ”kommunövergripande rutinerna” är åtgärderna nere på den allra lägsta och detaljrikaste nivå man kan tänka sig typ:

”Elevens klassföreståndare kontaktar vårdnadshavare, per telefon…”

Om nämndens ordförande Lena Eckerbom Wendel (M) säger att hela det här ”beslutspaketet” inte är en fråga för nämnden, förutom vissa ”principer”, utan för förvaltningen… Ja, då tänker jag inte säga emot…

För en gångs skull.