Stefan Kärvlings blogg

Det blev till slut en del skriverier om Barn- och Ungdomsförvaltningens tankar om att lägga ner Tärnanskolans mellanstadium. Radio Väst hade en blänkare tidigare i veckan och TTELA följde upp det som jag skrev om i min blogg idag.

Barn- och Ungdomsförvaltningen har alltså uttryckt planer på att successivt lägga ner Tärnans mellanstadium med början i höst. Planerna har utmynnat i ett förslag, som innebär att eleverna från Tärnan ska flyttas över till andra skolor under en treårsperiod. Men förslaget läggs inte fram för Barn- och Ungdomsnämnden nu på måndag och därför kommer inte heller något beslut att fattas i frågan. Det ska ”bara” fattas ett beslut om att hyra in två paviljonger. Vad man nu ska ha en paviljong till på Norra skolan om Tärnan ska vara kvar…

De flesta som uttalar sig i frågan om Tärnan tycks i grunden vara positiva till förvaltningens tankar. För det är ju inte svårt att se de negativa följderna av den segregation som råder i Vänersborgs mellanstadieskolor, bland annat de ”mindre bra” skolresultaten. Från statligt håll poängteras också att det är en viktig uppgift för skolhuvudmännen, dvs kommunerna, att motverka segregation och att upprätthålla likvärdighet. Och här måste Barn- och Ungdomsnämnden ta krafttag.

…även om segregationen i skolan ytterst är ett resultat av segregationen i boendet – och det fria skolvalet…

I går fick vi i nämnden ett extrautskick. Det var en utredning som förvaltningen har gjort i frågan. Med i utredningen fanns en del bakgrundsmaterial, bland annat en del siffror kring faktorer som har betydelse för elevers skolresultat. (Kanske blev förvaltningen inspirerad av de siffror som signaturen ”Jenny” lämnade i en kommentar till min blogg om Tärnan?) Det är intressanta och viktiga siffror:

Utredningen drar slutsatsen utifrån dessa uppgifter, och skolresultaten, att:

”en rekonstruktion/omorganisation bör genomföras med syfte att tidigt skapa bättre förutsättningar för integration mellan barn med olika bakgrund och förutsättningar.”

Och det är som sagt inte mycket att säga om, något måste göras.

Det är emellertid viktigt att en ordentlig konsekvens- och riskanalys görs innan beslut fattas. Och i dessa analyser måste också personal, föräldrar och elever delta. Det är många frågor som måste få svar och det är många problem som måste lösas. Samtidigt är tiden knapp. Om den första årskursen ska flyttas redan i höst, så är det inte många månader kvar att spela på. Hinns det med innan valet?

I extrautskicket inför nämndens sammanträde, så fanns också den korta verksamhetsberättelsen till årsredovisningen 2013 med. Igen, höll jag på att säga. Naturligtvis har vi inte fått just den här verksamhetsberättelsen tidigare. Men den är som vanligt snarlik alla andra verksamhetsberättelser, och delårsrapporter etc, som ska läsas både två och tre och fyra och … gånger varje år. Kanske återkommer jag till verksamhetsberättelsen imorgon.

Jag har skickat in två ”frågor” till förvaltningen. I varje fall en av dem bör tas upp redan på måndagens sammanträde.

Enligt information som jag har fått från föräldrar i Väne Ryr den senaste veckan, så nekades två barn plats i förskolan på Väne Ryr inför höstterminen, eftersom gränsen på 15 barn var nådd. Senare utökades antalet platser, vad jag förstår, eftersom det nu finns 21 barn på förskolan och ytterligare ett barn tillkommer ganska snart. När nu det nya maxantalet för inskrivna barn är nått, så sägs det att ytterligare två barn har blivit nekade plats.

De här uppgifterna har jag skickat till förvaltningen med frågan om de stämmer. Och om de inte gör det, vad som är rätt. Jag har själv ett minne av att förskolan i Väne Ryr skulle kunna rymma 30 barn. Minns jag fel?

Från Väne Ryr kommer också uppgifter att syskonförturen inte gäller. Det finner jag i och för sig svårt att tro, men även detta frågade jag förvaltningen. Jag ”rundade” också av med frågan om hur framtiden ser ut, om det är många barn på gång till förskolan i Väne Ryr.

Under de senaste veckorna har jag hört från olika människor inom Barn och Ungdom hur en massa pengar bara tycks ”flyta ut ur” nämndens pengapåse.

Det är ”köp-och-sälj-systemet” som gör kommunens verksamhetsområden till en slags marknad där det tycks gälla att köpa billigt och sälja dyrt, allt för att göra en så stor ”vinst” som möjligt.

Det här är väl egentligen inget nytt, det finns många både ekonomer, politiker och andra som har tagit upp ”köp-och-sälj-systemet”. Men i de ”historier” som jag har fått höra tycks det som om Barn och Ungdom har ett dåligt förhandlingsläge och hela tiden är den som ”får köpa dyrt”.

Därför skickade jag in följande fråga:

”Det tycks som om väldigt mycket pengar ”flyter ut” från nämnden, pengar som alla egentligen tror går till elever och undervisning. Jag skulle därför vilja få en sammanställning på alla pengar som Barn- och Ungdomsnämnden betalar ut till andra nämnder i kommunen och vad BUN egentligen betalar för. Jag skulle vilja få uppgifterna så detaljerade som möjligt.
Ex hur mycket betalar BUN till dataenheten för elevdatorer, användare, lärare osv? Hur mycket betalar BUN till Samhällsbyggnads för fastigheter, vaktmästare, skadegörelse osv?”

Den här ”frågan” kanske tar längre tid att besvara än den första, men jag tror att kunskaper kring detta är oerhört viktiga för politikerna i Barn- och Ungdomsnämnden.