Stefan Kärvlings blogg

Ibland är det tufft att vara bloggare. Man hinner inte rapportera om vad som hände på det just avslutade sammanträdet förrän det är dags att förbereda sig för nästa. Jag får därför återkomma till sammanträdet med kommunfullmäktige i onsdags lite senare, först måste jag läsa underlagen till barn- och utbildningsnämndens (BUN) möte imorgon måndag. Och skriva några rader…

Det är många ärenden på barn- och utbildningsnämndens dagordning, 16 punkter, och ett underlag på 147 sidor. Så här ser ärendelistan (dagordningen) ut:

Det är framför allt två ärenden som tilldrar sig mitt intresse. Det handlar om pengar…

Efter ett långt uppehåll är det äntligen dags att börja nämndens arbete och vad passar då bättre än en delårsrapport.

Delårsrapporten startar i vanlig ordning med en målavstämning. Det handlar om BUN:s förväntade resultat som ska bidra till fullmäktiges inriktningsmål.

Bedömningen är att de flesta mål kommer att uppnås. Det finns alltså gröna ploppar på följande förväntade resultat:

• “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar”
• “Andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön ökar”
• “Hållbart medarbetarengagemang ökar”
• “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar”

Sjukfrånvaron kommer med all sannolikhet att minska jämfört med förra året, därför en grön plopp. Minskningen beror huvudsakligen på att förra året började med en pandemivåg. Smittspridningen och frånvaron var exceptionellt hög. Sjukfrånvaron för barn- och utbildningsförvaltningens del låg på 10,1%. Det finns ingen sådan ”topp” i år, men sjukfrånvaron är emellertid fortfarande hög, alltför hög. 

Det diskuteras och analyseras och det arbetas intensivt med förebyggande och främjande insatser för att få ner sjukfrånvaron. Och det är ett mycket viktigt arbete, sjukfrånvaron kan vara en stor prövning för de drabbade individerna, ett avbräck för barnen och eleverna och en stor kostnad för kommunen. Men jag tror att så länge som personaltätheten är för låg i förskolor och skolor och det finns för få speciallärare, elevassistenter, elevvårdspersonal och övriga vuxna i skolan så kommer sjukfrånvaron att ligga på en hög nivå. Skolpersonalens arbetsmiljö är betungande – målen, förväntningarna och kraven är alltför höga i förhållande till resurserna.

Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” uppnåddes inte. Det blev en röd plopp. Andelen elever med behörighet var 82,5% vårterminen 2023 i de kommunala grundskolorna. Vårterminen 2022 var andelen 83,5%. Det är i och för sig ingen stor nedgång och det kan vara en tillfällighet. Men att nästan var 5:e elev inte är behörig till ett yrkesprogram på gymnasiet är en alltför hög siffra. Kommunen borde ta krafttag för att höja studieresultaten. Men det är som vanligt mycket prat och lite verkstad. Det är antagligen viktigare att det inte läcker in vatten i arenan…

Barn- och utbildningsnämnden har egna kompletterande förväntade resultat. Där är ett förväntat resultat att “Andelen elever i årskurs 9 som har nått lägst betygskriterierna för E i alla ämnen ökar”. Det förväntade resultatet uppnås, det får en grön plopp:

“Vårterminen 2023 var det 67,2% av eleverna i årskurs 9 som nådde lägst betygskriterierna för E i alla ämnen, motsvarande siffra vårterminen 2022 var 65,4%”

Det är bra att fler elever får godkända betyg i alla ämnen, men en tredjedel av alla elever som går ur åk 9 har minst ett icke godkänt betyg. Det innebär förmodligen att många elever kommer att få svårigheter med gymnasiestudierna…

Delårsrapporten innehåller en hel del om ekonomi. Det är ett viktigt avsnitt.

BUN uppvisar ett underskott fram till och med augusti på 1,8 milj kr. Det beror på skriver förvaltningen:

“…ökade kostnader för fler barn inom förskolan och fler elever i den anpassade grundskolan (=grundsärskolan; min anm), ökade kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd samt skolskjutsar.”

Ändå är det något färre elever i grundskolan och i fritidshemmen än budgeterat. Förvaltningen möter underskotten med:

“… att verkställa de åtgärder som beslutades… använder den ramökning om 8 mnkr som tilldelats för kommande lokalkostnad för Holmängenskolan.”

Det innebär att en hel del besparingar på personal har genomförts inför höstterminen. Det rör sig om resurspersoner med visstidsanställning och inte om tillsvidareanställda, dvs legitimerade pedagoger. Men färre vuxna i skolan betyder fler elever per vuxen, mer arbete, sämre arbetsmiljö, mer stress, mer sjukfrånvaro – och sämre resultat för eleverna…

Barn- och utbildningsförvaltningen tror att besparingarna ska ge önskade resultat:

“Prognos för budgetåret 2023 visar ett nollresultat.”

Det är mycket viktigt att förstå att BUN har (en viss) möjlighet att hålla budget tack vare att nämnden har fått 8 milj kr för hyra av Holmängenskolan, och det fastän skolan inte hyrs än. Den är ju fortfarande inte färdigbyggd. BUN får använda dessa hyrespengar till annat. När Holmängenskolan tas i bruk höstterminen nästa år ska hyran börja betalas…

Det är osäkert hur BUN ska hantera de ökade kostnader som IT-kontoret har aviserat för säkerhetsåtgärder. Och också:

“flera nya och utökade statliga uppdrag [som] tillkommit som kräver stora insatser och resurser. Det innebär svårigheter för barn- och utbildningsnämnden och barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra de statliga uppdragen utan att försämra förutsättningarna i övriga verksamheter.”

Det låter som om fler personalminskningar kan vara på gång.

Det ska påpekas att BUN har de pengar som kommunfullmäktige har gett nämnden. Det är fullmäktiges beslut som innebär att nämnden inte kan möta elevernas behov av pedagoger och annan personal. Det är den otillräckliga budgetramen som tvingar BUN till nerdragningar.

Det ser ännu sämre ut för nästa år, 2024. Det kommer nämnden att få information om, och diskutera, på ärende 3, ”Information om budget 2024 – Verkställande av åtgärder”.

Kommunfullmäktige gjorde inga tillägg till BUN:s budgetramar och på grund av utökade kostnader fattas det 13,1 milj kr nästa år på grund av:

• “Nya och förändrade statliga uppdrag; Extra studietid och utökad lovskola samt uppsökande verksamhet och ett särskilt erbjudande om plats i förskola.
  ÖKAD KOSTNAD = 6,9 mnkr”
• “Fler elever i grundsärskola (anpassad grundskola)
  ÖKAD KOSTNAD = 4,5 mnkr”
• “Hyra för fastigheten Oxeln 7 (Norra skolan), hösten 2024
  KVARSTÅENDE KOSTNAD = 1,7 mnkr”

Majoriteten i barn- och utbildningsnämnden, dvs de styrande partierna (oppositionen deltog inte i beslutet), tog den 17 april beslutet göra följande drastiska besparingar nästa år för att spara 13,1 milj kr:

• “Avveckla Lanternan 3,4 mnkr” (Lanternan är kommunens förskola på obekväm arbetstid: min anm.)
• “Säga upp avtalet för Lärande-Utveckling-Lärande (KUL) 1,8 mnkr”
• “Lägre personaltäthet 7,9 mnkr”

Barn- och utbildningsförvaltningen hade föreslagit att Rösebo skola skulle stängas som ett led i besparingarna. Det ville inte de styrande partierna (S+C+KD+MP) i BUN, utan drog istället ner personaltätheten ytterligare med motsvarande summa. Däremot tycker de styrande att Norra skolan ska läggas ner…

Det här beslutet om besparingar gäller än och det närmar sig verkställande. Förvaltningen tänker sig emellertid att först ha en:

“dialog med kommunstyrelsen om huruvida avveckling av Lanternan är av principiell karaktär och behöver beslutas av kommunfullmäktige.”

Och också att ha en dialog med:

“kommunstyrelsens arbetsutskott vid nya överläggningar 2023-09-20 om hur barn- och utbildningsnämnden går vidare med verkställighet av beslutade åtgärder inför 2024 och med vilka nämnder det krävs ett samråd.”

I budgetdebatten i juni, när budgeten för 2024 beslutades, sa kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) (se TTELA “Stram budget lämnar många frågetecken”):

“Vi har väldigt tuffa tider framför oss. Men 2025 och 2026 ser ut att bli bättre. Vi vill därför inte göra mer besparingar än absolut nödvändigt nästa år.”

Vänsterpartiet frågade Augustsson vad det här betydde för politiker och tjänstepersoner i nämnder och förvaltningar. Vad innebär era besparingar? Ska personalen minska? Ska Lanternan avvecklas?

Augustsson svävade, som jag såg det, på målet. Även TTELA undrade:

“Detaljerna … blev inte mycket klarare efter onsdagens beslut.”

Benny Augustsson (S) gav det något kryptiska beskedet att nämnderna skulle ha avstämning i augusti innan åtgärder skulle vidtas. Det har inte varit några avstämningar i augusti, men det är kanske på gång.

Benny Augustsson och de styrande partierna öppnade i budgetförslaget för möjligheten att använda både resultatutjämningsreserven och en skattehöjning för att få budgeten att gå ihop nästa år.

Än är alltså inte sista ordet sagt.

Vi får hoppas att kommunledningen ökar på budgetanslagen till BUN. Det kan annars finnas risk för att Skolinspektionen kommer till Vänersborg:

”Leder det till brister i verksamheten kommer vi att behöva ingripa.”

Sa enhetschef Anna Bergqvist på Skolinspektionen till Svt i veckan. (Se ”Skolinspektionen: Finns risker med besparingar i grundskolan”.) Det får inte sparas för mycket på skolorna i Sverige, och hon fortsatte:

”Det kan handla om uppsagda lärare, att delar av elevhälsan saknas eller att resurspersoner saknas.”

Det är ytterligare ärenden för BUN att behandla och dessutom har jag några frågor till förvaltningen, t ex om ”akutskolan” på Vänerparken (se TTELA “Vänersborg får en akutskola för stökiga elever i höst”) och förvaltningens reaktion på de nya rönen om det numera vanliga sättet att bedriva kompetensutveckling (se Vi Lärare “Kollegialt lärande döms ut som ovetenskapligt”). Det kan också bli någon fråga om arbetsförhållandena på förskolan. (Se ”Brev från en förskolelärare”.)