Stefan Kärvlings blogg

Imorgon måndag den 20 maj ska barn- och utbildningsnämnden (BUN) antagligen ha sitt sista sammanträde innan sommaren. Det ska nämnden själv avgöra imorgon. Det liggande förslaget är att det blir våravslutning imorgon och inte i juni.

 En delårsrapport, med helårsprognos, är naturligtvis ett givet samtalsämne under en våravslutning. Och särskilt självklart de olikfärgade plopparna som ska markera BUN:s bidrag till att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnås, eller inte. Förhoppningen är så klart att BUN:s resultat ska medverka till kommunens måluppfyllelse. Och det gör de. Målen och de förväntade resultaten ska emellertid inte förväxlas med de uppdrag och föreskrifter som återfinns för förskola och skola i läroplaner och Skollag, även om några av dem hämtar inspiration därifrån.

BUN bidrar till kommunens måluppfyllelse. Det kan konstateras att 4 förväntade resultat uppnås (gröna ploppar) och att ett resultat uppnås delvis (gul plopp). Det är emellertid bedömningar, eftersom delårsrapporten bara, av naturliga skäl, omfattar de fyra första månaderna på året.

Det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har behörighet till yrkesprogram ökar” får en grön plopp:

 “Gymnasiebehörigheten för årets elevgrupp i kommunala skolors årskurs 9 har ökat från 69% vårterminen 2023 till 74% höstterminen 2023. Prognosen är att 83% av dessa elever kommer att nå gymnasiebehörighet vid läsårets slut i juni 2024.”

Det innebär en ganska betydande ökning av gymnasiebehörigheten. Förvaltningen förklarar den förväntade ökningen med att:

“samtliga enheter har prioriterat resurser för att förstärka matematikundervisningen i årskurs 9, exempelvis genom att ha två lärare under matematiklektioner samt erbjuda stöd innan och efter skoldagens slut.”

Ett tvålärarsystem i matematik alltså. Och sedan, och det gäller självklart även andra ämnen, ger lovskolan och den extra studietiden också resultat. Satsningen på elever med problematisk skolfrånvaro i kombination med psykisk ohälsa är också ett led i arbetet. (Det har skapats fler mindre grupper.)

Det är inte utan att man tänker – vad skulle egentligen kunna hända om alla elever i behov av olika stöd faktiskt fick det – efter sina behov? Som Skollagen egentligen föreskriver… Det kan nog bli en diskussion i nämnden om ekonomiska resurser och prioriteringar i samband med detta förväntade resultat.

Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer även att andelen barn och elever som upplever trygghet i lärmiljön kommer att öka. Det görs helt klart ett bra arbete ute på förskolor och skolor, men fler pedagoger och annan personal hade definitivt bidragit till att tryggheten ökade ännu mer.

Det är likadant med “Hållbart medarbetarengagemang ökar” och “Sjukfrånvaron hos våra medarbetare minskar” – ju fler pedagoger och annan skolpersonal som finns ute i verksamheterna desto större chans att dessa förväntade resultat ska uppnås. Jag noterar att det finns en oro för de medarbetare som:

“har arbetat i de lokaler som miljö- och hälsoskyddsnämnden har dömt ut och eventuell påverkan på framtida sjukfrånvaro.”

Förvaltningen är lite tveksam till att det förväntade resultatet “Andelen barn inskrivna i förskolan ökar” ska uppnås. Därför blir bedömningen en gul plopp. Det finns en osäkerhet kring arbetsmarknadens utveckling under året som kan påverka nyttjandegraden av förskola. (Om vårdnadshavarna är arbetslösa får barnen gå på förskolan 15 timmar i veckan.)

BUN har också egna kompletterande förväntade resultat.

Prognosen för “Andelen elever i grundskolan som når kriterierna för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i årskurs 1 ökar” är att detta inte kommer att uppnås. Anledningen är att verksamheterna har fler språksvaga elever. Det förväntade resultatet “Andelen barn som lämnar förskolan och visar på progression i läs- och skrivutveckling ökar” räknar förvaltningen med att det kommer att uppnås. Däremot är det osäkert att det förväntade resultatet “Andelen elever i årskurs 9 som har nått godtagbara kunskaper i alla ämnen ökar” uppnås, eller inte.

“En av osäkerheterna grundar sig i att det finns fortsatta utmaningar med elevernas närvaro.”

Andelen elever i årskurs 7-9 med mer än 75% frånvaro var under 2023 nästan 15%. (Jag har inga siffror för i år.) Samtidigt når fler elever ett godkänt betyg i matematik.

Det ser ut som om det blir färre barn och ungdomar i nämndens olika verksamheter i år jämfört med förra året. Prognosen för året är att antal placeringar finansierade av Vänersborgs kommun i genomsnitt sjunker med 56 barn i förskola och pedagogisk omsorg. Det beräknas bli 77 barn i fritidshem och pedagogisk omsorg (6-12 år) färre. Prognosen är också att antalet barn och ungdomar i förskoleklass och grundskola åk 1-9 minskar med 59. Däremot ökar antalet elever 7-15 år i den anpassade grundskolan, åk 1-9, med 7 elever.

Det kan vara intressant att veta att av Vänersborgs barn och elever gick i april 196 i fristående förskola och 47 i enskild pedagogisk omsorg (1-5 år), 189 elever i fristående fritidshem och 21 elever i enskild pedagogisk omsorg (6-12 år) och 609 i enskild förskoleklass till årskurs 9.

Kostnader för elever i behov av särskilt stöd fortsätter att öka, främst avseende psykosociala och språkliga behov skriver förvaltningen och fortsätter:

“Anpassad grundskola åk 1-9 prognostiserar ett underskott om 2,8 mnkr som avser högre kostnad för tilläggsbelopp, högre kostnad för skolskjuts och fler elever i anpassad grundskola än budgeterat. Fler elever läser också ämnesområden än tidigare, vilket innebär högre personalkostnader då dessa elever har stora omsorgsbehov.”

BUN hade den 30 april 2024 ett periodiserat överskott på 16 milj kr, men prognosen för året är ett nollresultat.

Det var en ganska fullständig sammanfattning av delårsrapporten.

BUN tänker äska 1,12 milj kr ur kommunstyrelsens anslag för oförutsedda medel. De medlen ska användas för att stärka insatserna ht 2024 för de elever som går ur grundskolan vt 2025. Ett av kommunens inriktningsmål är ju att ”Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”. Pengarna ska användas till att anställa ytterligare tre pedagoger, fördelat på de fyra högstadieskolorna.

BUN ska även fatta beslut om att fördela 3 milj kr till förskolan. Nämnden fick ju 4,5 milj kr ”extra” av kommunfullmäktige i december för att “trygga anställningar”.

Det har gjorts en tillsyn av den pedagogiska omsorgen på Ströms slott AB. Det har ju varit en del “strul” kring Ströms slott genom åren, men denna gång bedömer förvaltningen att företaget:

“följer de krav enl skollagen 2010:800 25 kap 2§ samt skolverkets allmänna råd föreskriver genom att den pedagogiska verksamheten stimulerar barns utveckling och lärande då verksamheten utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande.”

BUN ska vidare fördela premier från några stiftelser till de olika högstadieskolorna. Sedan ska nämnden redovisa till samhällsbyggnadsnämnden vilka åtgärder som gjorts för att uppfylla målen i avfallsplanen. BUN ska också ta ställning till “Avtal Vårdsamverkan Fyrbodal 2024-2025”. Förslaget är att ställa sig bakom avtalet. Nämnden ska också besluta att fastställa ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämnden läsår 2024/2025”.

Efter att i vanlig ordning ha fått information från förvaltningschef Sofia Bråberg och ordförande Bo Carlsson (C) föreslås det att nämnden ska ställa in sammanträdet i juni… Det är helt enkelt för få ärenden som ska behandlas och avgöras. Ett inställt sammanträde sparar ju faktiskt en del pengar…

Det var det mesta om morgondagens sammanträde med barn- och utbildningsnämnden.