Stefan Kärvlings blogg

Idag måste jag bryta min politiska rapportering. Det är ju nämligen denna dag som en av årets viktigaste och märkligaste händelser inträffar. Det är vintersolståndet, midvinter, på engelska winter solstice.

Årets kortaste dag infaller idag, den 21 december. Dagen följer på årets längsta natt, midvinternatten, även om kölden inte har varit särskild hård. Och dessutom ligger molnen så tunga, så att vi inte kan se stjärnorna gnistra eller glimma. (Lyssna gärna på Viktor Rydberg.)

Vintersolståndet är en astronomisk händelse som en gång i tiden var präglad av mystiska berättelser, riter och offer. Tänk om inte solen skulle komma tillbaka, tänk om åkrarna aldrig mer skulle ge några skördar, tänk om Ragnarök var nära… Midvinter var en tid av åkallan av och blot (offer) till gudarna.

Midvinterblot, oljemålning av Carl Larsson.

Midvinterblotet var med all sannolikhet en av de viktigaste högtiderna i asatron. Kor, hästar och framför allt grisar offrades till gudarna för att befrämja fruktbarhet. Naturligtvis dracks det även offeröl – man drack ”jól”.

Självklart var det fruktbarhetsgudarna Frej och Freja som stod i centrum under vintersolståndet. I asaläran var de bror och syster och inte, som i flera andra indoeuropeiska religioner, gifta med varandra. Som Shiva och Kali borta i Indien.

Frejs heliga djur har sin naturliga och främsta plats på julbordet, grisen. Freja och hennes heliga djur katten har vi firat för drygt en vecka sedan, på Lucia. Ett annat namn på fruktbarhetsgudinnan Freja var ju Lusse. (Se ”Varför Lucia?”). Det var då asadyrkarnas flera dagar långa fruktbarhetskult runt midvinter började. På ”julen” har även Tor med sin bock ett finger med i spelet. Och det sägs faktiskt, även om det är lite osäkert, att Oden under ett av sina namn, Jólnir, var julens högste gud.

Offerplats utanför Kungälv.

I Vänersborgs kommun är gator och vägar nästan lika mörka som på hednatiden. Gatubelysningen, även om den är energisnål, skingrar knappast de mörka slöjorna i centrum eller kommunens ytterområden… Det känns som om det skulle behövas ett ordentligt blot. Det kanske är något att tänka på för kommunfullmäktiges ordförande Annalena Levin eller kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson till nästa år.

Men nu väntar astronomiskt och religiöst ljusare tider. Vi får se om gatu- och vägbelysningarna fixas så att mörkret så småningom skingras även i Vänersborgs kommun…

Vintersolståndet har firats i Sverige i tusentals år. Det har utgjort en påminnelse om livets cykler, ljusets seger över mörkret och människans eviga strävan efter hopp och gemenskap. Denna tidlösa betydelse gör att vintersolståndet fortsatt finns djupt inom oss, även i vår moderna tid.