Arkiv

Archive for 30 mars, 2025

Brätte: Georadarundersökningen

30 mars, 2025 Lämna en kommentar

Vänersborgs kommun planerar som bekant att anlägga en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven – Brättelänken. Det finns två alternativ för sträckningen, norr eller söder om fornminnet Brätte stad. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade för drygt ett år sedan att förorda den norra sträckningen – alternativ 1 på bilden. James Bucci (V) reserverade sig.

Det finns egentligen inget “norr” om Brätte. Den del av den gamla staden som är utgrävd och undersökt är inte hela det gamla Brätte. Arkeologerna och historikerna vet att den medeltida handelsstaden gick ända ner till sjön, till Vassbotten. Vid vattnet låg bryggorna och mellan hamnen och den utgrävda delen av Brätte var platsen sannolikt full av rörelse och livlig verksamhet med lastning, lossning, handel, värdshus, marknadsplats osv.

Det var flera som reagerade på denna sträckning. Museichef Peter Johansson protesterade mot kommunens planer:

“Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia.”

Byggnads, miljö- och hälsoskydds- samt kultur- och fritidsnämnden var alla negativa till den norra vägsträckningen. Länsstyrelsen hade tidigare skrivit i ett yttrande över kommunens fördjupade översiktsplan:

“Länsstyrelsen bedömer att utbyggnad av befintlig vägsträckning genom riksintresset medför påtaglig skada på riksintresset och bör därmed utgå.”

Den 30 oktober 2024 var ärendet uppe i kommunstyrelsen (KS). KS ignorerade nämnderna, museichefen och Länsstyrelsen. KS beslutade att uppdra åt:

“kommunstyrelseförvaltningen att komplettera lokaliseringsutredning för Brättelänken innan beslut om samråd.”

Beslutet hade kanske varit förståeligt om kommunen t ex hade planerat en arkeologisk undersökning. Men så var det inte tänkt. (Kommunen blir sannolikt ändå tvungen att göra en sådan undersökning om planerna på den norra sträckningen fortskrider.)

Museichef Johansson hade däremot länge närt en tanke om en mer djupgående undersökning av Brätte. En arkeologisk utgrävning är emellertid mycket kostsam. Johansson hade därför sökt och fått anslag för att finansiera en georadarundersökning av Brätteområdet.

Undersökningen genomfördes i oktober 2024 av Sweco Sverige AB. TTELA skrev (se TTELA ”Vänersborgs försvunna stad undersöks med radar”):

“Vi drar en mulitkanalsradar efter en fyrhjuling. Resultatet blir svartvita bilder över marken. Saker som ligger i jorden blir synliga när vi senare tolkar resultaten med hjälp av datorer, säger Peter Agerberg på Sweco.”

Georadaren kunde “se” ungefär två meter ner i marken.

Följande områden undersöktes. Tyvärr fick området innanför de röda linjerna utgå pga. att marken hade blivit sådd strax innan.

På vissa ställen i de olika delområdena gjorde de yttre förutsättningarna, t ex lera, träd, berghällar, stenblock etc, att hela området inte kunde undersökas. I områdena 4 och 5 samt östra delen av område 3 försämrades datakvaliteten markant pga moränmaterial som inte var homogent, träd och rötter samt grunt liggande berg.

I början av 2025 var bearbetningen och analyserna klara av georadarundersökningen. Och det kan sägas direkt, det är inte lätt att tolka radarbilderna… Här är två bilder från område 2 som exempel:

Det krävs experter, och datorer, för att tolka bilderna. Sweco sammanfattade resultatet:

  • Område 1
    “Inom området så har totalt 5 cirkulära objekt, samt en mer oregelbunden formation identifierats i det nordvästra hörnet, närmast ån…. I omedelbar närhet ligger … synliga rörformationer vilka eventuellt skulle kunna kopplas till objekten.”
  • Område 2
    “…ett antal intressanta strukturer gått att urskilja. Det finns även flera partier som visar på många utspridda reflektioner i radardatat vilka ej går att binda ihop till någon tydlig större struktur. … tolkats in som arkeologiskt intressanta…”
  • Område 3
    “I den västra delen … finns en relativt koncentrerad yta som kan uppvisa ett antal tydliga formationer som bedöms kunna vara av arkeologiskt intresse. Detta gäller både längsgående och tvärgående strukturer samt mindre områden inrymmande många slumpvisa reflektioner.”

I områdena 4 och 5 fanns det inget i radardatat som visade förekomst av några större strukturer under markytan. (Se ovan.)

Sweco sammanfattade undersökningen på följande sätt:

“Resultatet från radarundersökningen visar på ett antal sammanhängande strukturer i marken, samt ett flertal områden som indikerar en hög koncentration av övertäckta mindre objekt. Dock bedöms det ej möjligt att utifrån radarresultatet göra några säkra antaganden om vad för typ av objekt i marken som ger upphov till synligt event i radardatat. Detta eftersom identifierade formationer är att betrakta som alltför oregelbundna alternativt för små.

Inte heller bedöms det möjligt att dra några långtgående slutsatser om Brättes geografiska utsträckning utifrån radardatat. I område 3 så var nästan alla identifierade formationer lokaliserade till det västra hörnet. Och i angränsande område 1 syntes inga spår efter tidigare bebyggelse, med undantag för de formationer som syntes i radardatat nere vid ån. Område 2 uppvisar lite mer spridda formationer inom en större del av området, men ingenting som tydligt går att avgränsa mot en mer naturlig mark.”

Och Sweco avslutar med att påpeka att radarresultatet främst bör ses som ett underlag för var i området framtida utgrävningar kan planeras.

Museichef Peter Johansson konstaterade i TTELA (se “Undersökning vid Brätte avslöjar okända stencirklar”) att undersökningen inte avslöjade några större överraskningar men att det finns tidigare okända anläggningar vid gamla Brätte:

“Det är svårt att säga vad det är, det måste grävas ut för att vi ska få veta.”

Kanske hade man hoppats att undersökningen skulle visa på ännu fler fynd, men då ska man komma ihåg att allt inte syns med georadar. En säkrare och ännu bättre bild av det gamla Brätte får man inte förrän en arkeologisk utgrävning vidtas. Men en sak är i varje fall helt klar – staden Brätte sträckte sig från det utgrävda området, över den tänkta norra vägsträckningen och ner till bryggorna, “hamnen”, vid sjön.

Det var i och för sig svårt att se tydliga stenkonstruktioner i området men det fanns flera ansamlingar av sten som inte var naturliga. Det är troligen spår av anläggningar. Sedan var ju inte allt stenkonstruktioner på den tiden. Det betyder att det kan finnas mycket som inte syns på radar. Sedan har vi ju den arkeologiska undersökningen som Bohusläns museum gjorde under februari-april 2018. (Den arkeologiska undersökningen kan laddas ner här.)

Bohusläns museum skrev i rapporten:

“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«.”

Det är helt uteslutet att kommunen ska förstöra fornminnet och riksintresset genom att anlägga en bred väg mellan den utgrävda delen av Brätte och Vassbotten, särskilt när det finns ett sydligt alternativ.

Georadarundersökningen kommer senare i vår att bli en del av den utställning om Brätte som Vänersborgs museum just nu arbetar med.

===

Tidigare blogginlägg om Brätte:

Kategorier:Nyheter och politik