Stefan Kärvlings blogg

I mitt förra blogginlägg beskrev jag det budgetförslag som barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat och föreslagit politikerna i barn- och utbildningsnämnden (BUN) att anta på fredagens sammanträde. (Se “BUN: Budget 2026 (1/2)”.)

Barn- och utbildningsförvaltningen skriver att volymminskningen, på grund av det minskade antalet barn och elever de närmaste åren, frigör budgetmedel. Det är den avgörande utgångspunkten för hela budgetförslaget. Dessa “frigjorda” budgetmedel ska möjliggöra en satsning på tidiga insatser i förskolan, att utöka vistelsetiden med 10 timmar och permanenta en tjänst som insatskoordinator. Samtidigt skriver förvaltningen att enheternas budget minskar, och:

“Lägre budget medför att kostnaderna behöver minskas, alltså måste personalstyrkan minskas på enheterna.”

Det ger upphov till flera frågor. Särskilt kanske med tanke på att förvaltningen inför innevarande år (2025) skrev att det krävdes en generell besparing motsvarande en neddragning av 16 tjänster (10,4 milj) för att kunna bedriva verksamhet inom föreslagen budgetram. Vilket i sin tur skulle betyda:

“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

Och nu ska personalstyrkan minskas år 2026 i både förskola och grundskola med motsvarande ungefär 8,8 milj kr på grund av det minskade antalet barn och elever. 

Jag har väldigt svårt att se hur denna ekvation ska gå ihop och i synnerhet hur besparingen i grundskolan ska gå till. Elevminskningen kommer ju inte att vara samlad till en klass eller till en årskurs eller till en skola. Antagligen kommer de 90 färre eleverna i F-9 mellan 2025 till 2028, dvs 30 elever färre per år, att vara utspridda i alla årskurser och i de flesta av kommunens delområden. Hur ska BUN kunna spara några pengar om det blir två elever färre på Mulltorp, Skerrud respektive Rösebo? Eller hur ska nämnden spara på personal om det blir en elev mindre i varje klass i de tre årskurserna på en högstadieskola? Det skulle innebära 28 elever i varje klass i stället för 29. Det torde vara omöjligt att slå ihop de tre klasserna i en årskurs till två…

Hade det varit tvärtom, dvs 30 fler elever varje år, är det självklart att det inte skulle kunna skapas en ny klass på en viss skola med dessa elever. Eleverna skulle placeras ut, någon elev här och någon annan där – i den här klassen blir det 27 elever istället för 25, i en annan 29 istället för 28. Alla skulle beredas plats i befintliga klasser. Nu gäller det dock en minskning med 90 elever. Vilka HELA klasser vid vilken skola kan vi minska?

Om det går att slå ihop klasser på någon mindre skolenhet så är det en tämligen ingripande åtgärd, dels för elever och vårdnadshavare men också för de lärare, som arbetar kvar, att få fler elever i sina klasser. Det är stor skillnad på arbetsbörda med t ex 25 elever i en klass istället för 20.

De fem fackförbunden i skolan, Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet, har lämnat ett yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG). I yttrandet står det att det är viktigt:

“att utifrån den nämnda demografiska utmaningen prioritera att inte minska på personaltätheten. En eventuell neddragning av personal skulle oundvikligen få negativa konsekvenser för barnens och elevernas välbefinnande och lärande.”

Gapet mellan behov och resurser blir än större med det liggande budgetförslaget – och personalen riskerar att må sämre. Större klasser och minskad personaltäthet ger en stor effekt, inte bara på arbetsbördan, utan också på arbetsmiljön. Trivseln minskar och otryggheten ökar, både för elever och personal. Minskad personaltäthet betyder också att varje elev får mindre individuell lärartid – och stöd, samtidigt som behovet av särskilt stöd ökar i större klasser.

Fackförbunden skriver:

“Redan idag signalerar personalen i förskola och skola en ansträngd arbetsmiljö. Medarbetarenkäten visar en upplevd brist på överensstämmelse mellan mål och tillgängliga resurser samt svårigheter att koppla bort arbetet under fritiden, vilket påverkar hälsan negativt. En personalminskning i detta läge skulle ytterligare förvärra situationen och riskera att leda till ökad personalomsättning och sämre kvalitet i verksamheten.”

Jag har svårt att se att det skulle kunna minskas på andra yrkeskategorier i skolans värld. Det har redan gjorts stora besparingar på resurspersoner med visstidsanställning under de senaste 2-3 åren.

De fem fackförbunden i skolan uttrycker det så här:

“Den demografiska utmaningen, med en utspridd minskning av barn och elever över hela kommunen, skapar betydande bekymmer. Detta innebär att nödvändiga lokal- och personalkostnader inte kan reduceras i samma takt som elevantalet.”

Befolkningsprognosen visar att från 2025 till 2028 kommer antalet barn i åldern 1-5 år att minska med cirka 150, dvs 50 barn om året. Precis som i grundskolan kommer denna minskning inte att uppstå på en enda avdelning eller på enbart en förskola. En besparing av personal skulle då innebära att personal får gå ner i tjänst eller att barnen flyttas om till andra avdelningar eller förskolor så att någon förskola, avdelning eller modul kan avvecklas. Det kan innebära omställningar för barnen med nya kamrater, nya lärare, ny miljö etc. Det kan också finnas risk för större barngrupper och minskad personaltäthet.

Jag har svårt att förstå att pengar ska kunna frigöras i grundskolan. Det är snarare så att det skärs ner på resurserna till eleverna i grundskolan och flyttas till en satsning på förskolan. Och hur rektorerna på kommunens grundskolenheter ska klara detta kan jag inte förstå. Det måste ju som minimum finnas en lärare i varje klass!

Elevantalet minskar men samtidigt ser vi en stor ökning av elevernas behov av stöd. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd, extraordinärt stöd (=insatser utöver det särskilda stödet, se Skolverket) och elever i anpassad grundskola.

Fackförbunden skriver:

“Vi ser ett växande problem eftersom elevantalet minskar samtidigt som elevernas behov ökar markant. Detta gäller särskilt antalet elever i behov av särskilt stöd och elever i anpassad grundskola.”

Det här är något som rektorer och förvaltningen har påpekat i flera år. I motsvarande budgetförslag förra året skrev förvaltningen att besparingsåtgärderna skulle innebära:

“försämrade möjligheter att möta barns och elevers individuella behov.”

I årets underlag står det ingenting om hur det ska gå med elever i behov av stöd om personalstyrkan minskas. Det enda som nämns om särskilt stöd är att det utreds och att en kartläggning pågår…

Som inledning till den långa verksamhetsberättelsen för 2024, som behandlades på sammanträdet i februari, skrev förvaltningen:

“Samtidigt har det under året varit fortsatta utmaningar kopplat till hög arbetsbelastning för personalen inom våra olika verksamheter. Balansen mellan krav och resurser är utmanande. Det är svårt att möta barn och elevers behov av särskilt samt extraordinärt stöd, svårt att få till en hållbar organisation och gemensam planeringstid. Detta visar sig också i de kunskapsresultat som avslutade höstterminen 2024, där stora kliv behöver tas framåt för att klara det grunduppdrag som barn- och utbildningsnämnden har, att elever blir behöriga till gymnasiet. Fullföljda studier genom grundskolan och gymnasieskolan är avgörande för att komma vidare till högre studier eller ut på arbetsmarknaden.”

Jag ser inte att budgetförslaget för 2026 med neddragningarna på personalen kommer att bromsa upp eller bryta denna utveckling…

Till sist två frågor om budgetförslaget:

• Den 1 juli 2025 träder en ny lag om skolbibliotek i kraft. Det blir krav på bemanning av skolbibliotek. Förvaltningen bedömer att det finns möjlighet att anställa två skolbibliotekarier. Räcker två bibliotekarier till alla skolenheter?
• Det planeras en neddragning av centrala tjänster på barn- och utbildningsförvaltningens stödfunktioner nästa år med 3,1 milj kr. Vad innebär det för rektorernas arbetssituation och rektorernas uppdrag som pedagogiska ledare? 

Det är lätt för Vänsterpartiet att hålla med fackförbunden när de avslutar sitt yttrande över budgetförslaget i Förvaltningens samverkansgrupp (FSG):

“Under förutsättning att tidiga insatser i förskolan finansieras fullt ut utan personalminskningar och barngruppsförtätningar samt att rektorer får möjlighet att leva upp till även det statliga uppdraget gällande att kunna tillgodose det stöd som alla elever har rätt till ställer sig Kommunal, Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare, Vision och Vårdförbundet eniga till Barn- och utbildningsnämndens budgetförslag för 2026.”

Anm. Det går att ladda ner fackförbundens yttrande här.

Anm. Här kan du läsa hur BUN beslutade i ärendet – ”BUN (11/4): Budget 2026”.